Till LuN möte 2010-03-30 Bil 22:7 Uppdraget Vid möte den 4 februari 2010 beslutade Lärarutbildningsnämnden (LuN) att tillsätta en arbetsgrupp för att tydliggöra LuNs förväntningar i fråga om användning av IT inom lärarutbildningen. Arbetsgruppen har utgjorts av Göran Fransson, akademin för utbildning och ekonomi, Kenth Dimberg, akademin för teknik och miljö, Anna Efverström, utbildningsledare för VFU samt Maria Sundström, lärarstuderande. Föreliggande förslag har inte presenteras eller diskuterats i någon större krets. Tillfälle att skriftligt kommentera en tidig version av detta dokument har funnits för lokala samordnare för verksamhetsförlagt utbildning (LSO), för akademichef Åsa Morberg, samt för utbildningsledarna Michael Melander och Ingrid Nordqvist. Vissa samtal kring texten har förts med IT-pedagoger/strateger i kommuner i Gävleborgsregionen. En fråga kring texten är formuleringarna LuNs förväntningar och...förväntar sig LuN att:. Formuleringen kan ses som en order från LuN, vilket vissa kan irritera sig på. Möjliga andra formuleringar skulle kunna vara LuN önskar att, LuN rekommenderar. Dessa formuleringar kan dock uppfattas som tama och tandlösa och att den styrning LuN kan utöva endast handlar om önskemål och rekommendationer och vilja. Ordvalet är viktigt i relation till hur LuN skall/kan uppfattas vid t.ex. en granskning om examensrättigheter. Förslag till fortsatt arbetsprocess: - Förankring gentemot kommuner är viktig. Därför bör PuX samverkansråd samt lokala samordnare för verksamhetsförlagt utbildning (LSO) bredas fortsatt möjlighet att påverka innehållet. - Vid LuNs möte den 30 mars 2010 tas till protokollet att dokumentet kan ses som en viljeinriktning fram till formellt beslut om dokumentets status vid LuNs möte i maj 2010. Att detta noteras är betydelsefullt med tanke på det pågående utvecklingsarbetet inom Högskolan. - Vid LuNs majmöte fastställs dokumentet. För arbetsgruppens räkning Göran Fransson
Lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle Lärarutbildningsnämndens förväntningar gällande digital kompetens. Bakgrund I såväl utredningen om ny lärarutbildning (SOU 2008:109) som i regeringens proposition (prop. 2009/10:89) lyfts informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs fram som ett av de fyra övergripande perspektiv som skall genomsyra all lärarutbildning. De övriga tre perspektiven är vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt, historiskt perspektiv och ett internationellt perspektiv. Utifrån detta måste därför frågan om hur informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs få en central plats i lärarutbildningen. Med anledning av det finner LuN ett behov av att tydliggöra LuNs förväntningar i frågan inför det utvecklingsarbete som skall genomföras inom Högskolans olika akademier och avdelningar och inom ramen för verksamhetsförlagd utbildning. Utvecklingsarbetet handlar bl.a. om kursutveckling, kursplaneskrivande, utveckling av kursinnehåll och examinationsuppgifter, utveckling av samarbetsformer samt av lärares egen kompetensutveckling och forskning. Föreliggande dokument uttrycker Lärarutbildningsnämnens (LuNs) förväntningar i fråga om hur studenter vid lärarutbildningsprogrammen vid Högskolan i Gävle skall möta informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs i högskoleförlagda utbildningsmoment (kurser) och under verksamhetsförlagda utbildningsmoment (vid skolor/förskolor). Förväntningarna handlar dels om att studenter under lärarutbildning skall möta och använda IT som utbildningsresurs för eget lärande, dels att de skall utveckla kunskaper, förståelseformer, färdigheter, förmågor, värderingsförmågor och förhållningssätt relevanta för den kommande yrkesutövningen som lärare, förskollärare eller fritidspedagog. Sammantaget skall studenterna utveckla en bred digital kompetens. Informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs I detta avsnitt görs ett övergripande försök att ringa in några aspekter av IT som kunskapsområde. Ett begrepp som blir allt vanligare vid diskussioner kring och beskrivningar av kompetenser inom detta område är digital kompetens (se t.ex. EU-kommissionen, 2007). En syn på digital kompetens är att den utgörs av didaktiska, tekniska och teoretiska kompetenser. Den digitala didaktiska kompetensen handlar om att kunna välja arbetsformer, arbetssätt och digitala verktyg som passar innehåll, tänkt utfall och omgivande kontext på bästa sätt. Det innebär bl.a. förmågan att kunna bedöma när, varför och hur IT skall användas som resurs för lärande. Den digitala tekniska kompetensen innebär att kunna avgöra vilka digitala resurser som är lämpliga att använda i ett pedagogiskt sammanhang. Det innefattar kompetensen att handa tekniken, att kritiskt pröva och granska ny teknik och nya digitala lärresurser. Den digitala teoretiska kompetensen innebär att man har teorier och metoder för lärande som är anpassade för IT-pedagogiska verktyg och dess användning. Det innebär även förmågan att utifrån teoretiska insikter kring möjligheter och begränsningar för lärande med digitala resurser omsätta detta till praktisk handling.
Detta sätt att se på IT används inom LIKA-projektet. 1 Akronymen LIKA kommer sig av projektets fokus på lärandeprocesser, informationsprocesser, kommunikationsprocesser och administrationsprocesser, där var och en av dessa fyra processer skall ses i relation till de didaktiska, tekniska och teoretiska kompetenserna. Exempelvis handlar den digitala didaktiska kompetensen om att kunna välja arbetsformer, arbetssätt och digitala verktyg i relation till lärandeprocesser (t.ex. förstå hur digitala resurser kan stödja lärande), informationsprocesser (t.ex. kunskaper om upphovsrätter), kommunikationsprocesser (t.ex. förstå kommunikations villkor i kursplattformar) och administrationsprocesser (t.ex. digitalt dokumentera elevers lärande). På motsvarande sätt kan lärandeprocesser, informationsprocesser, kommunikationsprocesser och administrationsprocesser relateras till de tekniska och teoretiska kompetenserna. Ett annat sätt att diskutera IT för lärare förs i utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). I utredningen diskuteras IT för lärare i termer av att IT kan ses omfatta tre dimensioner: IT som verktyg och informationskälla, IT:s möjligheter till förnyelse och fördjupning samt IT:s sociala dimension. Som verktyg och informationskälla kan IT användas i lärarens egen undervisning och yrkesutövning. Det handlar då såväl om att kunna hantera den teknologi och de lärresurser (t.ex. programvaror eller lärplattformar) som finns tillgänglig, som att kunna omsätta detta till ett pedagogiskt genomtänkt undervisningsinnehåll. I detta är det rimligt att anlägga ett ämnesdidaktiskt perspektiv för att på det viset beakta varje ämnes särart och skilda förutsättningar, behov och möjligheter att använda IT som verktyg och informationskälla. Som lärare är det viktigt att ha kunskaper om hur, när och varför man ska använda IT i arbetet. Exempelvis när IT kan vara till stöd för elevernas lärande, i kommunikationen med föräldrar och kollegor och i planering och dokumentation av undervisning och lärande. Den andra dimensionen handlar om IT:s möjligheter till förnyelse och fördjupning genom att ny teknologi och den ökande andelen öppna digitala lärresurser skapar nya möjligheter för undervisning och lärande samt för lärares arbete och elevers lärande. Grunderna för att kunna använda IT för förnyelse är t.ex. omvärldsanalyser, förmåga att se möjligheter, vilja och mod att prova samt kreativitet. Den tredje dimensionen handlar om IT:s sociala dimension, om frågor relaterat till IT som samhällsföreteelse och till samspelet mellan människor. Frågor kring samhällsutveckling, media, sociala medier, säkerhet, källkritik, informationskompetens, värderingsfrågor, etik, identitet och kulturer är exempel på några frågor som då blir relevanta. Till detta kommer aspekten om lärarstuderandes lärande. Lärarstuderande skall lära hur man kan lära andra att hantera teknik och handskas med frågor relaterad till ett digitaliserat samhälle. Lärarstuderande skall också lära hur man kan lära andra att lära med hjälp av modern teknik och öppna digitala lärresurser. Allt detta ställer särskilda krav på hur dessa frågor tas upp i lärarutbildningen. Sammantaget kan sägas att en digital kompetens utgörs av kunskaper, förståelseformer, färdigheter, förmågor, värderingsförmågor och förhållningssätt relaterat till informations- och kommunikationsteknik och dess användning och effekter. En digital kompetens kan ses som bestående av dels ämnesspecifika kompetenser, dels av generella kompetenser möjliga att överföra till en mängd olika sammanhang. Ovanstående sätt att försöka diskutera vad digital kompetens är skall närmast ses som inspiration och hjälp att analysera det egna ämnet och kunskapsområdet för att komma åt 1 LIKA-projektet är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Kungliga tekniska högskolan, Kungliga musikhögskolan i Stockholm. Projektet är ett av tre projekt som under åren 2006-2011 stöds av KK-stiftelsen utifrån satsningen på IT i lärarutbildningen. Se http://lika.pbworks.com
vilka aspekter av digital kompetens som är möjliga och rimliga att ta fasta på i undervisning, i forskning och vid kompetensutveckling. LuNs förväntningar på den högskoleförlagda utbildningen Lärarutbildningskansliet gör beställning av kurser. Utifrån denna beställning är det ämnesavdelningar och utsedda kursansvariga som har att, utifrån sin expertis inom området, överväga och avgöra vad som är giltigt kunskapsstoff relevanta för läraryrket samt vad som är relevanta arbetssätt och arbetsformer. Gällande den högskoleförlagda utbildningen förväntar sig LuN att: - kursansvariga och undervisande lärare analyserar och överväger om, och i så fall i vilken mån, det är relevant och möjligt att inom kursens ram och utifrån de perspektiv som kursen bygger på, finns möjligheter att relatera till för IT-området relevanta kunskaper, förståelseformer, färdigheter, förmågor, värderingsförmågor och/eller förhållningssätt. - ovanstående analyser och överväganden leder till att relevant kunskapsstoff och relevanta arbetssätt och arbetsformer synliggörs och formuleras skriftligt i kursplaner och/eller studiehandledningar. Det innebär att inom området relevanta lärandemål och kursmoment, relevant litteratur och andra lärresurser, relevanta arbetssätt och arbetsformer, samt relevanta examinationsuppgifter och examinationsformer tydliggörs. - ovanstående analyser och överväganden görs utifrån en samlad bild av de kurser och kursmoment som ämnesavdelningen ansvarar för i lärarutbildningen, sett utifrån en students studiegång. Det innebär att om ämnesavdelningen är involverad i flera kurser i lärarprogrammen bör analyser och överväganden göras över hur de IT-relaterade frågorna kan behandlas i de olika kurserna så att de logiskt bygger på varandra. LuN förväntar sig att detta tydliggörs i relevanta dokument. - att undervisande lärare har relevant utbildning för att kunna använda och problematisera IT som pedagogisk resurs, samt att de utifrån detta aktivt förmår bidra till att utveckla studenternas digitala kompetens. LuNs förväntningar på den verksamhetsförlagda utbildningen Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ger vittomfattande möjligheter för studenter att möta IT, att utveckla den egna digitala kompetens samt att bidra till verksamhetsutveckling genom att i verksamheterna tillämpa och sprida aspekter av den egna digitala kompetensen. Mötet med barn och ungdomar i deras skol- och förskolevardag ger möjlighet för lärarstuderande att i verkliga situationer utveckla och tillämpa sin digitala kompetens. Det innebär även möjligheter att ur lärares perspektiv använda digitala resurser för uppföljning, utvärdering och administration. Gällande den verksamhetsförlagda utbildningen förväntar sig LuN att: - alla studenter har tillgång till inloggningsmöjligheter i skoldatanätet/intranätet i den kommun i vilket de genomför sin VFU.
- att det inom den miljö inom vilket lärarstudenterna genomför VFU finns utbyggd infrastruktur vad gäller för verksamheten relevant teknik och relevanta lärresurser. - att lokala lärarutbildare har relevant utbildning för att kunna använda och problematisera IT som pedagogisk resurs, samt att de utifrån detta aktivt förmår bidra till att utveckla studenternas digitala kompetens. - att det inom den miljö vid vilket lärarstudenterna genomför VFU finns goda möjligheter för de lärarstuderande att ta del av arbetssätt och arbetsformer kring hur IT används som såväl pedagogisk resurs som resurs för uppföljning, utvärdering och administration. - att studenterna under VFU ges möjlighet att pröva och utveckla arbetssätt och arbetsformer relaterat till IT som såväl pedagogisk resurs som resurs för uppföljning, utvärdering och administration. - att lärarstudenterna under VFU tar initiativ till att pröva och utveckla arbetssätt och arbetsformer relaterat till IT som pedagogisk resurs. LuNs förväntningar på utbildningsledare verksamma inom lärarutbildningen Utbildningsledare verksamma inom lärarutbildningen ansvarar bl.a. för planering, beredning och fördelning samt beställning av kurser i lärarprogrammet. Vidare ansvarar de för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av program, kurser och uppdragsutbildningar samt för strategiska frågor kring programområdet. LuN förväntar sig att utbildningsledarna: - vid kursbeställning, i de fall det är befogat, anger om specifika aspekter kopplade till IT skall beaktas i kursen. - ser IT som en strategisk fråga och följer utvecklingen inom området. - vid uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring belyser frågan om IT i lärarutbildningen. LuNs förväntningar på stödjande infrastruktur inom den högskoleförlagda utbildningen Stödjande infrastruktur är nödvändig för att kunna bedriva utbildning och forskning inom ITområdet. Det innebär exempelvis i tillräcklig omfattning tillgång till såväl relevant teknik som
relevanta lärresurser. Stödjande infrastruktur utgörs även av fungerande nätverk samt av infrastruktur för service, support och utbildning inom området. LuN förväntar sig att: - att det inom högskolan som utbildningsmiljö finns en väl utbyggd infrastruktur vad gäller relevant teknik och relevanta lärresurser. - att resurser och stöd finns för att säkerställa att lärarutbildarna har goda möjligheter till kompetensutveckling för att dels själva använda IT som utbildningsresurs, dels kunna utbilda studenterna i att använda digitala resurser som utbildningsresurs. - att studenter har tillgång till relevant teknik och relevanta lärresurser samt support. LuNs förväntningar på studenterna Studenterna utgör centrala aktörer i lärarutbildningen. De skall utveckla de kompetenser som är relevanta för yrkesutövningen och fortsatt kompetensutveckling. Studenternas lärande är i fokus samtidigt som de skall ha möjlighet till inflytande och förutsättningar för att vara delaktighet i utbildningens utformning och genomförande. Studenterna kan i den bemärkelsen ses som aktiva deltagare i och medskapare av utbildningen och av utbildningssituationer. LuN förväntar sig att studenterna: - tar stort ansvar för den egna kompetensutvecklingen och det egna lärandet vad gäller att utveckla den egna digitala kompetensen. - aktivt medverkar till att utveckla lärarutbildningen i fråga om digital kompetens. LuNs förväntningar på forskare vid Högskolan i Gävle Forskning inom för lärarutbildningen relevanta kunskapsområden är av central betydelse för kunskapsutvecklingen, för lärarutbildningen och dess utveckling och för utvecklingen av verksamheter i skola och förskola. Forskning skall komma forskarsamhället, lärarutbildare, studenter och yrkesverksamma lärare tillgodo. LuN förväntar sig att forskare vid Högskolan i Gävle: - bedriver relevant forskning kring IT och digital kompetens kopplat till skola, förskola och lärarutbildning. - bidrar till att ytterligare utveckla och stärka grundutbildningen och studenternas lärande i frågor relaterat till IT och digital kompetens, såväl i de högskoleförlagda delarna av lärarutbildningen som i de verksamhetsförlagda delarna. - bedriver forsknings-, utvecklings- och samverkansprojekt med aktörer inom och utanför högskolan.
Referenser: EU-kommissionen (2007). Meddelande från kommissionen till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén. En europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön. Bryssel den 20.12.2007. KOM(2007) 833 slutlig. Prop. 2009/10:89 Bäst i klassen en ny lärarutbildning. Regeringens proposition 2009/10:89. 4 februari 2010. SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Utredningen om en ny lärarutbildning Stockholm: Fritzes.