Vad en förtroendevald bör veta om bildningskommunen. Ett infopaket om bildningssektorn för förtroendevalda

Transkript

1 Vad en förtroendevald bör veta om bildningskommunen Ett infopaket om bildningssektorn för förtroendevalda

2 Bildningskommunens stora utmaningar BEFOLKNINGEN blir äldre blir mera mångkulturell polariseras FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLIVET kräver kontinuerligt lärande ändrar på arbetslivets spelregler DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET förändringar i den traditionella demokratin nya delaktighetsformer KOMMUNERNAS SÄRUTVECKLING ekonomisk bärkraft lagstadgade uppgifter LIKVÄRDIGA TJÄNSTER tillgång och tillgänglighet kanalisering av resurserna Bilder: Heli Sorjonen Tekningar: Tussitaikurit Finlands Kommunförbund Helsingfors 2019

3 Nämndens arbete styrs av förvaltningsstadgan Kommunens och samkommunens förvaltning och beslutsfattande ordnas i enlighet med kommunallagen, om inte annat har stadgats i lagstiftningen om undervisnings- och kulturväsendet. Vid sidan av lagstiftningen organiseras kommunens och samkommunens förvaltning enligt förvaltningsstadgan som antagits av fullmäktige. Förvaltningsstadgan som antagits av fullmäktige innehåller bestämmelser om Organ och ledning (bl.a. nämnder) Organs och tjänsteinnehavares uppgifter och befogenheter Personalorganisationen Beslutsförfarandet Skötseln av ekonomin och övervakning Exempel på ärenden som årligen tas upp till behandling av organ som ansvarar för bildningsväsendet Budget Bokslut och verksamhetsberättelse Planer över ordnande av utbildning Utdelning av verksamhetsunderstöd Bildningstjänster enligt uppgift Småbarnspedagogik Förskoleundervisning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Fritt bildningsarbete Bibliotekstjänster Grundläggande konstundervisning Kulturtjänster Idrotts- och motionstjänster Ungdomstjänster 3

4 Småbarnspedagogik Bestämmelser och normer som styr verksamheten Lagen om småbarnspedagogik (540/2018) och förordningen om småbarnspedagogik (753/2018) Grunderna för planen för småbarnspedagogik och den lokala plan som utarbetats utgående från dem Klientavgifter i enlighet med lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016) Kommunens skyldigheter Att anordna småbarnspedagogik för alla barn under skolåldern som ansöker om plats vid ett daghem eller familjedagvård Att följa personaldimensioneringen och personalstrukturen samt grunderna för planen för småbarnspedagogik Att styra och vägleda familjer vid valet av tjänster inom småbarnspedagogiken Att agera som tillsynsmyndighet för privata aktörer inom småbarnspedagogiken Lokala beslut kan fattas om till exempel Det sätt som småbarnspedagogiken anordnas på (kommunallagen (410/2015) 8 och 9 ) Verksamhetsformerna (daghem, familjedagvård, öppen småbarnspedagogisk verksamhet) Frågor som ska skrivas in i den lokala planen för småbarnspedagogiken Verksamhet utöver det som lagen kräver Att tänka på Avgiftsfri småbarnspedagogik, hemvårdsstöd och eventuellt kommuntillägg Privata småbarnspedagogiken och dess verksamhetssätt Mångsidiga och flexibla tjänster för småbarnspedagogik Småbarnspedagogikens tillgänglighet Möjliggörandet av samarbete med social- och hälsovårdstjänster 4

5 Förskoleundervisning Bestämmelser och normer som styr verksamheten Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och förordningen om grundläggande utbildning (852/1998). Om förskoleundervisningen anordnas i daghem eller familjedaghem tillämpas också lagen och förordningen om småbarnspedagogik. Grunderna för planen för förskoleundervisning och den lokala plan som utarbetats utgående från dem Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) Lagen (540/2018) och förordningen (752/2018) om småbarnspedagogik tillämpas på småbarnspedagogik som anordnas utöver förskoleundervisningen Kommunens skyldigheter Att anordna förskoleundervisning för alla som bor på kommunens område (GrUL 4 ) Att anvisa barn som deltar i förskoleundervisningen en plats för undervisningen (GrUL 6 ) När förskoleundervisning ordnas ska det dessutom beaktas att de barn som deltar i undervisningen har möjlighet att utnyttja småbarnspedagogiska tjänster Att anordna transport till förskoleundervisningen för de elever som har rätt till stöd för skolresor (GrUL 32 ) Erbjuda elevvårdstjänster åt elever inom förskoleundervisningen Elever inom förskoleundervisningen har rätt att också få delta i småbarnspedagogik Lokala beslut kan fattas om till exempel Platsen där förskoleundervisning anordnas (t.ex. skola/ daghem) Huruvida man ordnar förskoleundervisningen själv, i samråd med andra kommuner eller genom att skaffa tjänsterna av sådana anordnare av förskoleundervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning. Man kan också skaffa tjänster som gäller förskoleundervisning av någon annan offentlig eller privat serviceproducent (GrUL 4 ) Att tänka på Ordnas det mer förskoleundervisning än de 700 h som anges i förordningen? Hur ordnas den kompletterande småbarnspedagogiken för elever i förskoleundervisningen? 5

6 6

7 Grundläggande utbildning Bestämmelser och normer som styr verksamheten Lagen (628/1998) och förordningen (852/1998) om grundläggande utbildning Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (422/2012) Kommunens skyldigheter Lokala beslut kan fattas om till exempel Förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisning och, i den omfattning kommunen beslutar, flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7 9 samt grundläggande utbildning för vuxna Anordnande av morgon- och eftermiddagsverksamhet i enlighet med lagen om grundläggande utbildning Utbud som är mera omfattande än den riksomfattande timfördelningen (Statsrådets förordning 422/2012) Den lokala läroplanen för den grundläggande utbildningen, som utarbetas utgående från de riksomfattande grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Att anordna grundläggande utbildning för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område (GrUL 4 ) Att anvisa läropliktiga en närskola (GrUL 6 ) Att anordna skolresor för sådana elever inom förskole-, grundläggande- och påbyggnadsundervisningen som har rätt till skolreseförmån (GrUL 32 ) Att anordna undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång Att erbjuda elevvårdstjänster åt elever inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning Att tänka på Anordnande av en högkvalitativ grundläggande utbildning i hela landet då årskullarna blir mindre Granskning av skolnätet Stärkande av elevernas och skolgemenskapens välbefinnande 7

8 Andra stadiet: Gymnasie- och yrkesutbildningen Lagen om yrkesutbildning (531/2017), Gymnasielagen (714/2018) Gymnasieutbildning Gymnasielagen (714/2018), förordningen (810/2018) och läroplansgrunderna för gymnasiet utgör ramarna En lagstadgad uppgift som är frivillig för kommunen. Rätten att anordna utbildning baserar sig på ett tillstånd (UKM) som kan beviljas till kommuner, samkommuner, registrerade stiftelser och sammanslutningar Alla kommuner är skyldiga att delta i kostnaderna för gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen enligt kommunens finansieringsandel (Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 1705/2009) Studerande har fri ansökningsrätt Kommunen där läroanstalten är belägen är skyldig att erbjuda elevhälsotjänster Ungas och vuxnas gymnasieutbildning skiljer sig från varandra i omfattning Utbildningen siktar via en separat studentexamen på studier på högskolenivå Utmaningar/möjligheter Målet är att alla unga ska avlägga en utbildning och en examen på andra stadiet Åldersklassen unga blir mindre > utbildningen bör vara tillgänglig och finansieringen tillräcklig Samarbete mellan utbildningsanordnare (olika utbildningsformer och nivåer) 8

9 Utbildningsanordnaren kan fatta lokalt beslut om Cirka 2/3 av kommunerna ordnar gymnasieutbildning (cirka 87 % av studerande i kommunala gymnasier) Utbildningen kan betonas genom att man kompletterar de nationellt reglerade studierna Utbildningsanordnaren fattar beslut om läroanstaltens nätverk och samarbeten med andra Utmaningar/möjligheter I och med att åldersklasserna blir mindre gör samarbetet det möjligt att nå en högkvalitativ utbildning Läroplansreformen: i kraft 8/2021 Finansieringssystemet förnyas på 2020-talet Yrkesutbildning Lagen om yrkesutbildning (531/2017) Många olika former av studerande som berörs av en och samma lag; unga och vuxna, samt arbetskraftsutbildningen Utbildningen kan anordnas i läroanstaltens lärmiljö eller i samband med praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen i form av en utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal eller en läroavtalsutbildning Kontinuerlig ansökning året runt, gemensam ansökning för personer som avslutar den grundläggande utbildningen och personer som saknar yrkesexamen En personlig utvecklingsplan för kunnandet som utarbetas för var och en som inleder en utbildning (PUK) Yrkesprov: Den yrkesskicklighet och det kunnande som de olika examensdelarna kräver visas genom att praktiska arbetsuppgifter utförs i genuina arbetssituationer och arbetsprocesser Utbildningsanordnaren kan fatta lokalt beslut om Nästan alla kommuner anordnar yrkesutbildning ensam eller tillsammans med andra kommuner (cirka 85 % av de studerande går i kommunal yrkesutbildning) Inom ramen för anordnartillståndet hur utbildningen ska betonas samt på vilket sätt och i vilka lärmiljöer utbildningen ska anordnas Därtill fattar utbildningsanordnaren beslut om sin verksamhetsplats och sitt nät av läroanstalter Tillgång till kompetent arbetskraft och förändringar i arbetslivet, stärkande av kompetensen hos arbetslösa, i synnerhet långtidsarbetslösa, marginalisering, som ofta uttrycker sig i form av avbrutna studier 9

10 Fritt bildningsarbete Lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) omfattar förvaltningen av medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler Anordnande av fritt bildningsarbete är en frivillig uppgift. Förvaltningen av det fria bildningsarbetet förutsätter tillstånd att driva en läroanstalt. Tillståndet kan beviljas en kommun, en samkommun, en registrerad sammanslutning eller en fond. Kommunen kan fatta lokala beslut Kommunen kan kombinera sin läroanstalt med en annan läroanstalt som kommunen förvaltar och anordna grundläggande konstundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning i enlighet med den gällande lagstiftningen. Läroanstalterna kan anordna utbildning och tillhörande utvecklings- och serviceverksamhet. Utmaningar/möjligheter Tillgången till service, tjänsternas tillgänglighet och tillräcklig finansiering. Identifiering av kompetens, kontinuerligt lärande, stärkande av grundläggande kompetens, välfärd, digitalisering, utbildning för invandrare och integrationsfrämjande utbildning, samarbete, delaktighet. 10

11 Bibliotekstjänster Lag om allmänna bibliotek (1492/2016) Kommunen har till uppgift att sörja för verksamheten vid allmänna bibliotek. I lagen har man angett sex uppgiftshelheter. Kommunen kan fatta lokala beslut En kommun kan ordna allmänna bibliotekets verksamhet själv eller i samverkan med andra kommuner eller på något annat sätt. Utmaningar/möjligheter Kommunen ska kunna samarbeta både inom kommunen och utåt. Kommunen bestämmer själv med vem den samarbetar och i vilka frågor. Genom samarbete är det möjligt att erbjuda tjänster på ett mera mångsidigt och omfattande sätt, till exempel e-material. Digitalt material, främjande av läsförmågan och användning av bibliotekslokaler 11

12 Grundläggande konstundervisning Kulturtjänster Lag om grundläggande konstundervisning (633/1998) Grundläggande konstundervisning är inte obligatorisk för kommunerna. Kommunen kan ordna grundläggande konstundervisning. Om kommunen anordnar grundläggande konstundervisning ansvarar den också för att undervisningen anordnas eller tillhandahålls på ett lagenligt sätt. Kommunen kan fatta lokala beslut Anordnas grundläggande konstundervisning och hur. Själv, tillsammans med en annan utbildningsanordnare, eller tillhandahålls tjänsterna genom en offentlig eller privat aktör. Utmaningar/möjligheter Finansiering och tillgång till undervisning: hur trygga den grundläggande konstundervisningen vid sidan av musiken även inom andra konstområden? Hur fördelas den statliga finansieringen jämnt mellan kommunerna och mellan olika konstområden? Hur göra det möjligt för barn och unga att delta i undervisningen? Lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019) Kommunen ska ordna kulturverksamhet. I lagen har man fastställt sju uppgiftshelheter som kulturverksamheten består av. Kommunen kan fatta lokala beslut Kommunen ska beakta lokala förhållanden och resurser samt behoven hos olika befolkningsgrupper. Kommunen kan ordna kulturverksamhet själv eller i samverkan med andra kommuner eller på något annat sätt. Utmaningar/möjligheter Hur fördelar sig resurserna mellan landets olika delar? Merparten av resurserna kommer från kommunerna, inte från staten. Kommunerna har olika resurser att möjliggöra och stöda kulturverksamhet i kommunen. Staten lanserar en ny riksomfattande/regional utvecklingsuppgift som man kan ansöka om och få statsunderstöd för. Finansieringssystemet utreds (UKM) 12

13 13

14 Ungdomstjänster Ungdomslagen (1285/2016) Tillhandahållande av tjänster och lokaler för unga, med beaktande av lokala omständigheter, samt stödjande av ungas medborgarverksamhet, det vill säga de ungas egen verksamhet (8 ) Bilda ett styrnings- och servicenätverk eller en annan motsvarande arbetsgrupp (9 ) Nätverket ska samarbeta med andra aktörer som arbetar med unga, och detta kan genomföras som ett samarbete mellan kommuner. Förbättrande av ungas deltagande, påverkan och möjligheter att bli hörda (24 ) Den statliga finansieringens beroende av de minskande vinstmedlen från Veikkaus Utvecklande och genomförande av tjänstehelheter som riktas till unga Kommunen kan anordna Uppsökande ungdomsarbete, en lagstadgad uppgift som är frivillig för kommunen Ungdomsverkstäder, en lagstadgad uppgift som är frivillig för kommunen Utmaningar/möjligheter Digitaliseringen och tjänster som inte är bundna av en plats, ungas allt svagare förtroende för samhället, polarisering, utanförskap 14

15 Idrotts- och motionstjänster Idrottslagen (390/2015) Anordnande av idrotts- och motionstjänster samt hälsofrämjande motion för olika målgrupper Stödjande av medborgar- och hobbyverksamhet Byggande och upprätthållande av idrottsplatser Hörande av invånarna i centrala beslut som rör idrott och motion Bedömning av invånarnas idrottsaktivitet som en del av främjandet av hälsa och välfärd Utmaningar/möjligheter Åldrande, förändrade levnadssätt, betoning av ekologiska aspekter, polarisering, digitalisering Främjande av en fysiskt aktiv livsstil genom tvärsektoriellt samarbete mera motion i människors vardagsmiljö Den statliga finansieringens beroende av de minskande vinstmedlen från Veikkaus 15

16 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, Helsingfors Telefon Helsingfors 2019