ARBETSGRUPPENS BEDÖMNING HUR PÅVERKAR DET ÖKADE ANTALET KOMMUNPLATSER BORGÅ STADS TJÄNSTER?

Transkript

1 ARBETSGRUPPENS BEDÖMNING HUR PÅVERKAR DET ÖKADE ANTALET KOMMUNPLATSER BORGÅ STADS TJÄNSTER?

2 NTM-CENTRALENS BEGÄRAN Behovet av kommunplatser är stort, rent av kritiskt i fråga om minderåriga asylsökande. Cirka 35 procent av asylsökandena får ett positivt uppehållstillståndsbeslut. Nästan alla minderåriga asylsökandena får uppehållstillstånd. I Nyland behövs det sammanlagt 2819 kommunplatser för att integrationen kan ordnas planenligt. Kommunplatserna har fördelats mellan kommunerna i Nyland genom att relatera platserna till kommunernas invånarantal (den större flyttningen till huvudstadsregionen har beaktats). Till Borgå ska det förläggas 119 kommunplatser för invandrare i behov av internationellt skydd. Kommunerna bör dela ansvaret för att flyttningen också skulle rikta sig till kranskommunerna i Nylandsregionen. Huvudstadsregionen lockar i varje fall kraftigt invandrare. De som har fått asyl borde huvudsakligen placera sig på den orten där även mottagningscentralen ligger. Så skulle flyttningen sprida sig jämnare och vettigare över hela landet.

3 ARBETSGRUPPEN BEDÖMDE FÖLJANDE FRÅGOR 1. Profilen hos invandrare som eventuellt placeras i Borgå och som behöver internationellt skydd. 2. Invandringens effekter på stadens tjänsteproduktion i Borgå i nuläget. 3. Vad innebär ökningen av kommunplatserna ur synvinkeln på stadens tjänsteproduktion? 4. Kostnader och behovet av tilläggsresurser som ökningen av kommunplatserna medför. 5. Beslutets effekter på längre sikt i Borgå.

4 BEDÖMNINGEN GÄLLER BARA ÅR Arbetsgruppen har bedömt effekter av ökningen av kommunplatser endast för år Ökningen av platser år 2017 eller senare kräver en ny bedömning och nya beslut. Alla behov, effekter och resurser som de kräver kan inte bedömas på förhand.

5 INVANDRINGEN I BORGÅ INNAN MOTTAGNINGSCENTRALER INRÄTTADES Cirka nya flyktingar årligen. Övrig invandring har ökat. En tredjedel av utländska medborgare har flyktingbakgrund. (cirka 700 personer) Andelen utländska medborgare är 4 procent. (2129 personer i juli 2015)

6 INTEGRATION AV INVANDRARE Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare... Borgå främjar en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper, ökar dialogen mellan invandrare, organisationer och myndigheter samt tryggar invandrarnas jämlika deltagande i samhällets verksamhet. Integrationsarbetet sker i samarbete med stadens bastjänster, religiösa samfund och frivilliga stödpersoner. Lag om främjande av integration (2011) Programmet för att främja invandrarnas integration (Borgå stad)

7 PROFILEN HOS DEM SOM FÅR EN KOMMUNPLATS För närvarande finns det cirka 200 asylsökande i Borgå. Arbetsgruppen bedömer att det till Borgå placeras Cirka 60 minderåriga ensamkommande unga från Karijärvi och Borgå folkakademis enheter. Cirka 10 familjer och några ensamkommande vuxna från Poppel.

8 INVANDRARTJÄNSTER Uppgiften är mottagning av flyktingar och återflyttare, introduktion i samhället, socialarbete och främjande av integration - i samarbete med klienter, myndigheter och organisationer. Handledning och rådgivning också till övriga invandrare, myndigheter och privata personer. Klientantalet kommer att tredubblas. Behovet av tilläggsresurser: för integrationsarbetet ett kulturbiträde med invandrarbakgrund en ny socialarbetare för integration av unga under 21 år Verksamheten i enheten för stödboende för unga utvidgas så, att staden hyr 8 kollektivbostäder till sammanlagt 32 unga. Enheten behöver två boendehandledare.

9 TOLKNINGSTJÄNSTER Det centralaste målet med integrationen: att lära sig finska och/eller svenska. I praktiken behöver både invandraren och myndigheten tolknings- och översättningstjänster ofta i flera års tid. Tolkningen försäkrar att ärendehanteringen går rätt till och invandrarens rättsskydd. Tolk- och översättningstjänster måste anlitas särskilt då en myndighet bestämmer om invandrarens eller asylsökandens rättigheter, förmåner eller skyldigheter. Behovet av tilläggsresurser: Behovet av tolknings- och översättningstjänster kommer att tredubblas från nuläget.

10 HÄLSOTJÄNSTER Personer som får en kommunplats i Borgå har redan genomgått en hälsoundersökning, ankomstundersökningar behöver inte mera göras. Munnens hälsotillstånd hos asylsökandena är huvudsakligen svagt och behöver mycket vård. Institutet för hälsa och välfärd bedömer att man måste resursera en tid som är cirka 2 3 gånger längre än en genomsnittspatients när det gäller hälsovård för invandrarna. Behovet av tilläggsresurser: Hälsotjänsterna kan skötas med nuvarande resurser också efter att antalet kommunplatser har ökats. Det finns ändå skäl att bereda sig på att köer och väntetider blir längre. Staden följer aktivt situationen med kötider.

11 BOENDE En hyresbostad har årligen ordnats för cirka 6 7 flyktingar från bolagen som hör till stadskoncernen eller genom att mellanhyra bostäder som Y-stiftelsen äger. I Borgå finns det för närvarande inga lediga hyresbostäder. Till stadskoncernens egna hyresbostäder köar för tillfället cirka 500 personer. Cirka 350 bostäder blir lediga årligen. Behovet av extra resurser är cirka 35 hyresbostäder under resten av år 2016, huvudsakligen stora bostäder med 3 4 rum och kök för familjer och för kollektivbostäder. Efterfrågan på större bostäder är mindre än efterfrågan på små bostäder. Man borde försöka hitta bostäder även annanstans än i Vårberga och Gammelbacka. Man kan hitta en hyresbostad inom en skälig tid på följande sätt: på den fria marknaden med hjälp av tredje sektorn på allmännyttiga hyresbolag verksamma i Borgå med hjälp av tredje sektorn eller staden bostäder i stadens direkta ägo som blir lediga hyresbostäder som blir lediga i stadskoncernens hyresbostadsbolag. Om man inte kan hitta bostäder tillräckligt snabbt på detta sätt, mellanhyr lokalitetsledningen bostäder på den fria marknaden. Förfarandet är dock tillfälligt och varar högst några år. Köerna till hyresbostäder i Borgå blir lite längre till följd av det ökade antalet kommunplatser. Staden beaktar alltid bostadssökandens angelägenhet att få bostad samt bostadssökandens egna kriterier. Även finländarna får bostad snabbt, om det är bråttom. Man måste vänta på en bostad längre, om man ställer stränga kriterier för var bostaden bör ligga och hur stor den ska vara.

12 TJÄNSTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK För närvarande finns det 170 barn med invandrarbakgrund i 21 enheter. 19 olika modersmål Andelen barn med invandrarbakgrund är stor på Gammelbacka daghem (40 %), på daghem Monika (70 %) och på Friends (35 %). Storleken på daghemsgruppen för barn med invandrarbakgrund utan kunskaper i finska eller svenska är mindre under det första dagvårdsåret. Daghemmen har en gemensam barnträdgårdslärare som undervisar finska som andra språk för invandrare. Barnen får också undervisning i hemspråket, om det finns fyra barn som talar samma språk på daghemmet. Strävan är att barn med invandrarbakgrund i fortsättningen placeras till flera daghem än idag. Behovet av tilläggsresurser: tre nya personer till vård- och fostringsuppgifter och till handledare i finska som andra språk färdtjänster

13 UTBILDNINGSTJÄNSTER Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen erbjuds vanligen cirka ett år. Undervisningen ordnas i smågrupper eftersom eleverna är mycket olika vad gäller ålder, kunskaper och skolgångshistoria. I Borgå finns det för närvarande 8 grupper för beredande undervisning med sammanlagt 87 elever. Eleven behöver vanligen efter detta fortfarande undervisning i finska och annat stöd i övergångsfasen. Stödundervisning under övergångsfasen ges på Peipon koulu och Pääskytien koulu under 1 2 år några timmar i veckan. Eleven behöver undervisning i finska i flera år. Undervisning ges på flera skolor. I Borgås finska grundskolor finns det 385 elever med främmande språk (10 % av elevantalet). Mest på Peipon koulu (39 %), Kevätkummun koulu (22 %), Tuorilan koulu (21 %) och Pääskytien koulu (17 %). I de svenskspråkiga grundskolorna finns det 10 elever med främmande språk.

14 UTBILDNINGSTJÄNSTER Uppskattningsvis cirka 50 elever som våren 2016 befinner sig i beredande undervisning övergår till grundläggande utbildning under läsåret Cirka 35 elever når åldern då läroplikten upphör. Beredande och grundläggande utbildning ska erbjudas även unga som får en kommunplats. Nya elever med invandrarbakgrund ska decentraliseras till skolor i olika delar av Borgå. Behovet av tilläggsresurser: till beredande undervisning 1 2 nya undervisningsgrupper till undervisning i övergångsfasen 1 2 nya grupper lärare som undervisar i finska som andra språk med tjänsten som huvudsyssla till högstadieskolor, mer undervisning i finska som andra språk i olika skolor 3 5 nya skolgångshandledare nya undervisningsgrupper för invandrarnas eget modersmål, särskilt arabiska och dari elevvård stöd- och färdtjänster

15 UNGDOMSTJÄNSTER Upp till 80 procent av dem som besöker Gammelbacka ungdomslokal har invandrarbakgrund. Efter att mottagningscentralerna inrättades har asylsökandena också hittat till Zentra. En del av unga som besökte Gammelbacka ungdomslokal har flyttat till Zentra. För närvarande besöker få unga med invandrarbakgrund Vårberga ungdomsgård. Antalet ungdomsarbetare har ökats på Zentra på kvällar för att ungas säkerhet och trivsel kan säkerställas. Riktad verksamhet för unga med invandrarbakgrund: läger, familjeutflykter, temakvällar. Flyktingens stig, Möjligheternas torg, evenemanget Respect samt andra evenemang med anknytning till invandring. Behovet av tilläggsresurser: Det behövs kvällshandledare med invandrarbakgrund till ungdomslokalerna. Så blir det lättare och snabbare för unga att tillägna sig en gemensam verksamhetskultur och det blir lättare att lösa utmaningar som beror på olika kulturella bakgrunder. Samtidigt kan de ordinarie anställdas arbetsinsats riktas till specialverksamheter som är avsedda för unga med invandrarbakgrund där de anställdas starka yrkeskunskap, t.ex. egna läger och gruppverksamhet, är viktiga.

16 ÖVRIGA KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTER Medborgarinstitutet: MeetingPoint, Makoisa, Paras alku, kurser i finska Biblioteket: Läxhjälpen mellan Gammelbacka bibliotek och Peipon koulu, Finlands Kvinnliga Akademikers Förbunds nätverk Vi läser tillsammans, biblioteken beställer litteratur på invandrarnas eget modersmål. Motion: projektet integration med hjälp av motion Behovet av tilläggsresurser: verksamheterna fortsätter med nuvarande resurser

17 KOSTNADER OCH ERSÄTTNINGAR FRÅN STATEN Arbetsgruppen uppskattade att ökningen av kommunplatserna medför staden tilläggskostnader på cirka euro. Staten ersätter av detta cirka euro, då stadens nettokostnader uppskattas vara cirka euro. Staden får kalkylmässig ersättning för varje mottagen person /år för personer över 7 år och mer /år för personer under 7 år Den kalkylmässiga kostnaden för dem som får internationellt skydd fortsätter tre år, för kvotflyktingar fyra år. Staten ersätter dessutom enligt utfallna kostnader: social- och hälsovårdskostnader som orsakats av långvarig skada eller sjukdom kostnader för specialdagvård kostnader för stödåtgärder som har getts i öppenvården inom barnskyddet och eftervården utkomststödkostnader för 3 år eftervården ända till 21 års ålder för dem som kommit ensamma till landet när de var minderåriga samt tolkningskostnader.

18 UPPGIFTSOMRÅDE PERSONALBEHOV ANNAT BEHOV ANSLAG 2016 ERSÄTTNING SOCIALTJÄNSTER Mottagningstjänster Tolknings- och översättningstjänster köp av tjänster Staten ersätter Integrationstjänster 1 kulturbiträde Integrationstjänster 1 socialarbetare (under 21-åriga) Ntm ersätter Boendeenhet Nuotta 2 boendehandledare (under 21-åriga) Ntm ersätter SMÅBARNSPEDAGOGIK Grupper för barn med invandrarbakgrund 3 personer Utbildning köp av tjänster Färdtjänster köp av tjänster Tolkningstjänster köp av tjänster UTBILDNINGSTJÄNSTER Nya grupper för beredande undervisning Staten ersätter Nya grupper för övergångsfasen Lärare för finska som andra språk 1,5 personer Skolgångshandledare 3-5 personer Grupper för eget undervisningsspråk (bl.a. arabiska) Undervisningsgrupper som inrättades våren Staten ersätter Stödtjänster KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTER Kvällshandledare till ungdomslokaler KOSTNADERNA TOTALT

19 ERSÄTTNINGAR ÅR 2016 Tolknings- och översättningstjänster Kalkylmässig ersättning från staten för mottagna flyktingar NTM-kostnader för tjänster för under 21-åringar Statsandelar Främmandespråkskoefficient, hemkommunersättning preliminär uppskattning Förberedande undervisning ERSÄTTNINGAR TOTALT

20 EFFEKTER PÅ LÅNG SIKT I REGIONEN Alla effekter med anknytning till ökat antal kommunplatser och resurser som de kräver kan inte bedömas på förhand. Det är svårt att på förhand bedöma hur ökningen av kommunplatserna påverkar kostnaderna för stadens tjänsteproduktion efter de tre första åren när statens kalkylmässiga ersättningar slutar. En del av behovet av särskilt stöd fortsätter sannolikt också efter detta. Ökningen av kommunplatserna kan också stärka segregationen av områden, även om man försöker motarbeta den genom placeringen av t.ex. bostäder, dagvårdsplatser och klasser.

21 EFFEKTER PÅ LÅNG SIKT I REGIONEN Å andra sidan har NTM-centralen bedömt att kommunerna och näringslivet också kan dra nytta på längre sikt av att flyktingar tas emot t.ex. på följande sätt: Mer arbetstillfällen i stadens område. Förenings- och frivilligverksamhet blir aktivare. Med hjälp av en planenlig integration kan man bemöta regionens behov av arbetskraft (yrkesinriktade integrationsutbildningar och fortbildningar). Flyttningen påverkar stadens befolkningsstruktur. De som kommer är till största delen unga vuxna, i bästa arbetsföra åldern. Kostnaderna beror centralt på hur snabbt personer som får internationellt skydd och som kommer till kommunen blir sysselsatta. Det har räknats att marginalisering av en ung person medför extra kostnader på över en miljon euro. Att nyanlända inte kan ta del av utbildning och arbete i det nya samhället medför också kostnader.