Program för att främja integrationen av invandrare

Transkript

1 Program för att främja integrationen av invandrare (46)

2 Innehåll Inledning... 3 Invandrare i Borgå Integrationsarbetets olika begrepp Lag om främjande av integration samt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration Statens integrationsprogram Lag om likabehandling (1325/2014) Invandrarkommitténs arbetssätt och sammansättning Komma igång med integrationen i Borgå Vägledning, rådgivning och kartläggning i det första skedet Meeting Point och Bra början i Borgå Invandrartjänster Tolk- och översättningstjänster Basservicen stöder integrationen Boende Hälsostationstjänster Mentalvårdstjänster Småbarnsfostran och förskoleundervisning Grundläggande utbildning Vuxensocialarbete och socialarbete för barnfamiljer Kultur- och fritidstjänster Arbete och utbildning Invandrarna på arbetsmarknaden Vuxenutbildning erbjuder de första stegen till integration, utbildning och arbetsliv Stadens sysselsättningstjänster Övriga aktörer Tredje sektorn Församlingar och andra religiösa sammanslutningar stöder integration Polisen Kostnader Uppföljning av integrationen, utvecklingsåtgärder och uppföljningen av dem (46)

3 Inledning I lagen om främjande av integration föreskrivs om att kommunen eller flera kommuner tillsammans ska, för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet, upprätta ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 i kommunallagen (365/1995) upprättas (Lag om främjande av integration 1386/ ). I integrationsprogrammet har den gällande lagstiftningen som styr integrationen samt Borgå stads strategi Drömmarnas Borgå 2030 beaktats. Strategins gemensamma värderingar, inbördes uppskattning och att göra tillsammans modigt och ansvarsfullt, är lämpliga för att styra integrationsarbetet tillsammans med invandrare. Integrationsarbetet stöder strategimålen En trygg, välmående och jämlik stad för invånarna : Vi utvecklar stadens trygghet och förebygger tillsammans marginalisering av invånarna och ojämlikheter. Vi stöder åldrande aktivt genom att betona hälsofrämjande åtgärder. Vi satsar på förebyggande arbete. Borgås program för främjande av integration har upprättats för åren Målet med programmet är att främja positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper, att på jämlika grunder trygga tillgängligheten på integrationsfrämjande behovsenliga tjänster av hög kvalitet för invandrare samt främja sektorsövergripande samarbete mellan integrationsfrämjande aktörer. I slutet av 2017 bodde utländska medborgare i Borgå. Sammanlagt statistikfördes det att personer har något annat än Finlands officiella språk som modersmål. I Borgås integrationsfrämjande program beskrivs integrationsstegen ur tjänsternas perspektiv. I programmet framskrider man med stöd av stadens basservice från den första tiden i landet till utbildning eller arbete. Centralt i programmet är även tredje sektorns och andra aktörers betydande insats för att främja integrationen. Integration är en flerdimensionell, livslång process över kommande generationer som alltid sker under vardaglig växelverkan. Utöver myndigheterna stöds integrationen av olika aktörer och föreningar, arbetsgemenskaper, företag, läroanstalter och andra gemenskaper. Samhället möjliggör integration och erbjuder förutsättningar för den, men i grunden är det ändå fråga om varje människas personliga liv och hennes egna resurser. En lyckad integration innebär enligt Befolkningsförbundets mångkulturella kompetenscenter bland annat delaktighet, språkkunskaper, sysselsättning, välbefinnande, ömsesidighet, livshantering, jämlikhet, medvetenhet om rättigheter, skyldigheter och möjligheter till påverkan samt fungerande relationer med närstående, meningsfull fritid och en känsla av trygghet och tillit. Integrationens dubbelriktade natur är viktig. Också det mottagande samhället förändras. Var och en av oss kan med våra egna insatser påverka hur välkomna invandrarna upplever sig vara och hur de kan komma med i växelverkan med befolkningen. Integrationen kan betraktas ur olika åldersgruppers perspektiv: Barn, ungdomar och familjer: Integrationen av barn och ungdomar sker som en del av integrationen av familjen. Centralt i integrationen av familjer är att de vuxna ska kunna bibehålla sitt föräldraskap och erbjuda sina barn stöd. Barnrådgivningen, småbarnsfostran, den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen samt ungdoms- och socialarbetets tjänster stöder föräldraskapet samt integrationen av barnen och ungdomarna ur sitt eget perspektiv. Vuxna integrationsinvandrare som siktar på arbetslivet: Arbetsförvaltningen ansvarar i huvudsak för integrationen av personer i arbetsför ålder i arbetslivet. Målet med 3 (46)

4 integrationsutbildningen och andra arbetskraftspolitiska åtgärder är att uppnå en nivå av språkkunskaper som fungerar i vardagen samt att för varje invandrare hitta en individuell stig till fortsatt utbildning och/eller arbetslivet. Äldre invandrare eller invandrare som annars hamnar utanför arbetslivet: För varje invandrare som hamnar utanför arbetslivet upprättar kommunen en individuell integrationsplan. De har som mål att få till stånd en språknivå som fungerar i vardagen samt informera om samhället och möjligheterna att delta i annan integrationsverksamhet, som främst ordnas av tredje sektorn. Aktörer inom integration 4 (46)

5 Invandrare i Borgå Under de senaste åren har invandringen till Finland blivit mångsidigare och ökat betydligt. Den kulturella mångfalden och flerspråkigheten är en del av det finländska samhället. Så är det också i Borgå. Största delen av dem som invandrar till Borgå gör det till följd av äktenskap eller som en del av den allt livligare rörligheten hos den internationella arbetskraften. Den största invandrargruppen är medborgare från Ryssland, forna Sovjetunionen och Estland, hit räknas även ingermanfinländska återvändare och deras familjer. Borgå stad har sedan år 1988 årligen tagit emot cirka personer i enlighet med avtalet med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen). År 2016 ökades antalet kommunplatser för flyktingar undantagsvis till 119 kommunplatser. Ökningen gjordes enligt NTM:s förslag på grund av det landsomfattande flyktingläget, eftersom Finland under 2016 tog emot cirka asylsökande, vilket skapade ett högt tryck på mottagningssystemet för flyktingar. Under 2016 flyttade sammanlagt 139 flyktingar som fått uppehållstillstånd, medräknat 41 ensamkommande minderåriga ungdomar, till Borgå. Följande år, 2017, mottogs 75 nya flyktingar. År 2018 stabiliserade sig antalet flyktingar vid tidigare års siffror. I Borgå är andelen personer med flyktingbakgrund för tillfället uppskattningsvis en tredjedel av alla invandrare. Utöver de personer som antecknats som utländska medborgare i befolkningsregistret, bor det i Borgå uppskattningsvis cirka personer med invandrarbakgrund som fått finskt medborgarskap. Medborgarskap kan man ansöka om efter sex års oavbruten vistelse i landet, och för flyktingar gäller fyra år. UTLÄNDSKA MEDBORGARES ANDEL AV BEFOLKNINGEN I BORGÅ DEN 31 DECEMBER INVÅNARE Utländska medborgare 4,7 % Finska medborgare 95,3 % I Borgå bor det invandrare från 98 olika länder. Detta motsvarar 4,7 procent av befolkningen i Borgå (50 159) 5 (46)

6 De största befolkningsgrupperna i Borgå Nationalitet Antal Nationalitet Antal Estland 561 Ryssland 195 Vietnam 146 Thailand 113 Serbien och 111 Sverige 99 Montenegro Syrien 84 Irak 80 Rumänien 65 Demokratiska 64 republiken Kongo Sudan 60 Myanmar 52 Afghanistan 47 Polen 47 Storbritannien 44 Tyskland 40 Nepal 35 Pakistan 31 Kina 29 Filippinerna 27 Spanien 26 Ukraina 25 Turkiet 23 Norge 22 Borgås invånare enligt modersmål den 31 december 2017 Åldersgrupp Personer som talar inhemska språk Personer med ett främmande språk som modersmål Totalt (46)

7 Totalt: Integrationsarbetets olika begrepp Invandrare En person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort. Integration i samhället Med integration i samhället avses invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds. Integrationsarbete Med integrationsarbete avses sektorsövergripande främjande och stödjande av integration med hjälp av myndigheters och andra aktörers åtgärder och tjänster (sektorsövergripande samarbete). Person i behov av särskilda åtgärder Med en person i behov av särskilda åtgärder avses invandrare som behöver intensifierade integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund av analfabetism, ålder, familjesituation, nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, skada eller någon annan motsvarande orsak. Kvotflykting Med kvotflykting avses en person som FN:s flyktingorgan (UNHCR) har beviljat flyktingstatus och som har kommit till landet inom ramarna för den mottagande statens flyktingkvot. I Finland fastställer riksdagen flyktingkvoten årligen. Från 2001 har antalet kvotflyktingar som ska tas emot i Finland varit 750 personer per år. Åren 2014 och 2015 höjdes flyktingkvoten till personer på grund av kriget i Syrien. Kvotflyktingar kommer ofta till Finland från flyktingläger, men ännu oftare också från städer. De kvotflyktingar som Finland har mottagit under de senaste åren har i huvudsak kommit från Syrien, Kongo, Afghanistan och Sudan. Asylsökande 7 (46)

8 En asylsökande är en person som ansöker om asyl i ett annat land än sitt hemland. Att ansöka om asyl är en mänsklig rättighet. Endast en liten andel av de asylsökande beviljas flyktingstatus enligt FN:s flyktingavtal som bygger på personlig förföljelse. Däremot kan den asylsökande få uppehållstillstånd på basis av behov av alternativt skydd (t.ex. hot om omänsklig behandling i hemlandet). Uppehållstillstånd Med uppehållstillstånd avses ett visstids- eller permanent tillstånd att bo inom statens gränser som staten utfärdar till en specifik person. En asylsökande kan få uppehållstillstånd på grundval av asyl eller behov av alternativt skydd. Flyktingstatus Flyktingstatus får man i Finland i tre olika fall. Flyktingstatus beviljas de som fått asyl i Finland och de som kommit till landet inom ramarna för flyktingkvoten samt deras familjemedlemmar, som kommer till Finland via återföring av familjer. Flyktingstatus är den starkaste internationella skyddskategorin. Papperslös En papperslös person är en person som lever i Finland utan lagenlig uppehållsrätt. Myndigheterna känner inte officiellt till papperslösas vistelse i landet och tillåter det heller inte. En person kan hamna i en status som papperslös i ett land till exempel efter att ha fått avslag på sin ansökan om asyl eller uppehållstillstånd, om visumet eller uppehållstillståndet har löpt ut eller om personen inte har ansökt om uppehållstillstånd. Avsaknad av pass eller annat identitetsbevis gör inte en person papperslös. Asylsökande är inte papperslösa, eftersom de har tillstånd att vistas i landet. Papperslösa står i lång utsträckning utanför samhällets basservice. 2.2 Lag om främjande av integration samt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration Utgångspunkten i den nya lagen om främjande av integration är att bemöta de förändringar som skett i invandringen under de senaste 20 åren. I lagen beaktas alla personer som av olika orsaker flyttar till Finland. Invandrarna är en heterogen grupp och beredskap och servicebehov som anknyter till olika invandrargruppers integration skiljer sig väldigt mycket från varandra. Flyktingar behöver mångsidigt stöd för integrationen medan personer med olika långa arbetsavtal och studerande behöver närmast information och vägledning för att kunna använda stadens basservice. I lagen betonas att servicen är behovsbaserad och inte grundar sig på orsaken till invandringen. Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklingen av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna lämpar sig också för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i denna lag ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter. Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas. Åtgärder och tjänster avsedda för invandrare får också ordnas i samarbete mellan kommunerna (lag om främjande av integration 1386/ ). 8 (46)

9 I led med den kommande landskaps- och social- och hälsovårdsreformen kommer även lagen om främjande av integration att förnyas. Landskapet har en central roll i samordningen av integrationen. Landskapet ska i sin planering beakta de riksomfattande målen för integreringen och samordna planeringen av integreringen med kommunerna i landskapet. Landskapet åläggs allmänt ansvar och samordningsansvar för utveckling, planering och uppföljning av integreringen av invandrare i landskapet. När landskapet planerar integreringen ska det ställa upp mål för främjande av invandrarnas sysselsättning och företagsamhet, välfärd, hälsa och delaktighet samt av likabehandling, jämställdhet och goda befolkningsrelationer. Det ska då också ange åtgärder för att stödja måluppfyllelse och de ansvariga aktörerna. Dessutom ska landskapet på förhand bedöma samt beakta hur besluten påverkar olika grupper av invandrare. Kommunen ska även i fortsättningen vara en viktig integreringsaktör och propositionen ändrar inte på kommunens allmänna förpliktelse att ansvara för planeringen, utvecklingen och ordnandet av integrationsfrämjande tjänster för kommunens invandrarinvånare på kommunnivå. I lagen fastställs innehållet i kommunens planering och utveckling av integreringen. Både landskapet och kommunen ska främja integreringen genom sektorsövergripande samarbete. (Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration ) Lagens ikraftträdande beror på hur vård- och landskapsreformen framskrider på landets politiska och förvaltningsnivå. 2.3 Statens integrationsprogram Statens integrationsprogram innehåller mål och åtgärder för integrationen samt tyngdpunktsområden för följande regeringsperiod. Syftet och målet med integrationsprogrammet är att i enlighet med integrationslagen (1386/2010) främja och stödja invandrarnas delaktighet inom alla samhällets områden, på ett politiskt, socialt och ekonomiskt plan samt i kulturlivet. Med hjälp av dessa mål skapas förutsättningar för likabehandling av invandrare och utnyttjas invandrarnas kompetens till förmån för det finländska samhället. I integrationsprogrammet för åren har beaktats ökningen av antalet asylsökande och de därefter upprättade invandringspolitiska riktlinjerna och åtgärderna. Programmets särskilda målområden är att 1. utnyttja invandrarnas kultur som en del av Finlands innovationsförmåga 2. förbättra invandrarnas ställning på arbetsmarknaden 3. effektivisera integrationen tväradministrativt 4. främja samarbetet mellan staten och kommunerna för att främja mottagningen av personer som har internationellt skydd samt 5. uppmuntra till en öppen diskussionskultur om invandringspolitik utan att tillåta rasism. 9 (46)

10 Med de programenliga åtgärderna vill man effektivisera integrationen och satsa särskilt på det inledande skedet i integrationen. 2.4 Lag om likabehandling (1325/2014) Syftet med lagen om likabehandling är att främja och trygga likabehandling samt att effektivera rättsskyddet för den som utsatts för diskriminering. Enligt lagen om likabehandling får ingen diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, politisk verksamhet, familjeförhållanden, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Etniska minoriteter är i särskild fara att mötas av etnisk diskriminering. I Finland finns bland annat följande etniska minoriteter: romer, judar, tatarer, representanter för äldre ryska samhällen, personer med invandrarbakgrund och Finlands ursprungsbefolkning samerna. Myndigheterna skall i all sin verksamhet målmedvetet och systematiskt främja likabehandling samt etablera sådan förvaltningssed och sådana verksamhetssätt som säkerställer att likabehandling främjas när ärenden bereds och beslut fattas. Myndigheterna ska särskilt ändra de omständigheter som förhindrar uppnående av likabehandling. Utvecklandet av jämlikheten i myndighetsverksamheten är till fördel för individen, myndigheterna och hela samhället. Detta är en central utgångspunkt då tjänsterna utvecklas så att de motsvarar olika användargruppers behov. (arbetsministeriet 1100/009/2004) Lagen om likabehandling förpliktar myndigheterna att upprätta en jämställdhetsplan för att främja den etniska jämlikheten i sin verksamhet samt för att förhindra diskriminering som grundar sig på etniskt ursprung. Jämställdhetsplanen kan också bifogas till andra planer, till exempel kommunens integrationsprogram. 2.5 Invandrarkommitténs arbetssätt och sammansättning Enligt målen i det föregående integrationsprogrammet för åren utsågs i Borgå en sektorsövergripande invandringskommitté vars uppgift är att ansvara för såväl intentionaliteten i som utvecklingen och uppföljningen av integrationen på förvaltningsnivå och beslutsfattande nivå. Kommittén har fungerat som samordnare i projektet att uppdatera det nuvarande integrationsprogrammet. Invandringskommittén har sammanträtt nio gånger i uppdateringsarbetets tecken. Varje förvaltningsområde och andra aktörer har uppdaterat sin egen del. För att höra och delaktiggöra invandrare ordnades den 12 december 2017 ett separat hörande i Borgå Folkakademis lokaler. Medlemmar i kommittén: Sirkka Valta, chef för invandrartjänster, ordförande Maria Andersson, chef för barn- och familjetjänsterna Leila Nyberg, direktör för småbarnsfostran Kimmo Sirén, rektor för Svalvägens skola 10 (46)

11 Merja Kukkonen, direktör för kultur- och fritidstjänsterna Noona Heikkilä, planerare av tjänster för vuxna Risto Purastie, polis vid polisinrättningen i Östra Nyland Irina Mieskonen, TE-byråns integrationsexpert Ville Heininen, servicechef, tjänster för vuxna från och med 8/2018 Företrädare för invandrarföreningar: Svetlana Hirvonen (rysktalande invandrare) Lourdes Markkanen (Borgås mångkulturella förening MAP) Htun Thant Zin Htun (burmeser) Nga Nguyen-Pakarinen (vietnameser) och Evariste Habiyakare (rwandier och kongoleser). Komma igång med integrationen i Borgå 3.1 Vägledning, rådgivning och kartläggning i det första skedet Enligt lagen får invandraren som flyttar till Borgå basinformationsmaterial om det finländska samhället i samband uppehållstillståndet eller vid registreringen av uppehållsrätten hos polisen eller vid registreringen av uppgifter om sin hemkommun och personuppgifter hos magistraten. Dessa myndigheter ger klienten guiden Grundläggande information om Finland, som finns på flera olika språk. Guiden delas ut också hos stadens rådgivningstjänster, Kompassen. Polisen och magistraten kan vid behov hänvisa invandraren till Kompassen där han eller hon får vägledning om Borgå stads servicesystem och om integrationsfrämjande åtgärder. Personer som behöver personlig vägledning och inledande kartläggning enligt lagen om integration styrs antingen till invandrartjänster eller TE-byråns tjänster. Vid invandrartjänster finns det möjlighet att få rådgivning på sitt eget språk på arabiska och engelska samt vid behov också på andra språk. Dessutom erbjuder rådgivningspunkten Luckan integration vägledning och rådgivning till alla invandrare på finska, svenska och engelska. 3.2 Meeting Point och Bra början i Borgå Medborgarinstitutets Meeting Point fungerar i praktiken som en träffpunkt och studieplats för nyanlända invandrare. Där får alla invandrare oberoende av på vilka grunder de kommit undervisning i finska språket och kan också delta i annan integrationsfrämjande verksamhet (handarbete, motion, utfärder till närmiljön osv.). I anslutning till Meeting Point fungerar invandrartjänsternas jour där socialarbetaren ger vägledning och rådgivning en gång i veckan. 11 (46)

12 Projektet Bra början i Borgå genomfördes under åren i ett samarbete mellan Borgå medborgarinstitut, Borgå folkakademi, Föreningen Luckan rf och stadens invandrartjänster. I samarbete mellan ovan nämnda aktörer ordnade projektet orienteringskurser för nyanlända invandrare i Borgå. Innehållet i den månadslånga kursen bestod av introduktion i finska och svenska språket, bekantning med i det finländska samhället samt de viktigaste tjänsterna i Borgå. För familjer med små barn ordnades barnpassning på kursplatsen. Dessutom skapades i enlighet med verksamhetsmålen kontakter med ortens invånare och föreningar. Resultatet av projektet är ett förslag om grundande av en gemensam rådgivningspunkt för alla invandrare. Målet är att samla all rådgivning som ges på olika verksamhetsställen på en och samma plats, förlänga öppettiderna utanför kontorstiderna, utöka utbudet av rådgivning på det egna språket och ordna informationstillfällen med centrala teman i integrationen. 3.3 Invandrartjänster Invandrartjänsternas uppgift är att ta emot flyktingar och återflyttare som placeras i kommunen eller som självständigt flyttar till kommunen, att ge information om samhället, socialt arbete och att främja integration. Detta arbete utförs i samarbete med klienter, myndigheter och föreningar. Dessutom hör det till invandrartjänsternas uppgift att ge vägledning och rådgivning också till andra invandrare, myndigheter och privatpersoner i frågor som berör invandring. Kontorspersonalen omfattar chefen för invandrartjänsterna, socialarbetare, socialhandledare och förmånshandläggare-kontorsarbetare samt tolkar och kulturbiträden med invandrarbakgrund. Flyktingar och återflyttare är klienter vid invandrartjänsterna huvudsakligen i 3-4 år efter invandringen. Inledande mottagningsservice för flyktingar omfattar att - ordna med första bostaden - granska bostaden och de mest nödvändiga grundtillbehören - informera om anländande nya flyktingar/återflyttare till hälsovården, utbildningsväsendet, daghemmen o.s.v. - göra hembesök, introduktion till den närmaste omgivningen, butiker, hälsotjänster o.s.v. - ordna informationstillfällen i grupp bland annat om tjänster inom social- och hälsovården, arbets- och näringsbyrån, FPA och fritidssysselsättning Klientförhållande inom invandrartjänsterna, socialt arbete och socialhandledning: - vägledning gällande boende i höghus, hushållsapparater, användning av tvättstugan, ordningsregler o.s.v. - hänvisning till hälsoundersökningar, ordna hjälp i akuta sjukdomsfall - att gå igenom dokument och intyg, översätta och hjälpa vid inskrivning i kommunen samt med eventuella polisärenden (uppehållstillstånd och pass) - att besöka daghem, skolor eller andra nödvändiga tjänster tillsammans med klientfamiljen 12 (46)

13 - att på ett förståeligt sätt förklara socialskyddets helhet samt de förmåner som Folkpensionsanstalten beviljar - vid behov beslut gällande kompletterande utkomststöd - bedömning av livssituationen och behovet av tjänster. Hänvisning till nödvändiga tjänster. - hänvisning av personer i arbetsför ålder till att bli klienter vid arbets- och näringsbyrån - att upprätta integrationsplaner även för personer som förblir utanför arbetslivet, hemmamammor och äldre samt vid behov barn och unga - att ha sektorsövergripande samarbete med småbarnsfostran, skolorna, vuxenutbildare och andra myndigheter - att kartlägga flyktingarnas livsskeden och eventuella traumatiska erfarenheter, bedöma vårdbehovet och styra till vården i samarbete med psykologen - att ge psykosocialt stöd och utreda olika krissituationer - att hjälpa med att inleda ärenden i flyktingarnas ansökningar om familjeåterförening, ge utredningar och utlåtanden under processens olika skeden - att ha samarbete med organisationer, föreningar och församlingar inom ramen för varierande verksamhet, fester och vänverksamhet - att stödja invandrarföreningar (ekonomiskt stöd till gemensamma evenemang/fester och dylikt, informera och motivera till olika verksamheter, använda resurspersoner som kulturbiträden o.s.v.) Brådskande social- och hälsovård och andra tjänster för personer som vistas olagligt i landet I juni 2017 godkände stadsstyrelsen stadens instruktioner för förfaringssätt inom tjänsterna för så kallade papperslösa. I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets anvisningar tryggas för klienterna brådskande social- och hälsovårdstjänster och dessutom även mödrarådgivningstjänster och skol- och studenthälsovård. Borgå stad, Borgå kyrkliga samfällighet och Finlands Röda Kors avdelning i Borgå har berett sig på samarbete genom att diskutera och upprätta en sammanfattning av olika aktörers verksamhetssätt och -möjligheter för att hjälpa personer som stannat kvar i landet utan uppehållstillstånd. 3.4 Tolk- och översättningstjänster En av målsättningarna för integrationen är att invandrarna så småningom lär sig finska och/eller svenska. I praktiken behöver dock både invandraren och den myndighet som sköter hans eller hennes ärenden under flera års tid tolk- och översättningstjänster för att ärendena ska kunna skötas på ett lyckat sätt och för att klientens rättskydd ska kunna tryggas i situationer då klienten och myndigheten inte har ett gemensamt språk eller då invandrarens språkkunskaper inte är tillräckliga. Tolk- och översättningstjänster behövs i synnerhet då myndigheterna måste fatta beslut om invandrarens eller den asylsökandens rättigheter, förmåner eller skyldigheter eller då behandlingen av ärendet annars kräver det. Bestämmelser om ordnandet av språktjänster finns i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande, lagen om förvaltningsförvarande, förvaltningsprocesslagen samt lagen om patientens ställning och rättigheter. Myndigheternas skyldighet att ordna tolkning och 13 (46)

14 finansieringen av den är begränsad till ärenden som myndigheten kan anhängiggöra. Av särskilda orsaker kan myndigheterna ombesörja tolkningen och översättningen i ärenden som klienten anhängiggjort. Staten ersätter kommunerna utan tidsgräns för kostnader för tolkning och översättning i ärenden som berör mottagandet av asylsökanden och dennes familjemedlemmar inom social- och hälsovården, upprättandet av integrationsplaner och servicestyrning till integrationsfrämjande samhällsservice i närområdet. Efter att klienten erhållit finländskt medborgarskap ersätts inte längre dessa kostnader. Invandrartjänsterna har upprättat anvisningarna om bemötandet av klienter från olika kulturer och om användningen av tolktjänster. Anvisningarna har delats ut till stadens alla enheter. I Borgå är målsättningen att uppmana myndigheter till att använda tolkar, för att invandrarna ska kunna sköta ärenden vid stadens olika myndigheter på ett smidigt och jämlikt sätt oberoende av problem på grund av språket. Dessutom översätts meddelanden och broschyrer eller används redan översatt material som stöd i skötandet av ärenden. Basservicen stöder integrationen 4.1 Boende Målsättningen med valet av invånare är att placera invandrare jämlikt över hela stadens område. I stadsdelarna och fastighetsbolagen främjas integration bland annat genom att uppmuntra invandrarna till aktiv invånarverksamhet och genom att utöka växelverkan mellan invånarna. En målsättning är dessutom att invandrarna ska lära sig reglerna och praxisen för boende i vårt land. Hyresbostädernas fördelningsgrunder Invandrarna får bostadsförvaltningens tjänster med samma principer som andra personer i behov av bostad. De sökande jämförs sinsemellan baserat på bostadsbehov, förmögenhet och inkomster och bostäderna hyrs ut till dem som mest behöver dem. Sökande som är bostadslösa och andra sökande som har brådskande behov av bostad, mindre bemedlade och låginkomsttagande sökande har förtur. Samtidigt strävar man efter en mångsidig invånarstruktur samt ett socialt balanserat bostadsområde. Behov och utbud av bostäder Man strävar efter att hitta lösningar för invandrarnas boende också utanför stadens egen bostadsproduktion. Målet är att för invandrare ordna boende som är så mångsidigt som möjligt även på privata och allmännyttiga bostadsmarknader. Som första bostad för flyktingar som placeras i Borgå (cirka per år) strävar man att anvisa till de hyresbostäder som den landsomfattande Y-stiftelsen erbjuder. Inom ramen för samarbetet mellan stiftelsen och Borgå stad finns 30 bostäder på olika håll i staden. På det här sättet strävar man efter att skapa socialt balanserade bostadsområden och en mångsidig invånarstruktur i husen. Invånaromsättningen i de allmännyttiga hyreshusen är cirka 19 procent. Bostäder blir lediga i synnerhet i de områden där det redan bor fler invandrare än i genomsnittet. Segregering av 14 (46)

15 bostadsområden har ökat och till exempel i Gammelbacka har antalet personer med främmande språk ökat snabbt. Då många invandrare bor i de områden med sämre status som domineras av hyreshus och där det bor låginkomsttagare och personer med lägre utbildningsnivå, kan detta tillsammans höja risken för att utslagning koncentreras till vissa områden, vilket kan stärka segregering. Segregeringen i bostadsområden bör förebyggas med såväl bostads- och planläggningspolitik som med olika förorts- och områdesutvecklingsprojekt och genom att göra bostadsbeståndet mångsidigare. Borgå stad fortsätter sitt samarbete med Y-stiftelsen beträffande skaffandet av bostäder för flyktingar och reserverar vid behov ett kapitalunderstöd i stadens budget. Flyktingarnas första bostäder skaffas i första hand från Y-stiftelsens bostadsbestånd. Målet är att upprätta Borgås egen boendeguide på olika språk i samarbete med de allmännyttiga hyresbostadsbolagen som har verksamhet i staden. 4.2 Hälsostationstjänster Målet är att tillhandahålla lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla så att den vård och kundservice som klienten får, inte påverkas av ålder, boendeort, social ställning, modersmål, kön, etnisk bakgrund, kultur eller övertygelse. Hälsovårdscentralen har två hälsovårdare som är kontaktpersoner mellan invandrartjänsterna och hälsostationstjänsterna. Invandrartjänsterna meddelar kontaktpersonerna om de invandrare som anländer via dem. Hälsovårdarna samordnar ärenden som anknyter till hälsoundersökningar för invandrare. De registrerar de nya invandrarnas uppgifter i patientjournalsystemet och skriver remisser till laboratoriet och röntgen. Hälsostationens hälsovårdare kallar så snart som möjligt klienten till en hälsoundersökning. Kallelsen förmedlas via invandrartjänsterna. Hälsoundersökning Hälsoundersökningen genomförs för alla kvotflyktingar och personer som fått asyl och placerats i Borgånejden. Till sådana asylsökande som ännu inte beviljats uppehållstillstånd och som ännu inte har en ordinarie bostad i Borgå ges endast akutvård. Undantaget är gravida kvinnor som styrs till mödrarådgivningen, barn under skolåldern som styrs till barnrådgivningen och skolelever som styrs till skolhälsovården. Till Borgå anländer invandrare även på andra sätt. Till denna grupp hör återflyttare samt personer som anlänt till landet till följd av familjeåterförening eller äktenskap. Om invandrarna klart kommer från andra förhållanden än ett välfärdssamhälle jämförbart med Finland, utförs en hälsoundersökning på samma sätt som för flyktingar och personer som fått asyl. Hälsoundersökningen för vuxna görs på hälsostationen, för barn på barnrådgivningarna och för skolelever i skolan. Vid hälsoundersökningen deltar även en tolk. I hälsoundersökningen kartläggs klientens livsskeden, sociala bakgrund, allmänna hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och mediciner samt tidigare vaccinationer. Laboratorie- och röntgenresultat gås igenom med klienten. Baserat på uppgifterna som fåtts, upprättas en vårdplan för klienten, planeras vaccinationer och klienten styrs vid behov till läkarvård. I samband med hälsoundersökningen informerar man även om andra hälsovårdstjänster i Borgå, till exempel munhälsovårdens tjänster. 15 (46)

16 För kvotflyktingar, personer som fått asyl och andra invandrare erbjuds en möjlighet att få vaccinationer enligt finländsk praxis. Asylsökanden vaccineras i regel inte, med undantag för asylsökande barn och gravida kvinnor, vilka har en möjlighet att få vaccinationer enligt praxisen i Finland. Efter den första hälsoundersökningen har invandrarna rätt till samma hälsovårds- och munhälsovårdstjänster som den övriga befolkningen. 4.3 Mentalvårdstjänster Målet med mentalvårdstjänsterna är att erbjuda så lättillgängliga tjänster som möjligt för alla kommuninvånare. Detta mål stöds av lätttillgängliga tjänster för unga och vuxna vilka öppnades vid hälsostationerna Önskemålet är att även nå invandrarbefolkningen med dessa tjänster. Gemensamt för flyktingar och övriga invandrare är att de flyttat från sin hembygd till en ny och främmande språk- och kulturmiljö. Flytten och förlusterna förknippade med den (släktingar, vänner, arbete, samhällsställning, ekonomiska förluster) är ofta så stora förändringar i livet att de uppfattas som kriser, vilket ökar risken för psykiska svårigheter och för att problem uppstår. Invandrarna har ofta olika störningar i den psykiska balansen, såsom ångest, depression, känsla av isolering och främlingskap, osäkerhet på den egna identiteten samt psykosomatiska symptom. Därtill kan flyktingarna ha bakom sig flera svåra erfarenheter, bland annat förföljelse och situationer där de varit i direkt livsfara. Av flyktingarna bedöms procent har erfarenheter av tortyr. De traumatiska erfarenheterna försvårar invandrarnas möjligheter att klara sig i det nya hemlandet och detta återspeglas ofta i hela familjens välmående. I Borgå sköts invandrarnas mentalvårdstjänster huvudsakligen inom de allmänna hälsovårdstjänsterna. Mentalvårdsproblemen observeras ofta inom primärhälsovården, till exempel vid mödra- och barnrådgivningen, skolhälsovården, vuxenutbildningen och socialarbetarnas mottagning. En naturlig del av arbetsbilden för alla dem som arbetar med invandrare är samarbete och att man erbjuder klienterna stöd och samtalsstöd. Vid behov hänvisas klienterna att boka en tid vid den egna primärvården, den egna hälsostationen, där läkaren bedömer patientens vårdbehov. Klienten kan även hänvisas till de lättillgängliga tjänsterna i vilka man vid behov får ta del av tjänsterna som erbjuds av depressionsskötare, sjukskötare insatta i rusmedelsproblem, psykologer och socialarbetare. De psykiatriska tjänsterna är specialsjukvård, dit man remitterar de kunder med medelsvåra eller svåra psykiska problem som är i behov av läkar- och terapeutisk vård. Som specialservice finns tillgång till de specialtjänster för utlänningar som SOS-centret hos Föreningen för Mental Hälsa i Finland erbjuder i Helsingfors. Resurserna för det egentliga klientarbetet är begränsade, men centret erbjuder arbetshandledning, konsultation, utbildning och samarbete i frågor som berör arbete bland invandrare. De torterades rehabiliteringscenter i Helsingfors är en poliklinik på specialsjukvårdsnivå, som bedömer, vårdar och rehabiliterar traumatiserade flyktingar och asylplatssökanden som utsatts för tortyr i sina hemländer samt deras närstående. De torterades rehabiliteringscenter fungerar som ett landsomfattande kompetenscentrum även för övriga aktörer som vårdar tortyroffer. Centret utbildar, 16 (46)

17 konsulterar och handleder hälsovårdspersonal, myndigheter samt frivilliga och medborgarorganisationer. 4.4 Småbarnsfostran och förskoleundervisning Målsättningen med småbarnsfostran och förskoleundervisning är att stödja barnets integration i det finländska samhället och hans eller hennes förmåga att lära sig finska eller svenska för de barn som har en annan språklig eller kulturell bakgrund. Lärandet sker i naturliga situationer med andra barn. Inom småbarnsfostran och förskoleundervisning bekantar man sig med barnets egen kultur och historia. Kulturell och språklig mångfald inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen styrs av principer och målsättningar Småbarnsfostran i Borgå styrs av Borgå stads plan för småbarnsfostran (2017), som grundar sig på principerna i Utbildningsstyrelsens plan för småbarnsfostran (2017). Föreskoleundervisningen styrs av Borgå stads plan för förskoleundervisning (2016). För alla barn upprättas en plan för småbarnsfostran eller en utbildningsplan för förskoleundervisningen. Familjerna bär det främsta ansvaret för att bevara modersmålet och kulturen. Kulturell mångfald inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen I september 2018 fanns det inom Borgå stads småbarnsfostran cirka 195 barn med främmande språk, varav 55 barn inom förskoleundervisningen. Sammanlagt har dessa barn 24 olika språk som modersmål. I de flesta daghem finns det några barn med främmande språk som modersmål. Flest barn med främmande språk som modersmål finns i Gammelbacka daghem, Vårvindens daghem, Estbacka daghem, Tallberga daghem och daghemmet Pärlan. Det allt större antalet barn med olika kultur- och språkbakgrunder inom småbarnsfostran ger möjlighet till att bygga en mångkulturell gemenskap. Barnens och miljöns olika språk, kulturer, åskådning samt traditioner beaktas och anammas som en naturlig del av vardagen inom småbarnsfostran. Varje daghemsenhet har en person som är ansvarig för mångkulturaliteten och dessa personer träffar varandra regelbundet. De ombesörjer utvecklingen av frågor förknippade med kulturell mångfald och spridningen av kunskapen inom sina respektive enheter. På Borgås webbplats för småbarnsfostran peda.net, på sidan Mångkulturell småbarnsfostran finns information och material till stöd för genomförande av mångkulturell småbarnsfostran. Inom småbarnsfostran synliggörs kulturell och språklig mångfald i samarbete med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna informeras om målen, innehållet och förfaringssätten inom den finländska småbarnsfostran. Tillsammans med vårdnadshavarna diskuterar man familjens språkliga miljö, språkval, bildningen av flerspråkiga och mångkulturella identiteter samt olika utvecklingsskeden i och betydelsen av modersmålet eller modersmålen. Vid behov används en tolk i samtalen med vårdnadshavarna med vilken man säkerställer ömsesidig förståelse. I ett samarbete mellan småbarnsfostran och invandrartjänsterna skapades 2015 en verksamhetsmodell för starten av småbarnsfostran för familjer med invandrarbakgrund. När familjen flyttar till Borgå, gör invandrartjänsternas socialhandledare och en expert på småbarnsfostran vid de öppna tjänsterna för småbarnsfostran tillsammans ett hembesök, där man berättar för familjen om olika tjänster och stödjer dem vid behov till exempel med att fylla i ansökningar. Experten på småbarnsfostran erbjuder dessutom vägledning och rådgivning till familjerna i frågor gällande 17 (46)

18 småbarnsfostran. Småbarnsfostrans förvaltning och invandrartjänsterna har en samarbetsgrupp, som sammanträder regelbundet. Stödja kunskaperna i finska/svenska hos barn med främmande språk inom småbarnsfostran och i förskoleundervisningen Inom småbarnsfostran stöds utvecklingen av språkkunskaperna samt språk- och kulturidentiteten och självkänslan hos barn med främmande språk. Med ett barn med främmande språk avses barn vars första språk är något annat än finska, svenska, samiska, romani eller teckenspråk. Ett barn som inte kan finska är oftast inte utan språkkunskaper, utan han eller hon talar sitt eget modersmål och lär sig det andra språket baserat på det. Utvecklingen av kunskaperna i finska/svenska främjas ändamålsenligt inom språkkunskapernas olika delområden med utgångspunkt i barnets behov och förutsättningar. Undervisningen i finska/svenska som andraspråk är en del av de grundläggande uppgifterna för personalen inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen. Barn med främmande språk kan under det första året i daghemmet eller familjedaghemmet beviljas resurskoefficienter. I planen för småbarnsfostran för barn med främmande språk samt i undervisningsplanen för barn inom förskoleundervisningen antecknas en plan för att stödja det finska/svenska språket som uppdateras varje höst och vår. Barnen bereds i möjligaste mån möjligheter att använda och tillägna sig också sitt/sina modersmål. En utvecklingspunkt under de kommande åren är samordningen av modersmålsundervisningen för barn med främmande språk inom småbarnsfostran. Det egna modersmålet och inlärningen av finska/svenska som andraspråk anlägger grunden för barnets funktionella två- och flerspråkighet. Ansvaret för att bevara och utveckla barnets eget/egna modersmål och kultur åligger i första hand familjen. Inom förskoleundervisningen har man 2018 upprättat en läroplan för utbildningen som förbereder för den grundläggande undervisningen. Observationer, dokumentering och bedömningen av finska/svenska för barn med främmande språk Inom småbarnsfostran i Borgå kartläggs kunskaperna i finska och svenska systematiskt bland barn, som talar ett främmande språk. Information om barnets språkkunskaper samlas in genom observationer och genom att dokumentera barnets tal och språkbruk; vokabulär, uttal, ändelser och ordföljd. Dessutom är ett objekt frö observationen hur barnet hanterar sina tankar, känslor och sin vilja på det nya språket. Hur barnet lyssnar och vad han eller hon förstår. Framför allt fäster man uppmärksamhet vid hur barnet kan språket och inte på vad han eller hon ännu inte kan. I Borgå har man i samarbete med talterapeuter upprättat en stig för att stödja utvecklingen i det finska/svenska språket för barn med främmande språk. I takt med att barnet framskrider på stigen kartläggs och följs barnets kunskaper i finska/svenska upp bland annat genom nedan angivna olika metoder. Kettu-testet (Korpilahti-Eilomaa) är en metod för bedömning av treåringars tal- och språkutveckling. Det är planerat för såväl daghemmens som barnrådgivningens och talterapeuternas behov. Det används även som ett riktgivande redskap i bedömningen av flerspråkiga barns kunskaper i finska. I testet kartläggs språkkunskapernas olika delområden. 18 (46)

19 Repun takanassa (Tammerfors stad 2000) är en kartläggning av det finska språket, som kan tillämpas på barn som är fem år och äldre i bedömningen av såväl det finska språket som det egna modersmålet. Repun takanassa kartlägger produktion och förståelse av talat språk. I testet kartläggs språkkunskapernas olika delområden. Pienten kielireppu (småbarnens språkryggsäck), från en nivå till nästa, är ett bedömningsverktyg för bedömning av språkkunskaperna bland barn med invandrarbakgrund inom småbarnsfostran och förskole- och inledande undervisningen. Kielireppu skapar enhetliga bedömningskriterier för uppföljningen av barnens språkkunskaper och tillämpar den europeiska referensramen i undervisningen av små barn med finska som andraspråk. En språkkonsultation ordnas årligen i april för personal inom småbarnsfostran. I konsultationen deltar gruppens förskollärare, specialförskollärare och talterapeut. Målet är att kartlägga kunskaperna i det finska/svenska språket bland barn med främmande språk som fyller fem år. På basis av kartläggningen upprättas en fortsatt plan för barnet ur vilken framgår behovet och ordnandet av finska/svenska som andraspråk-undervisning eller bedömning av talterapeuten. Kita, det vill säga materialet för bedömning av kunskaper i det finska språket, är avsett för övergångsskedet mellan förskole- och den inledande undervisningen. Kitabedömningen görs av förskolegruppens förskolelärare för barn med främmande språk vars språkkunskaper man inte får information om på annat sätt innan skolan börjar. Förskolegruppens förskolelärare ser till att informationen överförs till skolan. Kitabedömningar görs inte för barn som har goda kunskaper i det finska språket eller vars finskakunskaper bedöms separat i talterapin under förskoleåret. Utvecklingsåtgärder för kulturell mångfald inom Borgå stads tjänster för småbarnsfostran Tillräcklig utbildning av personalen inom småbarnsfostran och vägledning av dem i att bemöta kulturell mångfald och vara språkstöd för barn med främmande språk i alla enheter inom småbarnsfostran. Sektorsövergripande samarbete och nätverkande med olika aktörer är viktigt och nödvändigt också i framtiden. Samordningen av modersmålslärarnas arbete (hemspråket) i daghemmen bör fortfarande utvecklas i samarbete med invandrartjänsterna och utbildningstjänsterna. Öka delaktigheten i tjänsterna för småbarnsfostran bland barn med främmande språk. 4.5 Grundläggande utbildning I skolornas verksamhet är målet delaktighet, välmående, trygghet, tolerans och respekt för andra. Skolmobbning och diskriminering förebyggs. I Borgå stads finskspråkiga grundskolor (årskurserna 1 9) finns 391 elever med invandrarbakgrund och motsvarande siffra för de svenskspråkiga grundskolorna är fyra elever (7) (situationen ). I Peipon koulu finns för närvarande 117 elever med invandrarbakgrund (40 % av elevantalet). Undervisning inför den grundläggande utbildningen och stöd i övergångsskedet 19 (46)

20 I den förberedande undervisningen är eleverna till sin ålder, färdigheter och skolgångshistoria väldigt olika. Med anledning av detta ordnas undervisningen i små grupper med högst 10 elever. Vanligtvis får eleverna förberedande undervisning i cirka ett år. Under den förberedande undervisningen integreras eleverna i för allmänna undervisningsgrupper lämpliga ämnen, bland annat matematik, engelska samt färdighets- och konstämnen. Efter den förberedande undervisningen kan eleven vid behov studera med stöd i en övergångsklass. Efter övergångsskedet flyttar eleven till sin egen närskola. För undervisningen i övergångsskedet bör man reservera tillräckliga resurser, och dess verksamhet och ställning som en del av lärandet och stödet för skolgången bör göras stadigvarande. I svenskspråkiga skolor får elever med invandrarbakgrund stöd genom extra timresurser och/eller rådgivning per telefon tills eleverna kan flytta över till grundläggande undervisning. Den för invandrare förberedande undervisningen inför den grundläggande undervisningen hålls på Vårberga skola, Peipon koulu, Svalvägens skola och Albert Edelfelts skola. Verksamheten i klasserna inom den förberedande undervisningen utvecklas så att de även kan, om situationen så tillåter, omfatta elever som befinner sig i övergångsskedet, det vill säga elever som följer undervisningsplanen för den grundläggande utbildningen. På Svalvägens skola arbetar en separat lärare i övergångsskedet. Undervisning i finska som andraspråk En elev som inte har lika goda språkkunskaper på alla delområden som på sitt modersmål får i stället delta i lärokursen med undervisning i finska som andra språk (S2). Utbildningsanordnaren ser till att alla elever som är berättigade till S2-undervisning bereds möjlighet att få ta del av den. Undervisningen kan ges i separata grupper eller individuellt på modersmåls- och litteraturlektioner. Om det i skolan finns minst fyra elever som studerar S2-lärokursen, finska som andra språk, hålls undervisningen i separata grupper. Målsättningen med S2-undervisningen är alltid att utveckla elevens kunskaper i finska. För elever som studerar S2-lärokursen strävar man efter att upprätta en undervisningsplan. I skolornas anslag för undervisningsmaterial beaktas S2-undervisningen precis som andra läroämnen. Vid gymnasieskolan Linnankosken lukio hålls årligen fyra kurser med S2-undervisning, så att eleven kan under sin utbildning genomgå alla sex obligatoriska S2-kurserna. För S2-undervisningen delas timramen med en koefficient, knuten till antalet elever som inte talar svenska eller finska. Detta har ökat mängden S2-undervisning i skolorna. S2-undervisningen utvecklas med utgångspunkt i den nya läroplanen. Undervisning i det egna modersmålet för elever med invandrarbakgrund Behovet av undervisning i elevens modersmål kartläggs årligen och man strävar efter att ordna undervisningen på basis av kartläggningen. För närvarande finns undervisningsgrupper i albanska, arabiska, burmesiska, vietnamesiska och estniska på olika skolor. Religionsundervisning för smågrupper Undervisning i olika religioner ordnas i enlighet med 13 i lagen om grundläggande utbildning. Bedömning av elev med invandrarbakgrund I bedömningen av olika läroämnen beaktar man elevens bakgrund och kunskaperna i finska språket som utvecklas så småningom. Eleven bör kunna visa sitt kunnande oberoende av bristerna i det finska språket. Bedömningen kan vara verbal med undantag av slutbedömningen. Slutbedömningen 20 (46)

21 bör också för elever med invandrarbakgrund vara realistisk och jämförbar och grunda sig på kriterierna i slutbedömningen. Kriterierna för slutbedömning, som framförts i läroplanens grunder, gäller alla elever. Bedömningen av elever med invandrarbakgrund utvecklas vidare och man tar i bruk varierande och flexibla bedömningssätt. Grundläggande utbildning och övergång till studier på andra stadiet för personer som uppfyllt läropliktsåldern Samarbetet med läroanstalter på andra stadiet effektiviseras så att alla elever som slutfört grundskolan kan hitta en lämplig studieplats. För unga med invandrarbakgrund som inte fått grundskolans avgångsbetyg då läropliktsåldern uppfyllts strävar man efter att ordna möjligheter att komplettera grundskolestudierna. Utvecklingspunkter: Elever med invandrarbakgrund som gått ut grundskolan skulle ha behov av ett alternativ som är jämförbart med tiondeklassen, där de skulle få extra tid på sig att komplettera studierna inom den grundläggande utbildningen och planera sin studiestig. Från och med läsåret har de finskspråkiga utbildningstjänsterna dragit igång inom den grundläggande utbildningen för vuxna. I det inledande skedet är det främst meningen att ordna kurser i läskunnighetsskedet, men kursutbudet kommer eventuellt att utökas i ett senare skede, så att man även kan erbjuda vuxna personer möjlighet att genomföra den grundläggande utbildningen. Invandrarungdomar som kommit ensamma till Finland som minderåriga på Svalvägens skolas vårfest 2017 Stöd för inlärning och skolgång för invandrarelever 21 (46)

22 Elever med invandrarbakgrund får stöd för inlärning med samma kriterier som de andra eleverna. För eleven med invandrarbakgrund utarbetas vid behov en undervisningsplan där man utöver målen i enskilda ämnen även antecknar stödåtgärderna i skolan. Stödande av tolerans och goda etniska relationer i skolgemenskapen Skolornas kulturella mångfald syns på skolornas fester, temadagar och evenemang. I elevkårsverksamheten beaktas elever med invandrarbakgrund på ett sätt som passar i skolans verksamhetsmodeller. Skolorna deltar enligt resurserna i internationella projekt och samarbete med skolor och lärare från olika länder. Skolorna effektiviserar samarbetet, idéer och informering till exempel om temadagar och evenemang som ordnas. I Borgå stads läroplan finns en plan som förebygger mobbning vilken inkluderar planen som förebygger diskriminering och rasism. Skolorna har absolut nolltolerans mot diskriminering och rasism. Utvecklande av ställningen för personal med olika språkliga eller kulturella bakgrunder Som arbetsgivare följer Borgå stads utbildningstjänster likvärdighetsprincipen. I skolorna beaktas ändå att en lärare eller annan anställd med invandrarbakgrund kan tillföra specialkunnande till skolan samt främja toleransen både inom arbetsgemenskapen och bland eleverna. Därför stöder utbildningstjänsterna rekryteringen av personer med olika språkliga eller kulturella bakgrunder till fasta anställningar och anställer behöriga personer tills vidare. Arbetsplatserna ser till att personal med olika språkliga och kulturella bakgrunder kan delta i all verksamhet på arbetsplatsen som jämlika med andra anställda. Utvecklande av utbildningsarrangemangen för invandrare De finansiella resurser som fås av staten riktas till skolor som ordnar undervisning och är berättigade till stöd. För att samordna och utveckla undervisningsarrangemangen för invandrare skulle det vara bra att anställa en samordnare (på deltid) för invandrarundervisningen. I utvecklingsarbetet följs den utvecklingsplan för mångkulturella färdigheter som Borgå stads finskspråkiga utbildningssektion godkände Grunderna i undervisningsplanen för förberedande undervisning inför den grundläggande utbildningen implementerades den 1 augusti Socialarbete 4.6 Vuxensocialarbete och socialarbete för barnfamiljer Flyktingar och återflyttare får nödvändiga socialservicetjänster från invandrartjänsterna i tre/fyra år efter flytten till Finland. Efter det inledande skedet överförs de som klienter antingen till vuxensocialarbetet eller socialarbetet för barnfamiljer. Övriga invandrare, bland annat personer som fått uppehållstillstånd på basis av äktenskap samt deras familjer, är nödvändigtvis inte överhuvudtaget klienter inom socialarbetet. Om de önskar så kan de få rådgivning och vägledning av invandrartjänsterna, men ett klientförhållande som kräver ekonomiskt stöd eller långsiktigt arbete påbörjas vanligtvis direkt inom socialarbetet i det egna området. 22 (46)

23 Många av tjänsterna och arbetsmetoderna inom socialarbetet är gemensamma inom socialarbetet för vuxna och barn. Alla klienter inom socialarbetet har tillgång till invandrartjänsternas vägledning och rådgivning på sitt eget språk. Socialarbetets målsättning är att integrera invandrarklienterna i det finländska samhället och hur det fungerar, och då får de service enligt samma principer som övriga medborgare. Under de första besöken på socialbyrån får klienten med hjälp av en tolk information om socialskyddet och om sina rättigheter och med dem förknippade skyldigheter. Också i fortsättningen används tolk vid behov. Man undviker att använda familjens barn som tolk. Socialarbete inom tjänster för vuxna I vuxensocialarbetet ges tjänsterna på basis av socialvårdslagen, i enlighet med klienternas behov. Sedan grunddelen av utkomststödet överfördes till FPA i början av Vuxensocialarbetet bedömer borgåbornas behov av andra ekonomiska tjänster eller socialtjänster och ger vid behov antingen ekonomiskt eller psykosocialt stöd, vägledning och rehabilitering. Grundprincipen är att kartlägga klientens egna resurser och vägleda honom eller henne till att klara sig självständigt samt ge stöd till bättre livshantering i samarbete med till exempel hälsovården, arbetskraftsbyrån, rusmedels- och mentalvårdstjänsterna. Vuxensocialarbetets verksamhetsformer: vuxensocialarbetets jour: bedömning av servicebehovet och vägledning, stöd och hjälp efter behov varje dag socialarbetets och socialhandledningens telefonrådgivning: bedömning av servicebehovet och vägledning/stöd, ekonomisk och psykosocial hjälp efter behov socialarbetets och socialhandledningens mottagningstider, hembesök och nätverkssamarbete, där man bedömer servicebehovet och behovet av vägledning/stöd, ekonomisk och psykosocial hjälp med boendetjänster minskar man klyftorna i välmåendet. Den assisterade boendetjänsten erbjuds i enlighet med servicebehovet vägledning och rådgivning för boende i enlighet med servicebehovet klientjuryverksamhet: öka delaktigheten, möjlighet att delta i utvecklingen av socialtjänsterna på språkkaféet i Vänskä på Fänriksgatan i anslutning till matutdelningen finns det två gånger per månad möjlighet att med låg tröskel komma och prata med socialhandledare och erfarenhetsexperter Verksamhetsformer som förverkligas vid sektorsövergripande samarbete: Navigatorn erbjuder åriga unga lättillgänglig, sektorsövergripande kundservice och rådgivning Teamet för arbetsförmåga för arbetslösa erbjuder sektorsövergripande social- och hälsovårdstjänster, bedömning av servicebehov, ekonomisk och psykosocial hjälp, stöd, vägledning och rådgivning. 23 (46)

24 Tjänsten Mitt hälsoteam är riktad till dem som gynnas av regelbundna hälsovårds- och socialtjänster och erbjuder sektorsövergripande bedömning av servicebehov, stöd, vägledning och rådgivning till dem som befinner sig i utdragna och svåra livssituationer Med kultur- och motionstjänsten LiiKu (motion och kultur i livet) ökas möjligheterna till att ta del av motions- och kulturtjänsterna. Med verksamheten minskas klyftorna i välmåendet och förebyggs utslagning. Med Kraft i vardagen-grupperna gör man möjligheterna att delta i kultur- och fritidsverksamhet samt hälsofrämjande tjänster mer lättillgängliga för de borgåbor som befinner sig utanför arbetslivet. Socialarbete inom barn- och familjetjänsterna Inom barn- och familjetjänsterna erbjuds tjänster i första hand på basis av socialvårdslagen. Vid behov stöds familjen med hjälp av barnskyddet. Barnfamiljernas förmåga att klara sig stöds på flera olika sätt, bland annat med ekonomiskt stöd, stödpersoner eller stödfamiljer, stöd i skolgången, fritidsintressen, placeringen i arbetslivet eller med hjälp av familjearbete och hemservice. En egentlig klientrelation inom barnskyddet blir det fråga om då man är orolig för barnets välmående, hälsa och utveckling, vilka kan äventyras av bland annat försummelse av barnets vård, föräldrarnas rusmedelsanvändning, mentala problem eller familjevåld. Barnet kan också själv äventyra sin egen hälsosamma utveckling genom att använda rusmedel, försumma skolgången eller begå brott. Barnskyddet är ett samarbete med familjerna, deras närmaste krets, myndigheter och till exempel småbarnsfostran, skolan och ungdomsarbetet. Föräldrarna stöds i barnuppfostran i första hand så att barnet bor hemma. Barn i invandrarfamiljer kan ha också svåra erfarenheter bakom sig. Att landet och kulturen bytts ut är en gemensam sak för hela familjen och det kan leda till svåra familjeproblem och försämrad verksamhetsförmåga. Ungdomarnas växtvärk i de två kulturernas mellanrum (hemmet och det omkringliggande samhället) skapar extra press och det är inte alls ovanligt att det i invandrarfamiljer finns problem som leder till en klientrelation inom barnskyddet. Genom att i tid söka hjälp underlättas familjernas och barnens situation på bästa möjliga sätt. Ifall barnskyddsåtgärder är nödvändiga, är samarbetet med familjen grunden för verksamheten. Familjen har rätt att få information om ärendena så att de förstår den. När det inte finns ett gemensamt språk, har man rätt att kräva hjälp av en tolk. Unga asylsökande som kommit ensamma som minderåriga Borgå stad erbjöd kommunplatser till de asylsökande, som varit inkvarterade på Karijärvi flyktingförläggning och Borgå Folkakademi, som kommit ensamma som minderåriga och som 2016 fick uppehållstillstånd i Finland. Av dessa 41 unga fyllde merparten 18 år i början av De unga bodde i en enhet för stött boende i anslutning till boendeenheten Nuotta, som hör till barnskyddets eftervård. En del av de redan vuxna unga får vägledningstjänsterna via Ehjä ry i enlighet med det avtal som staden konkurrensutsatte. I Borgå bodde de unga i gemensamma höghuslägenheter som staden hyrde. Senare har dessa unga sökt sig till självständiga boenden då de har blivit myndiga. I vägledningen av unga strävar man efter målmedveten självständighet samtidigt som man tryggar det psykosociala stödet som den unga behöver. 24 (46)

25 Alla 17 år fyllda unga deltog på hösten 2018 i enlighet med sina integrationsplaner antingen i arbetskraftsutbildning som ordnas av TE-byrån (12 personer) eller studerade på eget initiativ (6 personer i utbildning som leder till examen och 21 personer i förberedande utbildning). Målet är att den ungas studiestig fortsätter utan avbrott och vid behov strävar man efter att ordna arbetsprövningsplatser för de unga, såvida det inte genast finns vetskap om en plats för fortsatta studier. I Borgå deltar invandrarungdomar under 17 år i förberedande grundläggande utbildning. De unga har rätt till eftervård som är jämförbar med barnskyddet tills de har fyllt 21 år. Varje person som omfattas av stött boende eller myndiga som redan bor självständigt upprättas en klientplan för eftervård, i vilken man fastställer den ungas behov av stöd. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland ersätter fullt ut personal- och operativa kostnader från verksamheten. Socialarbetets utvecklingsbehov: Modigare användning av arbetsformer som konstaterats vara lämpliga för invandrare i grundarbetet, till exempel rådslag med närstående Utnyttjande av lättläst material som är avsett för invandrare i det vardagliga arbetet. Tätt samarbete och pararbete med invandrartjänsterna och socialarbetet för barnfamiljer. 4.7 Kultur- och fritidstjänster Målet för kultur- och fritidstjänsternas verksamhet i Borgå är att Borgå ska erbjuda invånarinriktade, mångsidiga, högklassiga och konkurrenskraftiga biblioteks-, kultur-, idrotts- och ungdomstjänster för människor i olika åldrar samt fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning. Invandrare är en målgrupp för vars verksamhet kultur- och fritidstjänsterna vill ge utrymme. Alla enheter producerar tjänster och evenemang för invandrare själva och tillsammans med andra samarbetsaktörer. Stadsbiblioteket Nylands landskapsbibliotek Biblioteket erbjuder tjänster för alla invånargrupper i Borgå. I samlingsarbetet, kundtjänsten, inhämtningen av information och användarutbildningen beaktas även behoven hos specialgrupper, som invandrare. Mångkulturella händelser ordnas i samarbete med olika intressentgrupper. Samarbete idkas med invandrartjänsterna och med Flerspråkiga biblioteket vid Helsingfors stadsbibliotek för att erbjuda litteratur, andra material och information på andra språk till invandrare. Kulturtjänsterna Kulturtjänsterna har verksamhetslokaler i Konstfabriken, vilket ger möjlighet att uppmärksamma olika målgrupper. Konsthallen, evenemangssalarna (Avantisalen och Fabrikssalen) och verkstaden Studio är plattformar där man kan ordna olika evenemang från verkstäder till mångkulturella händelser. Samverkan mellan verkstäderna och Konsthallens utställningar har utvecklats så att invånarna kan få en djupare inblick i utställningarnas innehåll genom att göra saker själv eller genom att delta i 25 (46)

26 temadiskussioner. Besök på konstutställningar ger invandrarna ett perspektiv på vårt sätt att utforska oss själva och vår omgivning och i gengäld kan vi få respons av dem om den finländska kulturen. Musikinstitutet Musikinstitutet erbjuder tjänster för alla åldrar. Invandrare kan integreras med i musikinstitutets gruppundervisning. Musiken förenar och skapar ett gemensamt språk över språkgränserna. Familjens minsta, 0 6-åringar, kan delta i musiklekskoleverksamheten tillsammans med en vuxen. För gravida mödrar ordnas periodvis Masumuskari-kurser (magmusikstunder). Det finska och/eller svenska språket utvecklas utan att det märks med hjälp av barnsånger och lekar, och man lär känna varandra naturligt genom att göra saker tillsammans. För barn och unga finns Ocarina-körerna: förberedande, barn-, goss- och ungdomskörer. Vuxenkören Multakurkut gör det möjligt att skapa kontakter med vuxna. Bandskolan erbjuder en väg till att börja syssla med popjazz och traditionell musik. Specialbarn kan integreras i grupperna och på musikinstitutet finns dessutom ett specialband som skräddarsytts särskilt för behoven hos specialbarn. Musikinstitutet har möjlighet att ordna verksamhet på skolorna under skoldagen som alla villiga skolelever kan delta i. Sommarverksamheten under andra veckan i juni erbjuder trevliga saker för barnfamiljer att göra tillsammans. I musikinstitutets mångsidiga konsertutbud finns alltid väldigt olika evenemang och möjligheter att lyssna på musik och delta i socialt umgänge. Idrottstjänsterna Idrottstjänsterna integrerar invandrare och andra etniska minoriteter till normala motions- och idrottsverksamhet i ett så tidigt skede som möjligt. Motion är en bra fritidsaktivitet, för inte ens begränsade språkkunskaper kan förhindra en från att delta i den existerande verksamheten vid idrottsföreningarna eller de tjänster som stadens idrottsväsende erbjuder. I dessa regelbundna grupper/träningar är det lätt att skapa kontakter med ursprungliga borgåbor och deras familjer. Dessa tjänster är dessutom ofta förmånliga. Ett exempel på befintlig verksamhet är bolagsidrotten, där lag som består av invandrare deltar i bolagsfotbollsserien och via vilka särskilt familjernas barn och unga har anslutit sig till lokala idrottsföreningar. Idrottstjänsterna fungerar vid behov som en länk mellan invandrargruppen och de tjänster och idrottsföreningar som står till buds. Motionslandet för barn är en verksamhetsform som invandrarfamiljerna särskilt önskas delta i. Familjerna kan bekanta sig med andra barnfamiljer i en väldigt avslappnad atmosfär. Andra aktiviteter och evenemang som idrottstjänsterna ordnar är exempelvis idrottsklubbar med låg tröskel, utflykter och simskolor. Idrottstjänsterna startade redan 2012 idrottsverksamhet som är särskilt riktad till invandrargrupper och kommer att fortsätta också under kommande år. Verksamheten har fått understöd av UKM. Med verksamheten strävar man efter att introducera invandrarkvinnor och -män i olika åldrar till idrottsgrenar, som de kan utöva förmånligt i Borgå. Idrottsväsendet satsar kontinuerligt även på simundervisning för vuxna. Det är en utmaningen att nå fram till invandrarna. Därför arbetar idrottstjänsterna kontinuerligt och långsiktigt med olika aktörer med målet att få med de svårast nåbara av invandrargrupperna, som ofta inkluderar invandrarkvinnor och -flickor. Vi deltar även vid olika evenemang riktade till invandrare. Ett exempel är evenemanget International Women's Day, där vår idrottsledare varit med och föreläst om vikten av idrott samt presenterat idrottsmöjligheterna i Borgå. Dessa evenemang är 26 (46)

27 synnerligen viktiga, eftersom de ger idrottstjänsterna möjlighet att skapa kontakter. Vi har dessutom konstaterat att invandrarna behöver ett ansikte till verksamheten för att få med alla invandrare på ett tryggt sätt. Ungdomstjänsterna Till kommunens ungdomsarbete hör pedagogisk vägledning av unga, verksamhetslokaler, möjligheter till hobbyer, informations- och rådgivningstjänster, stöd till ungdomsföreningar och - grupper, idrottsligt, kulturellt och mångkulturellt betonad ungdomsverksamhet, miljöfostran för unga, andra verksamhetsformer anpassade efter lokala förhållanden och behov, som Alliansen. Ungdomsarbetets verksamhetssätt ökar de sociala kontakterna mellan olika ungdomar och deras möjligheter att lära känna varandra. I ledd och trygg verksamhet beaktas de ungas olika utgångspunkter, behov och livssituationer. Ungdomsarbetets verksamhetsmiljöer finns i skolor, på gator, på nätet och i verksamhetslokaler där ungdomar håller till. Ungdomstjänsterna erbjuder mångsidiga hobby- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga i Borgå samt deras familjer. Verksamhetsformerna utgörs av ungdomsgårdsverksamhet, utflykter, läger, evenemang samt riktat ungdomsarbete. För barn och unga som befinner sig i integrationsprocessen finns det möjlighet till individuellt stöd på fritiden på alla ungdomsgårdar. Besökarna på alla tre ungdomsgårdar, Vårgårda, Gammelbacka och centrums Zentra, kommer från mångsidiga kulturella och religiösa bakgrunder och pratar många hemspråk. Arbetarna inom specialtjänsterna gör det för sin del möjligt att få individuell vägledning såväl på skolorna som på fritiden. Ungdomsarbetet har ett tätt samarbete med skolorna och då särskilt med de förberedande klasserna för invandrarelever. Kompetensen i mångkulturella ärenden hos personalen inom ungdomstjänsterna upprätthålls genom utbildningar. Nästan alla ungdomsarbetare har 2017 genomgått Förbundet för mänskliga rättigheters utbildning. Ungdomstjänsterna samordnas av Nella-teamets (numera jämställdhetsnätverket) möten två gånger per år. Jämställdhetsnätverkets uppgift är: att samordna arbetet som stöder integrationen av barn och unga att stöda delaktigheten i olika fritidsaktiviteter riktade till barn och unga med invandrarbakgrund att intensifiera samarbetet mellan aktörer som arbetar med invandrare att öka arbetstagarnas mångkulturella färdigheter och kunskaper samt att stödja och öka jämställdheten. Ungdomstjänsternas målsättning är att öka medvetenheten om främmande kulturer bland den infödda befolkningens unga samt att stödja uppskattningen av olikheter genom att ordna jämställdhetsevenemang och -jippon. Ett exempel på sådan verksamhet är det upplevelsepedagogiska undervisningsevenemanget Flyktingens stig, som årligen ordnas för stadens åttondeklassare i ett samarbete mellan flera aktörer och vars syfte är att genom erfarenheter och upplevelser påverka attityder och fördomar samt väcka diskussioner om invandrarnas ställning i samhället. 27 (46)

28 Ungdomstjänsterna stödjer föreningsverksamheten och genomförandet av verksamhet riktad till tredje sektorns invandrare. Evenemang som ordnas årligen i samarbete med tredje sektorn är dessutom Intercultural Winter Bazaar, det mångkulturella morsdagsfirandet Mother s Day samt evenemanget Respect, som ordnas på våren under antirasismveckan. Sedan januari 2016 har det öppna, lättillgängliga servicestället Navigatorn i Borgå haft verksamhet för alla under 30 år i Borgå. Samordningen av Navigatorn sker inom Borgå stads ungdomstjänster, men den sektorsövergripande personalen vid Navigatorn består av ett brett nätverk som arbetar med ungdomar. Inom ramarna för Navigatorn samarbetar bland annat stadens, statliga och föreningsaktörer med arbetsgivare i området för ungdomarnas väl och ve. På Navigatorn får den unga individuell och sektorsövergripande hjälp bland annat med att söka arbets- och studieplatser, framtidsplanering, ekonomifrågor, ansöka om bostad samt frågor förknippade med fritid, hobbyer och välmående. På Navigatorn får man service på finska, svenska och engelska. På Navigatorn ordnas även olika temakvällar och lektioner. På Navigatorn har dessutom en samordnare från Luckan Integration jour varje vecka. Porvoon kansalaisopisto-borgå medborgarinsitut (KomBi) Undervisning i finska på dagtid Borgå medborgarinstitut ordnar dagtid undervisning i finska språket för invandrare och undervisningen är uppdelad i olika nivågrupper. Verksamheten fick sin början med namnet Meeting Point. Verksamheten har utvecklats vidare i samarbete med stadens invandrartjänster. Undervisningen är öppen för alla invandrare och kurserna som ordnas är kostnadsfria för eleverna. Tyngdpunkten i undervisningen ligger på kurserna i finska språket, men utöver dem ordnas också handarbetskurser. Projektet Kamoon Undervisnings- och kulturministeriet beviljade institutet ett anslag om euro för ett projekt som heter Undervisning, vägledning och rådgivning för invandrare på medborgarinstitutet. Projektet upphör i slutet av Målet med projektet är att via gemensamma kurser uppnå bättre integration av invandrarna i det finländska samhället. Med anslaget är det meningen att ordna kostnadsfria kurser där eleverna består av såväl invandrare som infödda finländare. I kursutbudet betonas kunskaps- och konstämnen och i planeringen av det är syftet att utnyttja olika samarbetsnätverk (t.ex. mångkulturellt nätverk). Undervisning av invandrare som är analfabeter Sommaren 2017 gav undervisnings- och kulturministeriet det fria bildningsarbetet en ny bildningsuppgift. Det centrala innehållet i förnyelsen är att ordna undervisning för invandrare som är analfabeter samt ordna kurser för hemmaföräldrar. Det nya systemet började gälla den 1 januari I enlighet med systemet ordnar medborgarinstitutet årligen 2 3 läs- och skrivkurser i samarbete med den lokala TE-byrån och invandrartjänsterna. Målet är att uppnå en nivå av läs- och skrivkunnighet som möjliggör övergång antingen till vuxengymnasiets läskunnighetskurser eller Careerias kurser i finska språket. Kvällskurser i finska och svenska Undervisning i finska och svenska språket ordnas som normal kvällsundervisning. För dessa kurser debiteras en kursavgift, som subventioneras med studiesedelsunderstöd som 28 (46)

29 beviljats av Utbildningsstyrelsen. Det finns dock skäl att betona att invandrarna är välkomna till alla kurser som ordnas vid medborgarinstitutet. Också med elementära kunskaper i finska eller svenska klarar man åtminstone kunskaps- och konstämnena, där läraren har möjlighet att illustrera sin undervisning genom konkret handledning. Övrig undervisning Medborgarinstitutet är en allmänbildande läroanstalt som är öppen för alla vuxna. Studieprogrammet omfattar fler än 500 olika kurser. Borgå medborgarinstitut erbjuder undervisning inom följande ämnesområden: öppen universitetsundervisning, musik, teaterkonst, bildkonst, ordkonst, sjö- och flygtrafik, trädgårdsekonomi, huslig ekonomi, datateknik, språk, bl.a. finska och svenska, samhälle och fostran, dans, motion och hälsa samt yoga. Största delen av invandrarna är vuxna och är därför en naturlig målgrupp för medborgarinstitutet. För barn och unga ordnar medborgarinstitutet närmast utbildning i teaterkonst. Övriga kurser omfattar dans, musik och färgbad för bebisar. Invandrarnas integration främjas av att de deltar i medborgarinstitutets kurser. Utöver att kunskapen och färdigheterna utökas är det viktigt för integrationen att invandrarna knyter kontakter med finländare, eftersom kurserna i finska inte ensamma garanterar att invandrarna lär sig språket i praktiken. I naturligt umgänge med finländare lär man sig att prata finska och svenska genom att göra tillsammans. En orsak till bristande språkkunskaper bland invandrare är det begränsade umgänget med finländare, vilket leder till att man inte får chans att öva på de inlärda språkkunskaperna. Medborgarinstitutet erbjuder ett naturligt och tryggt forum för detta. Institutet kan ha en synligare roll än nu i integrationen av invandrare i det finländska samhället. Målet är att under varje arbetskraftspolitisk kurs gå igenom institutets studieprogram och uppmana folk att delta. Under de senaste åren har allt flera invandrarkurser besökt institutet på plats, vilket är en väldigt bra praxis. Ett annat mål är att skriva in i alla integrationsplaner att invandraren bör delta i åtminstone en av medborgarinstitutets kurser. Dessutom har medborgarinstitutet som mål att förbättra informationen till invandrare. Institutets viktigaste informationskanaler är det tryckta studieprogrammet och webbplatsen. Studieprogrammet kunder utvecklas ytterligare och vissa delar kunde översättas till de viktigaste språken, åtminstone till engelska, ryska och arabiska. Också medborgarinstitutets undervisning i finska kunde utvecklas ytterligare enligt de nivåer som tillämpas på integrationskurserna för invandrare. Arbets- och näringsbyråns tjänster Arbete och utbildning 5.1 Invandrarna på arbetsmarknaden 29 (46)

30 Arbets- och näringsbyråns (TE-byråns) mål är att förbättra integrationen av invandrarna och deras möjligheter till sysselsättning genom att öka deras arbetsmarknadsfärdigheter med hjälp av olika åtgärder, som integrationsutbildning (finska eller svenska), yrkesutbildningar, arbetsprövning samt sysselsättning med lönesubvention och vid behov rehabiliterande arbetsverksamhet. Målet är att invandraren ska få färdigheter att fungera i det finländska arbetslivet. Invandrartjänsternas personalresurs Vid TE-byrån i Nylands verksamhetsställe i Borgå arbetar en heltidsanställd expert med invandrartjänsterna. Kunderna består av integrationsinvandrare. När den första integrationsplanen upprättas, tar man vanligen hjälp av en tolk. I skötseln av andra ärenden används eventuellt ett gemensamt språk, närmast engelska. Om klienten till exempel har skrivit en fullmakt åt sin finsktalande partner att sköta hans eller hennes ärenden på TE-byrån, utnyttjas detta i kundservicen. Klienterna I juli 2018 fanns 342 utländska arbetssökande vid TE-byrån i Nylands verksamhetsställe i Borgå. De arbetssökande representerade 73 nationaliteter, varav de största grupperna var ester, ryssar, vietnameser och thailändare. För närvarande omfattas cirka 300 klienter av integrationslagen, varav merparten tar del av tjänster som överenskommits med TE-byrån, så som integrationsutbildning och arbetsprövning. En klient omfattas av integrationslagen i 1 5 år efter att uppehållstillståndet har beviljats. Inledande kartläggning Arbets- och näringsbyrån inleder en inledande kartläggning för invandrare som är arbetslösa och registrerade som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån på det sätt som stadgas i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002). Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som befinner sig utanför arbetslivet och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades. Den arbets- och näringsbyrå eller kommun som har ordnat den inledande kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan myndighet eller anordnare av tjänster. Integrationsplan Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja hans eller hennes möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samt främja hans eller hennes möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. Utöver studier i finska eller svenska kan i integrationsplanen överenskommas om undervisning i invandrarens eget modersmål, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, integrationsutbildning och andra individuella integrationsfrämjande åtgärder. Rätt till integrationsplan och integrationsplanens varaktighet 30 (46)

31 En invandrare har rätt till en integrationsplan, om han eller hon är arbetslös och har registrerats som arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice eller om personen annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. En integrationsplan kan utarbetas även för en annan invandrare, om han eller hon med stöd av den inledande kartläggningen bedöms vara i behov av en plan för att integrationen ska främjas. Den första integrationsplanen ska upprättas senast inom tre år från det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades. Om integrationsplanen tillfälligt inte har kunnat genomföras på grund av skada, sjukdom, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller av någon annan jämförbar orsak, kan den maximala tid som berättigar till integrationsplan förlängas i motsvarande mån. Utarbetande av integrationsplan Kommunen och arbets- och näringsbyrån gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Av grundad anledning får kommunen och invandraren eller arbets- och näringsbyrån och invandraren dock göra upp planen sinsemellan. Kommunen eller arbets- och näringsbyrån inleder utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts. I arbetet med integrationsplanen tas hänsyn till invandrarens egna integrationsfrämjande mål. Integrationsplanen och andra relevanta planer som utarbetats för invandraren ska samordnas. Åtgärder enligt integrationsplanen genomförs vid behov genom sektorsövergripande samarbete. Uppgifter för den myndighet som utarbetar integrationsplanen Arbets- och näringsbyrån ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen. Invandraren ska anvisas att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades. Integrationsutbildning Tillsammans med arbetskrafts- och näringscentralen (NTM) ordnar TE-byrån utbildning som främjar invandrarnas integration, bland annat läs- och skrivundervisning samt grundläggande undervisning i finska. Projektet omfattar två integrationsutbildningar per år som börjar i januarifebruari och augusti-september: undervisning i normal takt under 240 studerandedagar och undervisning i långsammare takt under 270 studerandedagar. Dessutom ingår läs- och skrivundervisning för så kallade semianalfabeter och analfabeter. De båda kurserna, i normal takt eller i långsammare takt, innehåller tre moduler i finska och en fjärde modul i arbetslivsfinska i arbetspraktikens tecken, då studeranden bekantar sig med det finländska arbetslivet. Om invandraren väljer en svenskspråkig integrationsstig, hänvisar TE-byrån honom eller henne till integrationsutbildningen som ordnas av Borgå folkakademi. De svenskspråkiga integrationskurserna startar varje år i augusti. Två kurser på olika nivåer står till buds och innehållet i dem motsvarar den finskspråkiga utbildningen. Dessutom har TE-byrån ombesörjt rekryteringen av studeranden till de av Utbildningsstyrelsen finansierade utbildningarna som förbereder inför yrkesstudier. Dessa ordnas av läroinrättningarna Careeria och Borgå Folkakademi. 31 (46)

32 I början av utbildningen uppgörs till en början en individuell läroplan, i vilken man beaktar bland annat elevens läs- och skrivkunnighet, tidigare utbildning, yrkeserfarenhet, språkkunskaper och allmänkunskap. Tillsammans med NTM-centralen anskaffar TE-byrån utbildning som främjar integrationen av invandrare. Om urvalet av elever till utbildningen beslutar alltid arbets- och näringsbyrån, som hänvisar klienter som behöver integrationsutbildning till en bedömning av språkkunskapernas utgångsnivå. Grunderna för integrationsutbildningens läroplan har förnyats, men utbildningens modulära konstruktion har bibehållits. Bland annat har man tillagt kunskapskartläggningar utmed utbildningens olika skeden. Med den förnyade utbildningsmodellen har man velat öka den klientrelaterade flexibiliteten för olika målgrupper. Ordnande av integrationsutbildning Integrationsutbildningen ordnas i regel som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, såsom stadgas i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier. NTM-centralen ansvarar för att på sitt verksamhetsområde ordna integrationsutbildning som genomförs i form av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. TE-byrån ska anvisa invandraren till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller att söka sig till frivilliga studier. Kommunen kan både ordna integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör. Stöd för frivilliga studier En invandrare som deltar i frivillig utbildning har rätt till arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd under de förutsättningar som anges i denna lag och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om TEbyrån har konstaterat att invandraren har behov av utbildning och om TE-byrån bedömer att frivilliga studier stöder invandrarens integration och sysselsättning, Innan studierna inleds ska man besluta om studierna i integrationsplanen. Olika projekt Projektet Arbeta i Finland, som finansierades av Europeiska Socialfonden, genomfördes under åren och det administrerades av närings-, trafik och miljöcentralen i Nyland. I projektet pilottestades inom integrationsutbildningen hos TE-byrån i Nyland en orienteringsdel som aktiverar självständig integration och innehåller en intensiv del av samhälls- och arbetslivskunskap i det inledande skedet. Orienteringsdelen är en tjänst i det inledande skedet som riktas till invandrare som nyligen anlänt till Finland, där undervisningen ges på det egna språket (arabiska, engelska, ryska, dari och farsi). Kompetensprogrammet för unga vuxna invandrare (MAO) hade verksamhet under åren KOTO-SIB-testet (Social Impact Bond) inleddes under hösten 2016 och fortsätter till slutet av Målet är att under testets varaktighet utbilda och sysselsätta invandrare. KOTO-SIBklienternas och KOTO-SIB-kontrollgruppens sysselsättning och ställning på arbetsmarknaden jämförs 2020, efter att testet har avslutats. Om sysselsättningen lyckas bättre med KOTO-SIB- 32 (46)

33 modellen, betalas avkastning till dem som investerat i modellen ur de besparingar som på grund av den snabbare sysselsättningen genererats för staten. Deltagandet i KOTO-SIB-tjänsten baseras på frivillighet och på slumpmässigt urval. Syftet är att klienten först får utbildning i cirka fyra månader och därefter erbjuds jobb. Under det första året erbjöds SIB-tjänsten endast till klienter inom integrationsprojektet, men målgruppen för 2017 utökades och nu är det möjligt att till SIB-tjänsten hänvisa arbetssökande invandrare vid TE-byrån som har något annat medborgarskap än finskt. 5.2 Vuxenutbildning erbjuder de första stegen till integration, utbildning och arbetsliv Edupoli och Point College förenade sina krafter den 1 januari 2019 och bildade det nya aktiebolaget Careeria (EdupoliPointCollege Oy). Careeria är en utbildningskoncern och tillika dotterbolag till Borgå stad. Den mest betydande aktören inom integrationsutbildningen är fortfarande Careerias dotterbolag Edupoli Oy. Careeria och Edupoli Oy utvecklar: sätt att genomföra integrationsutbildning på stigar till yrkesinriktad utbildning och avläggande av examen stöd- och vägledningstjänster för yrkesutbildningar arbetsbetonade sätt att lära sig, där finska språket och yrkeskunskaperna lärs på arbetsplatsen stigar direkt till arbetslivet i sektorsövergripande samarbete med Borgås olika aktörer. Careeria Careeria är en sektorsövergripande utbildningskoncern, vars verksamhetsområde omfattar Östra Nyland och huvudstadsregionen. På Careeria kan man studera 20 olika branscher och fler än 80 examen i arbetslivet. Careerias föregångare har ordnat invandrarutbildning redan sedan Vid Careeria kan man delta i olika utbildningar och avlägga examen i bland annat närings-, service- och teknikbranscherna. Under integrationsutbildningen ges invandrarna information om olika yrken och yrkesutbildningar samt om systemet med fristående examen. Informationen om möjligheterna till yrkesutbildning också i vuxen ålder är viktig bland annat för personens studiemotivation och målsättningar för språkutbildning. Den studerande förs in på en lämplig studiestig genom integrationsutbildning och förberedande utbildning och vidare till yrkesutbildning och arbetsliv. Under yrkesutbildningen är det möjligt att få stöd och vägledning i finska. Vid Careeria genomförs yrkesutbildningar som hör till kompetensprogrammet för invandrare och finansieras av utbildningsoch kulturministeriet. Målet med dessa utbildningar är att för invandrarna främja en snabb övergång till arbetsmarknaden. Utbildning ordnas bland annat inom följande branscher: turism, fastighetstjänster, näringsverksamhet, logistik, renhållnings- och hemservicetjänster, byggservice, social- och hälsovårdsbranschen. Många elever med invandrarbakgrund studerar inom social- och hälsovårdsbranschen. Flera vårdbiträdesutbildningar riktade till invandrare har ordnats och en ny sådan är en förberedande 33 (46)

34 grundexamen inom social- och hälsovård, som finansieras av kompetensprogrammet för invandrare. Vårdbiträdesutbildningar ordnas även i form av arbetsbetonad utbildning, där hela utbildningen ordnas på arbetsplatsen. Den arbetsbetonade utbildningen lämpar sig väl för invandrare, eftersom verksamhet i äkta interaktionssituationer i arbetslivet främjar inlärningen av det finska språket. I yrkesutbildningar för invandrare tillämpas språkmedveten utbildning och säkerställs att eleverna får tillräckligt med språkstöd i finska språket (S2) av läraren och vägledning av inlärningscoachen. Inom social- och hälsovårdsbranschen har invandrare fått sysselsättning i hög grad och numera arbetar invandrare på nästan alla arbetsplatser inom vårdyrket. Integrationsutbildning Careerias dotterbolag Edupoli Oy ordnar arbetskraftspolitisk integrationsutbildning riktad till vuxna invandrare som upphandlats av NTM-centralen. Integrationsutbildningen genomförs på basis av grunderna för Utbildningsstyrelsens läroplan för integrationsutbildning (Utbildningsstyrelsen 1/011/2012). I genomförandet av utbildningen har men beaktat utbildningsstyrelsens och ANM:s nya modeller (3/2016), vars syfte är att påskynda tillgången till utbildning samt stigen till arbetslivet och fortsatta studier, stödja komplettering av tidigare inhämtade kunskaper, göra genomförandesätten mångsidigare och effektivare samt på så sätt öka effekten av utbildningen. Innan eleven kan inleda sin integrationsutbildning, hänvisar TE-byrån honom eller henne till en bedömning av utgångsnivån, där man utreder vilken utbildning i det finska språket är lämplig för eleven. Bedömningen av utgångsnivån genomfrös av Testipiste, som en gång i månaden ordnar testdagar på Careeria i Borgå. TE-byrån kallar eleverna till testdagen och när testresultaten har kommit, samlar den eleverna i lämpliga grupper enligt deras respektive utgångsnivå: Integrationsutbildning; långsam utbildning: längd dagar Integrationsutbildning; grund- och snabb utbildning: längd dagar Integrationsutbildningen kan genomföras olika långa, i 1 4 moduler, i enlighet med elevens individuella plan. Målet med integrationsutbildningen för vuxna invandrare är att uppnå grundläggande språkkunskaper i det finska språket (kunskapsnivå B1.1) och främja personens möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och fortsatt utbildning. Under utbildningens gång gör eleven tillsammans med utbildaren upp en yrkesinriktad fortsättningsplan, där man kommer överens om både kortsiktiga och långsiktiga mål. Elevens yrkesinriktade fortsättningsplan planeras med beaktande av livssituationen till exempel på följande sätt: till arbete eller arbetsprövning till yrkesutbildning till yrkeshögskolan eller universitetsstudier via erkännande av examen till övrig utbildning; Valma, övrig utbildning i finska språket rehabiliterande arbetsverksamhet o.d. Förberedande utbildning inför grundläggande yrkesutbildning, Valma 34 (46)

35 För invandrare som siktar på grundläggande yrkesutbildning ordnar Careeria förberedande utbildning inför grundläggande yrkesutbildning (Valma). Utbildningen ordnas på finska. I början av utbildningen upprättas en individuell plan för kompetensutveckling (HOKS), där man kommer överens om vilka studier som ska genomföras och hur. Utöver språkliga färdigheter innehåller utbildningen också yrkesutbildning och perioder av praktisk arbetslivsorientering. Under utbildningen kan eleverna vid behov få till exempel intyg över hygienkompetens, arbetssäkerhetskort eller utskänkningspass. Careeria har rätt att fungera som examensplats för allmänna språkexamina. Eleverna kan avlägga examen i finska/svenska på mellannivå till exempel för yrkesinriktade studier eller arbetsliv, eller för en ansökan om finskt medborgarskap. Studierna vid Careeria stöds av diskussioner med utbildaren, utbildningshandledning och stödtjänster. Handledningen kan ges i grupper, smågrupper eller individuellt och den ges i utbildningens olika skeden av professionella handledare (arbetslivslärare, inlärningscoach, speciallärare, kurator) och andra lärare. Läraren är en inlärningsexpert och handledare - inte bara förmedlare av kunskap. I undervisning- en använder vi, beroende på situationen, olika metoder som stöder inlärningen. Utöver teorilektionerna finns det tillgång till olika inlärningsmiljöer, som olika yrkesinriktade inlärningsmiljöer, nätbaserade inlärningsmiljöer, språkstudior. I utbildningen ingår studiebesök och gästande lärare. Careeria har ett fruktbart samarbete med olika intressenter för att främja invandrarnas integration i samhället. Viktiga samarbetspartner är bland annat Borgås invandrartjänster, arbets- och näringsbyrån, arbetsgivare i området och övriga läroanstalter samt aktörer inom tredje sektorn. Careeria har utarbetat en jämlikhets- och jämställdhetsplan samt ett program för kulturell mångfald, och dessa iakttas och följs upp. I Careeria är den kulturella mångfalden en naturlig del av vardagen. Vuxna studerande kan bekanta sig med andra kulturer, byta erfarenheter och knyta kontakter. Grundläggande utbildning för vuxna Vuxenlinjen vid gymnasieskolan Linnankosken lukio ordnar grundläggande utbildning för dem som uppnått läropliktsåldern. Den grundläggande utbildningen fördelas på det inledande skedet (omfattar även läskunnighetsskedet) och det avslutande skedet. Tyngdpunkten i utbildningen är inlärning av det finska språket, men utöver det studeras övriga läroämnen inom den grundläggande utbildningen. Genomförandet av hela den grundläggande utbildningen tar 4 5 år. Utbildningen omfattar även studievägledning och inlärning av arbetslivskunskaper. Målet är att eleven efter den grundläggande utbildningen ska kunna fortsätta utbilda sig till exempel genom yrkesinriktad grundutbildning eller komma ut i arbetslivet. I Careerias utbud finns den också bland invandrare populära engelskspråkiga grundutbildningen i affärsverksamhet, Vocational Qualification in Business Management (QBM). Den utbildningen lämpar sig för avancerade elever som har goda kunskaper i det engelska språket och en befintlig examen från någon annan bransch samt tillräckliga kunskaper i det finska språket. Kunskaperna i finska ska vara på nivån A2.1 och i engelska på nivån B1.2. Utbildningen har en sysselsättande effekt och är ett bra internationellt alternativ. Svenskspråkig integrationsutbildning Borgå Folkakademi (Akan) finns i stadens centrum och erbjuder svenskspråkig integrationsutbildning för nybörjare och mer avancerade elever. Studierna i det svenska språket ligger i centrum, men undervisningsplanen omfattar även samhällskunskap och historia samt grunderna i finska och engelska. Eleverna ges möjlighet att bekanta sig konkret med sitt nya 35 (46)

36 hemland genom studiebesök hos ortens olika organisationer, arbetsplatser, kulturevenemang och naturområden. Utbildningen förbereder även inför arbetslivet och den omfattar en två veckor lång arbetspraktik per läsår. Akan strävar efter att eleven: uppnår sådana grundläggande färdigheter i det svenska språket som de behöver för att klara av vardagslivet, det finländska samhället, arbetslivet och fortsatt utbildning uppnår de färdigheter som han eller hon behöver för att hantera sitt liv och delta i samhället uppnår färdigheter som krävs för att bygga sin egen studiestig och sin egen livsplan får stöd i att sammanföra sin egen kultur och det omgivande samhällets kultur stärker sina sociala färdigheter, som krävs för att hitta sin egen plats i det omgivande samhället lär sig grundläggande datatekniska färdigheter ska ställa upp individuella studiemål och planera sina studier på ett realistiskt sätt efter sina egna behov, sin inlärning och sina kunskaper. Utbildning som motsvarar grundläggande utbildning för vuxna Akan erbjuder även möjligheter för vuxna att genomföra grundskolan på svenska. Vuxna, personer som fyllt 17 år och äldre, kan via Akan få behörighet till fortsatta studier på andra stadiet. Elever som har lång resväg kan bo på internat. Utbildningen skräddarsys efter elevens tidigare erfarenheter och utbildning. Studierna kan inledas flexibelt antingen på höst- eller vårterminen. 5.3 Stadens sysselsättningstjänster Sysselsättningstjänsterna rehabiliterar långtidsarbetslösa unga och unga som riskerar utslagning till arbetslivet och att hantera den egna vardagen. Andelen invandrarklienter inom sysselsättningstjänsternas klientbas har ökat. En särskilt för invandrare avsedd tjänst är de grupper i finska som ordnas i samarbete med medborgarinstitutet. Hösten 2018 deltog 16 klienter med invandrarbakgrund i dessa grupper. Traditionellt sett har en förhållandevis stor grupp invandrarkvinnor deltagit i verksamheten på TaitoPaja, som hör till verkstäderna för vuxna- För närvarande är närmare hälften, det vill säga 11 av 25 personer, av deltagarna som deltar i TaitoPajas verksamhet invandrare. I övriga verkstäder deltar personer med invandrarbakgrund slumpmässigt och varierande. I september 2018 uppgick antalet till tre personer. Alla personer som är registrerade som arbetssökande arbetslösa och vars arbetslöshet har varat längre än i ett år eller som utöver arbetslösheten även har andra problem som påverkar livshanteringen och sysselsättningen kan söka sig till tjänsterna som sysselsättningstjänsterna erbjuder. Arbetet på verkstäderna förutsätter tillräckliga kunskaper i det finska språket. Sysselsättningstjänsterna har ett nära samarbete med kunden, stadens olika förvaltningar, arbetsoch näringsbyrån, dem som driver olika projekt i området, läroanstalter, företag och andra aktörer inom den privata sektorn. Syftet med företagssamarbete är att främja klienternas möjligheter att hitta arbets-, praktikant- eller läroavtalsplatser både inom staden och i lokala företag. Handledaren är klientens stödperson när en åtgärd blir aktuell. Övriga aktörer 36 (46)

37 6.1 Tredje sektorn Röda korsets avdelning i Borgå Principen för humanitet är den första av de sju principerna som styr Röda Korsets verksamhet: Att förhindra och lindra mänskors lidanden på alla vis är Röda Korsets viktigaste uppgift och syftet med verksamheten. Vi strävar efter att skydda människors liv, hälsa och människovärde. Uppgiften är att främja förståelse, vänskap, samarbete och bestående fred mellan människor. Vi stödjer invandrarnas integration i Borgå och uppmuntrar majoritetsbefolkningen att delta i utvecklingen av vår mångkulturella stad. Verksamheten för samman människor med olika bakgrunder. En gång i månaden ordnar vi en temadag om olika ämnen och under dessa dagar bjuder vi in gästföreläsare. Ämnena omfattar bland annat polisens verksamhet i Finland, hur man klär sig på vintern, barnens skolgång, avfallsåtervinning osv. FRK utbildar stödpersoner och vänner som verkar i vänverksamheten och som är intresserade av frivilligverksamhet. Principerna för vänverksamheten är frivillighet, förtroendefullhet, avgiftsfrihet och mänsklighet. Vännernas verksamhet kan till exempel handla om regelbundna träffar, lyssna på den andra, diskutera och vara ute tillsammans, följa med sin vän till olika platser eller besök till staden, biblioteket, simhallen, idrottstävlingar o.s.v. FRK har utbildat vänfamiljer och vänner också till asylsökande på asylförläggningar samt alla invandrare. På begäran av invandrartjänsterna har Röda Korset också förmedlat personliga vänner till byråns klienter. En av verksamhetsformerna är Juttukolo där de som är med i vän- och stödpersonsverksamheten samt andra frivilligarbetare erbjuder möjligheter till samtal, att göra saker tillsammans, läxläsning osv. Juttukolo är till för alla - en öppen mötesplats för såväl finländare som invandrare. Juttukolo sammanträder på måndagar i Röda Korsets lokaler i Borgå på Ågatan 25. Juttukolo besöks varje vecka av personer och under temadagarna av personer. Läxhjälpen och språkklubben erbjuder hjälp med hemläxor efter skolan och med inlärningen av det finska språket. Läxhjälpen är särskilt avsedd för dem som har flyttat till Finland. Klubben finns i varje Juttukolo. Inom Röda Korsets avdelning i Borgå fungerar en klubb för äldre ingermanländska återflyttare. Mötena sker den första tisdagen i varje månad på Juttukolo. Målet är uppiggande umgänge. 37 (46)

38 FRK:s avdelning i Borgå, Borgås församlingar och stadens invandrartjänster har ett tätt samarbete. Hur man klär sig i den finska vintern. Sommarutflykt till Gransjön. Luckan Integration Luckan erbjuder lättillgängliga väglednings- och rådgivningstjänster i Kulturhuset Grands lokaler. Tjänsten är riktad till alla personer med invandrarbakgrund, oberoende av vistelsestatus. Rådgivningspunktens klient får stöd i integrationsprocessen och han eller hon får bland annat hjälp med att söka arbete, studiealternativ, språkkurser och fritidsalternativ. Luckan Integration ordnar även olika sysselsättningsstödjande utbildningar på engelska. På Grand kan invandrare en gång i veckan lära sig svenska på kursen Öva svenska! Mentorsprogrammet FIKA upprätthålls av Luckan Integration. Via FIKA söker man frivilliga mentorer till invandrarna för utbyte av erfarenheter och utöka nätverket. MAP, Multicultural Association of Porvoo Målet med verksamheten är att stödja invandrare i deras integration samt att sammanföra borgåborna inom ramarna för mångkulturell verksamhet. Tre gånger i månaden ordnas ett språkkafé på Gammelbacka välfärdscenter. Till verksamheten hör samtal om dagens tema och läxläsning. En gång i månaden ordnas matlagningstillfället Suomiruoka (finsk mat) i WSOY-huset. Föreningen har även hyrt några odlingslotter på olika håll i staden och vägleder villiga i odlingsfrågor. Dessutom ordnas mångkulturella evenemang, som Winter Bazar, International Mother s Day och Möjligheternas torg. Marthaföreningarna i Borgå Marthaföreningarna i Borgå har uttryckt sitt intresse för samarbete med invandrare, till exempel i form av matlagnings- och hushållsklubbar. Marthorna hälsar invandrarkvinnorna välkomna med i föreningsverksamheten. Mannerheims Barnskyddsförbund 38 (46)

39 MBF ordnar Vän med en invandrarmamma-verksamhet, som omfattar utbildning av frivilliga samt samordning av verksamheten. Med verksamheten vill man främja integration och språkinlärning. Hösten 2018 deltog cirka 20 invandrarfamiljer i verksamheten. 6.2 Församlingar och andra religiösa sammanslutningar stöder integration Den evangelisk-lutherska kyrkan deltar i invandrarnas integrationsprogram i enlighet med de kristna värderingarna. Invandrare och andra etniska minoriteter är välkomna till de tillställningar och evenemang som församlingarna ordnar, till exempel grupper, utflykter, läger samt ungdoms- och barnarbetets evenemang. I praktiken har invandrare deltagit bland annat i familjelägerverksamheten och internationella gudstjänster. Alla människor bemöts som jämlikt. I församlingsarbete, i möten och diskussioner med klienter samt i fråga om eventuellt ekonomiskt stöd genom diakoniarbete gör man ingen skillnad på om personen hör till den evangelisk-lutherska kyrkan eller inte. Representanter för olika trossamfund stöds och bemöts enligt samma principer som församlingsmedlemmarna i övrigt. Borgås finska församling och Borgå svenska domkyrkoförsamling bjuder in personer med invandrarbakgrund till församlingarnas allmänna verksamhet. I led med det ökade antalet asylsökande, som började 2015, startade församlingarna ett fredskafé som fungerar som en mötesplats för den nya och den infödda befolkningen. Dessutom ordnar församlingarna en gång i månaden den internationella Taizé-mässan, där man utöver engelska även använder till exempel arabiska. Integrationen lyckas bäst i växelverkan med den finländska infödda befolkningen. En betydande synvinkel i växelverkan är religionsdialogen. Företrädare för religionerna diskuterar intensivt den fredliga samexistensen i Borgå. Församlingarna informerar aktivt om sin verksamhet. Vi bedriver samarbete med staden, läroanstalter och organisationer. 39 (46)

40 Stämningar från Fredskaféet Café Miriam, som har kaféverksamhet i Metodistkyrkan en gång i veckan på lördagar, erbjuder invandrare och deras vänner kaffe, umgänge och diskussioner. Verksamheten utformas efter besökarnas önskemål, till exempel i form av handarbete, sång och dans. Missionskyrkan samlar varje söndag Borgås invandrare från Rwanda och Kongo till en gudstjänst. Sång och musik är en väsentlig del av gudstjänsten. Invandrargruppens egen pastor i Helsingfors besöker kyrkan regelbundet. En gång i månaden ordnas gudstjänsten tillsammans med den svenskspråkiga församlingen. Kvinnogruppen och kören träffas också regelbundet. För barn ordnas söndagsskola. Samaria-föreningen erbjuder invandrarna gemenskaplig språkbadsverksamhet i syfte att främja integrationen inom ramarna för projektet Språkbarriärens brytare. Till verksamheten hör arbetsprövning- och rehabiliteringsperioder samt hobbyverksamhet i enlighet med klienternas behov och önskemål. Parallellt med att man gör saker tillsammans, lär man sig finska och förbättrar de sociala färdigheterna för arbetslivet. Verksamheten är öppen för alla. Porvoon islamkulttuurikeskus upprätthåller en moské och utövande av islam för den muslimska befolkningens behov. Verksamheten omfattar även föreläsningar och utbildning. 40 (46)