Sida 1 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3 2 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4 3 ARBETSORDNING FÖR MÖTET 5 4 PRESENTATION AV GRÄNNÄS SKOLA 6

Transkript

1 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ Behandlade ärenden Sida 1 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3 2 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4 3 ARBETSORDNING FÖR MÖTET 5 4 PRESENTATION AV GRÄNNÄS SKOLA 6 5 FÖRBEREDANDE UNDERVISNING I FÖRSKOLAN 7 6 INDRAGNINGEN AV GAMMELBACKA, NÄSE OCH SAXBY SKOLOR 9 7 UPPDATERING AV ELEVPROGNOSERNA 12 8 BUDGETEN FÖR 2019 OCH SKOLORNAS RESURSER FÖR ATT VERKSTÄLLA LÄROPLANEN LÄSÅRET ANTAGNING AV NYA STUDERANDE TILL BORGÅ GYMNASIUM LÄSÅRET UTREDNING KRING INFÖRANDET AV OMRÅDESREKTORER ÄRENDEN FÖR KÄNNEDOM 22

2 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ Tid kl. 17:00-19:05 Plats Grännäs skola, Grännäsvägen 6, Vålax NÄRVARANDE Hiltunen Mikael 17:00-19:05 viceordförande Antman Sofia 17:00-19:05 medlem Mattsson Emilia 17:00-19:05 medlem Lassi Tomi 17:00-19:05 medlem Blomqvist Tom 17:00-19:05 medlem Forsblom Annette 17:00-19:05 suppleant Liljendal Ron 17:00-19:05 suppleant FRÅNVARANDE Kulju Mikael ordförande Dadda Paola medlem Simolin-Backman Camilla förvaltningschef Ujula Jukka-Pekka stadsdirektör Jalonen Jaakko stadsstryrelsens ordf. ÖVRIGA Holmberg Roni 17:00-19:05 ungdomsf.repr. Karlsson Anette 17:00-19:05 stadsstyrelsens repr. Mattsson Hilding 17:00-19:05 bildningsdirektör Lindström Rikard 17:00-19:05 utbildn.dir., sekr. Bäckström Pamela 17:10-17:47 rektor ärende 4 Mikael Hiltunen viceordförande Rikard Lindström Sekreterare Behandlade ärenden 1-11 Protokollet justerat Annette Forsblom Sofie Antman Protokollet offentligt framlagt: Borgå stad, bildningsväsendet, Konstfabriksgatan 1,fr.o.m

3 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET SVUBS Utbd: konstaterar mötet lagenligt sammankallat och beslutfört. konstaterade mötet lagenligt sammankallat och beslutfört.

4 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE SVUBS Utbd: utser två ledamöter till protokolljustera re. utsåg Annette Forsblom och Sofie Antman till protokolljustera re.

5 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ ARBETSORDNING FÖR MÖTET SVUBS Utbd: beslutar godkänna föredragningslistan såsom arbetsordning för mötet. beslöt godkänna föredragningslistan såsom arbetsordning för mötet.

6 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ PRESENTATION AV GRÄNNÄS SKOLA SVUBS Beredning: Pamela Bäckman rektor i Grännäs skola tfn eller pamela.backman@borga.fi Grännäs skola har detta läsår ett elevantal på 71 elever. Prognosen för de följande åren visar att elevantalet hålls rätt konstant. Skolan har i några läsår fungerat delvis i tillfälliga utrymmen. Under detta läsår färdigställdes en byggnad med klassrum och gymnastiksal. Eftersom saneringen av en annan fastighet på skolgården fortsätter, är de tillfälliga utrymmena i bruk ännu en tid. Utbildningstjänsterna deltog aktivt i planeringen av tillbyggnaden och renoveringen. Som utgångspunkt hade man en syn på verksamhetskulturen som bland annat grundar sig på lärarnas samarbete och flexibla möjligheter att gruppera eleverna då elevantalet från år till år kan variera. Utb.dir: Grännäs skolas rektor presenterar skolans verksamhet och de nya utrymmena för sektionen som antecknar presentationen för kännedom. Grännäs skolas rektor presenterade skolans verksamhet och de nya utrymmena för sektionen som antecknade presentationen för kännedom.

7 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ FÖRBEREDANDE UNDERVISNING I FÖRSKOLAN SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi En arbetsgrupp inom dagvårdstjänsterna i Borgå har utarbetat en läroplan för den förberedande undervisningen i förskolan. Enligt stadens förvaltningsstadga godkänns förskolans läroplaner av utbildningssektionerna. Med förberedande undervisning avses undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen. Som grund för utarbetandet av den här läroplanen ligger lagen om grundläggande utbildning (628/1998), de allmänna riksomfattande målen och målen för den förberedande undervisningen som fastställs i statsrådets förordning (422/2012). I Borgå ordnas förberedande undervisning för sexåriga barn på ett inkluderande sätt i förskolegruppen i barnets närdaghem fem dagar i veckan, minst 700 timmar under läsåret. Förutom förberedande undervisning ordnas behövlig småbarnspedagogik i samma grupp. Vid behov kan barnet beviljas strukturella stödåtgärder. Syftet med stödåtgärderna är att göra det möjligt att ordna och differentiera verksamheten så att barnet får det stöd det behöver. Undervisningsspråket i den förberedande undervisningen är svenska eller finska beroende av om barnet kommer att gå vidare till svensk- eller finskspråkig grundläggande utbildning. et om skolspråk tas av elevens vårdnadshavare. Som stöd för beslutet ska vårdnadshavarna ha god tillgång till objektiv information om språksituationen i Finland, så att de kan bedöma språkvalets betydelse med tanke på elevens skolgång, integrering och fortsatta studier. Valet av skolspråk bör beakta familjens allmänna situation och framtidsplaner. Ubir: Sektionen godkänner den bifogade läroplanen att gälla för den förberedande undervisningen inom förskolan. Sektionen godkände den bifogade läroplanen att gälla för den förberedande undervisningen inom förskolan.

8 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ Liitteet Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen, Förskoleundervisning SVUBS

9 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ INDRAGNINGEN AV GAMMELBACKA, NÄSE OCH SAXBY SKOLOR SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi Bildningsnämnden beslöt att Strömborgska skolan inleder sin verksamhet som enhetsskola och att Saxby och Näse skolor dras in från och med detta datum. Bildningsnämnden beslöt på samma möte om indragningen av Gammelbacka skola från och med Svenska gavs i uppgift att säkerställa en kvalitativt bra start på enhetsskolans verksamhet samt att följa med processen kring indragningarna. Vårdnadshavare har informerats om nämndens beslut. Processen går vidare så att besluten om ny närskola görs i enlighet med sektionens tidigare linjedragningar och postas till hemmen. Vårdnadshavarna har därefter möjlighet att anhålla om en ändring i beslutet eller plats i en annan skola som sekundär skolplats. Skolans personal har under flera läsår arbetat med att förbereda eleverna för dessa förändringar. Bland annat har skolornas rektorer tillsammans med lokalitetsledningen träffat elever för information om byggandet. Eleverna har varit med i processen och gjorts delaktiga i frågor som berör verksamhetsprinciper, planering av utrymmen, möbler och gården. Eleverna har besökt varandras nuvarande skolor och fått bekanta sig med varandra under temadagar och olika former av samarbete under läsåret så som gemensam idrottsdag och teater. Denna verksamhet fortsätter även detta läsår. De nya skolornas rektorer Johan Öhberg och Carola Wiksten planerar för vilka resurser skolorna behöver utgående från de elevantal man idag känner till. en om skolornas tim- och handledarresurser kommer till sektionen under våren med målet att kunna beslutas om inom mars Förhoppningen är att möjliga lediga tjänster i dessa skolor kan lediganslås i samma tidtabell som övriga behov, alltså i slutet på januari Personalen i de berörda skolorna har informerats om besluten och känner till sin kommande arbetsplats. De nya skolornas rektorer har aktivt informerat och haft med personalen i planeringsprocessen under flera års tid. Några frågetecken om den kommande

10 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ SVUBS placeringen återstår, närmast beroende på renoveringen av Kvarnbackens skola och alternativ till tidigare beslut utreds. På sektionens uppmaning utreder svenska utbildningstjänsterna i samarbete med förskolan placeringen av undervisningsgrupperna i Strömborgska skolans tillfälliga utrymmen, nuvarande Näse skolas baracker, för hösten Utbildningstjänsterna har som mål att kunna presentera alternativ för sektionen ännu under Utb.dir: Bildningsnämndens svenska utbildningssektion antecknar åtgärderna med anledning av indragningen av Näse, Saxby och Gammelbacka skolor för kännedom. Planen för hur verksamheten ordnas i de tillfälliga utrymmena i Näse höstterminen 2019 återkommer sektionen till. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion antecknade åtgärderna med anledning av indragningen av Näse, Saxby och Gammelbacka skolor för kännedom. Planen för hur verksamheten ordnas i de tillfälliga utrymmena i Näse höstterminen 2019 återkommer sektionen till. Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi Placeringen av undervisningsgrupperna i Strömborgska skolans tillfälliga utrymmen, nuvarande Näse skolas baracker, för hösten 2019 har fortsatt i samarbete mellan Strömborgska skolan och förskolan med resultatet att förskolans verksamhet ordnas i daghemmet Skogsstjärnans utrymmen under höstterminen. De vårdnadshavare med barn i Gammelbacka skola som anhöll om plats i Strömborgska skolan i stället för Eklöfska skolan har alla fått ett positivt beslut. Därmed kan planeringen av nästa läsår fortsätta på en konkret nivå med rektorerna som ansvarspersoner. Utb.dir: Sektionen anser att nödvändiga åtgärder för stängningen av de tre skolorna Gammelbacka, Näse och Saxby skola har vidtagits och den fortsatta planeringen av nästa läsår sköts av tjänstemännen. Sektionen ansåg att nödvändiga åtgärder för stängningen av de tre skolorna Gammelbacka, Näse och Saxby skola har vidtagits och den fortsatta planeringen av nästa läsår sköts av tjänstemännen.

11 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/

12 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ UPPDATERING AV ELEVPROGNOSERNA SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi Bildningen har uppdaterat elevprognoserna för de kommande åren. Prognosen är tänkt att användas i alla sammanhang där elevantal kan behövas, så som uppgörandet av budget och fastighetsstrategi. Uppgörandet av prognosen har försvårats av de förändringar som träder i kraft i det svenska skolnätet 2019 och 2020 då tre skolor stängs och elevupptagningsområden därmed ändrar. Det totala antalet barn torde dock stämma. Prognoserna uppgörs för de svenska skolorna genom att ta nuvarande elevantal för de svenska grundskolorna, förskolans elevantal och antalet födda barn registrerade med svenska som modersmål i befolkningsregistret. Vidare utgås från att trenden fortsätter som förr, nämligen att ca 20 barn per årskurs väljer den svenska skolan trots att de är registrerade med finska som modersmål. På finska sidan kompenseras detta av inflyttning. Ur prognoserna kan ses att a) nativiteten sjunker, som det gör för resten av landet och som verkar vara en trend i flera länder. Speciellt 2018 föddes enligt denna statistik väldigt få barn. b) Elevantalet i Kullo skola är lågt c) Vårberga skolas elevantal är högt i förhållande till lämpligt elevantal för fastigheten medan Kvarnbacken skolas elevantal sjunker d) Elevantalet är kring 1700 förutom för prognosens sista år, , vilket beror på få födda barn 2018 Utb.dir: Bildningsnämndens svenska utbildningssektion godkänner prognosen. Vårberga och Kvarnbackens skolors elevupptagningsområde bör ses över med målet att ett lämpligt elevantal uppfylls för bägge skolorna. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion godkände prognosen. Vårberga och Kvarnbackens skolors elevupptagningsområde bör ses över med målet att ett lämpligt elevantal uppfylls för bägge skolorna.

13 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ Liitteet Elevantal i svenska skolor , SVUBS Elevprognos, svenska skolor, SVUBS

14 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ BUDGETEN FÖR 2019 OCH SKOLORNAS RESURSER FÖR ATT VERKSTÄLLA LÄROPLANEN LÄSÅRET SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi Stadsfullmäktige godkände budgeten för år 2019 och ekonomiplanen för åren Stadsfullmäktige godkände i budgeten målen för verksamheten och ekonomin och de anslag och beräknade inkomster som anknyter till dem. I budgeten fastställs de bindande budgetposterna och de bindande målen. Stadsstyrelsen har gett sektorerna anvisningar för efterlevnad av budgeten för år Bildningsnämnden godkände dispositionsplanen för budgeten för år Bokslutet för 2018 är under uppgörande. Anslag och beräknade inkomster samt målen för verksamhet och ekonomi kan anges som bindande. Begreppet bindande betyder bland annat att man inte får överskrida anslaget eller nettoanslaget och inte låta bli att uppfylla det bindande målet utan stadsfullmäktiges godkännande. Timresurs I budgetarbetet inför 2019 utgick svenska utbildningstjänsterna från att undervisningen hålls på samma nivå som läsåret Sektionen godkände inför läsåret att skolorna använder ca 3400 timmar för undervisning och dryga 1400 timmar handledartjänster. I samarbete med finska utbildningstjänsterna har utarbetats en excel-tabell som används för fördelningen av resurserna mellan skolorna. Handledarresurs Enligt 31 i lagen om den grundläggande utbildningen ( /628) har handikappade elever och andra elever i behov av särskilt stöd rätt att avgiftsfritt få sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt tjänster som ordnas med stöd av 39, vilka är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen. Svenska godkände i mars 2015 hur behovet av tjänsterna skall bedömas. Bedömningen går ut på att skolan tilldelas ett antal handledartimmar utgående från: a) Totala antalet elever b) Antalet elever överförda till särskilt stöd c) Antalet elever i intensifierat stöd

15 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ d) Elever i behov av personlig handledare. Skolgångshandledartimmarna inom skolan fördelas i samband med uppgörandet av skolans läsårsplan. Process Skolans rektor ansvarar för att läsårsplanen blir uppgjord. Läsårsplanen beskriver hur arbetet i skolan genomförs på ett konkret plan för att uppnå målen från den kommunala läroplanen. Då detta arbete framskrider kan förändringar ske i fördelningen av handledar- kontra undervisningsresursen. Rektor ansvarar för att budgeten följs och den av sektionen behandlade totala resursen håller. Utbd: Sektionen antecknar för kännedom utgångspunkterna för resursarbetet för läsåret Sektionen antecknade för kännedom utgångspunkterna för resursarbetet för läsåret

16 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ ANTAGNING AV NYA STUDERANDE TILL BORGÅ GYMNASIUM LÄSÅRET SVUBS Beredning: Monica Johansson, rektor i Borgå Gymnasium tfn eller monica.johansson@edu.porvoo.fi Antalet nya studerande för läsåret skall delges utbildningsstyrelsen med tanke på den gemensamma antagningen av studerande våren Borgå Gymnasium föreslår att det maximala antalet studerande kan uppgå till 110 och att medeltalsgränsen 7,0 på grundskolans avgångsbetyg bibehålls som grund för antagning. Utbd: Borgå Gymnasium kan anta 110 nya studerande läsåret Medeltalsgränsen på 7,0 på grundskolans avgångsbetyg är en grund för antagning. Borgå Gymnasium kan anta 110 nya studerande läsåret Medeltalsgränsen på 7,0 på grundskolans avgångsbetyg är en grund för antagning.

17 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ UTREDNING KRING INFÖRANDET AV OMRÅDESREKTORER SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller I budgeten för 2018 finns för bildningens ledning som bindande strategiskt mål att göra en plan för införandet av modellen med områdesrektor. Inom bildningens ledning har ärendet beretts med tanke på att ärendet behandlas i bildningsnämndens finska och svenska utbildnings- sektioner. Om planen godkänns startar utredningsarbetet i bägge utbildningstjänsterna. Planen är tänkt att innehålla en beskrivning av nuläget, en kartläggning av eventuella utvecklingsförslag samt en tidsplan på hur olika modeller för områdesrektorer som tagits fram, eventuellt kan tas i bruk. I nulägesbeskrivningen är tanken att öppna upp rektorernas nuvarande uppgifter på skolnivå. Målet är att även se på rektorsuppgifterna ur perspektivet undervisning, pedagogiskt ledarskap och administrativa uppgifter samt vilka resurser som sätts på ledarskapet. Nulägesbeskrivningen är det tänkt att skall kunna behandlas under hösten När beskrivningen är godkänd fortsätter arbetet med att kartlägga eventuella utmaningar och utvecklingsförslag. Alternativen till idag grundar sig även på forskning om ledarskap och erfarenheter från andra försök med områdesrektorer. Målet är att detta arbete skall kunna behandlas av sektionerna senast under våren Det sista steget är att ta beslut om framtiden, så att eventuella förändringar i förhållandet till dagens situation kan tas i bruk 2020, endera i januari eller då ett nytt läsår inleds. Utbd: Bildningsnämndens svenska utbildningssektion befullmäktigar svenska utbildningstjänsterna att framskrida enligt ovan beskrivna plan. Samtidigt anser sektionen att detta ärende motsvarar det mål som finns för bildningens ledning i budgeten för För de berörda bör ordnas samarbetsförhandlingar. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion beslöt befullmäktiga svenska utbildningstjänsterna att framskrida enligt ovan beskrivna

18 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ SVUBS plan. Samtidigt anser sektionen att detta ärende motsvarar det mål som finns för bildningens ledning i budgeten för För de berörda bör ordnas samarbetsförhandlingar. Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi Arbetet med nulägesbeskrivningen har framskridit. En arbetsgrupp bestående av rektorer har arbetat med rektorsuppgifterna och deras rapport finns som bilaga. En sammanställning av vilka resurser som används till att leda skolorna har uppgjorts. Dessutom har en enkät riktats till rektorerna för att på ett enkelt sätt få en bild av hur rektorerna ser på sina uppgifter idag. De svenska grundskolorna är tolv till antalet och leds läsåret av tre tjänsterektorer och 9 lärare med rektorsuppgifter. Varje skola har alltså en rektor. Som rektorernas förman fungerar utbildningsdirektören. Tjänsterektorernas placering är de stora skolorna i centrum: Kvarnbackens skola, Lyceiparkens skola och Strömborgska skolan. Där det inte finns en tjänsterektor har en av skolans lärare utsetts sköta rektorsuppgifterna. Dessa skolor är Sannäs, Grännäs och Vårberga skolor på östra sidan ån samt Näse, Saxby, Gammelbacka, Tolkis, Kullo och Hindhår skolor på västra sidan. Av de sammanlagt ca 1730 eleverna i grundskolan finns ca hälften i de tre stora skolorna. Alla rektorer har även en undervisningsskyldighet som varierar beroende på skolans storlek. I de större skolorna har en lärare getts uppgifter som biträdande rektor och har då några timmar sänkt undervisningsskyldighet samt en ersättning på några hundra euro per månad beroende på skolans storlek. Uppgifterna varierar från skola till skola. I de mindre skolorna har en lärare utsetts fungera som vice rektor med en ersättning på 50 euro i månaden. Till uppgifterna hör närmast att sakgranska räkningar och fungera som rektors ställföreträdare då rektor inte är på plats. I två skolor har man delat på rektorsuppgifterna detta läsår och den ersättning som betalas per skola delas då också mellan dessa personer. Rektorsuppgifterna är omfattande och rektorerna kan sägas ha ett brett ansvarsområde. Arbetsgruppen har delat in uppgifterna under tre rubriker: ett pedagogiskt ledarskap, ett administrativt ledarskap samt ledandet av det dagliga arbetet. Målet med det pedagogiska ledarskapet är, enkelt uttryckt, att ansvara för att skolans undervisning håller en hög kvalitet och att arbetsgemenskapen mår bra; eleverna lär sig och skolans grunduppgift verkställs. Centrala aspekter är att följa läroplanen och bygga upp den

19 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ verksamhetskultur som leder till att målen uppfylls. Det administrativa ledarskapet delar arbetsgruppen in i tre delar: allmänna, ekonomiska och personalärenden. Som exempel på dessa uppgifter kan nämnas de uppgifter som kommer från stadens stadga om rektorsbeslutanderätt, uppgörandet av schema, räkningar, tjänsteledigheter och utvecklingssamtal. Det dagliga ledarskapet innehåller uppgifter som arbetsgruppen beskriver som viktiga för den personal som jobbar på skolan, vikten av att en person med rätt ta beslut finns nära till hands och kan nås då råd behövs. Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ genomförde 2017 en enkät (työolobarometri) som visar att glädjen, ivern och intresset för rektorsuppgifter minskat. Uppgifterna är för många och tiden räcker inte till. Rektorerna för de svenska skolorna fick svara på några frågor som hade utgångspunkt i samma barometer. Resultaten från denna enkät kan sammanfattas som att rektorerna trivs med sitt jobb, men att uppgifterna ökat och att det är utmanande att få tiden att räcka till. En klar majoritet anser att det är skäl att se över rektorsuppgifterna. Den sammanlagda ersättning som utbetalas till dessa tolv rektorer är ca euro per år. Av denna summa är drygt euro för undervisning och för ledarskapet ca euro (som även innehåller semesterpeng och bikostnader ca e). I medeltal kan man se att en tjänsterektor kostar ca per år för själva ledarskapet och de tre tjänsterektorerna därmed e. Till lärare med biträdande rektorsuppgifter betalas ca e per år och till vice rektorer ca e. Till lärare som sköter rektorsuppgifter utbetalas för läsåret mellan e. Forskningen är rätt ense om viktiga aspekter för framgångsrikt ledarskap i skola (Elevnära ledarskap, Robinson 2015; Successful School Leadership: Linking With Learning and Achievement, Day, Sammons, Harris et al 2012; Linking Leadership to Student Learning, Leithwood & Seashore-Louis 2011). Många gånger framställs att det viktigaste är att leda lärares lärande. Andra ofta återkommande faktorer är att ställa tydliga målsättningar och förväntningar samt säkerställa undervisningens kvalitet. Även strategisk resursfördelning och tydligt ramverk är viktigt, men har enligt tidigare nämnda forskning mindre betydelse för den välfungerande skolan. Utb.dir: Bildningsnämndens svenska utbildningssektion antecknar nuläget för kännedom och konstaterar att rektorerna upplever att uppgifterna ökat, att tiden inte räcker till och att det finns skäl att granska rektorsuppgifterna.

20 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ Bildningsnämndens svenska utbildningssektion besluter att arbetet med en plan för införandet av modellen med områdesrektor fortsätter. Det fortsatta arbetet tar speciellt fasta på vilka viktiga aspekter för en välfungerande skola och med målet att rektorerna ges tid sköta det som i rektorernas rapport kallas pedagogiskt ledarskap och i forskningen handlar om att säkerställa undervisningens kvalitet. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion antecknade nuläget för kännedom och konstaterar att rektorerna upplever att uppgifterna ökat, att tiden inte räcker till och att det finns skäl att granska rektorsuppgifterna. Bildningsnämndens svenska utbildningssektion beslöt att arbetet med en plan för införandet av modellen med områdesrektor fortsätter. Det fortsatta arbetet tar speciellt fasta på vilka viktiga aspekter för en välfungerande skola och med målet att rektorerna ges tid sköta det som i rektorernas rapport kallas pedagogiskt ledarskap och i forskningen handlar om att säkerställa undervisningens kvalitet. SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller rikard.lindstrom@porvoo.fi Det finns en hel del forskning om skoledarskapet i Finland, bland annat Pulkkinen (2011), Karikoski (2009), Sandén (2007), Utbildningsstyrelsen (2013), Lehkonen (2009), Taipale (2006, 2012), (Saarukka 2017) och Honkanen (2012). Ledarskapet i enskilda skolor varierar dock väldigt mycket, beroende på utmaningar i de enskilda kommunerna och skolorna. Men då en generalisering av rektorns ledarskapsuppgifter görs, delas de även enligt litteraturen allmänt in i administrativt och pedagogiskt ledarskap. Till administrativt ledarskap hör uppgifter som har med förvaltning eller annan byråkrati att göra. Pedagogiskt ledarskap är utveckling av skolan, undervisningen och personalen. I framtidsvisioner om skolledarskapet lyfts strategiskt ledarskap upp som ett fält som mera borde betonas i skolledarens arbetsuppgifter. Undersökningar om de finska rektorernas arbetsuppgifter har dock visat att det pedagogiska och utvecklingsinriktade ledarskapet är bristfälligt. Majoriteten av rektorns arbetstid går till daglig verksamhet.

21 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ De avtalade arbetsuppgifterna motsvarar sällan rektorns egentliga uppgifter. Pedagogisk ledning borde vara rektorns huvudsakliga uppgift, men arbetstiden går till andra saker. Kartläggning över rektoruppgifterna har visat att rektorer lägger mest tid på den dagliga verksamheten och uppgifter som inte direkt är någons ansvarsområde (Karikoski 2009: 1-2). En möjlighet till att ge rektorerna tid till pedagogisk utveckling, skapandet av en vision och mål, samarbete utanför skolorna och att följa upp innovation inom olika fält har varit delat ledarskap. Undervisningssektorns fackorganisation OAJ förespråkade delat ledarskap i OAJ:s 2017 arbetstrivselrapport som en möjlighet till att öka arbetstrivseln och att skapa en bättre arbetsmiljö. Delat ledarskap har försökts i flera former bl.a. i Finland och Sverige, men en vinnande modell har fortfarande inte hittats. Delat ledarskap kan dock organiseras på flera sätt och många kommuner i Finland har gjort försök med delat ledarskap genom att ersätta rektorer med en områdesrektor. Enligt en undersökning 2009 hade 13 av 210 kommuner en områdesrektor. Tanken med en skolledare som leder flera enheter är att nya idéer och undervisningsmetoder sprider sig till alla skolor i enheten, istället för att innovation sker i enskilda skolor. Andra skäl till att införa en områdesrektor har varit att lätta på rektorns arbetsbörda med en bättre arbetsfördelning, t.ex. med att dela upp rektorns administrativa uppgifter. En välfungerande arbetsfördelning skulle ge rektorer mera tid för skolutveckling, personalledarskap, fortbildning och planering. Målen har varit att resultaten skulle ses i skolorna och i klassrummen i formen av en bättre arbetsmiljö och inlärningsmiljö. Utb.dir: Utbildningsdirektören redogör för inhämtade erfarenheter kring områdesrektor från några finlandssvenska kommuner. Utbildningsdirektören redogjorde för inhämtade erfarenheter kring områdesrektor från några finlandssvenska kommuner.

22 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ ÄRENDEN FÖR KÄNNEDOM SVUBS Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström, eller - Tidigarelagd språkundervisning, undervisning i finska inleds i de svenska skolorna i Borgå på åk 1 senast Artikel på Kommunförbundets sida: De svenskspråkiga i Finland minskar inte bara procentuellt utan också i antal. Dessutom bor finlandssvenskarna allt mer utspritt. Att få service på svenska blir mindre självklart. d=iwar24t4s-b1jddmdetiqy7d3pqiw-hyrmxofkdvd9jq7-jmislibxc5bgnhq&_c ldee=cmlryxjklmxpbmrzdhjvbubwb3j2b28uzmk%3d&recipientid=contact-39f6 0898bd86e f38a8ad1-d3da76c f88ac1dcb0643b10a&esid= 5be9c a-e911-a d3ab31f97 Utb.dir: Antecknas för kännedom Antecknades för kännedom

23 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ Kommun Anvisning för rättelseyrkande och besvärsanvisning Datum för sammanträdet Paragraf Styrelse/nämnd Besvärsförbud Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkstäl lighet, kan enligt 136 kommunallagen rättelseyrkan de inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslu tet. Paragrafer Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skrift ligt rättelseyrkande enligt mom. kommunalla gen kan framställas över beslutet. Paragrafer Enligt 5 förvaltningsprocesslagen eller annan lagstiftning kan besvär in te anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grunden för besvärs förbudet. Anvisning för rättelseyrkande Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan frams tälla ett skriftligt rättelseyrkande. Myndighet hos vilken rättel se yrkas, adress och postadress nämnd/styrelse Paragrafer Yrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Rättelseyrkandets innehåll Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grun dar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framstäl ler det. Obs! Fogas till protokollet

24 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet och besvärstid I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett bes lut med anledning av ett rättelseyrkande kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress Helsingfors förvaltningsdomstol, Banbyggarvägen 5, Helsingfors e-post helsinki.hao@oikeus.fi tfn , fax Kommunalbesvär, paragrafer Förvaltningsbesvär paragrafer Besvärstid 30 dagar Besvärstid... dagar Annan besvärsmyndighet, Paragrafer Besvärstid adress och postadress... dagar Besvärsskrift Besvärstiden börjar från delfåendet av beslutet I besvärsskriften skall uppges - ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas - vilka ändringar som yrkas i beslutet - motiveringarna till att beslutet bör ändras Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden själv eller av den som för fattat skriften. Om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges. Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas, i original eller som offi ciellt bestyrkt kopia, och intyg om den dag från vilken besvärstiden skall räknas. Inlämnande av besvärshandlingarna Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens ut gång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Paragrafer Besvärshandlingarna skall lämnas till 1 ): namn, adress och postadress Paragrafer Tilläggsuppgifter Enligt lagen om domstolsavgifter (701/93) ska en rättegångsavgift på 89 euro tas ut av ändringssökanden för behandlingen av ett mål eller ärende i förvaltningsdomstolen.

25 BORGÅ STAD PROTOKOLL 1/ Detaljerade anvisningar om hur man begär omprövning / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1 )Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten Fogas till pro tokollet