STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor av vilka den försa mosvarar Dugga 1 och den andra Dugga 2. Duggapoäng från höserminen 2008 illgodoräknas om man ine besvarar dessa frågor. Den redje frågan mosvarar kursens seminariedel. Besvaras fråga 1, 2 och/eller 3 på enamen är de den poäng som då erhålles som räknas (även om poängen från duggan/duggorna/seminariedelen skulle vara högre). Observera a godkänd seminarieserie ger maxpoäng på fråga 3 och a de då ine finns någon anledning a besvara frågan. Varje fråga ger max 10 poäng, således oal 100 poäng. Poängen från samliga frågor adderas, och beygen säs enlig följande poänggränser: F (0-39), E (40-49), D (50-59), C (60-74), B (75-89), A (90-100). Resulae anslås senas den 27 februari 2009. Evenuella invändningar mo räningen av enamen ska framföras direk i samband med a enamen kvieras u. Lycka ill!
1 Fråga 1. Gilig credi från dugga 1 illgodoräknas endas om denna fråga ej besvaras. 1) Enlig vår makromodell kan riksbanken påverka inflaionen men aldrig arbeslösheen på medellång sik. Vilken Phillipskurva avbildar dea synsä? a) π = ( µ + z) α u. b) u = un. c) e π = π α u u ). d) u E ( n E e = u. E 2) Vad är skillnaden mellan Sveriges bruonaionalproduk (BNP) och Sveriges bruonaionalinkoms (BNI)? a) BNI men ine BNP ar hänsyn ill de inkomser som uppsår genom produkion i Sverige. b) BNI men ine BNP räknar bor den produkion som krävs för a behålla produkionen på en viss nivå i Sverige (deprecieringar). c) BNI men ine BNP ar hänsyn ill de neofakorinkomser som uppsår genom a svenskar arbear i andra länder. d) BNI beräknas ill skillnad från BNP bara i löpande priser 3) Jämviksarbeslösheen minskade i USA fr o m mien av 90-ale. Ange en möjlig orsak enlig vår makromodell. a) Federal Reserve förde en expansiv penningpoliik. b) Presiden Bush ökade de federala budgeunderskoe. c) En inensiv konkurrens mellan föreagen förekom i den allmer beydande IT-sekorn. d) USA devalverade under 90-ale. 4) Anag a saen ökar penningmängden penningubude på medellång sik? a) De minskar. b) De ökar. c) De är oförändra. d) De minskar förs och ökar sedan (J-kurvan). S M. Vad händer med de reala (fors. på näsa sida)
2 5) Anag a Riksbanken vill öka penningmängden a) Riksbanken säljer kora saspapper ill bankerna. b) Riksbanken köper kora saspapper från bankerna. c) Riksbanken säljer långa saspapper ill bankerna. d) Riksbanken köper långa saspapper från bankerna. S M. Hur gör man då? 6) Vad händer på kor sik om saen ökar G med 100 miljoner kr och samidig höjer skaen T med lika mycke? a) IS-kurvan skifar uå/höger. b) IS-kurvan skifar inå/vänser. c) IS-kurvan förblir oförändrad. d) IS-kurvan skifar förs inå/vänser och sedan uå/höger. 7) Hur påverkas, enlig Blanchard, den naurliga arbeslösheen u n av en förbärad eknologi? a) Den ökar. b) Den minskar. c) Den är oförändrad. d) Den minskar förs och ökar sedan. 8) Anag a inflaionen är 3% och den nominella illväxaken i BNP är 2%. Hur hög är den reala illväxaken i BNP? a) 1% b) 5% c) -1% d) -5% 9) Om inveseringarna är okänsliga för räneförändringar är a) LM-kurvan bran. b) LM-kurvan flack. c) IS-kurvan bran. d) IS-kurvan flack. 10) Vad besämmer luningen på eferfrågefunkionen ZZ i 45-gradersdiagramme? a) Den auonoma konsumionen. b) De exogena inveseringarna. c) Den marginella konsumionsbenägenheen. d) Sorleken på penningubude. (fors. på näsa sida)
3 Fråga 2. Gilig credi från dugga 2 illgodoräknas endas om denna fråga ej besvaras. 1) Anag a regeringen genomför en sram finanspoliik i en öppen ekonomi. Vad händer med handelsbalansen? a) Handelsbalansen försämras. b) Handelsbalansen förbäras. c) Handelsbalansens förändring beror på om Marshall-Lernervillkore är uppfyll. d) Handelsbalansen blir oförändrad. 2) Vad påverkar e lands illväx i BNP per capia i balanserad illväx (se Solowmodellen)? Vi anar a arbeskrafen och sysselsäningen ökar i samma ak som befolkningen. a) Den ekniska uvecklingen och befolkningsillväxen. b) Bara den ekniska uvecklingen. c) Inveseringskvoen. d) Landes uvecklingsnivå. 3) Anag a den amerikanska nominalränan är 3 procen och den svenska nominalränan är 4 procen. Vad säger ränepariesvillkore om finansmarknadens växelkursförvänningar? a) Finansmarknaden förvänar sig a den svenska kronan ska appreciera med 7 procen genemo dollarn. b) Finansmarknaden förvänar sig a den svenska kronan ska depreciera med 7 procen genemo dollarn. c) Finansmarknaden förvänar sig en appreciering av den svenska kronan genemo dollarn med 1 procen. d) Finansmarknaden förvänar sig en depreciering av den svenska kronan genemo dollarn med 1 procen. 4) Vad kallas en uppskrivning av valuans värde vid en fas växelkurs (d.v.s. man ändrar den fasa växelkursen ill en ny, fas nivå)? a) Real appreciering. b) Appreciering. c) Devalvering. d) Revalvering. (fors. på näsa sida)
4 5) Vilke av följande uryck definierar begreppe konsan skalavkasning (consan reurns o scale)? a) xy = F( xk, xn) K K b) sf = N δ N c) Y = F(K, N) d) K = (1 K + I + 1 δ ) 6) Anag a e land har en fas växelkurs E. Vad inräffar om saen ökar penningmängden, så a inflaionen siger? a) En real appreciering. b) En real depreciering. c) En real räna. d) En real invesering. 7) Anag a vå-årsränan (ränan per år på obligaioner med vå års löpid) är 3% och a den förvänade eårsränan om e år (den förvänade ränan om e år på obligaioner med e års löpid) är 1%. Vad är då eårsränan idag (ungefär)? a) 2% b) 3% c) 4% d) 5% 8) Anag a en naionalekonom har skrivi de svenska ränepariesvillkore som E e E i = i +. Hur har han då definiera Sveriges nominella växelkurs E E genemo dollarn? a) Svensk prisnivå per enhe BNP i USA. b) USA:s prisnivå per enhe BNP i Sverige. c) Dollar per krona. d) Kronor per dollar. 9) I jämförelse med en sluen ekonomi är IS-kurvan för en öppen ekonomi a) branare b) flackare c) samma luning d) De finns ingen IS-kurva i en öppen ekonomi. (fors. på näsa sida)
5 10) Den gyllene regelns sparkvo är den sparkvo som i långsikig jämvik maximerar a) BNP per arbeare. b) Konsumion per arbeare. c) Bruoinveseringar per arbeare. d) Neoinveseringar per arbeare. Fråga 3. Frågan besvaras av de som ej har godkän på seminariedelen. Frågan ger maximal 10 poäng. a) Vad säger den ursprungliga konvergenseorin om möjligheerna för e land a uppnå en permanen högre BNP/capia (nivå) än andra länder? b) Vad säger den beingade konvergenseorin om möjligheerna för e land a uppnå en permanen högre BNP/capia (nivå) än andra länder. (fors. på näsa sida)
6 Fråga 4 10 Var och en av frågorna ger maximal 10 poäng Fråga 4. a) Anag a den svenska avkasningskurvan ser u som den heldragna linjen i figuren nedan, medan avkasningskurvan för EMU-område ser u som den sreckade. Vad skulle hända med avkasningskurvorna om Sverige gick med i EMU? Sverige EMU b) Anag a e land har fas, rovärdig växelkurs. Plöslig uppsår e ryke a lande kommer a devalvera om e år med 10%. Vad händer då med landes räna? Moivera. Fråga 5. Anag a produkionsfunkionen är Y = K N. a) Beräkna BNP när K = 49 och N = 81. b) Anag a både kapial och arbeskraf fördubblas. Hur sor blir då BNP? c) Anag a K / N är 4. Hur sor blir BNP/arbeare? d) Anag a sparkvoen är s = 0,1 och a deprecieringen är δ = 0, 05. Hur sor blir BNP per arbeare (Y/N) i jämvik om illväxen i arbeskrafen är noll? Visa för varje delfråga hur ni har kommi fram ill svare. Fråga 6. När den borgerliga regeringen illrädde hösen 2006 gjorde man arbeslöshesförsäkringen mindre förmånlig. Diskuera hur dea kan änkas påverka arbeslösheen på medellång sik. (fors. på näsa sida)
7 Fråga 7. Förklara varför a) AS-kurvan luar uppå, b) AD-kurvan luar nedå. Fråga 8. a) Vilken naionalekonom mynade begreppe den osynliga handen? b) Vad menade han med dea begrepp? c) Under vilke århundrade levde han? Fråga 9. Beaka 45-gradersdiagramme och makromodellen Y = C + I + G + NX för en öppen d1 ekonomi, där C = c0 + c1 ( Y T ) och NX = X Y. Anag a I, T, G, X och ε besäms ε exogen. Anag vidare a I=500, G=300, a saens budgesaldo är lika med noll, X =100, ε=1 och a paramerarna har följande värden: c 0 =150; c 1 =0,75; d 1 =0,25. a) Beräkna BNP i jämvik. b) Beräkna muliplikaorns sorlek. c) Anag isälle a ekonomin vari sluen. Vad hade muliplikaorn då vari? Förklara inuiiv varför muliplikaorns sorlek skiljer sig mo svare i fråga b). Fråga 10. Anag a saen höjer barnbidragen och finansierar denna höjning genom a rycka mer sedlar. Visa med e IS-LM-diagram vad som händer a) på kor sik, b) på medellång sik.