I promemorian ingår följande tabeller:

Transkript

1 Fullmäktigemotion/Karppi med flera Promemoria / EP och AK Resultatområdesdirektör Erkki Penttinen, , erkki.penttinen(at)vasa.fi Chef för invandrararbete Aira Kurtti, , aira.kurtti(at)vasa.fi Fullmäktigeledamot Lauri Karppi och 13 andra ledamöten har lämnat in en fullmäktigemotion om att kostnaderna för mottagande av flyktingar i Vasa bör utredas. Enligt motionen är det nu skäl för Vasa att göra en täckande utredning av alla direkta och indirekta kostnader samt effekter som flyktingsmottagandet orsakar, före och efter statens bidrag och under alla år fram till nu. Det är inte möjligt att göra en så omfattande och detaljrik utredning som avses i motionen i nuvarande arbetssituation. Att uppgöra en dylik omfattande och grundlig utredning skulle förutsätta att minst ett årsverke skulle frigöras enbart för arbete med utredningen. Om kostnaderna skulle utredas i den omfattning som förutsätts i motionen, skulle de behöva utredas på personnivå. Vasa stad har tagit emot flyktingar sedan år 1990 och antalet personer som tagits emot eller flyttat till Vasa under dessa år uppskattas till drygt personer. Mottagandet av flyktingar baseras på ett avtal som Vasa stad har ingått med NTM-centralen. NTM-centralen betalar ersättningar till Vasa stad för mottagande av flyktingar. En utredning om dessa ingår i denna promemoria. Vasa stad upprätthåller en mottagningscentral för personer som söker internationellt skydd (asyl). Upprätthållandet av mottagningscentralen baseras på ett avtal med Migrationsverket. De kostnader som uppstår för upprätthållandet av centralen ersätts Vasa stad i sin helhet. Det senaste avtalet har undertecknats En del av de flyktingar som under tidigare år har flyttat till Vasa har fått finländskt medborgarskap eller har flyttat bort från Vasa. Ungefär hälften av de personer och familjer som kommit till Vasa som asylsökande har flyttat eller flyttar bort från Vasa när de har beviljats uppehållstillstånd. I olika myndigheters register indelas personer inte utifrån invandrarskap eller flyktingskap. Största delen av den service som flyktingarna får ges som en del av den allmänna basservicen. Utredande av de verkliga person- och familjespecifika kostnaderna skulle förutsätta utredande av person- och familjespecifika servicestigar bl.a. via handlingar från hälsovården och fakturor från specialsjukvården. Detta skulle förutsätta ett separat undersökningstillstånd och det finns i praktiken inga möjligheter till detta. Att korsköra uppgifterna från olika register är inte tillåtet juridiskt sett utan en tungt vägande och motiverad orsak. I denna promemoria har man granskat lagstiftningen och avtal som förpliktar Vasa stad i fråga om mottagande och integration av asylsökande och flyktingar, servicen som flyktingar och asylsökande får, kostnaderna för servicen och ersättningarna för kostnaderna. Dessutom ingår en riktgivande sammanfattning av kostnaderna för integrationsservice som ordnas för invandrare och som finns med i budgetförslaget för år 2015 samt utredningar över vilka kostnader som ersätts kommunen och hur mycket som NTM-centalen har ersatt Vasa stad i fråga om kostnader under åren 2012, 2013 och Utöver detta ingår ett sammandrag över personalen som ordnar service för invandrare. I promemorian ingår följande tabeller: Tabell 1. Mottagningscentralens verksamhetsutgifter, inkomster och resultat för räkenskapsperioden under åren 2012, 2013, 2014, 2015 (uppskattning) och 2016 (uppskattning) sidan 4 Tabell 2. Ersättningar som utbetalats av NTM-centralen åren 2012, 2013, 2014 och 2015 sidan 8 Tabell 3. Vasa stads utlänningsbyrås verksamhetsutgifter, inkomster och resultat för räkenskapsperioden under åren 2012, 2013, 2014, 2015 (uppskattning) och 2016 (uppskattning) sidan 8 Tabell 4. Personal inom serviceområdet för invandrararbete sidan 9 Tabell 5. Tolkcentralens verksamhetsutgifter, inkomster och resultat för räkenskapsperioden under åren 2012, 2013, 2014, 2015 (uppskattning) och 2016 (uppskattning) sidan 12 Tabell 6. Service som stöder integrationen av invandrare och kostnaderna för servicen i Vasa (enligt budgetförslaget för år 2015) sidorna 13-15

2 2 Allmänt Enligt stadsutvecklingens statistik hör personer till Vasa stads utländska arbetskraft och av dessa arbetar (1/2015). Arbetslöshetsgraden bland personer med utländsk bakgrund var i januari-juni 28,7 %, vilket är näst lägst bland de 20 största städerna. Vasas utländska arbetskraft är nionde störst i Finland, då staden i fråga om invånarantalet är femtonde störst i landet. År 2011 hörde cirka 45 % av befolkningen som talar ett annat språk än de inhemska språken till arbetskraften och cirka 37 % var studerande, skolelever och barn. Resten, cirka 18 %, hade klassificerats som "andra utanför arbetskraften" och pensionärer. Nyare information saknas, men situationen har knappast förändrats särskilt mycket sedan år I stadens tre största företags lokala enheter arbetar sammanlagt ca 200 utländska medborgare. Detta är cirka 3,6 % av företagens alla arbetstagare i Vasa. Utifrån denna statistik går det inte att specificera eller bedöma hur stor andel av dem som är flyktingar. Andelen utländska medborgare av stadens befolkning är 5,7 % och andelen av regionens befolkning 4,5 % ( ). Av regionens befolkningstillväxt under 2000-talet utgörs cirka 45 % av personer som talar ett annat språk än de inhemska språken och av stadens befolkningstillväxt cirka 70 %. I Vasa och i regionen är åldersstrukturen för personer med utländsk bakgrund/de som talar ett annat språk än de inhemska språken väldigt ung.

3 3 Finland har genom internationella avtal förbundit sig att ge internationellt skydd åt personer som behöver det. Grunden för verksamheten är 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (flyktingskonventionen, även kallad genèvekonventionen) och andra internationella avtal om mänskliga rättigheter samt EU-lagstiftningen. Med internationellt skydd avses i Finland flyktingstatus, alternativ skyddsstatus eller beviljande av uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd. I utlänningslagarna finns stadganden om grunder och förfaranden för beviljande av internationellt skydd. Migrationsverket, som lyder under Inrikesministeriet, kan med stöd av utlänningslagen bevilja uppehållstillstånd enligt följande förfaringssätt: 1. Asylförfarande. Några personer söker asyl i Finland. Deras ansökan behandlas av Migrationsverket som lyder under Inrikesministeriet. De asylsökande får under väntetiden inkvartering och nödvändig service vid en mottagningscentral om de behöver det. Efter att ha fått ett positivt beslut överförs de till en kommun endera så att a) de flyttar till en kommun som NTM-centralen anvisat dem och med vilken NTM-centalen alltså har kommit överens om detta eller så att b) de flyttar självständigt eller med hjälp av mottagningscentralen till någon kommun. 2. Kvotflyktingar får flyktingstatus och tillstånd att komma till Finland utifrån Migrationsverkets beslut. UNHCR har redan fastställt dem som personer som behöver internationellt skydd och framställt dem för Finland. I allmänhet intervjuas kvotflyktingarna i flyktinglägret i det land som de först har flytt till. Kvotflyktingar kan inte komma till Finland förrän man vet i vilken kommun de ska bo. Om Finlands årliga flyktingkvot beslutas i statsbudgeten och Inrikesministeriet beslutar om hur kvoten för varje år anvisas. Avtal gällande mottagande av flyktingar Varje person som är bosatt i Finland har rörelsefrihet och alltså även möjlighet att flytta till önskad kommun. För att man ska kunna säkerställa service och ett gott, planenligt integrationsarbete för personer som får internationellt skydd, tillämpas i Finland ett förfarande enligt vilket NTMcentralen och kommunerna kommer överens om mottagande av flyktingar med stöd av lagen om främjande av integration (1386/2010). Staten betalar ersättningar till kommunen för flyktingar som självständigt eller på egen bevåg flyttar dit om kommunen har ett gällande avtal eller ett integrationsprogram för invandrare. Om inget avtal eller integrationsprogram har uppgjorts, betalas inga ersättningar. Vasa stads integrationsprogram har godkänts i fullmäktige Det senaste avtalet om mottagande av flyktingar, Avtal om anvisande till kommun och främjande av integration", trädde i kraft I enlighet med avtalet tar Vasa stad årligen emot 40 personer. Dessutom kan staden ta emot nya flyktingar istället för dem som flyttat bort. Enligt avtalet utvärderar NTM-centralen och kommunen varje år tillsammans antalet personer som anvisas till och placeras i kommunen, de tjänster som ska tillhandahållas i inledningsskedet efter att personerna har flyttat till kommunen, boende samt andra behov som uppstår i samband med nyttjande av integrationstjänster och basservice. Förhandlingarna ordnas årligen under årets första kvartal. Om avtalet sägs upp, upphör det att gälla 12 månader från dagen för uppsägningen. Lagen om främjande av integration ( /1386), som gäller mottagande av flyktingar och integration av invandrare, är förpliktande i fråga om avtalet som sluts mellan kommunen och NTM-centralen. Om kommunen inte följer avtalet eller säger upp avtalet, kan NTM-centralen inte heller betala ersättningar för flyktingar som självständigt flyttar till kommunen.

4 4 Service vid mottagande av asylsökande och kostnader för servicen I fråga om asylsökande fastställer lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och identifiering av och hjälp till offer för människohandel ( /746) den service och det ekonomiska stöd som asylsökande får. Vasa mottagningscentral har 200 platser och 11 anställda. Kostnaderna för service som ordnas vid mottagande av asylsökande ersätts Vasa stad i sin helhet. Dessutom ersätts staden årligen 5 % av de förverkligade kostnaderna som administrationskostnader. I tabell 1 presenteras Vasa mottagningscentrals verksamhetskostnader, inkomster och resultat för räkenskapsperioden under åren 2012, 2013 och I tabellen presenteras dessutom verksamhetsutgifterna och -inkomsterna som har reserverats i dispositionsplanen för år 2015 och i budgetförslaget för år 2016 samt en uppskattning av verksamhetsbidraget. Minskade utgifter och ökningar under olika år beror på att antalet platser vid mottagningscentralen har sänkts eller höjts. År verksamhetsutgifter inkomster resultat under räkenskapsperioden DP (uppskattning) 2016 BG-f (uppskattning) Tabell 1. Vasa mottagningscentrals verksamhetskostnader, inkomster och resultat för räkenskapsperioden under åren 2012, 2013, 2014, 2015 (uppskattning) och 2016 (uppskattning) Som mottagningsservice för asylsökande under tiden som asylansökan behandlas ordnar mottagningscentralen inkvartering, ekonomiskt stöd och bl.a. social- och hälsovårdstjänster. Dessutom är kommunen skyldig att ordna grundläggande utbildning för barn i läropliktsåldern. Avsikten med mottagningscentalens service är att tillgodose basbehoven och utifrån dessa öka och upprätthålla välbefinnandet och främja klienternas funktionsförmåga. Klienterna vid Vasa mottagningscentral inkvarteras på olika platser i staden i fastighetsaktiebolaget Pikipruukkis hyreslägenheter. 3-5 asylsökande kan få dela på en bostad. Om en person har löneinkomster, uppbärs en ersättning för inkvarteringen. En asylsökande kan även bo i s.k. privat inkvartering t.ex. hos bekanta. Då betalas dock inga ersättningar för boende till den asylsökande. Det ekonomiska stödet som mottagningscentralen beviljar (mottagningspenning) är avsett för de allra nödvändigaste basbehoven. Om en asylsökande har egna inkomster eller tillgångar, beaktas dessa när stödet beviljas. Vid en del mottagningscentraler serveras måltider och då är mottagningspenningens grunddel betydligt lägre. Nedan framgår en specifikation av mottagningspenningen som mottagningscentralen betalar. Jämförelsevis är utkomststödets grunddel för en person som bor ensam år ,50 /månad, 16,18 /dag.

5 5 Mottagningspenningens grunddel per månad fr.o.m : Inga serverade måltider, Måltider vid /månad mottagningscentralen, /månad Ensamboende och 316,07 92,64 ensamförsörjare Övriga personer över ,02 76,29 år Barn som bor med sin 201,63 59,94 familj Vasa mottagningscentral är avsedd för vuxna och familjer. Vasa tar inte emot minderåriga som kommer ensamma. Vid behov får en asylsökande rättslig hjälp och tolktjänster i anslutning till behandlingen av asylansökan. Kostnaderna för dessa betalas av staten. Mottagningscentralerna ordnar även olika former av studie- och arbetsverksamhet. Det är obligatoriskt att delta i arbetsoch studieverksamheten och vid vägran att delta utbetalas mindre ekonomiskt stöd. Service för flyktingar som placeras i kommunen och kostnader för denna service Flyktingar och asylsökande som beviljats uppehållstillstånd är berättigade till samma service som övriga kommuninvånare och samma lagar, bestämmelser och anvisningar tillämpas på dem som på övriga kommuninvånare. Betalningsförbindelser för anskaffning av t.ex. underhållselektronik, fordon eller körkort har inte givits. I stadens revision av utkomststödet som utförts år 2013 har inget anmärkningsvärt konstaterats i fråga om detta. För utkomststödet följs direktiv som har godkänts av Social- och hälsovårdsministeriet och social- och hälsovårdsnämnden i Vasa. De finns till påseende som offentlig information. Klientspecifika beslut och motiveringar som ingår i besluten är konfidentiell information. Detta beslutsfattande kontrolleras av förmän inom socialoch hälsovårdsväsendet, social- och hälsovårdsnämndens sektion för individuella ärenden samt Vasa stads revisorer. Även förvaltningsdomstolen kontrollerar för sin del fattade beslut i samband med behandling av överklaganden från klienter. Lagen om främjande av integration ( /1386) fastställer samtlig integrationsservice som invandrarna erhåller samt kommunens och övriga myndigheters ansvar och uppgifter vid ordnandet av servicen. Enligt lagen är kommunen allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen på lokal nivå. Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att åtgärder och tjänster för invandrare ordnas så att de till sitt innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter. Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas. Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett integrationsprogram som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas vid uppgörandet av budgeten och ekonomiplanen i enlighet med 65 i kommunlagen (365/1995).

6 6 NTM-centralen, arbets- och näringsbyrån, FPA och andra myndigheter inom kommunen ska på kommunens initiativ delta i utarbetandet och genomförandet av programmet samt i uppföljningen av verkställandet i fråga om sitt eget verksamhetsområde. Även lokala invandrar-, medborgar-, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt religiösa samfund kan i behövlig omfattning delta i arbetet. Vasas gällande integrationsprogram har godkänts i fullmäktige Kommunen betalas ersättningar för mottagande av flyktingar enligt följande: 1. Ersättningar på kalkylmässiga grunder enligt antal personer. Enligt gällande förordning om kommunersättningar är den kalkylerade ersättningen euro/ år för barn över 7 år och euro för barn under 7 år. För de personer som kommunen tar emot under perioden betalas en extra ersättning på euro för barn under 7 år och 700 euro för barn över 7 år som en engångsersättning. För asylsökande som beviljats uppehållstillstånd betalas en kalkylerad ersättning i tre år och för kvotflyktingar i fyra år. Ersättningstiden räknas från den dag då flyktingen flyttade till kommunen. Om flyktingen flyttar överförs rätten till kommunersättning till den nya hemkommunen. 2. Ersättningar utifrån konstaterade kostnader: - ersättning för integrationsstöd och utkomststöd som kommunen betalat, i tre år - kostnader för tolkning, utan tidsbegränsning - ersättningar för specialkostnader i 10 år, NTM-centralen och kommunen kommer överens om detta från individ till individ: 1) kostnader som orsakas kommunen för placering av en minderårig utan vårdnadshavare i ett familjegrupphem eller annan bostadsenhet i enlighet med 28 samt för familjevård, stödtjänster för boende och andra åtgärder som kan jämställas med barnskyddstjänster fram till att den unga fyller 21 år, 2) betydande kostnader som orsakas kommunen för ordnande av långvarig social- och hälsovård som en skada eller sjukdom förutsätter om personen har varit i behov av vård eller omsorg vid ankomsten till Finland, 3) övriga kostnader som orsakas kommunen av särskilda skäl. Bl.a. följande kostnader för långvarig social- och hälsovård till följd av skada eller sjukdom kan ersättas: Kostnader för tjänster och stödåtgärder som avses i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) och i lagen om service och stöd på grund av handikapp (381/1987, bilaga), såsom personlig assistans, hem- och färdtjänst, serviceboende, rehabiliteringsverksamhet, hjälpmedelstjänster, ändringsarbete i lägenheten samt verksamhet som stöder sysselsättande av personer med funktionshinder och arbetsverksamhet för personer med funktionshinder. Åtgärder som beror på psykiska och traumabetingade sjukdomar, såsom psykiatrisk vård, psykoterapi, institutions- och familjevård, rehabilitering. Långvariga och betydande kostnader till följd av cancer, hjärtsjukdomar, neurologiska sjukdomar eller annan allvarlig sjukdom, till exempel specialiserad sjukvård som tillhandahålls av ett universitetssjukhus (avdelningsvård och öppen vård), hemsjukvård och hemservice, rehabilitering. Kostnader till följd av amputation, inklusive nyanskaffning och underhåll av proteser. Åtgärder och annan vård till följd av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Kostnader som uppkommer av särskilda skäl Kostnader som orsakas kommunen av särskilda skäl är i allmänhet svårförutsägbara och betydande och uppkommer till följd av behov av social- och hälsovård. Kommunen kommer

7 7 separat överens om ersättningen med NTM-centralen. Ersättning för kostnaderna betalas under högst tio år. Vanliga åtgärder inom social- och hälsovården samt förebyggande barnskyddsarbete i enlighet med barnskyddslagen ingår i regel i den verksamhet som täcks av kalkylmässiga ersättningar. Utifrån lagen om främjande av integration (49 ) kan bl.a. följande kostnader ersättas: Kostnader som orsakas av andra än kortvariga stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård i enlighet med barnskyddslagen (36 ), bl.a. familjearbete, stödperson- eller stödfamiljeverksamhet, -rehabilitering och familjeläger). Kostnader för eftervård inom barnskyddet, om de är betydande. Kostnader vid omhändertagande, såsom kostnader som uppstår när barnet besöker någon som har rätt att ha barnet hos sig, kostnader i samband med umgängesrätt (resor, övernattningar), kostnader för upprätthållande av kontakter. Kostnader för placering i mödra- och skyddshem. Kostnader för specialdagvård till den del de överstiger kostnaderna för basdagvården. Betydande vårdkostnader för ett barn med funktionshinder eller ett sjukt barn som en person som åtnjuter internationellt skydd har fött i Finland. Kostnader för kortvarig men dyr sjukhusvård (t.ex. operation och därmed följande eftervård). Direkta kostnader under väntetiden för reservering av bostäder för personer som får internationellt skydd, t.ex. hyror eller elräkningar eller direkta kostnader för möblering av bostaden, då reservering av bostaden innan personen/familjen anländer till Finland eller flyttar till kommunen inte har kunnat undvikas. Kostnader som orsakas av specialåtgärder inom äldreomsorgen. Dessutom får kommunen statsandelar för alla sina invånare, även för flyktingar som bor i kommunen. Antalet personer som talar ett främmande språk som modersmål och är i grundskoleåldern beaktas när statsandelarna räknas ut. Kommunen får statligt stöd för ungefär ett läsår för att ordna förberedande undervisning inför den grundläggande utbildningen för barn med ett främmande modersmål. Detta gäller alla invandrarbarn, inte bara flyktingar. Från början av år 2015 inverkar antalet invandrare i kommunen på statsandelen som kommunen erhåller. Ersättningarna som NTM-centralen har betalat till Vasa stad under åren 2012, 2013, 2014 och 2015 framgår av tabellen nedan. Ersättningarna söks retroaktivt och senast inom två år. Ersättningar för 2015 års kostnader söks i regel år Mottagningscentralen har ersatt Vasa stad för kostnaderna för öppenvård och tandvård för asylsökande enligt följande: år , år , år , år och år Migrationsverket har ersatt alla ovan nämnda kostnader vidare till Vasa stad.

8 8 Utbetald ersättning Kalkylerad ersättning x) Utkomststöd x) Tolkning xx) xx) Hälso- och sjukvård y) Handikappomsorg z) Barnskydd z) Dagvård Övriga kostnader z) x) kalkylerad ersättning och ersättning för inkomststöd har sökts t.o.m xx) 2014 års kostnader för tolkning har sökts t.o.m , kostnader för år 2015 har ännu inte sökts y) retroaktivt åren , dessutom är 2014 års ansökan aktuell, cirka z) 2014 års ansökningar är aktuella; service för personer med funktionsnedsättningar , barnskydd cirka och övriga cirka Tabell 2. Ersättningar som utbetalats av NTM-centralen åren 2012, 2013, 2014 och 2015 I Vasa ordnar utlänningsbyrån integrationsservice under inledningsskedet för flyktingar som kommer till Vasa. Servicen tillhandahålls under tre eller fyra år. NTM-centralen betalar kalkylerad ersättning för mottagande av flyktingar under lika lång tid. Till servicen i inledningsskedet hör mottagande, handledning och rådgivning, inledande kartläggningar, integrationsplaner, socialarbete, socialhandledning och utkomststöd som beviljas på samma grunder som för finländare. Dessutom ordnas integrationsutbildning vid utlänningsbyråns Kotomaja för klienter vid byrån som står utanför arbetskraften. Till utlänningsbyråns personal hör 15 personer med ordinarie anställning och fyra personer med visstidsanställning, varav en arbetar heltid och tre deltid (en lärare i finska och två handledare som talar samma språk som klienterna). I tabell 3 presenteras utlänningsbyråns verksamhetsutgifter, inkomster och resultat för räkenskapsperioden under åren 2012, 2013 och Byråns kostnader täcks av en kalkylerad ersättning som betalas av NTM-centralen. I tabellen presenteras även verksamhetsutgifter och - inkomster som har reserverats i dispositionsplanen för år 2015 och i budgetförslaget för år 2016 samt en uppskattning av verksamhetsbidraget. År verksamhetsutgifter inkomster resultat under räkenskapsperioden DP BG-f Tabell 3. Vasa stads utlänningsbyrås verksamhetsutgifter, inkomster och resultat för räkenskapsperioden under åren 2012, 2013, 2014, 2015 (uppskattning) och 2016 (uppskattning)

9 9 Personalen inom serviceområdet för invandrararbete, dvs. utlänningsbyrån, mottagningscentralen och tolkcentralen framgår av tabell 4. Inom serviceområdet för socialarbete har man anställt fyra personer som tillhandahåller service för alla invandrare. Dessutom har man inom Vasa stads organisation anställt personer med tanke på servicen för invandrare bl.a. inom bildningsväsendet och ungdomsservicen. Enhet Personal totalt Löneutgifter (inkl. soc. utg.) Utlänningsbyrån 15 + visstidsanställda 1 på heltid och 3 på deltid (NTM-centralens kalkylerade ersättning täcker utgifterna) Vasa mottagningscentral (staten ersätter kostnaderna 100 %) Österbottens tolkcentral (nettoenheter) (enhetens inkomster täcker utgifterna) Tabell 4. Personal inom serviceområdet för invandrararbete Service som stöder integrationen Kommunala bastjänster Största delen av de kommunala tjänster som erbjuds personer som ska integreras ingår i de normala tjänsterna, dvs. bastjänster som erbjuds alla kommuninvånare. Sådana är bl.a. dagvård och småbarnsfostran, grundläggande utbildning och undervisningstjänster samt social- och hälsovård. Alla invandrare behöver handledning och rådgivning i inledningsskedet för att de ska förstå hur det finländska servicesystemet fungerar och kunna hitta tjänsterna som de behöver. Serviceområdet för socialarbete ordnar tjänster i anslutning till socialarbete och utkomst i tre och fyra år för invandrare som behöver detta. Serviceområdet har fyra anställda inom invandrararbetet och de tillhandahåller tjänster för alla invandrare, inte enbart för flyktingar. Arbets- och näringsbyråns tjänster I enlighet med lagen om främjande av integration erbjuder arbets- och näringsbyrån särskilda tjänster och åtgärder som riktar sig till invandrare. Dessa är inledande kartläggning, utarbetande av en integrationsplan tillsammans med invandraren samt integrationsutbildning. Även de arbetskraftstjänster och företagstjänster som ingår i alla arbets- och näringsbyråers tjänsteutbud är tillgängliga för invandrare. Den offentliga arbetskrafts- och företagsservice som tillhandahålls begränsas inte bara av klientens servicebehov, utan även av de anslag som finns att tillgå och av

10 10 arbets- och näringsbyråns arbetskraftspolitiska övervägande. De arbetskrafts- och företagstjänster som arbets- och näringsbyrån tillhandahåller är bl.a. arbetsförmedling, informations- och rådgivningstjänster, yrkes- och karriärvägledning, lönestöd samt start- och utvecklingstjänster för företagsverksamhet. Sysselsättningen av invandrare kan också stödas med hjälp av arbetspraktik, olika typer av arbetsträning och expertbedömningar. Som integrationsutbildning för invandrare som överskridit läropliktsåldern ordnas undervisning i finska eller svenska och vid behov undervisning i läs- och skrivfärdigheter samt annan undervisning som främjar tillträdet till arbetslivet och fortsatt utbildning samt samhälleliga och kulturella färdigheter och färdigheter som rör livskompetens. Ansvaret att ordna integrationsutbildning för invandrare som är arbetslösa arbetssökande ligger hos arbets- och näringsbyrån. Alla flyktingar i arbetsför ålder styrs till integrationsservicen vid arbets- och näringsbyrån. Ansvaret att ordna integrationsutbildning för personer utanför arbetskraften och för personer som jobbar samt att ordna undervisning i svenska eller finska ligger hos kommunen och i Vasa ordnas detta bl.a. vid Vaasa-opisto, Arbis och Kotomaja som lyder under utlänningsbyrån. Med frivilliga krafter ordnas bl.a. Läs tillsammans-grupper, där flyktingar kan studera finska (hösten 2015 eventuellt även svenska) i en nivågrupp som de själva väljer. Undervisning i finska eller svenska ges enligt Utbildningsstyrelsens Grunderna för läroplanen för integrationsutbildning av vuxna invandrare (Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2012: 1). Undervisning i läs- och skrivfärdigheter ges enligt Utbildningsstyrelsens Grunderna för läroplanen för utbildning i läs- och skrivfärdigheter för vuxna invandrare (Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2012: 2). Det språkliga målet med integrationsutbildningen är att invandraren uppnår språkfärdighetsnivån B1.1. i finska eller svenska, dvs. fungerande basfärdigheter i språket. Inlärningen av språket hänger nära samman med individuella resurser. Det kan ta längre tid för en person som inte kan läsa eller skriva att lära sig ett nytt språk. Skillnaderna är dock individuella. Största delen av de personer som stannar i Vasa uppnår åtminstone en hjälplig nivå i finska eller svenska. De flesta behärskar det språk som behövs i vardagliga situationer, men alla uppnår inte den språknivå som behövs för yrkesstudier och i arbetslivet. Vid yrkesstudier kan en studerande med ett annat modersmål än finska eller svenska få stöd och tack vare detta är antalet utexaminerade högt. Det interna språket inom Vasa-enheten i internationella företag är ofta något annat än finska eller svenska. Det förekommer tidvis avbrott i språkinlärningen när invandraren inte har anvisats aktiverande åtgärder (arbetskraftsförvaltningen) eller man inte har kunnat ordna dessa åtgärder eller när de planeliga åtgärderna redan har utförts. Invandrare som arbetar studerar språk utifrån egen motivation och egna behov. Invandrare som är arbetslösa och får utkomststöd måste delta i utarbetandet av en integrationsplan och i överenskomna åtgärder enligt planen, såsom studier i finska. Vägran eller försummelse av verksamhet som parterna kommit överens om i planen medför karens i arbetslöshetsskyddet och avdrag från utkomststödet enligt vad som stadgats i lagen om främjande av integration och i lagen om utkomststöd. Specialtjänster I enlighet med lagen om främjande av integration ( /1386) kan exempelvis följande tjänster ordnas som specialtjänster som stöder och främjar integration: åtgärder och tjänster som främjar integration av invandrarbarn och unga invandrare, eftervårdstjänster inom barnskyddet för

11 11 minderåriga invandrare som har anlänt utan vårdnadshavare och har fått uppehållstillstånd samt andra åtgärder och tjänster som uppmuntrar invandrare att på egen hand skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället. Som specialtjänster för invandrare i Vasa ordnas bl.a. Ehjä rf:s yrkesmässiga stödpersonverksamhet, som ersätts till hela beloppet av NTM-centralen som stödtjänst, gruppverksamhet, hemservice, tjänster inom barnskyddets öppenvård och vård utom hemmet samt gruppverksamhet vid Kotomaja och Arkipaja. Tolk- och översättningstjänster Enligt lagen om främjande av integration ska den myndighet som betjänar en invandrarklient se till att klienten förstår det som gäller honom eller henne. Enligt lagen om främjande av integration ska myndigheten vid behov ordna tolkning eller översättning (5 ). Integrationslagstiftningen garanterar att staten ersätter kommunen för kostnaderna för tolkning och översättning som kommunen ordnat för personer som omfattas av flyktingmottagningen (2 2 och 3 mom.). För kostnaderna för tolkning som ordnas för personer som har flyttat till landet på andra grunder ansvarar den myndighet som har kallat till kundbetjäningssituationen, i regel alltså invandrarklienternas hemkommuner samt arbets- och näringsbyråerna. I Vasa finns en kommunal central för kontakttolkning. Organisationsmässigt sett hör den till serviceområdet för invandrararbete inom social- och hälsovårdsväsendet. Österbottens tolkcentral erbjuder kontakttolknings- och översättningstjänster samt utbildar vid behov områdets myndigheter i användning av tolk i hela området för landskapet Österbotten. Tolkning ges på plats eller per telefon. Österbottens tolkcentral säljer tjänster till kommuner, samkommuner och olika myndigheter i landskapet Österbotten. Tolkcentralen har 12 ordinarie anställda och en deltidsanställd samt cirka s.k. frilanstolkar. Behovet av frilanstolkar varierar årligen beroende på de asylsökande och flyktingar som kommer till Österbotten. Tolkcentralen täcker kostnaderna för sin verksamhet med inkomsterna för tolk- och översättningstjänsterna som den säljer. I tabell 5 presenteras Österbottens tolkcentrals verksamhetsutgifter, inkomster och resultat för räkenskapsperioden under åren 2012, 2013 och I tabellen presenteras även verksamhetsutgifter och -inkomster som har reserverats i dispositionsplanen för år 2015 och i budgetförslaget för år 2016 samt en uppskattning av verksamhetsbidraget.

12 12 År verksamhetsutgifter verksamhetsinkomster resultat under räkenskapsperioden DP BG-f Tabell 5. Tolkcentralens verksamhetsutgifter, inkomster och resultat för räkenskapsperioden under åren 2012, 2013, 2014, 2015 (uppskattning) och 2016 (uppskattning) Av tolkcentralens verksamhetsintäkter för år 2014 utgjordes euro av Vasa stads interna försäljning. Av 2015 års inkomster uppskattas euro vara stadens interna försäljning. NTM-centralen ersätter Vasa stad för kostnaderna för tolk- och översättningstjänster som orsakas av integrationsservice för flyktingar i sin helhet.

13 I tabell 6 presenteras service som stöder integrationen av invandrare samt kostnaderna för denna service enligt budgetförslaget för år Sammanfattningen är riktgivande. I tabellen saknas bl.a. kostnaderna för småbarnsfostran, dagvård och grundläggande utbildning. 13

14 14

15 Tabell 6. Service som stöder integrationen av invandrare och kostnaderna för servicen i Vasa 15