Plan för småbarnsfostran. Daghemmet Trollebo

Transkript

1 Plan för småbarnsfostran Daghemmet Trollebo Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING LÄROPLANENS UTGÅNGSPUNKTER VANDA STADS VERKSAMHETSIDÉ FOSTRAN OCH BILDNING I VANDA, PÅ SVENSKA I POSITIV ANDA RIKTGIVANDE VÄRDERINGAR FOSTRARENS ROLL OCH SYNEN PÅ BARNET SAMARBETE MED FAMILJERNA NÄR ETT BARN INLEDER DAGVÅRDEN Egenvårdaren Startdiskussion Hembesök Mjuklandning FOSTRINGSGEMENSKAP OCH KOMMUNIKATION ARBETE MED BARN SPRÅKETS BETYDELSE BARNENS GEMENSKAP OCH KULTUR DAGSRYTM OCH EGEN AKTIVITET BARNENS LEK MÅNGFALD I SMÅBARNSFOSTRAN Stöd för växande och lärande Att bemöta kulturell mångfald samt religiös- och åskådningsinriktad fostran MILJÖFOSTRAN OCH HÅLLBAR UTVECKLING MEDIEFOSTRAN OLIKA VERKSAMHETSFORMER INOM SMÅBARNSFOSTRAN Svenskspråkig familjedagvård STRUKTURERNA I ARBETSGEMENSKAPEN OCH UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN SAMARBETSNÄTVERK OCH ARBETE KRING VÄLBEFINNANDE SAMARBETSPARTER OCH PARTNERSKAP ARBETE KRING VÄLBEFINNANDE...25 BILAGA BILAGA

3 1 Inledning Daghemmet Trollebo startade sin verksamhet hösten 2009 på Vidjegränden 2. Själva huset är byggt i början på 1980-talet och fungerade först som ett finskspråkigt daghem. Hösten 2009 fungerade Virpikujan päiväkoti och daghemmet Trollebo under samma tak. Hösten 2010 flyttade barn från daghemmet Ulrika till Trollebo, som sedan dess har varit ett svenskspråkigt daghem med fyra barngrupper. Barngrupperna Mumintrollen och Hattifnattarna har barn i åldern 0-3 år, medan Mymlorna och Hemulerna har barn i åldern 3-6 år. I Trollebo jobbar vi bl.a. med smågruppsverksamhet. Att jobba i smågrupper medför en lugnare miljö med chansen till djupare växelverkan mellan barn och fostrare. Smågruppsverksamheten ger personalen bättre möjligheter att tolka barnets individuella behov och temperament. Med temperament avses ett för barnet typiskt individuellt sätt att bete sig och reagera, som skiljer henne från andra. I daghemmet finns flera smågruppsutrymmen som används med barnen. Varje barn har en egenvårdare som håller föräldrasamtalen och sköter den huvudsakliga kontakten med familjen. Egenvårdaren har också en viktig roll då ett nytt barn börjar på daghemmet. Personalen på daghemmet bildar en stark och trygg mångprofessionell arbetsgemenskap. Föräldrarnas position som fostrare betonas och vi strävar efter att bygga upp en fungerande och tillitsfull fostringsgemenskap tillsammans med dem. Vi vill erbjuda en öppen, varm, trygg och positiv miljö till barnen och deras familjer. Vår viktigaste uppgift är att ta väl hand om barnen så att de trivs och kan känna sig trygga på daghemmet Trollebo. År 2013 blev alla kommunala svenskspråkiga föreståndare administrativa pedagogiska ledare. I och med denna förändring fick daghemmet Trollebo och Håkansböle daghem en gemensam föreståndare. Daghemmen håller på att utveckla ett gemensamt nätverk med olika samarbetsgrupper. Föreståndaren för dessa två daghem ansvarar också för den svenskspråkiga familjedagvårdens kundservice. 3

4 2 Läroplanens utgångspunkter Daghemmet Trollebos plan för småbarnsfostran baserar sig på de nationella Grunderna för planen för småbarnsfostran (som Stakes utgivit 2005), Plan för svenskspråkig småbarnsfostran i Vanda (2013) och övrig facklitteratur. Läroplanen har utarbetats till ett arbetsverktyg för fostringspersonalen, introduktionsmaterial för nya anställda och övriga samarbetspartners. Den ger en helhetsbild på vår verksamhet samt våra arbetssätt och värderingar. Småbarnsfostran är mångsidig och innefattar både kvalitativ pedagogisk verksamhet och omsorgsfull grundvård. Småbarnsfostran möjliggör att barnen får lära och utveckla sig i en trygg och lekfull miljö. Planen för småbarnsfostran är publicerad och finns tillhanda i pappersformat på daghemmet och i elektroniskt format på daghemmet egna hemsidor. 2.1 Vanda stads verksamhetsidé - fostran och bildning i Vanda, på svenska i positiv anda. Det svenskspråkiga resultatområdet är en helhet, där fostran och utbildning går som en röd tråd från småbarnsfostran genom grundskolan till gymnasiet och övriga utbildningar på andra stadiet. Resultatområdet samarbetar även med huvudstadsregionens kommuner. Daghemmen och skolorna bedriver en yrkesövergripande, kvalitativ verksamhet, där resurserna riktas flexibelt utgående från barnens och de ungas behov. 2.2 Riktgivande värderingar Daghemmet Trollebos värdegrund baserar sig på Vanda stads värdegrunder som är innovativitet, hållbar utveckling och delaktighet. Innovativitet på vår enhet betyder att alla bär ansvar för problemlösning och självutveckling i sitt arbete, samt hittar på nya arbetsmetoder. Vi stampar inte på stället om vi märker att någon arbetsmetod inte fungerar med en specifik barngrupp eller inser att sättet man bemöter barnet inte lämpar sig, utan vi tänker utifrån nya möjligheter och synsätt. Vi uppmuntrar barnen att hitta nya lösningar och idéer samt stöder dem i att våga pröva sig fram. Delaktigheten i barnens eget agerande stärks, då fostrarna har ett innovativt tänkesätt som de delar med sig till barnen. Det är sunt att pröva på nytt, men viktigt att komma ihåg att det är tillåtet att göra misstag. Via misstag lär vi oss att utvärdera och vidareutveckla. Inom fostringspersonalen delar vi med oss av vår kunskap och för en kontinuerlig diskussion om vårt arbete. Samtidigt som det är friskt att utveckla, är det är viktigt att komma ihåg att ha kvar sätt som fungerar för att uppehålla en god struktur. En kontinuerlig utvärdering är viktig för att kunna avgöra vad som fungerar just nu. Barngrupper och gruppdynamiken förändras från år till år och barnen utvecklas, vilket gör att vi måste ständigt utvärdera vad gruppen och de enskilda barnen just nu behöver och kunna anpassa verksamheten och våra arbetssätt enligt det. Vi deltar även i fortbildningar för att utöka kunskapen i olika ämnesområden som är aktuella eller behöver uppdatering. Hållbar utveckling skapas genom en trygg social omgivning samt tydliga och hållbara strukturer och målsättningar. Den socialt och kulturellt hållbara utvecklingen stöds av god växelverkan, ömsesidig respekt, acceptans av olikheter och oliktänkande samt gott samarbete. Det är viktigt att uppehålla det mellan fostrare och barn, fostrare och vårdnadshavare och kollegerna sinsemellan. Vi bemöter alla i fostringsgemenskapen med respekt och är ärliga mot varandra även i svåra situationer. Den ekonomiska och ekologiska utvecklingen stöds däremot av lönsamma och kreativa tillvägagångssätt. Det gäller allt mellan förnuftiga och hållbara materialval vid anskaffningar till miljöpedagogik och gemensamt 4

5 ansvar vid återvinning m.m. Alla i fostringspersonalen bär ett ansvar för att stöda Vanda stads ekologiska förhållningssätt och är aktivt med i olika miljöprojekt med sin egen enhet. Fostringspersonalen bär ansvar att lära barnen bli medvetna och ta hand om sin miljö. På Trollebo återvinner fostringspersonalen många olika slags material tillsammans med barnen och strävar till att återanvända material för nya ändamål så gott det går. En förnuftig personalresurs planering är även i nyckelposition för att stöda en ekonomiskt hållbar utveckling. Personalresurserna koncentreras till de tidpunkter det finns mest barn på plats. En förnuftig personalplanering ger också bättre förutsättningar till att stöda barnens inlärning och utveckling på ett ändamålsenligt sätt. T.ex. under julen och andra högtider är färre barn plats och en mindre personalmängd räcker till att trygga en kvalitativ småbarnsfostran för barnen. Vikarieresurser behöver inte heller användas i onödan och barnen får ha sina bekanta och trygga vuxna på plats. Den samhälleliga gemenskapen och delaktigheten bygger på att det i fostringsgemenskapen finns trygghet, gemensamt ansvar, lyhördhet, öppet klimat, respekt, ärlighet och en aktiv fungerande växelverkan. En aktiv växelverkan stärker barnens och vårdnadshavarnas delaktighet. Barnet skall få möjlighet att vara med och skapa gemensamma regler i gruppen, bli sedd och hörd och uppleva samhörighet till daghemsgruppen. Ett lyhört, respekterande, ärligt och tryggt bemötande både mellan fostringspersonalen och barnen, men även fostringspersonalen och vårdnadshavarna, skall finnas. Vi strävar efter att vårdnadshavarna skall kunna känna sig väl bemötta, bekräftade och värdesatta som föräldrar. För gemenskapen och delaktigheten inom fostringspersonalen är det är viktigt att klargöra målsättningarna för småbarnsfostran och dagvårdsverksamheten. Då har personalen enklare att komma överens om gemensamma linjedragningar och det blir naturligare att alla jobbar mot samma mål och bär ansvar över sitt arbete. Fostrarna har även tillit för varandra och för lyhörda dialoger. Den samhälleliga gemenskapen sträcker även ut över andra samarbetspartners såsom rådgivningen och konsulterande specialbarnträdgårdsläraren. De är båda är en naturlig samarbetspartner och naturligt stöd i barnets utveckling. 2.3 Fostrarens roll och synen på barnet Fostrarens roll är att vara en trygg vuxen som barnet kan lita på. Fostraren skall vara professionell och medveten om sin roll som fostrare samt följa riktgivande värderingar, oberoende av sina egna personliga värderingar och etiska principer. Fostraren bör vara engagerad och intresserad av sitt arbete. För att utveckla sig själv och verksamheten är det viktigt att kontinuerligt uppdatera sitt kunnande. Fostaren tar emot barnet på ett öppet och vänligt sätt. Fostrarna är närvarande för barnet och genom att uppmuntra barnet till att ta eget initiativ kan barnet glädjas över sitt kunnande. Detta bildar grunden till en god självkänsla hos barnet. Fostraren stöder och hjälper barnet och genom gott exempel t.ex. vid matbordet och hur man bemöter varandra, fungerar fostrarna som förebilder för barnet. Barnet prövar regler och sina egna gränser för att hitta sin plats i gruppen. Fostrarna skall sätta klara gränser, regler och strukturer för att skapa en trygg miljö. Fostrarna har gemensamt överenskomna regler både ute och inne så barnet inte blir förvirrat av många olika regler, utan barnet vet att man går tillväga på samma sätt oberoende vilken fostrare är på plats. Fostrarna har ansvar över alla barnen på daghemmet, inte bara för den egna gruppens barn. Barnet är intresserat och iakttar omgivningen. Barnet är aktivt och prövar sig fram via lek och olika sysselsättningar. Fostraren förstår barnets olika utvecklingsstadier samt behov och stöder barnet i dess utveckling. 5

6 3 Samarbete med familjerna Daghemmets fostrare och barnens föräldrar bildar en fostringsgemenskap som stöder barnets fostran, utveckling och inlärning genom hela daghemstiden. Genom att vara öppna, lyhörda och respektfulla gentemot varandra försäkrar vi oss om att barnet får det bästa möjliga uppväxtförhållande Alla fostrare på daghemmet har tystnadsplikt i alla ärenden som berör barnet och familjen. 3.1 När ett barn inleder dagvården När barnet börjar dagvården kontaktar föreståndaren föräldrarna, bekräftar dagvårdsplatsen och berättar i vilken grupp barnet skall börja. Fostrarna i ifrågavarande team utser en egenvårdare för barnet, som sedan kontaktar föräldrarna och kommer överens om dagvårdsstarten. Om barnet börjar i de äldre barns grupp (Mymlorna eller Hemulerna) erbjuds familjerna startdiskussion tillsammans med egenvårdaren på daghemmet. Om barnet börjar i de yngre barns grupper (Mumintrollen eller Hattifnattarna) erbjuds hembesök tillsammans med egenvårdaren och föreståndaren. Med beslutet om dagvårdsplatsen skickas blanketterna Barnet i hemförhållanden och Basuppgifter. Dessa blanketter kan föräldrarna fylla i före startdiskussionen eller hembesöket Egenvårdaren Vi har fr.o.m. hösten 2013 börjat med egenvårdarmodellen. Egenvårdaren fungerar som den trygga basen för både barnet och familjen speciellt vid daghemsstarten. Tanken är att barnet har samma egenvårdare hela den tid barnet är på lilla sidan och stora sidan. Då ett barn erhållit en dagvårdsplats utses i gruppen där barnet skall börja en egenvårdare för barnet. Egenvårdaren är en barnskötare eller barnträdgårdslärare som jobbar i barnets grupp. Innan barnet börjar i dagvården kontaktar barnets egenvårdare familjen och bokar tid för ett hembesök (gäller barn som börjar på lilla sidan) eller startdiskussion (gäller barn som börjar på stora sidan). Barnet och egenvårdaren får på så sätt bekanta sig med varandra innan daghemsstarten. Egenvårdaren gör tillsammans med föräldrarna upp en för barnet lämplig tidtabell för mjuklandning. Med mjuklandning avses de första veckorna barnet bekantar sig med daghemmet (beroende på vad familjen och egenvårdaren kommit överens om) Startdiskussion När ett barn börjar i Mymlorna eller Hemulernas grupp erbjuds innan barnet börjar i dagvården en möjlighet för föräldrarna att komma på en startdiskussion med egenvårdaren. Startdiskussionen stöder sig på blanketten Barnet i hemförhållanden. Föräldrarna får en möjlighet att komma i lugn och ro berätta för fostrarna hurudant deras barn är, vad de önskar att fostrarna tar i beaktande och om det finns något specifikt det är bra för fostrarna att känna till. Startdiskussionen skall helst ske före barnet börjar bekanta sig och har sin mjuklandningsperiod Hembesök När ett barn under 3 år börjar dagvården kontaktar egenvårdaren familjen och erbjuder en möjlighet till hembesök. Hembesök har inletts på daghemmet Trollebo hösten 2013 för att barnet skall får en så trygg, naturlig och mjuk start på dagvården som möjligt. Hembesöket görs av egenvårdaren och föreståndaren (om föreståndaren inte har möjlighet deltar vice föreståndaren eller någon annan från fostringspersonalen). 6

7 Hembesöket går ut på att barnet i sin egen trygga hemmiljö får bekanta sig med egenvårdaren. Då skapas en växelverkan mellan barnet och egenvårdare och barnet känner sig tryggare innan det börjar på daghemmet. Under hembesöket tar egenvådaren kontakt med barnet, försöker skapa tillitsfullt förhållande, locka barnet att ta kontakt och leka eller visa sina leksaker/böcker o.d. Situationen kan variera väldigt mycket beroende på hur blygt barn det är och hur öppen och trygg barnet känner sig i närheten av egenvårdaren. Under tiden egenvårdaren skapar kontakt med barnet för föreståndaren diskussion med föräldrarna. Diskussionen grundar sig på ett diskussionsunderlag för hembesök. Om föräldrarna önskar kan de få diskussionsunderlaget i elektronisk form innan hembesöket (se bilaga 1). Underlaget består av frågor gällande barnets temperament, vardagliga rutiner, människokontakter, hur dagvårdsstarten känns för föräldrarna. Föräldrarna har möjlighet att ställa frågor gällande barnets utveckling eller dagvårdsstarten under hembesöket. Diskussionen är viktig och föreståndaren gör anteckningar under diskussionen, som sedan ges till arbetsteamet. Det är viktigt då ett nytt barn börjar att fostrarna känner till hurudant barnet är, hur föräldrarna tröstar barnet då det är ledset eller argt, hur barnet äter eller är med andra barn. Då kan fostrarna bemöta barnet med en djupare kännedom och stöda barnet bättre ända från början. Hembesök är frivilligt och vill föräldrarna inte att egenvårdaren gör hembesök, kan man istället komma på en startdiskussion till daghemmet. Tanken är att denna tidiga kontakt till barnet och denna information skulle finnas som en grund innan barnet börjar sin mjuklandning Mjuklandning Innan den egentliga dagvårdstarten har barnet en mjuklandningsperiod med föräldern. Vi uppmuntrar föräldrarna att reservera gott om tid för mjuklandningen. Mjuklandningen går ut på att föräldrarna är med barnet i daghemmets vardag. Då föräldrarna känner tillit till fostrarna, är det lättare för barnet att anpassa sig till gruppen och det känns bättre för föräldrarna att lämna barnet i dagvården. Barnet känner sig trygg med sina föräldrar och lär känna sin egenvårdare och andra fostrare i gruppen. Längden av mjuklandningstiden kan vara upp till två veckor, beroende på barnets ålder och personlighet. Själva mjuklandningen sker ca 1-2 veckor innan barnet lämnas första gången ensam på daghemmet. Tiden varierar utgående från barnets individuella behov (anpassningsförmåga) och familjens möjligheter. Mjuklandningen börjar oftast med några timmars besök på förmiddagarna (vanligen mellan kl. 9-11). Det ger en möjlighet för barnet att bekanta sig med gruppens verksamhet både inne och ute. Sedan förlängs dagarna enligt barnets anpassningsförmåga till middagstid (kl. 9-12), vilotid (kl. 9-14) och mellanmålstid (kl. 9-15). Före barnet blir första gången och äta eller vila, har barnet övat kortare perioder utan att föräldern har varit med. Under mjuklandningsperioden strävar vi till att egenvårdaren har möjlighet att finnas till för både föräldrarna och barnet, speciellt då barnet stannar på daghemmet de första gångerna utan föräldrarna. Egenvårdaren är den som tar första initiativet till att leka med barnet och börjar bygga upp en tillitsfull relation till barnet, med föräldern i "bakgrunden". Då fostrarna i gruppen och föräldrarna anser att barnet har börjat anpassa sig, kommer de sinsemellan överens om ett lämpligt tillfälle då föräldrarna kan lämna barnet första gången ensam. Föräldrarna får gärna ringa gruppen om de känner sig oroliga eller bara vill höra hur det går för barnet. 7

8 3.2 Fostringsgemenskap och kommunikation Föräldrarna tillsammans med daghemmets fostrare bildar en s.k. fostringsgemenskap. Fostringsgemenskapens strävar till att bygga upp ett gott samarbete som stöder helhetsmässigt barnets utveckling, inlärning, fostran och föräldraskapet. Fostararna uppehåller en kontinuerlig och öppen diskussion mellan hemmet och daghemmet. Vid dagliga möten med föräldrarna ger fostrarna information om hur barnets dag har varit. Vi önskar även att föräldrarna kommer fram om det är något specifikt gällande barnet t.ex. dåligt sovna nätter, barnet är ledset för att någondera av föräldrarna är på arbetsresa, magen har fungerat dåligt och de önskar att den uppföljs. Föräldrarna har också möjlighet att fråga om de funderar på något direkt av fostrarna då de hämtar och avhämtar barnet till dagvården. Kommer man inte ihåg det just i den stunden eller man gärna vill diskutera något privat, går det bra att ringa upp gruppen senare under dagen. Varje grupp har ett eget nummer som föräldrarna kan ringa till. Föräldrasamtalen är tillfällen där det kan mera ingående gås igenom barnets utveckling och välmående, behovet av stöd och tillsammans komma överens om mål som vi kan jobba för. I samband med föräldrasamtalet ifylls blanketten Plan för småbarnsfostran för barnet. Det första samtalet hålls mellan augusti-oktober och det andra samtalet erbjuds i januari-februari, då utvärderas och uppdateras de överenskomna målen som gjorts under höstens samtal. Genom föräldrasamtal och öppen kommunikation, uppehålls en fungerande fostringsgemenskap. Det är viktigt med öppen kommunikation mellan båda parterna. Vi önskar bygga upp en så tillitsfull fostringsgemenskap att föräldrarna även kan ta upp svåra och känsliga samtalsämnen med barnets egenvårdare eller gruppens övriga fostrare. Fostrarna ordnade vårutfärd med olika slags programetapper för familjerna vid Hanaböleträsk. 8

9 4 Arbete med barn 4.1 Språkets betydelse Den emotionella trygghetskänslan är väsentlig för barnets språkutveckling. Fostrarnas uppgift är att uppnå en så nära relation till barnet som möjligt, för att i aktiv växelverkan kunna stöda, uppmuntra och vägleda barnet till en aktiv talare och lyssnare. De flesta barn kommer från tvåspråkiga hem. För barn som kommer från tvåspråkiga hem betonas vikten av att kunna två språk. Båda språken är lika viktiga, men svenska som är daghemmets verksamhetsspråk stöds och betonas starkare. Olika dialekter uppskattas också. Vi tar vara på att föra dialog med barnen i vardagliga situationer. Vid matsituationer äter en fostrare tillsammans med barnen vid varje bord, vilket ger en bra möjlighet för fostraren att diskutera med barnen. Viktigt är också att prata med barnen vid grundvårdssituationerna såsom blöjbyte och på-/avklädning. På morgonen då barnet kommer tar fostrare alltid emot barnet. Hälsar på barnet, frågar hur barnet mår och lyssnar på vad barnet har att berätta. Detta är viktigt att barnet känner sig sedd och hörd. Interaktionen mellan barnet och fostraren är av stor betydelse, eftersom det stärker språkutvecklingen. Smågruppsverksamheten är en viktig del av daghemmets vardag även i språkligt syfte. I smågrupperna har barnen mera tid att uttrycka sig och även de tystare barnen ges en bättre möjlighet att komma fram och diskutera. Fostrarna talar vänligt med barnet och tar ögonkontakt, talar tydligt och använder en god svenska. Fostrarna blandar inte in finska ord i meningarna! Fostrarna och andra vuxna i barnets liv är språkliga förebilder för barnet. Därför är det viktigt att använda ett bra och tydligt språk. Då det börjar barn på daghemmet med finska eller andra språk som modersmål, kan fostrarna vid behov använda stödord på barnets modersmål för att barnet skall känna sig tryggare. Vid ett senare skede lämnas stödorden bort. Bokkassar föräldrarna kan låna hem, har anskaffats för att uppmuntra föräldrarna att läsa för deras barn. Stödbilder är en mycket bra metod för att stöda och stärka språket och kommunikationen. Det finns olika slags stödbilder. De kan vara situationsbundna, visa en handling-konsekvens samverkan eller styrka enstaka ord/budskap. Stödbilder används t.ex. vid på- och avklädningssituationer för att tydliggöra det budskap fostrarens säger muntligt, det kan finnas bilder vid matbordet så barnet har enklare att kommunicera när hon vill ha mera mat, mjölk eller knäckebröd. Situationsbundna stödbilder kan visa som ett bildspel en hel handling t.ex. när barnet går på toaletten finns det upphängt på wc-båsens vägg en bildramsa: dra ner byxorna, sätt dig ner på toaletten, torka, dra upp byxorna, spola och gå tvätta händerna. Dessutom finns handling-konsekvens bildpar som kan tydliggöra t.ex. en handling: skuffar du din kompis, blir din kompis ledsen, då vill inte kompisen leka med dig och du leker ensam och det tillhörande bildparet: skuffar du din kompis, blir din kompis ledsen, ber du förlåt, blir kompisen glad och ni kan fortsätta leka tillsammans. Dessa handlingkonsekvens bildpar är nyttiga för bl.a. mindre barn som inte förstår lika bra vad deras handlingar har för konsekvenser och det är för svårt för barnet att uppfatta det förklaringen muntligt. En nyckelknippe med de dagligaste bilderna nära tillhands. 9

10 Handling-konsekvens bildpar. Bilder används också för att synliggöra verksamheten för barnen i allmänhet. Många daghemsgrupper har i bruk lekstationskarta. Barnens lekstationer klargörs med olika slagsbilder och barnens namn/foton. Då basen av bilderna som finns just den morgonen på kartan, vet barnet mellan vilka olika lekstationer den kan välja. Bilder används också på vecko- och dagscheman, för att förtydliga vad leksakslådan innehåller och till vilken låda t.ex. bilarna skall städas undan till. Exempel på lekstationskarta. 10

11 4.2 Barnens gemenskap och kultur Fostrarens ansvar är att göra det tryggt för barnen och stöda dem i att utveckla goda sociala färdigheter, vilket i sin tur bygger upp en god gemenskap. En förutsättning för en god gemenskap i barngruppen är bl.a. att fostrarna sinsemellan har en god arbetsgemenskap som påverkar barngruppen positivt. Den goda gemenskapen i barngruppen och på enheten bibehålls genom att göra saker tillsammans, uppmuntra, stöda och berömma varandra och att handleda barnen i konfliktsituationer. Eftersom barnen övar sina sociala färdigheter på daghemmet i alla situationer, uppstår det konflikter nästan dagligen vilket är helt naturligt. På daghemmet ger fostrarna verktyg och modeller till konfliktlösning. Fostrarna lyssnar på alla parter, vad barnen tycker att de kan göra för att lösa problemet, ger råd, förslag m.m. och för det mesta kommer barnen på en lösning själva. Skulle barnens växelverkan sinsemellan urarta sig till mobbning har fostrarna utarbeta en klar plan enligt vilken de går tillväga. På daghemmet genomför fostrarna målinriktad verksamhet för att förebygga mobbning. Enhetens antimobbningsplan beskriver både det förebyggande arbetet och hur man går tillväga om det uppkommer mobbning (se bilaga 2). Tillsammans med föräldrarna lär fostrarna barnen sociala modeller och färdigheter, samt fungerar som förbilder, vilket ger en god grund i livet. Vi lär barnen att ta emot hjälp, hjälpa andra, visa empati och respekt, hantera motgångar och glädjas över framgångar. Det är också viktigt att uppmuntra och berömma barnen mycket! Daghemmets gemensamma vårutfärd till Orimattila. För att stärka barnens sociala färdigheter, stöder vi barnens vänskapsrelationer och hjälper dem att få nya vänner att leka med. Fostrarna är t.ex. med i leken till en början, så barnen får det enklare att bygga upp nya kontakter. Vänskapsrelationer bildas också mellan barn från olika grupper då grupperna är tillsammans ute, har husets gemensamma evenemang etc. Barnen ges möjligheter till olika slags lekar på daghemmet. Ute är det möjligt att leka mera fartfyllda och ljudliga lekar för de barn som tycker om det, medan inne är lekarna snäppet lugnare. Inne är barnen indelade i mindre grupper vilket skapar förutsättningar för närmare vänskapsrelationer och övning i turtagning, samt lägre ljudnivå. Koncentrationen är i topp när barnen övar sina pusselfärdigheter. 11

12 Fostraren har en viktig roll i att observera barnens lek. Det ger en möjlighet för fostrarna att ta fasta på det som barnen är intresserade av och ger ett tema att utgå från i de aktiviteter man gör. T.ex. barnen såg brandbilar köra förbi daghemmet flera gånger i veckan. Barnen började självmant tala om brandbilar och leka brandbilslekar. Fostrarna tog fasta på intresset genom att integrera ämnet i aktiviteterna. Att ta fasta på barnens intressen ger en möjlighet för barnen att göra saker tillsammans, påverka verksamhetens innehåll, skapa gemenskapskänsla och få andra barn att bli intresserade. Detta i sin tur stöder och stärker barnets inlärningsglädje. Barnen utforskar närmiljön tillsammans och ser på olika kryp på marken. I samband med skogsbesöket har barnen med sig en liten matsäck. 12

13 4.3 Dagsrytm och egen aktivitet Daghemsdagen består av många dagliga rutiner. Det finns rutiner som alla grupper följer: morgonmål, verksamhet/ fri lek, utevistelse (enligt väder), lunch, vila, mellanmål, verksamhet/ fri lek och utevistelse. Det är viktigt att barnets dag bygger på rutiner och förutsägbarhet, för rutinerna är bland de viktigaste förutsättningarna för skapandet av en trygg, lugn och inlärningsrik miljö för barnet. Daghemmets dagsschema daghemmet öppnas (enligt familjernas verkliga behov), alla barn samlas i samma utrymme 7.30 grupperna går till sina egna grupputrymmen 8.00 morgonmål, de barn som äter morgonmål på daghemmet skall vara på plats senast kl smågruppsverksamhet och utevistelse enligt gruppernas eget schema lunch vila mellanmål verksamhet, frilek och utevistelse daghemmet stängs (enligt familjernas verkliga behov) I vardagen finns rutiner som är helt styrda av fostrarna, men vi uppmuntrar också barnet att göra egna val. Det är viktigt att komma ihåg att inte erbjuda för många alternativ. Valet skall vara enkelt och anpassat enligt åldernivå, så barnet har en möjlighet att också öva sig hålla fast vid sina egna val. Då fostrarna planerar specialprogram (t.ex. biblioteks-/teaterbesök, brandövning) är det bra att förbereda barnen för de kommande händelserna genom att diskutera med barnen både hemma och på daghemmet om det kommande. Övergångssituationerna blir lugnare då de är välplanerade och vardagen fungerar lättare. Med övergångssituationer avses t.ex. då barnet måste avsluta sin lek för att börja klä på sig. Med god handhygien förebygger vi spridning av sjukdomar. Vi lär barnet tvätta händerna före och efter måltiderna, efter toalettbesök och då barnet kommer till daghemmet. Under epidemitider används även desinfektionsmedel i alla grupper. Alla barn har rätt till en vilostund under dagen. Även om barnet inte sover, är det viktigt för barnets utveckling att hjärnan får vila en stund, eftersom daghemsdagen är full av impulser. Exempel på veckoschema med bilder. 13

14 Daghemmet Trollebo 4.4 Barnens lek Genom leken lär sig barnet att utveckla sina sociala färdigheter. Leken har en stor betydelse för att barnets färdigheter utvecklas i takt med åldern. Leken, både den fria och den ledda leken, utgör möjlighet för barnet att bearbeta och hantera intryck och känslor. Fostraren skapar möjligheter till mångsidiga lekar och stöder barnets lek vid behov. En stor del av barnens inlärning sker genom lek, eftersom det är ett naturligt handlingssätt för barnen. Barngruppen delas in i mindre grupper, vilket ger barnen bättre lek ro. De koncentrerar sig bättre på leken och den sociala kontakten blir lättare och intensivare. Barnen ges tid att leka både inne och ute. Den fria leken är viktig, men det finns också tid till mera ledd lek, speciellt inne. Ledd lek innebär att fostraren är aktivt med i leken. Då det är möjligt ändrar fostrarna dagsprogrammet så att barnens lek inte avbryts. Fostrarens roll är att stöda eller hjälpa då ett eller flera barn behöver komma igång med en lek. Eftersom barnet bearbetar sina känslor och upplevelser genom lek, kan fostraren stöda genom att erbjuda möjlighet till lek. I barnets lek kan man också ta fasta på barnets intressen och jobba vidare med dem. Ovan ett fint pass som ett barn gjort hemma inspirerad av en lek som en fostrare gett idén till. Fostraren skall kunna avgöra då han eller hon behövs i leken. Barn under 2år leker främst för sig själva eller parallellt med andra barn och behöver fostrarens hjälp med leken. Efter 2-års åldern börjar barnet så småningom leka med andra barn. Då barnet blir äldre uppmuntrar fostraren barnet att leka med andra barn och fostraren blir mer som en observatör och mindre delaktig i själva utförandet av leken. Fostraren kan styra leken i en viss riktning, genom att t.ex. ge en sak eller en idé som styr eller leder leken på rätt spår om den blir för orolig. För det mesta får barnen själva välja sina lekkompisar men ibland bestämmer den vuxna för lek rons, vänskapsrelationers och lekfärdigheternas skull. Det finns tid för lek, men t.ex. påklädnings- och avklädningssituationer är inte en tid för lek även om de kan underlättas genom sång, rim och ramsor. 14

15 En god lekmiljö ger möjlighet för barnen att själv hitta på olika lekar och använda sin fantasi. Fostaren skall vara öppen för att låta barnen använda saker på ett kreativt sätt. Miljön skall vara säker och anpassad för barnens ålder. De flesta leksaker finns inom räckhåll för barnen, så att de själva kan ta det de är intresserade av. Det finns även saker som den vuxna ger t.ex. pussel med många små bitar. Utrymmen är inredda så att de är lämpliga för lek och olika lekar har sin egen plats vilket ger lugn och ro. Fostrarna funderar och planerar om lekmiljön om den inte längre tilltalar barnen, fostraren upptäcker att det finns brister i den eller om det finns behov att skapa nya lekutrymmen/-möjligheter. Daghemmets alla utrymmen som är lämpliga för lek används. Fostrarna har skapat en lekvärld i gymnastiksalen. I lekvärlden finns bl.a. bilverkstad, butik, frisörssalong, bank, båt, nallesjukhus och café. 15

16 4.5 Mångfald i småbarnsfostran På daghemmet finns många barn och varje barn är en enskild individ med sitt sätt att fungera, reagera, känna och uppleva. Fostrarna bör vara känsliga mot att bemöta varje barn individuellt så de kan känna igen vilka behov varje enskilt barn har och kunna stöda barnet i dess inlärning och utveckling Stöd för växande och lärande Fostrarna skall se barnet som en individ, lära känna barnets styrkor och svagheter. För att få en uppfattning om barnets temperament och hur barnet fungerar i hemmiljön, är det viktigt att ha samtal med föräldrarna före dagvårdsstarten och längs med barnets daghemstid. I den pedagogiska planeringen utgår fostrarna bl.a. från observation av hela barngruppen. Utvecklingsområden varierar från grupp till grupp. Varje grupp är olika där olika behov tas i beaktande. Den pedagogiska miljön skall inspirera till lek och väcka barnets intresse för att lära sig. Miljön skall vara trygg både fysiskt och psykiskt och material skall finnas inom räckhåll för barnen så mycket som möjligt. Fostrarna kan vid planering av den pedagogiska miljön lyssna på barnens önskemål och planera utrymmena mera också med tanke på barnens olika behov av att röra på sig. Fostrarna skall vara lyhörda för barnet och dess intressen, för att stöda barnets utveckling och kunna tolka dess behov. Detta är speciellt viktigt för barn som inte kan uttrycka sina behov själva. Familjens bakgrund är viktig för fostrarna att känna till, för att bättre kunna förstå barnets handling och beteende. Om familjen går igenom en kris, kan det vara nyttigt för fostrarna att känna till det så fostrarna kan bättre stöda barnet i dagvården t.ex. genom att erbjuda extra mycket famn, ordna vardagen mera förutsägbar eller hjälpa barnet att hantera sina känslor. Samarbete mellan fostrarna och föräldrarna är viktig för att åstadkomma en trygg miljö för barnet. Föräldrarnas förtroende för fostrarna inverkar positivt på barnets trygghetskänsla. I småbarnsfostran i Vanda talar man om tre olika stadier av stöd: allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Allmänt stöd baserar sig på en kvalitativ fostringsgrund. Det betyder att fostrarna har en tillräcklig pedagogisk grundutbildning, känner till barns typiska utveckling och vet hur man stöder barnets växande och lärande. Det allmänna stödet är alltså en del av småbarnsfostrans grunduppgift. Det allmänna stödet förankras i vardagen som en naturlig del av verksamheten. Allmänt stöd kan innebära att ordna ett mera strukturerad dags- och veckoschema, öka smågruppsverksamheten eller stöda talet och språket i form av t.ex. stödbilder. Teamet har möjlighet att konsultera specialbarnträdgårdsläraren inom ramen för allmänt stöd. Konsulterande specialbarnträdgårdsläraren gör även regelbundna besök till grupperna, för att kunna stöda teamet i sitt arbete vid behov. Föräldrarna informeras alltid i förväg om besöket, så att de kan kontakta specialbarnträdgårdsläraren vid behov. Ju bättre kunskap fostrarna har, desto bättre verktyg har de för att stöda barnet. Fostrarnas förhållningssätt mot barnet är lika viktigt som att hitta de rätta stödåtgärderna för barnet. Alla barn är berättigade till allmänt stöd. I samarbete med föräldrarna uppgörs årligen en plan för barnets småbarnsfostran som behandlar barnets styrkor, eventuella behov av stöd och en plan för stödåtgärder. Det är viktigt att känna igen barnets behov av stöd i ett tidigt skede. Då kan fostrarna planera barnets fostringsmiljö på ett sätt som stöder barnet i dess växande och lärande. I Vanda har utarbetats en meny för allmänt stöd. Menyn är ett arbetsverktyg som används i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av det allmänna stödet i barngruppen. Intensifierade stödet används med barn när allmänna stödet inte räcker till. Innan fostrarna börjar planera intensifierat stöd för ett enskilt barn, bör fostringsteamet ha tillämpat alla former av allmänt stöd. Då behovet av stöd växer blir det aktuellt att börja planera intensifierat stöd för ett barn och egenvårdaren kontaktar konsulterande specialbarnträdgårdsläraren. En plan av stödåtgärder utarbetas i samarbete med föräldrarna, fostringspersonalen (oftast egenvårdaren) och andra sakkunniga. Stödåtgärderna dokumenteras i 16

17 barnets plan för intensifierat stöd. När ett barn har behov av intensifierat stöd uppföljer och utvärderar fostringspersonalen barnets växande och lärande kontinuerligt. Om det sker förändringar i barnets situation uppdateras planen för intensifierat stöd så den motsvarar barnets behov av stöd. Intensifierat stöd är en mer individuell form av stöd, som alltid planeras utifrån det enskilda barnets utvecklingsnivå och individuella behov. Intensifierat stöd är regelbundet, dagligt och kan innehålla flera pedagogiska stödformer. Ett barn som har större svårigheter och är i behov av intensifierat stöd bemöts inte med negativa attityder. Barnet görs delaktigt i gruppen på dess egna villkor, så barnet blir bekräftat och får förstärkning till en positiv identitet. Vi ser utvecklingsmöjligheter och framsteg, inte hopplöshet. För dessa barn är det viktigt att få uppleva glädjen av att lära sig. Fostrarna är i en nyckelroll med att hitta de rätta sätten att stöda barnets lärande. När det intensifierade stödet inte är tillräckligt, talar vi i småbarnsfostran om särskilt stöd. Barn som är i behov av särskilt stöd är i huvudsak multihandikappade barn eller barn som har en utvecklingsstörning och/eller har förlängd läroplikt. Det särskilda stödet innehåller de stödåtgärder som ingår i det allmänna och intensifierade stödet. är man bedömer behovet av särskilt stöd samarbetar föräldrarna, gruppens barnträdgårdslärare, konsulterande specialbarnträdgårdsläraren samt andra stödande instanser. En plan för särskilt stöd uppgörs och dokumenteras i småbarnsfostran Att bemöta kulturell mångfald samt religiös- och åskådningsinriktad fostran Antalet mångkulturella barn ökar i dagvården, vilket tas i beaktande i planeringen av daghemmets verksamhet. Via föräldrasamtalet blir fostrarna medvetna om familjens kultur och religion/livsåskådning som sedan tas i beaktande i dagvården enligt överenskommelse. Om föräldrarna önskar att barnet inte deltar t.ex. i kyrkliga evenemang, ordnar fostrarna annat program under tiden. Har barnet specialkost pga. tro ordnas lämpliga kostalternativ till barnet. På daghemmet är flickor och pojkar jämställda, oberoende av religionsoch kulturbakgrund. Alla barn får leka med det de är intresserade av och ingen favoriseras. Enligt FNs konvention om barnets rättigheter har alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras. Barn med annat språk än svenska, kan behöva mera stöd i inlärningen av svenska språket. Användande av rim och ramsor, sagor och sånger som hör till vardagen på daghemmet, stärker språkets utveckling. Vardagliga situationer tillsammans med de andra barnen och fostrarna är naturliga inlärningssituationer för barnet. Vid daghemsstarten kan fostrarna underlätta barnets anpassning till gruppen genom att ha ord och uttryck på barnets modersmål, bilder som hjälp i olika situationer (t.ex. dagsschema). Smågruppsverksamhet ger möjlighet till att mera systematiskt stöda språkutvecklingen. Skulle det finnas behov av tolk vid föräldrasamtal har dagvården möjlighet att ordna det. 4.6 Miljöfostran och hållbar utveckling En av Vanda stads värdegrunder är ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Staden har på kommunnivå olika projekt för både daghem och skolor. I flera år har det ordnats miljöprojekt t.ex. EkoTeko och Grön Flagg. Trollebo har varit med om olika EkoTeko-projekt redan i många år. Projekten ökar barnens medvetenhet om sina val och sin omgivning. Fostrarna på Trollebo har aktiverat både barn och föräldrar i ekologiskt tänkande och handlingar genom återvinning och återanvändning av material. Genom att satsa på hållbar utveckling och återvinning uppnås en mera ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom har varje enhet en utsedd eko-stödperson, som via utbildningar och kurser håller ämnet aktuellt på daghemmet. Miljöfostran på Trollebo innebär att fostrarna talar med barnen om att material kan användas på nytt till olika ändamål, återanvänder material tillsammans med barnen i bl.a. pyssel och talar om för barnen hur viktigt det är att ta hand om omgivningen. 17

18 Julpyssel av glasspinnar Farsdagkatter av tomma toalettpappersrullor, smörburkar och knappar. Nedan finns exempel på daghemmets eko-verksamhet: - samlar och för mjölkburkar med barnen till en återvinningsstation - återanvänder material i pyssel t.ex. knappar, kottar, tomma mjölkburkar, gamla tygbitar/tapeter som personalen och föräldrarna hämtat till daghemmet - samlar och återvinner papper och papp - använder tomma schampoflaskor och dylikt till hemlekar, frissalekar m.m. - daghemmet satsar på att köpa produkter av kvalitet och överväger behovet av anskaffningarna - tar emot användbart material som föräldrarna erbjuder t.ex. vi återanvänder kragskjortor som pysselförkläden - släcker lampor i utrymmen där vi inte vistas just då - har inte vattnet att rinna i onödan, torkar händerna med endast 1-2 handpapper - lägger skräp i sopkorgen, både inomhus och utomhus - går ut i naturen och gör barnen medvetna om omgivningen t.ex. på våren när första tussilagon börjar komma - vi ordnar gårdstalko i samverkan med föräldraföreningen för att öka på möjligheter till samvaro och tar gemensamt ansvar över gårdens trivsel och skötsel Mumintrollen ute på promenad för att föra tomma mjölkkartonger till insamlingen. 18

19 4.7 Mediefostran Medias roll i samhället har år för år ökat. Barnet kommer i kontakt och bekantar sig med olika slags medier i en allt yngre ålder. Mediefostran är ett ämnesområde vars betydelse kommer säkerligen att växa med tiden. Redan nu hör man barn diskutera aktuella karaktärer som uppkommer i spel, tv-program, filmer eller leksaksformat. De tar form i barns diskussioner, lekar, ritningar, leksaker och har även intryck på barnens klädsel. Barn tycker om att fantisera och leva sig in i de karaktärers värld barnet är intresserat av. Under t.ex. valborgsmaskerade eller halloween fester ser man många spriderman, turtles, nalle puh och övriga rollfigurer. Barnets uppfattning bildas delvis av det barnet lär sig via växelverkan med andra barn och vuxna men också delvis av det hon upptäcker i hennes omgivning. Därför är det viktigt att diskutera både på daghemmet och hemma med barnen om spel, filmer och andra medier barnen följer med. För att bygga vidare på diskussionen kan man på daghemmet baka in barnets medieintresse i verksamheten. Barnen får t.ex. komma med sin superman dräkt till daghemmet, leka endast superman lekar och ändra på lekmiljön så alla barn får en superman mantel av underlakan och rummet ändras till en stad där kriminella för brott och superman kommer och hjälper. Barnen har möjlighet att bekanta sig med vissa medier redan på daghemmet. I Hemulernas och Mymlornas grupp finns en dator som är avsedd för de äldre barnen. Den används dock rätt så lite, eftersom den är ganska föråldrad och de flesta inprogrammerade spelen är beklagligen på finska. Datorn kunde tänkas använda till att se på fotografier som är tagna på daghemmet, men för det ändamålet är digitala fotoramar mer praktiska. Under hösten 2013 anskaffades det digitalramar till varje grupp, som möjliggör förevisande av fotografier för barn och föräldrar. Fostrarna fotgraferar barnen i vardagssituationer, vid utflykter och fester. Med hjälp av fotografier kan fostrarna diskutera och låta barnen återberätta gemensamma upplevelser. Fotoramen kan bl.a. användas till sagotering. Sagotering går ut på att barnen får med egna ord återberätta en händelse utgående från ett foto och fostraren dokumenterar berättelsen. Förutom sagotering synliggör fotografier verksamheten på ett roligt sätt till föräldrarna. Hattifnattarnas grupp gick med i ett lekprojekt och har sedan hösten 2013 varit en pilotgrupp. Via lekprojektet har daghemmet fått i bruk en egen videokamera, projektor och en digital kamera som är avsedd för barnens eget bruk. Utrustningen tilldelades daghemmet i början av år Utrustningen erbjuder flera möjligheter till mediefostran och kommer säkerligen att utnyttjas mera i framtiden. Förutom medieteknik, får barnen bläddra i tidningar och klippa ut bilder, ibland enligt ett tema eller så helt fritt. Fostrarna diskuterar med barnen om bilderna och varför barnet ville ha den speciella bilden. 19

20 4.8 Olika verksamhetsformer inom småbarnsfostran Förskoleundervisningen och därtill hörande dagvård (kompletterande dagvård) ordnas i de svenskspråkiga skolorna. Innan barnet börjar i förskolan ordnas ett överföringsmöte (Dagny-möte) på skolan, oftast i aprilmaj. I mötet deltar en fostrare från barngruppen som överlåter information om det blivande förskolebarnet utgående från Dagny-blanketten. Om föräldrarna önskar får de delta i mötet. Dagny-blanketten (Dagvård till för- och nybörjarundervisning) fylls i på daghemmet i samarbete med föräldrarna. På blanketten beskriver man barnet starka sidor och eventuella behov av stöd. En bekantningsdag för de blivande förskolebarnen ordnas av skolorna under våren. Förutom kompletterande dagvård finns familjedagvård Svenskspråkig familjedagvård I Vanda har familjerna möjlighet att alternativt ansöka om familjedagvårdplats för deras barn. Familjedagvården kännetecknas av en hemmiljö och liten barngrupp. Familjedagvårdaren jobbar i sitt eget hem och får ha ansvar för upp till fyra barn under skolåldern, medräknat eventuellt vårdarens egna barn. En kommunal familjedagvårdares arbetsdags längd är 9h. När en familj ansöker dagvårdsplats till familjedagvården bör de ta i beaktande att 9h vårdtid lämpar sig för familjens behov. Barn som är i familjedagvård har en utsedd reservvårdsplats som oftast är ett närliggande svenskspråkigt daghem. Familjerna har möjlighet att föra sitt barn till reservvårdsplatsen då familjedagvårdaren är på semester, har utjämningsledigt eller insjuknar. Familjedagvårdaren sköter kontakten mellan familjen och vårdplatsen på ett likadant sätt som daghemmen. Familjedagvårdaren håller föräldrasamtal 1-2 gånger per år och i samarbete med föräldrarna ifylls blanketten Plan för småbarnsfostran för barnet. Familjedagvårdaren följer med barnets utveckling och diskuterar eventuell oro med föräldrarna. Familjedagvårdaren har möjlighet att samarbete med konsulterande specialbarnträdgårdsläraren vid behov. Fostringsprinciperna är de samma som i den övriga dagvården. Familjedagvårdaren ser till att omgivningen är fysiskt och psykiskt trygg, stöder barnet i dess personliga utveckling och stöder det svenska språket. Hos familjedagvårdaren får barnen äta morgonmål, lunch och mellanmål, delta i verksamhet (pussel, pyssel, gymnastikstunder, spel m.m.), njuta av fri lek med de andra barnen, vila och vistas ute. Familjedagvårdaren tillreder all mat hemma som bidrar på sitt trevliga sätt till den hemlika miljön. Familjedagvårdaren kan göra små utfärder till lekparken och ha gymnastikstunder i större utrymmen i mån av möjlighet. Det ryms även med besök till film- eller teaterföreställningar. Familjedagvårdaren kan göra längre utfärder i samarbete med de finskspråkiga familjedagvårdarna. Våren 2014 fanns det en stadigvarande svenskspråkig familjedagvårdare i Vanda. Daghemsföreståndaren för daghemmet Trollebo och Håkansböle ansvarar för kundkontakten till familjerna vars barn är i svenskspråkig familjedagvård. 20

21 5 Strukturerna i arbetsgemenskapen och utvärdering av verksamheten För att vardagen skall fungera är det viktigt att ha klara strukturer i arbetsgemenskapen så att alla vet vilka förväntningar och uppgifter var och en fostrare har. Det finns olika möten för olika ändamål. I varje mötesteam deltar både barnskötare och barnträdgårdslärare. Alla möten hålls i regel under dagsvilan eller förmiddagens utevistelse. Längden på mötet varierar beroende på behovet. Vi har tydliga arbetsfördelningar, men jobbar mot samma mål som ett team för att få helheten att fungera. Mötesstrukturer på daghemmet Team-möten Arbetsgruppsmöten Personalmöten Arbetskvällar Ledningsgruppsmöten Utvecklingsdag Team-möten Ett team består av fostrarna i en barngrupp. Alla team håller ett team-möte en gång i veckan, ca 45min under dagsvilan. Andra teamen ansvarar för övervakningen och handledningen av barnen under teamplaneringarna. På team-möten planeras och utvärderas den dagliga verksamheten och teamet diskuterar de enskilda barnens ärenden. Teamen har möjlighet att hålla en planeringskväll ifall de upplever att de behöver mer planeringstid. Teamet kan även konsultera och samarbeta med specialbarnträdgårdsläraren eller andra samarbetsparter vid behov. Ärenden som gäller hela huset kan föras vidare från team-mötet till föreståndaren som sedan tar upp ärendet på personalmöten eller på ledningsgruppens möten eller vice versa. Arbetsgruppsmöten För planering av olika projekt har vi skilda arbetsgrupper. I arbetsgruppen deltar en person från varje team. Vi planerar vårfest, valborgsmaskerad, mor- och farföräldrapyssel etc. Arbetsgruppen ansvar för planeringen och delar ut uppgifter till övriga personalen. Arbetsgrupperna träffas ca 1-3 gånger/projekt. Personalmöten På daghemmet strävar vi till att ha personalmöten varje vecka, om det är möjligt. Om det inte finns ärenden att behandla hålls personalmöten varannan vecka. Personalmöten leds av föreståndaren eller vice föreståndaren. På personalmötet behandlas aktuell information som gäller hela enheten. På möten för föreståndaren vidare aktuell information från det svenskspråkiga resultatområdet och det finskspråkiga resultatområdet för småbarnsfostran i Vanda samt tar upp kommande program, kurser/utbildningar och övriga ärenden. Arbetskvällar Arbetskvällar ordnas ca 2 gånger per verksamhetstermin för hela fostringspersonalen och är en del av arbetet. Det kan handla om utvecklingsarbete, planering, utvärdering, pedagogiska diskussioner, personalärenden etc. Gästföreläsare eller andra sakkunniga kan också bjudas in till en arbetskväll. Personalen har möjlighet att påverka innehållet genom att ge egna förslag åt föreståndaren. 21

22 Utvecklingsdag Förutom arbetskvällar har daghemspersonalen en gemensam utvecklingsdag en gång i året. Under utvecklingsdagen håller daghemmet stängt och dagvården ordnas på ett annat daghem för familjer som inte har möjlighet att ordna dagvården på ett annat sätt. Det är viktigt att personalen får möjlighet att tillsammans utveckla och grundligt planera arbetet. Under dagen diskuterar fostrarna om gemensamma pedagogiska riktlinjer, stödåtgärder, utvecklingsbehov och planerar arbetet på en gemensam nivå. Ibland kan vi även ha utomstående föreläsare/utbildare på våra utvecklingsdagar. De kan erbjuda en fördjupad kunskap inom något ämnesområde och därmed stärka personalen i dess professionella roll. Enhetens ledningsgrupp Ledningsgruppens syfte är att skapa övergripande riktlinjer för arbetskulturen och pedagogiken i daghemmet. Ledningsgruppen består av fostringspersonal och skall ha samma medlemmar minst i 1-2 verksamhetsår om det är möjligt. Vi försöker undvika att alla medlemmar byts ut på samma gång. Medlemmarna representerar inte sitt team utan hela enheten. Daghemsföreståndaren och viceföreståndaren skall alltid vara med i ledningsgruppen. Föreståndaren är ordförande för ledningsgruppen i alla enheter och gör upp föredragningslistan inför mötet. Ledningsgruppen har en betydande roll då man gör upp strukturer för vardagen och verksamheten. Då personalen funderar tillsammans är det lättare att följa de överenskomna strukturerna. Typiska ärenden som ledningsgruppen behandlar är verksamhetsplanen, gemensamma linjedragningar med pedagogiska arbetet, arbetsfördelningarna, arbetsscheman m.m. Ledningsgruppen jobbar även med de centrala målsättningarna för det svenskspråkiga resultatområdet. Föreståndaren har en möjlighet att ta upp ärenden som bildningsväsendet i Vanda har bett att behandla. Ledningsgruppen utvärderar sin verksamhet efter varje verksamhetsår. I och med att Trollebo och Håkansböle i dagens läge har en gemensam föreståndare kommer enheterna att skapa en gemensam ledningsgrupp med gemensamma mötesstrukturer. 22