Hur påverkar det ökade antalet kommunplatser Borgå stads tjänster?

Transkript

1 Hur påverkar det ökade antalet kommunplatser Borgå stads tjänster? Arbetsgruppens bedömning

2 1 NTM-centralens begäran Profilen hos dem som får en kommunplats Invandringens effekter på stadens tjänsteproduktion i Borgå i nuläget Mottagande av flyktingar Socialtjänster Tolknings- och översättningstjänster Hälsotjänster Boende Tjänster inom småbarnspedagogik Utbildningstjänster Kultur- och fritidstjänster Ungdomstjänster Bibliotekstjänster Borgå medborgarinstitut (KoMbi) Idrottstjänster Kulturtjänster Arbets- och näringsbyråns tjänster för invandrare Utbildningsantalen på Nyland år Väntetid från nivåprovet i språkkunskapen till inledande av utbildningen Församlingens och tredje sektorns tjänster för invandrare Vad innebär ökningen av kommunplatserna ur synvinkeln på stadens tjänsteproduktion? Mottagning av invandrare och socialtjänster Tolknings- och översättningstjänster Hälsotjänster Boende Tjänster inom småbarnspedagogik Utbildningstjänster Kultur- och fritidstjänster Ungdomstjänster Övriga kultur- och fritidstjänster Kostnader som ökningen av antalet kommunplatser medför Effekter på längre sikt i Borgå... 19

3 1 NTM-centralens begäran NTM-centralen i Nyland föreslår att Borgå stad höjer antalet kommunplatser för invandrare i behov av internationellt skydd till 119. Enligt NTM är behovet av kommunplatser stort, rent av kritiskt i fråga om minderåriga asylsökande. Enligt Migrationsverkets bedömning får cirka 35 procent av asylsökandena ett positivt uppehållstillståndsbeslut. Nästan alla minderåriga asylsökande förväntas få uppehållstillstånd. NTM-centralen har konstaterat att det på Nyland behövs totalt kommunplatser för att inflyttningen och integrationen av dem som behöver internationellt skydd kan ordnas planenligt. NTMcentralen har fördelat kommunplatserna mellan kommunerna i Nyland genom att relatera platserna till kommunernas invånarantal, ändå så, att det i platsantalen har beaktats den sannolika flyttningen till huvudstadsregionen som är större än till andra orter. NTM-centralen önskar att kommunerna fördelar ansvaret och att flyttningen skulle rikta sig också till kranskommunerna i Nylandsregionen. Huvudstadsregionen lockar i varje fall kraftigt invandrare. Målet är att de som får asyl bosätter sig på de områden där också mottagningscentralen ligger. Så skulle flyttningen sprida sig jämnare och vettigare över hela landet. Borgå har sedan slutet av 1980-talet tagit emot cirka flyktingar årligen. I Borgå befolkningsregister fanns det utländska medborgare i slutet av juli Uppskattningsvis en tredjedel av utlänningar (cirka 700 personer) har flyktingbakgrund. Borgås stadsdirektör tillsatte en arbetsgrupp med uppdraget att bereda ett svar på NTMcentralens begäran. Till arbetsgruppen har hört biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz (ordförande), chef för social- och familjeservice Maria Andersson (vice ordförande), chef för invandrartjänster Sirkka Valta (sekreterare), kommunikationschef Aino-Marja Kontio, rektor Kimmo Sirén samt lokalitetsdirektör Börje Boström. Arbetsgruppen har koncentrerat sig på att bedöma följande frågor: 1. Profilen hos invandrare som eventuellt placeras i Borgå och som behöver internationellt skydd. 2. Invandringens effekter på stadens tjänsteproduktion i Borgå i nuläget. 3. Vad innebär ökningen av kommunplatserna ur synvinkeln på stadens tjänsteproduktion? 4. Kostnader och behovet av tilläggsresurser som ökningen av kommunplatserna medför. 5. Beslutets effekter på längre sikt i Borgå. Arbetsgruppen har bedömt effekter av ökningen av kommunplatser endast för år Ökningen av platser år 2017 eller senare kräver en ny bedömning och nya beslut. Man ska också lägga märke till att alla behov och resurser som de förutsätter inte kan bedömas på förhand. Detta innebär att bedömningen måste ännu förtydligas i fortsättningen. 2 Profilen hos dem som får en kommunplats I mottagningscentralerna i Borgå har det för tillfället inkvarterats tillsammans cirka 200 asylsökande.

4 I enheten Poppel i Johannisbergs mottagningscentral har man placerat cirka 140 asylsökande, huvudsakligen familjer från Irak, Afghanistan och Syrien. I enheten i Karijärvi har man placerat 38 minderåriga pojkar från Afghanistan som har kommit ensamma. I Borgå folkakademis lokaler har man placerat 22 minderåriga unga som representerar olika nationaliteter. Enligt Migrationsverkets och NTM-centralen i Nylands rekommendation är det viktigt att minderåriga asylsökande, efter att de har fått uppehållstillstånd kan stanna på samma ort där de har sökt asyl. Unga har svåra livserfarenheter bakom sig och de har redan varit tvungna att byta boendeort flera gånger. Bedömningen av den ungas fortsatta placering görs av socialarbetare i mottagningscentralen och den mottagande kommunen, den ungas representant och den unga tillsammans. I fråga om vuxna och familjer är det NTM-centralen i samarbete med mottagningscentralen och kommunen som beslutar om kommunplaceringen. Nästan alla minderåriga unga som kommit till Finland ensamma och som placerats till Borgå kommer sannolikt att få asyl. Man kan också anta att även de vuxna och personer med familj som får en kommunplats och som placeras i Borgå kommer från ortens egna mottagningscentraler. I Poppel finns det för närvarande 23 familjer och 8 ensamkommande vuxna asylsökande och då kan man uppskatta att eventuellt cirka tio familjer och några ensamkommande vuxna stannar i Borgå. I familjerna i Poppel finns 22 barn i åldern för förskoleundervisning och grundläggande utbildning och lika många mindre barn som vårdas av sina föräldrar. Det är svårt att förutse det noggranna antalet barn efter asylbesluten. Minderåriga unga har rätt till familjeåterförening (egna föräldrar samt minderåriga, ogifta syskon), om den unga är under 18 år när han eller hon får ett positivt uppehållstillståndsbeslut. De sökandena svarar för alla utgifter som uppstår av familjeåterförening. Processen har till följd av ändringar i lagstiftningen också blivit svårare så, att familjeåterföreningar i praktiken sällan blir möjliga. I Borgå har 57 unga i teorin rätt till familjeåterföreningsprocessen. Också vuxna ensamkommande asylsökande har rätt till familjeåterförening. Rätten gäller den egna makan eller maken och egna minderåriga, ogifta barn. Kriterier för familjeåterföreningar kommer sannolikt att göras strängare så, att den sökande förutsätts i fortsättningen ha förmåga att svara för familjens utkomst. Arbetsgruppen bedömer att det till Borgå placeras cirka 60 minderåriga ensamkommande unga från Karijärvi och Borgå folkakademis enheter cirka 10 familjer och några ensamkommande vuxna från Poppel. 3 Invandringens effekter på stadens tjänsteproduktion i Borgå i nuläget Lagen om främjande av integration (2011) föreskriver om kommunens skyldigheter i fråga om integrationen av invandrare.

5 Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i denna lag ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter. Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas. Åtgärder och tjänster avsedda för invandrare får också ordnas i samarbete mellan kommunerna. Åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som del av kommunala bastjänster och arbets- och näringsförvaltningens tjänster samt i form av andra tjänster som främjar integration. Borgå stad har godkänt ett separat program som handlar om främjande av integration av invandrare (uppdatering för åren ). Borgås program för integration syftar till att främja en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper, att öka dialogen mellan invandrare, organisationer och myndigheter samt att trygga invandrarnas jämlika deltagande i samhällets verksamhet. Integrationsarbetet i Borgå sker i samarbete med stadens bastjänster, religiösa samfund och frivilliga stödpersoner. 3.1 Mottagande av flyktingar Invandrartjänster svarar för mottagning av flyktingar och återflyttare som placeras eller som självständigt flyttar till Borgå, introduktion i samhället, socialarbete och integrationsfrämjande i samarbete med klienterna, myndigheterna och organisationerna. Dessutom ges det handledning och rådgivning också till andra invandrare, myndigheter och enskilda personer i frågor som gäller invandring. Till byråns personal hör chefen för invandrartjänster, en socialarbetare, en familjearbetare och en förmånshandläggare-byråarbetare samt tolkar och kulturbiträden med invandrarbakgrund. Flyktingar och återflyttare är klienter hos invandrartjänster huvudsakligen 3 4 år från invandringen. Flyktingmottagandet innehåller följande tjänster: ordnande av första bostad kontroll av bostaden och de nödvändigaste basmöblerna informering av hälsovården, skolväsendet, daghemmen osv. om kommande nya flyktingar eller återflyttare mottagande av flyktingarna och ledsagande till ny bostad multiprofessionellt samarbete, hembesöken, byråmöten informationsmöten i grupper bl.a. om social- och hälsovårdens, arbetskraftsbyråns och FPA:s tjänster samt om fritidstjänster socialhandledning och socialarbete tre år från invandringen hembesöken, introduktion i den närliggande omgivningen, butiker, hälsotjänster osv. handledning i ärenden som gäller att bo i höghus, att använda hushållsmaskiner och tvättstuga samt ordningsregler m.m. hänvisning till hälsoundersökningar, ordnande av vården av akuta sjukdomar genomgång av dokument och intyg, att ha dem översatt samt biträde i registrering till kommunens invånare samt vid eventuella besök hos polisen (uppehållstillstånds- och passärenden) att bekanta klientfamiljen med daghem, skolor och andra behövliga tjänster kartläggning av livssituationen och tjänstebehovet, ledning till behövliga tjänster

6 att sörja för utkomststöd: att redogöra för socialskyddets helhet, att anhängiggöra förmåner som FPA beviljar och att fatta beslut om utkomststöd i samarbete med förmånshandläggaren att hänvisa personer i arbetsför ålder till arbetskraftsbyråns klienter och att upprätta utbildningsplaner i samarbete med klienten och arbetskraftsrådgivaren att upprätta en integrationsplan också för personer som stannar utanför arbetskraften, hemmafruar och äldre människor samt barn och unga enligt behov samarbete med dagvården, skolor, vuxenutbildare och övriga myndigheter kartläggning av flyktingarnas livsskeden och eventuella traumatiska upplevelser, bedömning av vårdbehovet och hänvisning till vården i samarbete med en psykolog psykosocialt stöd och utredning av olika krissituationer biträdande i att få flyktingarna sansökningar om familjeåterförening anhängiga, att ge utredningar och utlåtanden i processens olika skeden samarbete med organisationer, föreningar och församlingen stöd till invandrarsammanslutningar (ekonomiskt stöd för ordnande av gemensamma tillställningar e.d., informering om och motivation för olika verksamheter, kulturbiträden osv.). 3.2 Socialtjänster Flyktingar och invandrare får under de 3 4 första månaderna socialtjänster via invandrartjänster. Efter detta får de social- och familjetjänster enligt samma kriterier som finländarna. Invandrarna har det vanligen svårare att sysselsätta sig än finländarna, så många anlitar vuxensocialarbetet i ärenden som gäller utkomststöd samt behöver sysselsättningstjänster. Några familjer behöver årligen också barnskyddstjänster, familjerådgivningstjänster, krisarbete och tjänster från skyddshemmet. I dessa situationer behövs det vanligen också tolkningstjänster. 3.3 Tolknings- och översättningstjänster Ett av de centralaste målen med integrationen är att lära sig finska och/eller svenska. I praktiken behöver både invandraren och myndigheten som sörjer för invandrarens ärenden tolknings- och översättningstjänster ofta i flera års tid. Tolkningen försäkrar att ärendehanteringen går rätt till och invandrarens rättsskydd. Tolk- och översättningstjänster måste anlitas särskilt då en myndighet bestämmer om invandrarens eller asylsökandens rättigheter, förmåner eller skyldigheter. Staten ersätter för kommunerna tolknings- och översättningskostnader när det är fråga om följande som gäller flyktingen eller hans eller hennes familjemedlem social- och hälsovården upprättande av en integrationsplan och handledning i att anlita tjänster som främjar integration. Det finns ingen tidsfrist för ersättning av kostnader men de ersätts inte längre efter att flyktingen har fått finskt medborgarskap. Invandrartjänster i Borgå har utarbetat anvisningar om bemötande av invandrare och anlitande av tolktjänster. Målet är att uppmuntra myndigheter att anlita tolkar för att invandrarna kan sköta sina ärenden hos myndigheterna flexibelt och jämlikt utan språkliga problem. Dessutom låter staden översätta meddelanden och broschyrer samt använder befintligt, översatt material som stöd för ärendehantering.

7 År 2015 betalade Borgå stad flyktingarnas tolkningskostnader i arvoden (timavlönade, tolkar som bor på orten) cirka euro och för tjänster som beställts genom olika tolkfirmor cirka euro, totalt cirka euro. Dessa kostnader får staden tillbaka från staten. I fråga om övriga invandrare betalade staden tolkningskostnader inom social- och hälsovårdssektorn cirka euro. Dessa kostnader får staden inte tillbaka från staten. 3.4 Hälsotjänster Mottagningscentralerna svarar för hälsoundersökningar som görs till asylsökandena. På Nyland och HNS-området har hälsoundersökningar som görs till asylsökandena centraliserats till privatsektorn. Borgå stad har ändå gjort hälsoundersökningen till minderåriga asylsökande. I ankomstundersökningen ingår undersökningar som utförs av vårdare och läkare, laboratorie- och röntgenundersökningar samt vaccinationer. Under ledning av preventivenheten har man kontrollerat cirka 60 minderåriga personer. Detta har krävt av sjukskötarna och hälsovårdarna en insats på cirka 13 arbetsdagar och av hälsovårdscentralläkarna en insats på cirka 8 arbetsdagar. Asylsökandena har anlitat hälsostationens jourtjänster bara sporadiskt. Jourtjänster inom munhälsovården anlitades i slutet av år 2015 i någon mån men för tillfället skaffas munhälsovårdstjänster för asylsökandena hos en privat vårdgivare (OmaHammaslääkäri). 3.5 Boende Staden har hittills ordnat en hyresbostad årligen till cirka 6 7 flyktingar, huvudsakligen till familjer som kommit till Finland som kvotflyktingar. Staden har kunnat hyra bostäderna i koncernbolagen som hör till Borgå stadskoncern eller genom andrahandsuthyrning av bostäder som Y-stiftelsen äger. Staden har huvudsakligen kunnat ordna bostäder inom en skälig tid men ibland har man varit tvungen att vänta på en bostad nästan ett år. 3.6 Tjänster inom småbarnspedagogik Inom tjänster inom småbarnspedagogik i Borgå finns det för närvarande 170 barn med invandrarbakgrund vars modersmål inte är finska eller svenska. Barnen vårdas på 21 dagvårdsenheter inklusive privata vårdgivare och familjedagvård. Barnen talar sammanlagt 19 språk som sitt modersmål. Det finns stora skillnader i antalet barn enligt enheter. Flest barn med invandrarbakgrund finns det på Gammelbacka daghem och på daghemmet Monika. På Gammelbacka daghem finns det cirka 170 barn, av dessa har cirka 40 procent invandrarbakgrund. Antalen varierar ändå mycket enligt grupperna. I grupper för barn i åldern under förskoleundervisning har cirka 60 procent av barnen invandrarbakgrund, variationsbredden är procent. I grupper för barn i förskoleundervisning har cirka 22 procent av barnen invandrarbakgrund, variationsbredden är 4-53 procent. De stora skillnaderna mellan grupperna förklaras av att barnen i förskoleundervisningsgrupperna i Gammelbacka går till Tolkkisten koulu, Hamarin koulu och Peipon koulu. Stommen i grupperna är barn som går till samma närliggande skola. På daghemmet Monika är antalet barn med invandrarbakgrund 70 procent. Även på daghemmet Friends har 35 procent av barnen invandrarbakgrund. Syftet med småbarnspedagogiken är att stöda barnets integration och färdigheter att lära sig finska eller svenska. Storleken på daghemsgruppen för barn med invandrarbakgrund utan kunskaper i finska eller svenska är mindre under det första dagvårdsåret. Daghemmen har en gemensam

8 barnträdgårdslärare som undervisar finska som andra språk för invandrare. Barnen får också undervisning i hemspråket, om det finns fyra barn som talar samma språk på daghemmet. Daghemmen har också ett multikulturellt handlingsprogram, en plan för finska som andra språk samt en läroplan för förberedande förskoleundervisning. 3.7 Utbildningstjänster För barn och unga med invandrarbakgrund erbjuds undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen vanligen cirka ett år. Eleverna i den förberedande undervisningen är mycket olika när det gäller deras ålder, kunskaper och skolgångshistoria och därför ordnas undervisningen i smågrupper. I Borgå finns det på våren 2016 åtta grupper för beredande undervisning med sammanlagt 87 elever. I de två grupperna för förberedande undervisning för barn i lågstadieskolåldern på Peipon koulu finns det 20 elever och i gruppen för elever i högstadieskolåldern på Pääskytien koulu finns det 10 elever. På Tuorilan koulu finns det 18 elever i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen, av dessa är 4 i högstadieskolåldern, 8 i lågstadieskolåldern och 5 i förskoleåldern. En elev får hemundervisning. Eleverna på Tuorilan koulu är asylsökande som har kommit hösten I Borgå har det i mars 2016 också inrättats tre grupper för beredande undervisning som är avsedda för elever i högstadieskolåldern eller äldre elever i åldern för grundläggande utbildning. Grupperna kommer att finnas på skolorna till slutet av vårterminen Efter beredande undervisning övergår eleven till grundläggande utbildning till sin egen närskola. Eleven behöver vanligen fortfarande undervisning i finska och annat stöd i övergångsfasen. Stödundervisning under övergångsfasen ges på Peipon koulu och Pääskytien koulu och därför fortsätter eleverna ofta sina studier i dessa skolor. Eleven har möjlighet att få stöd i övergångsfasen under 1 2 år några timmar i veckan. Eleven behöver undervisning i finska under flera år och undervisning i finska som andra språk ges i olika skolor. I mars 2016 finns det i Borgås finskspråkiga grundskolor 385 elever med främmande språk, vilket motsvarar 10 procent av elevantalet. Mest elever med främmande språk finns på Peipon koulu (39 %), Kevätkummun koulu (22 %), Tuorilan koulu (21 %) och Pääskytien koulu (17 %). I de svenskspråkiga grundskolorna finns det 10 elever med främmande språk. 3.8 Kultur- och fritidstjänster Ungdomstjänster Gammelbacka ungdomslokal har redan i flera år varit mångkulturell. Upp till 80 procent av dem som besöker lokalen har invandrarbakgrund. Efter att mottagningscentralen inrättades har minderåriga asylsökandena också hittat ungdomslokal Zentra och dess besökarantal har stigit avsevärt. Zentra har cirka besökare dagligen, av dessa är 5 50 unga asylsökande. En del av unga som besökte Gammelbacka ungdomslokal har också flyttat till Zentra. Däremot är det få unga med invandrarbakgrund som besöker Vårberga ungdomsgård. Antalet ungdomsarbetare har ökats på Zentra på kvällar för att ungas säkerhet och trivsel kan säkerställas. Ungdomsarbetarna har introducerat invandrarunga som saknar kunskaper i finska och

9 svenska i ungdomslokalernas regler och seder. Detta har ordnats med nuvarande resurser genom att prioritera verksamheten. Ungdomsarbetarna har besökt mottagningscentralerna och presenterat ungdomstjänster i Borgå och anställda på mottagningscentralen har begärts att enligt möjligheterna vara handledare på Zentra. Ungdomsarbetarna har också diskuterat mycket med unga och deras föräldrar i Borgå hur asylsökande unga påverkar deras liv. Ungdomstjänster arrangerar riktad verksamhet för unga med invandrarbakgrund: läger, familjeutflykter, temakvällar. En del av verksamheterna har ordnats i samarbete med invandrartjänster. Ungdomstjänsterna samordnar evenemanget Flyktingens stig som ordnas årligen för elever i årskurs 8 och deltar i evenemanget Möjligheternas torg, evenemanget Respect samt flera andra temadagar och evenemang med anknytning till invandring Bibliotekstjänster Bibliotekstjänster har erbjudits redan i flera år på bibliotekets alla verksamhetsställen. Verksamheten har varit livligast där var det bor mest invandrare. Gammelbacka bibliotek och Peipon koulu har tillsammans organiserat en läxhjälpstjänst med namnet Läksy-helppi som anlitas av barnen i invandrarfamiljer på Peipon koulu, Pääskytien koulu och Albert Edelfeltin koulu samt på Amisto. På Gammelbacka bibliotek har det under flera år funnits Finlands Kvinnliga Akademikers Förbunds nätverk Vi läser tillsammans. Nätverket erbjuder undervisning i läskunnighet och finska i bibliotekets lokaler. Till bibliotekets alla verksamhetsställen beställs det för kundernas bruk litteratur på deras eget modersmål. T.ex. litteratur på urdu har beställts för invandrarnas bruk från Helsingfors stadsbiblioteks flerspråkiga bibliotek. Bibliotekanställda har besökt mottagningscentralerna och presenterat bibliotekets tjänster Borgå medborgarinstitut (KoMbi) Borgå medborgarinstitut ordnar utbildning för invandrare i samarbete bl.a. med invandrartjänster. MeetingPoint är avsedd närmast för vuxna invandrare som redan har fått uppehållstillstånd. På kurser kan man t.ex. studera finska språket och finländsk kultur, bekanta sig med olika idrottsgrenar och göra tillsammans handarbeten. Undervisning ges 9 timmar i veckan, 26 veckor om året. Undervisningskostnaderna är cirka euro om året. Makoisa är en samhällsgarantienlig utbildning för unga invandrare. I år arrangeras det två kurser, undervisning ordnas 25 timmar i veckan, kursen varar 18 veckor. Kostnaderna för kursen är cirka euro. Paras alku Porvoossa är ett samarbetsprojekt mellan Folkakademi och Luckan rf som startade i mars Kostnaderna för kursen är cirka euro. I form av normalundervisning ordnas det kvällskurser i finska. För tillfället står det på programmet 4 hurier, undervisning ges i genomsnitt 59 timmar per år/vecka, totalt cirka 200 timmar. Kostnaderna för kurserna är cirka euro Idrottstjänster Idrottstjänsterna startade år 2015 ett projekt som heter Integration med hjälp av motion. Projektet fortsätter även år År 2015 erbjöds invandrarna bl.a. idrottsklubbar, en simskola för kvinnor

10 samt ett idrottsland för barn. Regionförvaltningsverket delfinansierade projektet, år 2015 totalt euro och år 2016 totalt euro Kulturtjänster Kulturtjänsterna arrangerar inte gruppverksamhet som är riktad för invandrare. Invandrarklasserna erbjuds samma verksamhet som för andra klasser. Några asylsökande har anmält sig till evenemanget Talent (2015) och det kommande evenemanget Ung kultur Teatris (2016). Asylsökande har också besökt museer och kulturevenemang i grupper. 4 Arbets- och näringsbyråns tjänster för invandrare NTM-centralen i Nyland svarar inom anslagsramen för upphandlingen av integrationsutbildningen för invandrare som överskridit läropliktsåldern. Arbets- och näringsbyrån hänvisar invandrare till utbildning. NTM-centralen skaffar som arbetskraftsutbildning integrationsutbildning och utbildning i läs- och skrivkunskaper. Att den som integreras studerar på eget initiativ är ett alternativ till utbildning som skaffas som arbetskraftsutbildning. Studier på eget initiativ för den som integreras kan stödas på vissa villkor (bl.a. de vanligaste villkoren för arbetslöshetsförmån, klientens utbildningsbehov, studiernas innehåll och omfång). Integrationsutbildningen genomgår som bäst en riksomfattande reform och upphandlingen av tjänsten ska konkurrensutsättas ännu under i år. Även proven för bestämmande av utgångsnivån i språkkunskaper måste konkurrensutsättas på nytt. Dagens integrationsutbildning kan inte med nuvarande anslag erbjudas för alla som behöver den. Arbets- och näringsministeriet väntas redan i år bevilja tilläggsanslag eftersom antalet människor som behöver integrationsutbildning ökar märkbart. Arbets- och näringsbyrån förnyar också tjänsteprocessen för dem som beviljats asyl. Arbets- och näringsbyrån ordnar i fortsättningen gruppinformationsmöten på eget språk för dem som beviljats asyl. Avsikten är att tjänsten inleds genast efter att asylsökandens uppehållstillstånd har säkrats, redan innan asylsökanden har fått besked om kommunplatsen. Tjänsten tillhandahålls på arbetsoch näringsbyrån av 13 nya anställda som betjänar som tät grupp alla dem som fått asyl i Nylandsregionen. Nylands arbets- och näringsbyrå utarbetar dessutom på webbsidor information om regionens tjänster på olika språk. Material sammanställs också som videofilmer för att också de som saknar läsoch skrivkunskaper kan få information. Utbildningsenheten upprättar på sina webbsidor en månatlig översikt över läget i integrationsutbildningen och genomsnittliga väntetider. Östra Nylands arbets- och näringsbyrå betjänar alla kommuner i östra Nyland. Också Lovisa och Sibbo tar emot flyktingar och detta ökar trycket på integrationsåtgärder. För tillfället finns det ingen kännedom om hurdana tilläggsresurser Borgå arbets- och näringsbyrå får för ordnande av kurser och för kundtjänst.

11 Egentlig integrationsutbildning: 4.1 Utbildningsantalen på Nyland år 2015 På huvudstadsregionen 229 grupper (4580 studieplatser) På övriga Nyland 32 grupper (640 studieplatser) Yrkesinriktad integrationsutbildning 11 grupper (220 studieplatser) Utbildning i läs- och skrivkunskaper: På huvudstadsregionen 32 grupper (400 studieplatser) På övriga Nyland 9 grupper (110 studieplatser) 4.2 Väntetid från nivåprovet i språkkunskapen till inledande av utbildningen Nylands arbets- och näringsbyrå Kortaste tid (dagar) Medeltal (dagar) Median (dagar) Längsta tid (dagar) Antal Hyvinge Träskända Borgå Esbo Verksamhetsställen i Helsingfors Vanda Allt totalt: Församlingens och tredje sektorns tjänster för invandrare Evangelisk-lutherska kyrkan deltar i integrationsprogrammen för invandrare med utgångspunkt i kristna värden. Invandrare och andra etniska minoriteter är välkomna till tillställningar och evenemang som församlingen ordnar. Representanter för olika religiösa grupper stöds och bemöts enligt samma principer som medlemmar som hör till församlingen. Församlingens tillställningar såsom grupper, utflykter, läger samt evenemangen inom ungdomsarbete och barnarbete är öppna för alla. I praktiken har invandrarna deltagit bl.a. i familjelägerverksamheten och internationella gudstjänster. Församlingens arbetstagare har träffat invandrare i församlingens lokaler eller efter inbjudan hemma hos familjen med invandrarbakgrund.

12 I metodistkyrkan hålls en gång i månaden på lördag ett kafé för invandrare och vänner. Gudstjänster på söndagar översätts till engelska. Missionskyrkan samlar människor från Rwanda och Kongo som bor i Borgå till gudstjänst varje lördag. Sång och musik är en väsentlig del av gudstjänsten. Invandrargruppens egen pastor från Helsingfors besöker kyrkan regelbundet. Islamska kulturcentralen i Borgå har en moské för den muslimska befolkningens behov. Även Röda Korsets Borgåavdelning, svenska kulturföreningen Grand, Akademiska kvinnor, MAP (Multicultural Associaton Porvoo), Marthaföreningar och Mannerheims Barnskyddsförbund samt invandrarnas egna föreningar deltar aktivt i den multikulturella verksamheten i Borgå. Avsikten är att samarbetet mellan myndigheter, församlingar och tredje sektorns aktörer i Borgå ska samordnas inom projektet Paras alku Porvoossa som förvaltas av medborgarinstitutet. 6 Vad innebär ökningen av kommunplatserna ur synvinkeln på stadens tjänsteproduktion? Arbetsgruppen bedömer hur höjningen av kommunplatserna till 119 påverkar Borgå stads tjänsteproduktion och hur stora kostnaderna och behovet av tilläggsresurserna för höjningen av kommunplatserna är. Uppskattningen baserar sig på invandrarnas profil som skildrades i kapitel 2 och på tjänstebehovet som profilen medför. Arbetsgruppen bedömer att det till Borgå placeras cirka 60 minderåriga ensamkommande unga från Karijärvi och Borgå folkakademis enheter cirka 10 familjer och några ensamkommande vuxna från Poppel. 6.1 Mottagning av invandrare och socialtjänster Klientantalet hos invandrartjänster blir tredubbelt i och med att antalet kommunplatser höjs. Invandrare som kommer genom asylprocessen behöver ändå lite mindre tjänster än kvotflyktingar eftersom grundregistreringarna och många andra kontroller har redan utförts. Integrationsarbetet förutsätter ändå att ett kulturbiträde med invandrarbakgrund anställs till socialtjänsterna. För integration av unga under 21 år behövs det en ny socialarbetare. En del av tjänster i anslutning till boende av unga som fått asyl ordnas genom att verksamheten på enheten för stödboende för unga utvidgas så, att staden hyr 8 kollektivbostäder för tillsammans 32 unga. Enheten behöver två boendehandledare till. Övriga stödtjänster köps hos privata tjänsteleverantörer för barnskydd. NTM ersätter kostnader för integration av unga (dvs. kostnader för en socialarbetare och två boendehandledare) i sin helhet tills unga fyller 21 år.

13 6.2 Tolknings- och översättningstjänster Behovet av tolknings- och översättningstjänster kommer att tredubblas från nuläget. Detta medför kostnader på uppskattningsvis cirka euro årligen. Staden kommer att konkurrensutsätta upphandlingen av tolkningstjänster enligt språkgrupper sommaren Staten ersätter tolkningskostnader som uppstått för handledning till anlitande av social- och hälsovårdstjänster samt integrationstjänster utan tidsgräns. 6.3 Hälsotjänster Arbetsgruppen anmodar att personer som får en kommunplats i Borgå redan har genomgått en hälsoundersökning och att undersökningarna har tydligt dokumenterats, dvs. ankomstundersökningar behöver inte göras. För alla invandrare inleds ändå ett intensivare vaccinationsprogram enligt åldern, vilket medför vaccinationsbesök. Munnens hälsotillstånd hos asylsökandena är huvudsakligen svagt och behöver mycket vård. Hos den vuxna befolkningen dras det t.ex. tänder i jouren och detta medför behov av protetisk vård. För asylsökande har det getts bara jourvård. Efter att personen har fått en kommunplats är han eller hon också berättigad till icke-brådskande vård och då blir även protetiska vård aktuella. Institutet för hälsa och välfärd bedömer att man måste resursera en tid som är cirka 2 3 gånger längre än en genomsnittspatients när det gäller hälsovård för invandrarna. Bl.a. beredning av mottagningarna, kommunikation med hjälp av en tolk och utredningsarbetet ökar tiden som behövs för tjänsten. Hälsotjänsterna kan skötas med nuvarande resurser också efter att antalet kommunplatser har ökats. Det finns ändå skäl att bereda sig på att köer och väntetider blir längre. Staden följer aktivt situationen med kötider. 6.4 Boende I Borgå finns det för tillfället inte lediga hyresbostäder, varken i stadens koncernbolag eller på den fria marknaden. Efterfrågan på hyresbostäder är klart större än utbudet. Till stadskoncernens egna hyresbostäder köar för tillfället cirka 500 personer. Cirka 350 bostäder blir lediga årligen. Arbetsgruppen bedömer att de som får en kommunplats behöver sammanlagt cirka 35 hyresbostäder under resten av år 2016, huvudsakligen stora bostäder med 3 4 rum och kök för familjer och för kollektivbostäder. Man borde försöka hitta bostäder även annanstans än i Vårberga och Gammelbacka för att segregationen inte blir värre till följd av ökade kommunplatser. Arbetsgruppen bedömer att staden i år kan erbjuda hyresbostäder inom en skälig tid för de 119 personer som fått en kommunplats i Borgå på följande sätt: Den som fått asyl hittar en hyresbostad på den fria marknaden med hjälp av tredje sektorn. Den som fått asyl hittar en hyresbostad hos allmännyttiga hyresbolag i Borgå med hjälp av tredje sektorn eller staden. Staden anvisar bostäder i stadens direkta ägo som blir lediga. Staden anvisar lediga hyresbostäder i stadskoncernens hyresbostadsbolag.

14 Om bostäder inte går att hitta tillräckligt snabbt på detta sätt, förbereder lokalitetsledningen sig på att andrahandshyra bostäder på den fria marknaden. Förfarandet är dock tillfälligt och varar högst några år. Köerna till hyresbostäder i Borgå blir lite längre till följd av det ökade antalet kommunplatser. Det ökade antalet ökar ändå behovet av större bostäder och efterfrågan på dem är mindre än på små bostäder. Hur lång kötiden blir och att få en bostad påverkas också av hur snabbt den sökande behöver bostad samt den bostadssökandens egna kriterier. Man kan fåren bostad snabbt, om bostadsbehovet är brådskande. Man måste vänta på en bostad länge, om man i ansökan om hyresbostad ställer stränga kriterier för var bostaden bör ligga och hur stor den ska vara. 6.5 Tjänster inom småbarnspedagogik Strävan är att barn med invandrarbakgrund placeras till flera daghem än idag. I Vårberga byggs det ett nytt daghem (Tallberga daghem) för åtta grupper. Daghemmet kommer att vara större än det gamla daghemmet. I det nya daghemmet kan barn med invandrarbakgrund delas i flera grupper för att stöda integrationen. Höjningen av antalet kommunplatser ökar behovet av personal inom tjänster inom småbarnspedagogiken och av tolkningstjänster. I tjänster inom småbarnspedagogiken behövs det tre nya personer till vård- och fostringsuppgifter och till handledare i finska som andra språk. Behovet av färdtjänster ökar också, om tjänster inom småbarnspedagogiken erbjuds annanstans än invandrarens eget bostadsområde. 6.6 Utbildningstjänster Uppskattningsvis cirka 50 elever som våren 2016 befinner sig i beredande undervisning övergår till grundläggande utbildning under läsåret Cirka 35 elever når åldern då läroplikten upphör. Beredande och grundläggande utbildning ska erbjudas även unga som får en kommunplats. Det ökande elevantalet medför behov av omorganisering av undervisningen och extra resurser. Detta gäller i första hand finskspråkiga utbildningstjänster. Enligt lagen om grundläggande utbildning är det vårdnadshavaren som beslutar om elevens skolspråk. Valet av skolspråket sker när invandrareleven börjar undervisningen som bereder för den grundläggande utbildningen. Bildningsnämnden har beslutat att undervisning som bereder för den grundläggande utbildningen ordnas för tillfället i finskspråkiga skolor. Avsikten är att undervisningsarrangemangen utvecklas som följer: De nya invandrareleverna ska decentraliseras till olika skolor i Borgå (jfr bostadsarrangemangen). Man måste utreda behovet av beredande undervisning och speciella behov av undervisning för invandrare i olika delar av staden (undervisning i finska som andra språk, undervisning i övergångsfasen, undervisning i eget modersmål, stöd för annan undervisning). För unga som når läropliktsåldern måste skapas egna utbildningsvägar (grundläggande utbildning för vuxna, beredande undervisning tillsammans med läroanstalter på andra stadiet).

15 Utbildningstjänster för invandrare måste planeras så, att de som kommer till Borgå av olika skäl (kommunplats, asylsökande, annan invandrare) för att få undervisning har lika rätt till utbildningstjänster som erbjuds i Borgå. Man måste se till att studier av människor med invandrarbakgrund stöds tillräckligt utan att man äventyrar den allmänna undervisningens kvalitet. Finsk- och svenskspråkiga utbildningstjänster bereder en kommunvis läroplan för undervisning som bereder för grundläggande utbildning. Även svenskspråkiga utbildningstjänster ställer sig positiva till elever med invandrarbakgrund. Undervisning som bereder för grundläggande utbildning kan ordnas för enskilda elever som redan tidigare har bekantat sig med svenskan t.ex. på flyktingscentraler eller som planerar att flytta till andra nordiska länder. Ökningen av kommunplatser på det uppskattade sättet ökar behovet av utbildningstjänsternas resurser som följer: Vid sidan av de nuvarande grupperna för beredande undervisning behövs det 1 2 nya undervisningsgrupper. Vid sidan av de nuvarande grupperna för undervisning i övergångsfasen behövs det 1 2 nya grupper. Man måste anställa en lärare som undervisar i finska som andra språk med tjänsten som huvudsyssla till högstadieskolor och ha mer undervisning i finska som andra språk i olika skolor. I skolor med ett ökande antal elever med invandrarbakgrund behövs det 3 5 nya skolgångshandledare. Man måste bereda sig på att inrätta nya undervisningsgrupper för invandrarnas eget modersmål, särskilt arabiska och dari. Behovet av elevvården ökar eftersom flera elever kommer från krisdrabbade områden och kan lida av traumatiska upplevelser. Man måste ta hänsyn till detta när resurser för skolhälsovårdare, kuratorer och skolpsykologer dimensioneras. Dessutom behövs det stöd- och färdtjänster. Staten ersätter kostnaderna för beredande undervisning. 6.7 Kultur- och fritidstjänster Ungdomstjänster Ungdomslokalernas verksamhet i olika områden erbjuds till alla ungar som fyller åldersgränser, också för invandrare. Invandrarunga integreras delvis med hjälp av den befintliga verksamheten. Även lägerverksamheten som ordnas under skolornas lovtider erbjuds till alla unga. Antalet unga med invandrarbakgrund stiger i ungdomslokalerna i och med att antalet kommunplatser höjs och verksamhet som är skräddarsydd och riktad till invandrarunga ska finnas mer. T.ex. evenemang, läger, smågrupper och annan riktad verksamhet bidrar till att unga kan integrera sig i sin nya hemstad. I Vårberga bor det redan nu mycket familjer med invandrarbakgrund. Ändå är det bara få invandrarunga som besöker ungdomslokalen. Detta beror på att de förberedande klasserna för invandrare finns i Peipon koulu och på Bofinksvägen och där finns det en ungdomslokal i närheten. Andelen invandrarunga stiger också i Vårberga ungdomsgård, om en förberedande klass inrättas i Vårberga.

16 Ungdomstjänsterna ordnar också i framtiden evenemanget Flyktingens stig samt andra temadagar och evenemang med anknytning till invandring. När antalet kommunplatser blir mer behövs det nya kvällshandledare också till ungdomslokaler. Det vore bra att ha handledare med invandrarbakgrund. Integrationen syftar till att stöda integrationen av barn och unga som fått asyl till den lokala gemenskapen samt erbjuda trygga och förmånliga verksamhetsmöjligheter. Integrationen innehåller också ökat samarbete och ökad tolerans mellan finländarna och unga med invandrarbakgrund. Till verksamhetsledare behövs det ett tillräckligt antal vuxna för att även personligt stöd blir möjligt. Med hjälp av timanställda arbetstagare med invandrarbakgrund blir det lättare och snabbare för unga att tillägna sig gemensamma handlingsregler och verksamhetskulturer och det blir lättare att lösa utmaningar som beror på olika kulturella bakgrunder. Samtidigt kan de ordinarie anställdas arbetsinsats riktas till specialverksamheter som är avsedda för unga med invandrarbakgrund där de anställdas starka yrkeskunskap, t.ex. egna läger och gruppverksamhet, är viktiga Övriga kultur- och fritidstjänster Borgå medborgarinstitut ordnar i fortsättningen följande tjänster för invandrare: Verksamheten MeetingPoint fortsätter. Utbildningen Makoisa. Projektet Paras alku Porvoossa fortsätter. I form av normalundervisning ordnas det kvällskurser i finska. Medborgarinstitutet reviderar som bäst principer för och innehåll i integrationsutbildning. Personer med invandrarbakgrund anlitar bibliotekstjänster på samma sätt som andra invånare i staden. Biblioteket kan förbättra kommunikationen och utgå mer från sina kunders behov genom att utnyttja alla de språk som biblioteksanställda kan. Kulturtjänsterna erbjuder också i fortsättningen invandrare samma verksamhet som för stadens övriga invånare. Idrottstjänsterna fortsätter också projektet som heter Integration med hjälp av motion och som startades år Kostnader som ökningen av antalet kommunplatser medför Staten ersätter för kommunerna en del av kostnaderna för flyktingmottagandet. Ersättning betalas till kommuner som har ingått ett avtal med NTM-centralen. Staden får kalkylmässig ersättning för varje mottagen person /år för personer över 7 år och mer /år för personer under 7 år

17 Den kalkylmässiga kostnaden för dem som får internationellt skydd fortsätter tre år, för kvotflyktingar fyra år. Staten ersätter dessutom enligt utfallna kostnader: social- och hälsovårdskostnader som orsakats av långvarig skada eller sjukdom kostnader för specialdagvård kostnader för stödåtgärder som har getts i öppenvården inom barnskyddet och eftervården utkomststödkostnader för 3 år eftervården ända till 21 års ålder för dem som kommit ensamma till landet när de var minderåriga samt tolkningskostnader. Arbetsgruppen uppskattade att ökningen av kommunplatserna medför staden tilläggskostnader på cirka euro. Staten ersätter av detta cirka euro, då stadens nettokostnader uppskattas vara cirka euro.

18 HÖJNINGEN AV ANTALET KOMMUNPLATSER I BORGÅ TILL 119 UPPSKATTNING AV KOSTNADFER FÖR INTEGRATIONSPROCESSEN OCH ER- SÄTTNINGAR 2016 UPPGIFTSOMRÅDE PERSONALBEHOV ANNAT BEHOV ANSLAG 2016 ERSÄTTNING SOCIALTJÄNSTER Mottagningstjänster Tolknings- och översättningstjänster köp av tjänster Staten ersätter Integrationstjänster 1 kulturbiträde Integrationstjänster 1 socialarbetare (under 21-åriga) Ntm ersätter Boendeenhet Nuotta 2 boendehandledare (under 21-åriga) Ntm ersätter SMÅBARNSPEDAGOGIK Grupper för barn med invandrarbakgrund 3 personer Utbildning köp av tjänster Färdtjänster köp av tjänster Tolkningstjänster köp av tjänster UTBILDNINGSTJÄNSTER Nya grupper för beredande undervisning Staten ersätter Nya grupper för övergångsfasen Lärare för finska som andra språk 1,5 personer Skolgångshandledare 3-5 personer Grupper för eget undervisningsspråk (bl.a. arabiska) Fem undervisningsgrupper som inrättades våren Staten ersätter Stödtjänster KULTUR- OCH FRITIDSTJÄNSTER Kvällshandledare till ungdomslokaler KOSTNADERNA TOTALT ERSÄTTNINGAR ÅR 2016 Tolknings- och översättningstjänster Kalkylmässig ersättning från staten för mottagna flyktingar NTM-kostnader för tjänster för under 21-åringar Främmandespråkskoefficient, preliminär uppskattning 50 Statsandelar hemkommunersättning 000 Förberedande undervisning ERSÄTTNINGAR TOTALT

19 8 Effekter på längre sikt i Borgå Alla effekter med anknytning till ökat antal kommunplatser och resurser som de kräver kan inte bedömas på förhand. Det är svårt att på förhand bedöma hur ökningen av kommunplatserna påverkar kostnaderna för stadens tjänsteproduktion efter de tre första åren när statens kalkylmässiga ersättningar slutar. En del av behovet av särskilt stöd fortsätter sannolikt också efter detta. Ökningen av kommunplatserna kan också stärka segregationen av områden, även om man försöker motarbeta den genom placeringen av t.ex. bostäder, dagvårdsplatser och klasser. Å andra sidan har NTM-centralen bedömt att kommunerna och näringslivet också kan dra nytta på längre sikt av att flyktingar tas emot t.ex. på följande sätt: Familjegrupphemmet och flyktingmottagandet ökar arbetsplatser i staden. Förenings- och frivilligverksamhet blir aktivare. Med hjälp av en planenlig integration kan man bemöta regionens behov av arbetskraft (yrkesinriktade integrationsutbildningar och fortbildningar). Flyttningen påverkar stadens befolkningsstruktur. De som kommer är till största delen unga vuxna, i bästa arbetsföra åldern. Kostnaderna beror centralt på hur snabbt personer som får internationellt skydd och som kommer till kommunen blir sysselsatta. Det har räknats att marginalisering av en ung person medför extra kostnader på över en miljon euro. Att nyanlända inte kan ta del av utbildning och arbete i det nya samhället medför också kostnader.