Bildningssektorn

Transkript

1 1

2 BILDNINGSNÄTET 2020 UTREDNING

3 INNEHÅLL Inledning Varför har det gjorts en bildningsnätsutredning? Tidigare utredningar och beslut Under utredningsarbetet gjorda enkäter Om planläggningen i Borgå stad Skol- och förskoleskjutsarna 2020 Kostnader/ grundskolor och daghem Konditionsklass för utrymmen 2020 Skolnätet Daghemsnätet Kultur- och fritidsnätet Sammandrag Bilagor 3

4 Varför har det gjorts en bildningsnätsutredning? Stadsfullmäktige godkände Riktlinjerna för en sundare ekonomi och bättre produktivitet vilka var som utgångspunkt för bildningsnätsarbetet som startade samma höst. Stadsstyrelsen beslöt hänvisande till förhandlingar mellan fullmäktigegruppernas ordföranden att det inte för tillfället finns politiska förutsättningar att fortsätta beslutsfattandet gällande bildningsnätet. Stadsstyrelsen beslöt att avbryta ärendets beredning och konstaterade att beredningen av den nya stadsstrategin börjar under våren Bildningsnätsutredningen återremitterades med stadsstyrelsens beslut till bildningssektorn. 4

5 Varför har det gjorts en bildningsnätsutredning?, forts. Nämnden konstaterade att utredningens första skede är skäl att göra så att man konstaterar nätets Utredningsarbetet har under våren gjorts inom ramen för bildningssektorns egna resurser koordinerat av bildningssektorns ledningsgrupp, genom att utnyttja stadens övriga sektorer samt genom att använda utomstående sakkunniga. Bildningsnätsutredningen 2020 ger en bild av ifrågavarande år gällande kostnader och servicebehov. 5

6 Tidigare gjorda utredningar och beslut Det svenskspråkiga skolnätet Fortsatt utredning 2014 Kerkkoo-Tuorila -utredning 2010 och 2014 Utredning om daghemsnätet 2013 Utredning om kultur- och fritidsnätet Stadsfullmäktiges beslut om skol- och daghemprojekt Stadsfullmäktiges beslut om strukturgruppens rapport 2015 Utredning om idrottslokaler 2014 Principer för skolskjuts inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning Programmet för bystrukturen 2014 Föräldrarnas skuggrapport

7 Under utredningsarbetet gjorda enkäter Utbildningstjänsternas vårdnadshavarenkäten januari-februari 2018 Vårdnadshavarenkät inom småbarnspedagogik, mars 2018 Elevkårsenkät, våren 2018 Porvoon Vanhempainyhdistykset ry Föräldraföreningar i Borgå rf: vårdnadshavarenkät våren 2018 Idrottsenkät; föreningar och invånare, färdigställs hösten

8 Utbildningstjänster/ vårnadshavarenkäten januari-februari Huoltajakyselyn väittämien keskiarvot (suomenkielinen koulutustoimi) 3,5 3,38 3,3 3 3,02 2,98 3,43 3,31 3,39 3,36 3,36 3,33 3,3 2,91 3,02 3,1 3,04 3,41 3,4 3,04 3,17 3,38 3,33 2,5 2,46 2 1,5 1 0,5 0 8

9 Utbildningstjänster/ vårnadshavarenkäten januari februari Svarsmedeltal: vårdnadshavarenkäten 2018 (svenska utbildningstjänsterna) 3,5 3 2,5 2 1,5 3,35 3,4 2,95 3 3,69 3,25 3,42 3,28 3,29 3,26 3,29 3,19 2,82 2,87 2,68 3,45 3,4 2,87 2,99 3,31 3,3 1 2,23 0,5 0 9

10 Vårdnadshavarenkät inom småbarnspedagogik Genomfördes mars-april 2018 För genomförandet av enkäten svarade Feelback Oy Följande teman frågades om: ansökandet om dagvårdsplats, inledande av vårdrelationen, barnets plan för småbarnspedagogik, föräldrarnas delaktighet, kommunikationen, allmänna vitsordet. Skalan var 1-5, där 1=helt av samma åsikt 5=helt av annan åsikt. Dessutom hade svararna möjlighet att ge öppen respons inom de olika temaområdena. 10

11 Resultaten temaområdesvis / Vårdnadshavarenkät inom småbarnspedagogik Erinomainen taso Hyvä taso Tyydyttävä taso Kehittämistarpeita 11 4,3 tai yli = Erinomainen taso // 3,6-4,2 = Hyvä taso // 3,0-3,5 = Tyydyttävä taso // alle 3,0 = Kehittämistarpeita

12 Elevkårsenkät Elevkåren fick svara på två frågor ställda av bildningssektorn 1. Vad värdesätter du i en bra skola 2. Saker som kunde utvecklas i din skola Svaren kunde grupperas under fem teman: undervisning och lärare, utrymmen, säkerhet, maten och skolgemenskapen De kännetecknen för en god skola som oftast kom fram i samband med skolnätet eller utrymmena var Byggnaden är i skick. Stor, trygg, trivsam skolgård med varierande rastaktiviteter och redskap. Bra inomhusluft. Max 25 elever per klass. Tillräckligt stora klassrum. Utvecklingsområden i anslutning till skolnätet som elevkårerna lyfte upp Fungerande nätförbindelser Det fanns många både stora och små utvecklingsönskemål gällande skolgården det är viktigt att ta eleverna med i planeringen av skolgården Inomhusluft och luftkonditionering borde förbättras Genomgången av svaren och på vilket sätt utvecklingsförslagen skall föras vidare fortsätter skolvis. 12

13 Porvoon Vanhempainyhdistykset ry Föräldraföreningar i Borgå rf:s (POFF) vårdnadshavarenkät Vårdnadshavarnas åsikter om skolnätet sådant som det på basen av redan gjorda beslut kommer att vara år 2020 Temaområden: längden på barnets skolväg hur skolskjutsarna ordnas mest passande tid att börja skolan lämpligaste längden på lektionen vikten av att utvärdera olika saker som hör till skolan Rapporten hittas här 13

14 POFF:s sammandrag av enkäten Som sammandrag har POFF valt att låna de direkta svaren i enkäten: Byskolorna var blivit få och det är berättigat att fråga om de kvarvarande skolorna längre har betydelse för invånarna i byn att komma samman eller att vara platser för bysamhället att göra saker tillsammans? Byskolorna/närskolorna blir säkerligen inte fler, därför anser jag att en lågstadieskola omfattande ett tvåspråkigt s.k. bildningscentrum bättre förde samman byns människor än ett par (ibland alltför små) små skolor på ett mycket stort område. Samtidigt skulle man lära sej att gå samma väg till skolan oberoende av modersmål. Föreställningsvis blir skolskjutsarna lättare att arrangera till en och samma adress. Skolvägens längd, särskilt på landsbygden, varierar mycket, men i alla fall kommer alltid någon längre ifrån än någon annan. Är inte huvudsaken ändå, att barnen åtminstone lågstadietiden skulle gå i bekanta miljöer, får vänner och om också föräldrarna ännu skulle öppna sej för vidare gemenskap skulle ekvationen vara ganska bra. 14

15 OM PLANLÄGGNINGEN I BORGÅ STAD Delgeneralplan för de centrala delarna Detaljplanerat område Plan för genomförande av markanvändning Marknadsföring/ överlåtelse av egnahemstomter Program för bystrukturen 15

16 Delgeneralplan för de centrala delarna Med rättsverkningar, godkänd , ikraftträdande 2006 Revideringen har inletts KYLÄRAKENNEOHJELMA PROGRAM FÖR BYSTRUKTUREN Kaupunginvaltuusto, stadsfullmäktige En livskraftig stadsbebyggelse som upprätthåller sin position som ett regionalt centrum är till nytta också för de omgivande byarnas utveckling. En allt större andel av befolkningstillväxten styrs till stadsbebyggelsen. 16

17 Detaljplanerat område

18 Plan för genomförande av markanvändning Stadsutvecklingsnämnden Planreserv Flervåningshus (AK) och Radhus (AR) samt övriga småhus i bolagsform Planläggning av flervåningshus (AK), radhus och övriga bostäder i bolagsform under för stadens tomtöverlåtelser Bostadstomter för flervåningshus, radhus och övriga bostadstomter i bolagsform marknadsförs /överlåts AK- och AR-tomter marknadsförs/överlåts i följande områden: År 2018 Västra åstranden Skaftkärr Majberget Västra Haiko, Haikobranten och Lasarettet i Haiko Svalåkern Åren : Västra åstranden Skaftkärr: Majberget och Vårdalen Näse Centrum Svalåkern Alkrog II Smultronängen 18

19 Plan för genomförande av markanvändning , Stadsutvecklingsnämnden Marknadsföring/överlåtelse av egnahemstomter : Skaftkärr: Majberget Äppelgården, Vårdalsbäcken och Vårdalsberget Västra Haiko Östermalm Hindhår Kerko (riktgivande, tidsplaneras noggrannare årligen): Skaftkärr Haiko Smultronängen Hammars Kerko Hindhår Illby Ebbo Estbacka Alkrog Mensas Finnby Uddas 19

20 Program för bystrukturen stadsfullmäktige Huvudriktlinjerna för utvecklingen av bystrukturen: Stadsbebyggelse och dess utvidgnings- och randområden: En livskraftig stadsbebyggelse och ett regionalt centrum är till nytta också för de omgivande byarnas utveckling. En allt större andel av befolkningstillväxten styrs till stadsbebyggelsen. Stadsstrukturen blir mer enhetlig och tät. I utvidgnings- och randområden har man förberett sig på stadens kommande tillväxtbehov, och områden blir inte glesbygdsområden. Servicebyar Staden erbjuder närservice i servicebyarna. Befolkningstillväxten koncentreras till stora delar till servicebyarna. Servicebyarna har sin egen takt vad gäller tillväxt och utveckling. Bra landsbygd och områden som utvecklas långsamt kring servicebyarna Staden ordnar mobila tjänster samt rekreationstjänster till byarnas och hela stadens invånare. Skärgårdsområde egen karaktär och livskraft Man tar hand om den livskraftiga skärgården så att skärgården förblir levande. Staden erbjuder mobila tjänster i skärgården. I skärgården upprätthålls också rekreationstjänster till alla invånare i staden. Servicen i byarna: Servicebyarna är Kullo, Hindhår, Kerko, Illby, Ebbo och bycentrumet Fagersta Gäddrag. Staden koncentrerar servicen för byarna huvudsakligen till servicebyarna. Staden erbjuder närservice i servicebyarna. Staden förbinder sig att utveckla servicen i servicebyarna, men man beslutar alltid separat om enskilda tjänster, bevarandet eller utvecklingen av tjänster och andra åtgärder samt tjänsternas innehåll. I utvecklingen av stadens servicenät beaktas riktlinjerna för byarnas utveckling. Servicebyarna 20 omges av bra landsbygd och skärgård med livskraft. Staden ordnar mobila tjänster samt rekreationstjänster till invånare i byarna och hela staden.

21 SKOL- OCH FÖRSKOLESKJUTSARNA 2020 Innehåll: Skol- och förskoleskjutsarna Skolskjutsarna med beställningstrafik De nya skolorna och elevupptagningsområdena Förskoleeleverna 21

22 Skol- och förskoleskjutsarna Antalet skolskjutsberättigade elever och deras möjlighet att anlita kollektivtrafiken varierar från år till år. Exempel Totalt antal elever i grundskolan och antalet skolskjutsberättigade elever+förskoleelever ,5 % skolskjutsberättigade elever i grundskolan Kostnaderna för grundskoleelevernas skolskjutsar uppgick år 2017 till Varav kostnader för kollektivtrafikens resekort och beställningstrafiken 5557 elever elever euro euro euro De totala kostnaderna för skolskjutsar väntas inte öka på grund av nya skolor och elevupptagningsområden år

23 Skolskjutsarna med beställningstrafik konkurrensutsätter skolskjutsarnas beställningstrafik och de nya avtalen träder i kraft läsåret , Beställningstrafiken kan bli förmånligare än vid senaste upphandling, om verklig konkurrens uppstår och servicenivåkraven hålls rimliga. Det är svårt att uppskatta hur kostnaderna utvecklas i och med bl.a. den nya lagen om persontrafik och möjliga förändringar i kollektivtrafikens utveckling och servicenivå i Borgå. Även landskapsförordningen kan inverka på att den möjligtvis för alla passagerare öppna beställningstrafiken kan öka, vilket också bildningsväsendet skulle ha nytta av. 23

24 De nya skolorna och elevupptagningsområdena Antalet skolskjutsberättigade elever till Strömborgska skolans årskurser 7-9 väntas vara lika som tidigare d.v.s. 54,2 %. Eleverna i Strömborgska skolans årskurser 1-6 kommer från nuvarande Näse skola, Saxby skola och Gammelbacka skola. Dessutom kommer elever i Kvarnbackens skolas specialklass att flytta till nya Strömborgska skolan. Av Kvarnbackens skolas elever som överförts till särskilt stöd är 84 % berättigade till skolskjuts och förväntas vara det också när de byter skola. De övriga skolornas skolskjutsberättigade elever och elevantal: Strömborgska skolan 143/264 elever 54,2 % Näse skola 4/140 elever 2,9 % Gammelbacka skola 9/101 elever 8,9 % Saxby skola 26/47 elever 55,3 % Skolvägen för elever från Saxby skolas gamla elevupptagningsområde kommer att vara längre än för elever från Näse och Gammelbacka skolas elevupptagningsområde. Därför kan man utgå från att andelen skjutsberättigade från Saxby skolas gamla elevupptagningsområde kommer att motsvara årskurserna 7-9 nivå, dvs kring 55 % Tolkis skolas elevupptagningsområde kommer att förstoras norrut till Trappasvägen hade Tolkis skola 86 elever varav 13 elever (15,1 %) var berättigade till skolskjuts. Detta antal väntas öka med under 10 elever i årskurserna 1-2 som bor i Hammars. Tolkkisten koulu och Tolkis skola har inte samma elevupptagningsområde. Tolkkisten koulus skolskjutsberättigade elever utgör 5,1 % av det totala elevantalet. Till Tolkis finns förhållandevis goda kollektivtrafikförbindelser och skolorna har beaktat busstidtabellerna i sin schemaläggning. 24

25 Förskoleeleverna Elever som deltar i den avgiftsfria förskoleundervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning vara berättigade till skolskjuts och antalet varierar från år till år och är mycket svårt att uppskatta. Dessutom kan de vara skjutsberättigade bara åt ett håll. I första hand beviljas de skolskjutsberättigade förskoleeleverna rätt till skolskjuts i form av ersättning för ledsagande som utbetalas till vårdnadshavarna som själva ordnar skjutsen. Behovet av skolskjuts med buss eller beställningstrafik väntas trots allt öka. 25

26 KOSTNADER /grundskolor och daghem GRUNDSKOLOR hyror personalkostnader städning övriga utgifter sammanlagt Svenskspråkiga Finskspråkiga Sammanlagt Förändring DAGHEM hyror personalkostnader städning övriga utgifter sammanlagt Sammanlagt Förändring GRUNDSKOLOR OCH DAGHEM hyror personalkostnader städning övriga utgifter sammanlagt SAMMANLAGT EÖRÄNDRING

27 Totala antalet kvadratmetrar inom grundundervisningen Totala antalet kvadratmetrar inom småbarnspedagogik 2017/2018 sammanlagt m2, 14,4 m2/elev ( elevantal) 2020/2021 tillsammans m2, 14,9 m2/elev (Prognos) Av vilket gymnastikutrymme 6500 m2 (ca 8 %) Uppskattning om utrymmena inom grundläggande undervisning: Det kan rymmas ett större elevantal i utrymmena (5 500). Detta förutsätter en exakt uppfattning om de egentliga undervisningsutrymmenas kapacitet (s.k. OT-utrymmen) /2018 sammanlagt m2, utrymme 12,3 m2/barn 2020/2021 sammanlagt m2, utrymme 12,7 m2/barn Uppskattning om utrymmena inom småbarnsfostran: Det kan rymmas ett större antal barn i utrymmena. Det beror på utrymmenas användbarhet och vilket tal staden använder som förhållande barn/vuxen. Indikatorer om utrymmen 27

28 KONDITIONSKLASS FÖR UTRYMMEN 2020 Innehåll: Konditionsklass/ skolor Konditionsklass/ daghem Konditionsklass/ Kultur- och fritid 28

29 Konditionsklass 2020/Skolor Albert Edelfeltin koulu Epoon koulu Grännäs skola Hamarin koulu Hindhår skola Hinthaaran koulu Huhtisen koulu Ilolan koulu Kantele talo Kerkkoon koulu Keskuskoulu Kullo skola Kulloon koulu Kvarnbackens skola Linnajoen koulu Lyceiparkens skola Peipon koulu Pääskytien koulu Sannäs skola Strömborgska skolan Tolkis skola Tolkkisten koulu Tuorilan koulu 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 29

30 Konditionsklass 2020/Daghem Daghemmet Pärlan Majbergets daghem Huornhattula daghem Haikobrinkens daghem Bjurböle daghem Estbacka daghem 2 Estbacka daghem 1 Karsby daghem Gammelbacka daghem Daghemmet Skogsstjärnan Ebbo daghem Huktis daghem Villa Villekulla daghem Parkdaghemmet Sagubackens daghem Tallberga daghem Vårvindens daghem 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 30

31 Konditionsklass 2020/ Kultur- och fritid Stadsbiblioteket Holmska gården Walter Runeberg Gamla rådhuset Gamla Kaplansgården Borgågården Övik lägergård KoMbi Idrottshallen Hindhår idrottshall Simhallen Tolkis allaktivitetshus Aurora hallen Kokonhallen Kokon ishall Kokon ungdomsishall 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 31

32 SKOLNÄTET

33 SKOLNÄTET Innehåll: Skolnätet 2020 på karta Antalet elever i lågstadieskolorna Kapacitetsberäkningen Kommunsamarbete Finsk- och svenskspråkiga skolor, insatta med elevantal på karta Reflektioner angående skolnätet 33

34 SKOLNÄTET

35 ANTALET ELEVER I LÅGSTADIESKOLORNA 4500 Elevantal i och -prognos för lågstadieskolorna i Borgå Finska lågstadieskolor Svenska lågstadieskolor 35

36 SKOLORNAS KAPACITETSBERÄKNING Uträkningen har gjorts av Vertikal Oy Målsättningen har varit att hitta en likadan modell för att beräkna skolornas kapasitet Ett grönt område, inom vilket elevantalet borde finnas Utgångspunkt: enseries lågstadieskola Klassrummen räknas Minimikapacitet med möjligast oförmånliga gruppstorlekar, så alla rum blir fyllda. t.ex. 13, om maximistorlek är 22 Dessutom behövs utrymmen för specialundervisning, gymnastik, teknisk slöjd, smågrupper, osv. 36

37 Kapacitet: insamling och granskning av uppgifter Uppgifter om antalet utrymmen samlades in av rektorerna Samtidigt granskades bottenritningarna så att alla hade en gemensam tolkning av anvisningarna Uträkning med de granskade siffrorna 37

38 Kapacitet, resultat Finskspråkiga skolor Skola Min Max Elevantal Linnajoen koulu 400,00 660, Tuorilan koulu 50,00 90,00 50 Tolkkisten koulu 180,00 310, Pääskytien koulu 440,00 720, Peipon koulu 260,00 440, Kulloon koulu 60,00 100,00 69 Kevätkummun koulu 140,00 230, Keskuskoulu 350,00 590, Kerkkoon koulu 70,00 110,00 69 Ilolan koulu 50,00 90,00 76 Huhtisen koulu 230,00 400, Hinthaaran koulu 140,00 220, Hamarin koulu 100,00 180, Epoon koulu 50,00 80,00 47 Albert Edelfeltin koulu 440,00 710,

39 Kapacitet, resultat Finskspråkiga skolor Skola Min. Maks. Elevantal Linnajoen koulu 400,00 660, Tuorilan koulu 50,00 90,00 63 Tolkkisten koulu 180,00 310, Pääskytien koulu 440,00 720, Peipon koulu 260,00 440, Kulloon koulu 60,00 100,00 72 Kevätkummun koulu 140,00 230, Keskuskoulu 350,00 590, Kerkkoon koulu 70,00 110,00 70 Ilolan koulu 50,00 90,00 63 Huhtisen koulu 230,00 400, Hinthaaran koulu 140,00 220, Hamarin koulu 100,00 180, Epoon koulu 50,00 80,00 51 Albert Edelfeltin koulu 440,00 710,

40 Kapacitet, resultat Svenskspråkiga skolor Strömborgska skolan Skola Min Max Elevantal Strömborgska skolan 360,00 590, Lyceiparkens skola 290,00 470, Vårberga skola 80,00 140,00 97 Tolkis skola 100,00 180, Sannäs skola 80,00 130,00 96 Kvarnbackens skola 300,00 490, Kullo skola 40,00 70,00 50 Hindhår skola 50,00 80,00 50 Grännäs skola 50,00 90,

41 Kapacitet, resultat Svenskspråkiga skolor Strömborgska skolan Skola Min Max Elevantal Strömborgska skolan 360,00 590, Lyceiparkens skola 290,00 470, Vårberga skola 80,00 140, Tolkis skola 100,00 180, Sannäs skola 80,00 130,00 88 Kvarnbackens skola 300,00 490, Kullo skola 40,00 70,00 42 Hindhår skola 50,00 80,00 62 Grännäs skola 50,00 90,

42 Användningsgrad med gruppstorleken 20 elever Skola Användningsgrad Plats för (elever) Användningsgrad Plats för (elever) Användningsgrad Plats för (elever) Grännäs skola 86,25 % ,50 % -2 96,25 % 3 Hindhår skola 71,43 % 20 88,57 % 8 90,00 % 7 Kullo skola 83,33 % 10 70,00 % 18 53,33 % 28 Kvarnbackens skola 87,61 % 57 73,04 % ,17 % 174 Sannäs skola 80,00 % 24 73,33 % 32 73,33 % 32 Tolkis skola 116,88 % ,13 % -5 95,00 % 8 Vårberga skola 74,62 % 33 97,69 % 3 109,23 % -13 Lyceiparkens skola 73,72 % ,74 % ,67 % 96 Strömborgska skolan 83,52 % 89 81,67 % 99 81,67 % Albert Edelfeltin koulu 98,62 % 9 92,00 % 52 84,00 % 104 Epoon koulu 58,75 % 33 63,75 % 29 63,75 % 29 Hamarin koulu 93,75 % 10 87,50 % 20 82,50 % 28 Hinthaaran koulu 82,38 % 37 68,10 % 67 59,52 % 85 Huhtisen koulu 75,83 % 87 75,28 % 89 68,33 % 114 Ilolan koulu 95,00 % 4 78,75 % 17 71,25 % 23 Kerkkoon koulu 69,00 % 31 70,00 % 30 60,00 % 40 Keskuskoulu 87,78 % 66 76,11 % ,93 % 157 Kevätkummun koulu 98,10 % 4 138,10 % ,52 % -116 Kulloon koulu 76,67 % 21 80,00 % 18 75,56 % 22 Peipon koulu 67,75 % ,50 % ,50 % -19 Pääskytien koulu 76,06 % ,88 % ,91 % 159 Tolkkisten koulu 84,29 % 44 85,36 % 41 79,29 % 58 Tuorilan koulu 62,50 % 30 78,75 % 17 80,00 % 16 Linnajoen koulu 92,30 % 47 87,21 % 78 88,20 % 72 Slgt

43 Att utreda möjligheterna till kommunsamarbete i de norra delarna Utvecklandet av nätet inom skola och småbarnsfostran i de nora delarna av Borgå har undersökts tillsammans med representanter för Askola kommun. På Borgå stads område finns Tuorilan koulu (63 elever) och Kerkkoon koulu (70 elever) samt Karsby daghem, tre grupper. På Askola kommuns område finns Monninkylän koulu (ca 190 elever). Man har beslutat renovera Monninkylän koulu så att planeringen och byggande skulle ske 9/2018-7/2019. Projektets I-skede, 1350 m2 och ca 3 miljoner euro, skulle vara färdig att tas i bruk från början av läsåret Monninkylä koulu fortsätter sin verksamhet under tiden för byggandet i den nuvarande fastigheten samt i tillfälliga utrymmen i Edupolis (Amisto) utrymmen. Nuvarande skolas äldsta del rivs innan man börjar med I-skedet. Enligt projektplanen skulle den resterande delen ersättas med ett nybygge i projektets eventuella II-skede, vars omfattning skulle vara ca 1600 m2 och kostnader ca 5 miljoner euro. Att noter ur Borgå stads synvinkel: Askolas nuvarande investeringar täcker deras egna behov i synnerhet vad gäller I-skedet och i II-skedet skulle dimensioneringen räcka för maximalt 250 elever inkluderande specialutrymmen. Ur Borgå synvinkel verkar det som så att det inte är ändamålsenligt eller ekonomiskt lönsamt att gå med i ett eventuellt II-skede i en eventuell investering gällande Monninkylän koulu i Askola eftersom kapasiteten redan nu i de norra skolorna i Borgå gör det möjligt att ta fler elever. 43

44 FINSKSPRÅKIGA LÅGSTADIESKOLOR LÅGSTADIEELEVER I FINSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET Hinthaara (167) Kulloo (69) Tuorila (50) Kerkkoo (69) Ilola (76) Huhtinen (273) Keskuskoulu (474) Albert Edelfelt Fredrika (76) (460) Kevätkumpu (205) Peippo (271) Tolkkinen (236) Hamari (149) Epoo (47) Albert Edelfeltin koulu 460 Epoon koulu 47 Hamarin koulu 149 Hinthaaran koulu 167 Huhtisen koulu 273 Ilolan koulu 76 Kerkkoon koulu 69 Keskuskoulu 474 Kevätkummun koulu 205 Kulloon koulu 69 Peipon koulu 271 Tolkkisten koulu 236 Tuorilan koulu 50 SAMMANLAGT Dessutom: Fredrika-koulu 76 lågstadieelever (+ 18 högstadie-elever)

45 FINSKSPRÅKIGA LÅG- OCH HÖGSTADIESKOLOR I CENTRUMOMRÅDET HÖGSTADIEELEVER I FINSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET Huhtinen Albert Edelfeltin koulu 220 Linnajoen koulu 564 Pääskytien koulu 502 SAMMANLAGT Albert Edelfelt Keskuskoulu Linnajoki Kevätkumpu Cirkelns mittpunkt finns vid gångbron. Radien är 3 km. Lågstadieskola Högstadieskola eller enhetsskola Pääskytie Fredrika-koulu 1-9 Peippo 45 Hamari

46 Reflektioner angående det finskspråkiga skolnätet Hyrorna för de finskspråkiga skolorna uppskattas stiga från nuvarande nivå också om skolnätet inte förnyas märkbart. Personalkostnaderna hålls ungefär på samma nivå. Totalt en aning lägre kostnader per elev än inom svenskspråkiga utbildningstjänsterna På basen av skolornas användningsgrad kan man uppskatta, att det finns tillräckligt utrymmen för framtida behov Till de stora skolorna i centrum kan tas fler elever och också i servicebyarnas skolor finns plats för fler elever Från planläggningens och planeringen av stadens tillväxts synvinkel finns de finskspråkiga skolorna på rätt ställe Då utbyggandet av tätområdena framskrider finns det kapacitet i områdets skolor att ta emot fler elever Då stadsplanearbetet och byggandet i tätområdena framskrider kommer inte heller skolornas kapacitet emot Elevantalet har uppnått sin kulmen och det förutspås bli en aning lägre Framtidens osäkerhetsfaktorer: De stora centrumskolbyggnadernas tekniska skick och grundrenoveringsbehov: Keskuskoulu, Linnajoen koulu, Pääskytien koulu och Peipon koulu Övrigt: Investeringsbehovet och dess dimensionering för att ersätta de rivna utrymmena i Hindhår bildningscentrum 46

47 SVENSKSPRÅKIGA LÅGSTADIESKOLOR LÅGSTADIEELEVER I SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET Hindhår (50) Kullo (50) Saxby (47) Tolkis (86) Näse (130) Gammelbacka (101) Kvarnbacken (402) Vårberga (97) Sannäs (96) Gammelbacka skola 101 Grännäs skola 69 Hindhår skola 50 Kullo skola 50 Kvarnbackens skola 402 Näse skola 130 Sannäs skola 96 Saxby skola 47 Tolkis skola 86 Vårberga skola 97 SAMMANLAGT Grännäs (69) Med rött märkta skolor har stängts år Elevupptagningsområdet för dessa skolor hör till den nya Strömborgska enhetsskolan eller Tolkis skola. 47

48 SVENSKSPRÅKIGA LÅG- OCH HÖGSTADIESKOLOR I CENTRUMOMRÅDET HÖGSTADIEELEVER I SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR LÄSÅRET Lyceiparkens skola 317 Strömborgska skolan 264 SAMMANLAGT 581 Kvarnbacken Cirkelns mittpunkt finns vid gångbron. Radien är 3 km. Näse Strömborgska Lyceiparken Vårberga Lågstadieskola Högstadieskola 48 Gammelbacka

49 Reflektioner angående det svenskspråkiga skolnätet Elevantalet i den svenska skolan förväntas inte stiga, troligen tvärtom. Utgifterna för svenska utbildningstjänsterna kommer totalt stiga. Detta eftersom hyrorna för nya fastigheterna är högre än för de gamla och trots att personalkostnaderna sjunker på grund av större enheter och färre elever Användningsgraden i de svenska skolorna kan fås högre om skolorna är färre eller om vi får fler elever till skolorna. De svenska skolorna finns på rätta ställen, med hänvisning till att staden växer västerut samt till bystrukturprogrammet. En elev i den svenska skolan har i medeltal en längre väg till skolan än en elev i den finska skolan. Samtidigt är en elev i den svenska skolan aningen dyrare än en elev i den finska skolan. Osäkerhet inför framtiden utgör tekniska skicket på Sannäs skolas fastighet med bland annat en paviljong, renoveringsbehovet i Kvarnbackens skola och investeringsbehovet i Hindhår bildningscentrum. 49

50 DAGHEMSNÄTET

51 DAGHEMSNÄTET Innehåll: Mål för utredningen av daghemsnätet Att beakta då det gäller servicebehoven inom småbarnspedagogik 2020 Deltagandegraden i småbarnspedagogik bland 1 6 åringar Nybyggande har förändrat daghemsnätet under Förändringar i daghemsnätet i samband med nybyggande Investeringar (BU 2018) Förskoleundervisning Antal barngrupper i daghemmen 2016 ja 2020 Tjänster inom småbarnspedagogik i siffror 2020 Daghemsnätet på karta 51

52 Mål för utredningen av daghemsnätet Målet för utvecklingen av daghemsnätet är att daghemmen ska få trygga och hälsosamma lokaler där man beaktat tidsenliga krav Daghemsfastigheternas skick och livscykel beaktas då daghemsnätet utvärderas De verksamhetsformer som hör till småbarnspedagogikens servicenät utvecklas och upprätthålls fortsättningsvis kommunal och privat daghemsverksamhet kommunal och privat familjedagvård öppna tjänster inom småbarnspedagogik 52

53 Att beakta då det gäller servicebehoven inom småbarnspedagogik 2020 Antalet barn som använder tjänster inom småbarnspedagogik bevaras på nuvarande nivå år 2020 Nativiteten minskar Flyttningsrörelsen ökar antalet barn I småbarnspedagogiken deltar flera barn ur åldersgrupperna än för tillfället Kommunal familjedagvård minskar familjedagvårdare går i pension 36 barn (1 3 år) flyttar till daghem det behövs tre nya daghemsgrupper Omfattningen av privat familjedagvård ändrar inte Antalet barn som vårdas hemma uppskattas förbli på samma nivå 53

54 Deltagandegraden i småbarnspedagogik bland 1 6 åringar 1/2018 statistik: Antalet 1-6-åringar i Borgå är 3772 I småbarnspedagogiken deltar sammanlagt åriga barn Ökning av deltagandegraden bland 1 6 åringar till 90 % Deltagandegraden (%) i småbarnspedagogiken (kommunala och privata daghem samt familjedagvård, ej klubbar) 1 år 47 % 2 år 67 % 3 år 84 % 4 år 88 % 5 år 92 % 6 år 98 % deltar i förskoleundervisningen / småbarnspedagogiken 54

55 Nybyggande har förändrat daghemsnätet under år Gammelbacka daghem - Tallberga daghem - Vårvindens daghem: förskoleundervisningen i anslutning till skollokalerna i Kantelehuset år Majbergets daghem - Daghemmet Helmi - förskoleundervisningen i Övre-Haiko daghem i anslutning till Tolkkisten koulus lokaler år förskoleundervisningen i Haikobrinkens daghem i anslutning till Tolkis skolas lokaler 55

56 Förändringar i daghemsnätet i samband med nybyggande Lokaler man avstått från A-bostäders hyreslokaler i Huktis och Johannisberg Hyreslokaler i Huktis (tidigare ungdomslokalen) Familjestugan Ilona/Lönneberga daghems sidobyggnad Familjeplatsen Famili: Man har avstått från lokalerna i salen i Gammelbacka allaktivitetshus Till tillfälliga lokaler eller ändringar i användningen av lokaler Familjestugan Ilona till sidobyggnaden vid Villa Villekulla daghem Familjeplatsen Famili till daghemmet Kartanoniittys lokaler Parkdaghemmet tillfälligt till Katthult daghem under totalrenoveringen Parkdaghemmets förskolegrupp tillfälligt till Lönneberga daghem 56

57 Investeringar (BU 2018) 2020 Daghemmet Skogsstjärnan 8 grupper i daghemmet och 2 förskolegrupper i Strömborgska skolan Daghemmet Skogsstjärnan finns i tillfälliga lokaler i Kokon tills den nya byggnaden blir färdig på Guldlistgatan 2022 Huktis daghem totalrenoveras och utökas med två grupper 57

58 Förskoleundervisning Förskoleundervisningen är underställd de kommunala daghemmen Förskolegrupper sammanlagt I daghemmens lokaler 17,5 12 I lokaler i anslutning till skolor 9,5 15, Sammanlagt 27 27,5 58

59 Förskoleundervisning 2020 A. I daghemmens lokaler 12 förskolegrupper B. I lokaler i anslutning till skolor sammanlagt 15,5 förskolegrupper Hindhår daghem (1,5) Hinthaaran koulu och Hindhår skola Vårvindens daghem (3) Kantelehuset Kullo daghem (2 x 0,5) Kullo bildningscenter Månskensstigens daghem (2) Daghemmet vid Huhtisen koulu Parkdaghemmet (2) Keskuskoulu Övre-Haiko daghem (2) Tolkkisten koulu Haikobrinkens daghem (1) Tolkis skola Daghemmet Skogsstjärnan (2) Strömborgska skolan Tillfälligt i skolans lokaler på grund av problem med inomhusluften i daghemmet Karsby daghem (1) Tuorilan koulu 59

60 Antal barngrupper i daghemmen 2016 ja 2020 Daghemsgrupper Kommunala daghem 127,5 125,5 Privata daghem SAMMANLAGT 144,5 146,5 60

61 Tjänster inom småbarnspedagogik i siffror kommunala daghem fem daghem färre än daghem med 6 8 grupper 8 daghem med 3 5 grupper 9 privata daghem (år 2018) ett daghem mera än kommunala familjedagvårdare 17 familjedagvårdare färre än privata familjedagvårdare samma nivå som 2016 Hemvård: 580 barn (samma nivå som 2018) 90 barn färre än 2016 Dessutom erbjuds öppna tjänster inom småbarnspedagog: klubbar, parker, familjekaféer samt föräldragrupper som erbjuds i samband med daghemmen 61

62 DAGHEM I CENTRUMOMRÅDET Månskensstigen Touhula Steiner Regnbågen Villa Villekulla Huktis Äppelgården Daghemsnätet 2020 Hornhattula Naturdaghem Horisontti Metsätähti Sagobacken Parkdaghemmet PE P Solhem Tallberga Frendit Vårvinden Steiner Päivänsäde Kommunala daghem Privata daghem Pärla n Majberget Monika Gammelbacka 62

63 DAGHEM UTANFÖR CENTRUM Karsby Hindhår Estbacka Övre-Haiko Kullo Haikobrinken Bjurböle Ebbo Daghemsnätet 2020 Kommunala daghem Privata daghem 63

64 KULTUR- OCH FRITIDSNÄTET

65 KULTUR- OCH FRITIDSNÄTET Att beakta då det gäller kultur- och fritidsnätet Verksamhetskostnader Bibliotekstjänster Kulturtjänster Idrottstjänster Ungdomstjänster Grundläggande konstundervisning Fritt bildningsarbete Kultur- och fritidsnätet

66 Att beakta då det gäller kultur- och fritidsnätet Till Kultur- och fritidstjänsternas målgrupper hör stadens alla invånare i alla åldersgrupper. Tjänsterna är en del av invånarnas bas- och närtjänster som produceras huvudsakligen i stadens egna lokaler. Tjänsternas betydelse för människornas liv och i samhällsutvecklingen väntas växa från det nuvarande, då informationsoch upplevelsesamhället blir starkare. Digitaliseringsutveckling gör det mångsidigare att organisera och sprida ut tjänster men den kommer inte att ersätta levande kontakter människor emellan. Kultur- och fritidstjänsterna organiserar och producerar, samarbetar med 3. och 4. sektorns aktörer, med företag och samfund och kompletterar övrig fritidsverksamhet och övrigt utbud i staden. Konstanstalten i grundläggande undervisning samt läroanstalten för det fria bildningsarbetet, Kansalaisopisto- Medborgarinstitut KoMbi, förverkligar undervisning, kurser och evenemang i samarbete med privata aktörer, för att möjliggöra barnens, de ungas och de vuxnas intressen samt för att stöda de vuxna i arbetslivet. 66

67 Att beakta då det gäller kultur- och fritidsnätet Kultur- och fritidstjänsterna samlar årligen ihop en servicebricka som en av skolornas läroplan. Den motsvarande planen för kulturuppfostran för daghemmen och för äldre personer byggs upp. Man har genom forskning konstaterat att kultur, konst och idrott har en stor betydelse för välmående och hälsa samt för förebyggande verksamhet, för delaktighet och gemenskaplighet. Då antalet äldre invånare ökar, riktas allt mer tjänster till äldre personer. År 2020 delas utbudet av tjänster: barn och ungdomar: 52 % (54 år 2018), invånare i arbetsåldern 20 % (20 %) äldre personer 28 % (26 %). Kultur- och fritidstjänsternas ekonomiska påverkan ansluter sig speciellt till - den direkta eller indirekta inverkan på sysselsättningen - inverkan som förstärker näringspolitik samt - inverkan som ökar kommunens eller regionens attraktion och livskraft. 67

68 VERKSAMHETSKOSTNADER Kultur- och fritidstjänster BS 2017 (1 000 e) BU 2018 (1000 e) 2020 (1 000 e) personal Tjänster, material hyror Övriga kostnader (ej bidrag) personal Tjänster, material hyror Övriga kostnader (ej bidrag) personal Tjänster, material hyror Övriga kostnader (ej bidrag) Kuva, ledningen Biblioteket Kulturtjänster Idrottstjänster Ungdomstjänster Musikinstitutet Konstskola KoMbi Sammanlagt

69 BIDRAG/ Kultur- och fritidstjänster År BS 2017 BU 2018 BU 2020 BIDRAG SAMMANLAGT KULTURTJÄNSTER Bidrag åt samfund Museibidrag Porvoon museoyhdistys ry, hyres- och verksamhetsbidrag Allmänt bidrag Pro Avanti, Konstfabrikens stiftelse, Porvoon teatteriyhdistys Projektbidrag * Bidrag till privatpersoner: Hopea-Untracht-fonden, Konstnärsstipendium, Kulturpriset, Runeberg-pris GRUNDLÄGGANDE UNDERVISNING I KONST UNGDOMSTJÄNSTER Allmänt- och projektbidrag IDROTTSTJÄNSTER BU Allmänt bidrag Projektbidrag: träningsbidrag, utbildningsbidrag, stipendier, idrottspris

70 Övik lägergård/ Kultur- och fritidsjänster Övik lägergård stängdes på grund av inneluftsproblem i början av oktober Barn och unga besökare: Övernattningar Användningsdygn: 186. Verksamhet upprätthölls i Ebbo lägercentrum kortvarigt från oktober 2017 till februari Verksamheten tog slut i februari 2018 på basis av den feedback som kom från organisatörer av ungdomslägren. Ersättande lokaler finns inte till (6/2018). Utredning över lägercentrets framtid förbereds och blir färdig hösten

71 Bibliotekstjänster Biblioteksnätet Huvudbiblioteket, m 2, betjänar invånare, lån, Meröppna bibliotek 2019 Gammelbacka bibliotek, ca 400 m 2, betjänar cirka invånare ( lån). Meröppet bibliotek Vårberga bibliotek, ca 160 m 2, betjänar cirka invånare ( lån). Meröppet bibliotek Bokbussen betjänar ca invånare, cirka lån. Daghem, skolor och invånare utanför centrum. Bokbusstjänster säljs till Sibbo kommun två dagar i månaden. Det utreds som bäst möjligheter till utvidgade regionalt samarbete inom biblioteken och bokbussen. 71

72 Kulturtjänster Kulturtjänsternas nät Antalet besökare på olika evenemang, museum och utställningar Konstfabriken (egna utrymmen 600 m 2, hyres- och stödda utrymmen) Kulturbyrån, i Avanti- och Fabrikssalen ordnas aktiviteter för barn, unga, vuxna och åldringar. I Konsthallen, Galleri Hörnan och Vitriini ordnas utställningar Studiorna 1 2 : grundläggande undervisning av konst, handarbete och musik Ateljéutrymmen för konstnärer (20) Konstfabrikens dansskolas lokaler (2); 900 elever, kulturtjänster förvaltar/subventionerar utrymmen. Konstfabrikens konstnärsbostad, kulturtjänster förvaltar/subventionerar utrymmen. Konstnärshuset (100 m 2 ) Galleri Gamla Kapplansgården (150 m 2 ) Walter Runebergs skulptursamling och Runebergs hem (Avtal/Senaattikiinteistöt) 72

73 Idrottstjänster Idrottstjänsternas nät Idrottsplatser och -anläggningar (ca 180 verksamhetsställen) Idrottshall (hyran e/2019), simhall ( ), ishallar och vinterfotbollsplan ( ), Aurora-hallen ( ), Kokonhallen (Oy), övriga idrottssalar och anläggningar i samband med skolor, idrottsplaner i centrum och Hammars, näridrottsplatser, friluftsleder, simstränder, tennisbanor, skidspår, småbåtsbryggor och skridskobanor. Idrottsplatser och -anläggningar för både inomhus- och utomhusmotion på kartan Idrottsutredning 2018 skapar en helhetsbild över stadens idrottstjänster och berättar behov hur utveckla idrottsnätet. Motionsplatserna i anslutning till skolor och daghem bedöms separat i samband med eventuella förändringar i skol- och daghemsnätet med beaktande av bland annat den tredje sektorns roll. På den stängda Gammelbacka skolas gårdsplan finns en miniarena Tillägsinformation om idrottsplatser: 73

74 Idrottsanläggningars användningstimmar 6000 Användningstimmar månadsvis

75 Ungdomstjänster Ungdomslokaler Zentra ungdomsgård, WSOY-huset, ca m 2. Gammelbacka ungdomslokal, allaktivitetshuset, 385 m 2 Vårberga ungdomslokal, Kantelehuset, eget utrymme 125 m 2, ett gemensamt torgområde 62 m 2 Navigatorn: råd- och handledningspunkt för unga, WSOY-huset. Borgbackens bandlokaler, 8 övningsrum, i storlek m 2. Hyresavtalet är i kraft till Virvik läger- och utflyktsområde, i området finns tre byggnader (alla i dåligt skick); bastu, stuga och kök. Används under sommartid för uteverksamhet. Arbetsutrymmen för kanslipersonal och för uppsökande och målinriktat ungdomsarbete finns i WSOY-huset. 75

76 Grundläggande konstundervisning Nät för grundläggande konstundervisning Borgånejdens musikinstitut, WSOY-huset (2 072 m m 2 yht m 2 ) elever, undervisningstimmar, undervisning i åtta kommuner Borgå konstskola, Borgågården, 950 elever, undervisningstimmar, undervisning i två-fyra kommuner Borgågårdens renovering Grundläggande undervisning i teaterkonst på finska, KoMbi, Borgå teaterskola Utveckling av Teaterskolans samarbete i området av 2 4 kommuner, med Borgå medborgarinstitut (undervisning på finska), FSU/BUF (på svenska) och med Teatteri Soittorasia (på finska). 76

77 FRITT BILDNINGSARBETE KoMbi Porvoon kansalaisopisto Borgå medborgarinstitut KoMbi-huset, 530 m 2 Lyceiparkens skola, 280 m 2 Kursverksamhet ordnas i cirka 80. olika ställen, i regel i Borgå stads egna lokaler studerande, undervisningstimmar. 77

78 KULTUR- OCH FRITIDSNÄTET 2018 Huvudenheter IDROTT UNGDOMAR BIBLIOTEK KULTUR GRUNDLÄGG ANDE KONSTUNDE RVISNING* Fritt bildningsarbete, KoMbi 78 * Musikinstitutet och Konstskolan

79 SAMMANDRAG Vårdnadshavarna inom utbildningstjänsterna och kunderna inom småbarnstjänster är i huvudsak mycket nöjda med innehållet i tjänsterna Eleverna anser att både inne- och uteutrymmenas fysiska egenskaper samt ett lämpligt elevantal är viktigt Föräldraföreningen anser att så kallade bildningscentra fungerar bra Skol- och daghemsnätet är ungefär i enlighet med bystrukturprogrammet Skol- och förskoltransporternas kostnader är år 2020 på nuvarande nivå Inom utbildningstjänsterna och tjänsterna för småbarnsfostran stiger hyrorna med ca 3,5 miljoner euro fram till 2020 Det är stora skillnader i de fastigheters skick som bildningssektorn använder, konditionsklasserna (tekniskt värde/återanskaffningsvärde) är mellan 32% - 108% 79

80 SAMMANDRAG, fortsätter Antalet barn minskar Stora variationer mellan skolorna vad gäller kvadratmetrar/elev Nuvarande skolutrymmen möjliggör ett större elevantal Drots att antalet födda minskar så hålls antalet barn inom småbarnsfostran på samma nivå beroende på inflyttning samt att andelen som deltar ökar Förskoleundervisningen överflyttas i en allt större grad till skolorna I nätet för kultur-och fritidstjänster enstaka öppna frågor, såsom frågan om lägergård, men som inte har inverkan på bildningens övriga nät Idrottsnätsutredningen, som är under arbete, har en större inverkan på de stora fastigheterna i centrum 80

81 Bilagor Om planläggningen i Borgå stad Borgå_grundundervisningens och småbarnspedagogikens ekonomiska utveckling _2021: Vertikal Oy Slolornas kapasitetsberäkning och eleprognos: Vertikal Oy 81

82 82