2012-08-12 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Förskola Avesta, datum: 2012-09-17 Resultatenhetschef: Bengt Albertsson och Karin Vestman 1
Bildningsförvaltningens resultatenhet, förskola/grundskola Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av förskolornas verksamhet och resultat, samt ge en beskrivning av strategier för förskolornas verksamhetsutveckling under läsåret 2012/2013. Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen -Nationella styrdokument -Skollag och läroplan -Kommunala styrdokument -Verksamhetsmål i Mål- och budgetdokumentet -Verksamhetsplaner Avesta kommuns förskolor Centrala förskoleområdet: Bergsnäs Blåkullen/Montessori Prästkragen Skruvlådan Talgoxen Tjädern Violen Södra förskoleområdet: Hattstugan Igelkotten Leka Lära Törnrosa Våga vilja Horndals rektorsområde: Rödluvan By/Fors rektorsområde: Tallåsen Triangeln
Förskoleområdet Innehållsförteckning Förskoleområde/organisation 1. Normer och värden 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan 1.2 Barnhälsoteam 2. Barns delaktighet och inflytande 3. Utveckling och lärande 3.1 Språk 3.2 Matematik 3.3 Naturvetenskap och teknik 3.3 Hållbarhet 3.4 IT 4. Kvalitetsenkät 5. Implementeringsarbete, Lpfö 98/10 5.1 Planering/genomförande 5.2 Pedagogiskt ledarskap 6. Hem och förskola 6.1 Inskolningsenkät 6.2 Föräldrasamverkan 7. Kompetensutveckling 7.1 Individnivå 7.2 Verksamhetsnivå 8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål 8.1 Genomförande och måluppfyllelse 9. Identifierade utvecklingsområden
1. Normer och värden Förskolorna har arbetat med genusfrågor som bidragit till en ökad medvetenhet på området, vilket delvis ett pågående nätverk bidragit till. Fokus har också legat på inslag som handlar om att stärka kamratskap och på aktiviteter som syftar till att stärka barnens självkänsla. Modersmålsstödet har visat sig vara ett inslag som bidragit till att stärka självkänslan hos berörda barn. Aktiviteter inom ramen för förskolans värdegrundsarbete har genomförts men behöver synliggöras. Området Vägledande samspel är mer eller mindre känt i alla områden och har visat sig ha en god effekt i verksamheten, där förskolan haft en strategi och plan för aktiviteter på området. Alla förskolområden har efterfrågat utbildning i Vägledande samspel, för att öka sin kunskap på området. Dokumentationsarbetet ska kvalitetssäkras genom att alla områden ska arbeta med Pedagogiska målplaner med tillhörande mall för utvärdering, samt utveckla arbetet med Portfolion. Förskola-grundskola kommer att säkerställa tillsammans med förskolechefer att fortbildning sker inom området Normer och värden, delvis med hjälp av centralt stöd. Satsningen kommer delvis att bestå av Vägledande samspel, delvis av andra aktiviter som stödjer värdegrundsarbetet. 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan Alla har en Likabehandlingsplan och har genomfört kartläggningar, med utgångspunkt i Husmodellen, men incidentrapporteringen behöver intensifieras och följas upp. Nästa steg blir att dokumentera och arbeta mer medvetet med incidentrapporting, gällande uppföljning och åtgärder. Aktiviter för området Lika behandling, ska genomföras återkommande för såväl personal som i barngruppen. 1.2 Barnhälsoteam Barnhälsoteamträffar genomförs med olika frekvens i områdena. Specialpedagoger finns i förskolans verksamhet, vilka har tillsammans med ledningen ett särskilt ansvar för att barn i behov av särskilt stöd identifieras och får rätt stödinsats. Området är belyst men det finns fortfarande saker att utveckla som t ex. arbetet med insatser och kartläggningar. BHT-arbetet behöver planeras inom varje område, då struktur och innehåll måste utvecklas, för att uppnå en mer likvärdig insats på området. Miljön påverkar ett barns förutsättningar och det är också den som måste ses över så att förskolan skapar reella möjligheter till utveckling och trivsel. En central översyn kommer att genomföras under läsåret, gällande omfattning av specialpedagoginsats, specialistkompetens och resultat av gjorda insatser.
2. Barns delaktighet och inflytande Den reviderade läroplanen har bidragit till att området har blivit belyst under året. Flera förskolområden har upprättat handlingsplaner för att utveckla barnens möjligheter till inflytande och delaktighet i verksamheten. Där barnen getts möjlighet att delta och påverka innehållet i verksamheten. Det har genomförts en kommunövergripande fortbildningsinsats med tillhörande arbetsuppgifter på både individ- och gruppnivå. Där personalen fick skriva individuella reflektionsprotokoll, vilka utgjorde en grund för hur arbetet med att skapa goda möjligheter för barns inflytande skulle utvecklas i barngruppen. Alla förskolor ska ha upprättat en Pedagogisk målplan på området Barns inflytande och delaktighet under hösten 2012. Dokumentation gällande barns forum för inflytande och delaktighet ska finnas med i förskolans verksamhetsplan. 3. Utveckling och lärande Området utveckling och lärande har blivit belyst på alla förskolor under läsåret, då styrdokumenten varit tydliga med att förskolans verksamhet ska erbjuda barnen goda möjligheter till utveckling och lärande. Fokus har legat på att utveckla förskolans miljöer, så att barnen får möta en reell tillgång till utmaningar på alla nivåer. Ambitionen är att barnen ska få mötas av en stimulerande miljö, vilket både personal och ledning har medverkat till. Dokumentationsarbetet har utvecklats mer eller mindre på alla förskolor i kommunen. Dokumentationen av barnens lärande och utveckling är grundläggning för att kvalitetssäkra verksamheten och behöver utvecklas ytterligare. Likaså behöver arbetssätt för uppföljning, självvärdering och utvärdering utvecklas, vilket ledningen har ett särskilt ansvar för att leda genom sitt pedagogiska ledarskap. 3.1 Språk Utveckling har skett på det språkliga området, vilket kan ses i förskolans miljöer. Alla områden har satsat på att utveckla olika aktiviteter för barnen, i syfte att stödja barns möjligheter till att utveckla sitt språk. Specialpedagogerna har varit ett stöd på området och bidragit med olika inslag, som t ex Praxis-alfabet, Babblarna, Före Bornholms-modellen och TRAS. Utöka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos personalen och undersöka behovet av talpedagogisk kompetens inom förskolan.
3.2 Matematik Utveckling har skett på det matematiska området, vilket även kan ses i förskolans miljöer. Alla områden har satsat och utvecklat inslag och aktiviteter, i syfte att stödja barns möjligheter för att utveckla området. Fortbildningsinsatserna har bidragit till en ökad medvetenhet på området, vilket gör att matematiken blivit belyst i vardagen. Alla områden har en plan för vidare inslag och satsningar för matematiken. Ev. satsa på att ytterligare hitta strategier som stimulerar intresset för barn och pedagoger när det handlar om att möta matematiken. Det kan handla om plockmaterial med hjälp av utepedagogik. 3.3 Naturvetenskap och teknik Gällande NTA-områden som Jämföra-Möta, har alla förskolor planerat och erbjudit sina fem-åringar avsnitt för det området. Nya teman som Luft och Vatten har genomförts i verksamheten, på alla nivåer, utifrån att personalen har fått fortbildning på området. Flera förskolor har satsat på utbildning inom Friluftsfrämjandet, vilket påverkat aktiviter på området. En utvärdring av NTA-arbetet är viktigt att genomföra, där barnens lärprocesser ska synliggöras och ligga till grund för vidare satsningar på området. 3.3 Hållbarhet Grön flagg har genomförts i fler områden inom olika teman, vilket kommer att fortgå framöver. Arbetet med sopsortering pågår på de flesta förskolorna, där barnen ges möjlighet att få kunskap på området, genom praktisk tillämpning och spännande temaarbeten. Planer finns att påbörja aktiviteten på fler förskolor då arbetet med Grön flagg grundar sig på ett systematiskt arbetssätt som bidrar till att utveckla ett sådant tänk, vilket gagnar flera områden. 3.4 IT Utveckling och kvaliteten gällande IT-området skiftar. Alla områden har en ambition att utveckla området vilket påtalas som nödvändigt. Då vi har för avsikt att det ska vara en likvärdig kvalitet inom alla området, oberoende av förskola. En satsning på Starboards och I-pad har skett i verksamheten och flera förskolor tillhandahåller tekniken till barnen. Inslaget med I-pad finns för båda stora och små barn och bygger på styrdokumentens intentioner gällande teknikanvändning.
Förskolorna har överlag satsat på dokumentation och kameran med bildhantering är ett viktigt hjälpmedel för både barn och personal, som utnyttas frekvent. Fortbildning och fokusgrupper satsas det på framöver, för att skapa nätverk till att sprida goda exempel på aktiviteter och program som syftar till olika former av kunskapsinhämtning. 4. Kvalitetsenkät Kvalitetsenkät kommer att genomföras i februari 2013, på övergripande nivå. 5. Implementeringsarbete, Lpfö 98/10 Implementeringsarbetet har genomförts på alla förskolor, utifrån förskolans styrdokument. Insatser och fortbildning har skett under olika former och med ett varierat utfall. Fokus har legat på kunskapsinhämtning/förskolans möjligheter till utveckling och lärande, pedagogisk dokumentation och ansvarsområden för förskollärarna, samt arbetslag och det pedagogiska ledarskapet. Systematiskt kvalitetsarbete är ett nytt område i Skollag (2010:800), vilket ställer ett högre krav på området uppföljning och utvärdering, kopplat till en bedömning av verksamhetens resultat. Ett område; Södra förskoleområdet, har utvecklat ett tydligt system, med pedagogiska målplaner, uppföljnings- och utvärderingsdokument, samt pedagogisk dokumentation, vilket visat sig vara ett verktyg som förtydligar resultatbilden gällande genomförande, uppföljning, analys och utveckling. Alla områden har haft nyckelpersoner i verksamheten som haft ett särskilt ansvar för att delta i förskolans utvecklingsarbete utifrån införandet av Lpfö,98/10. Dessa har deltagit i olika forum och samverkansformer för att fördjupa sin förståelse för styrdokumentenes intentioner tillsammans med ledning. Utifrån Kvalitetsredovisningarna har resultatenheten förskola-grundskola beslutat om att alla förskole-områden ska tillämpa ett system, med Pedagogiska målplaner och utvärderingsdokument, där tydliga bedömningskriterier finns för avstämning. Underlagen ska ses som ett stöd för att mäta verksamhetens resultat utifrån styrdokumentens förväntningar och kommuniceras på alla nivåer, samt bidra till att synliggöra förskolans resultat inför kommande utvecklingssatsningar. Nyckelpersonsfunktionen kommer att fortsätta och ev. utvecklas. 5.1 Planering/genomförande Implementeringsplanerna utifrån den reviderade läroplanenen för förskolan, har sett olika ut för områdena och har inneburit mer eller mindre förändringar i verksamheten.
5.2 Pedagogiskt ledarskap Det pedagogiska ledarskapet har varit mer eller mindre tydligt i norra-, södra- och centrala förskoleområdet, vilket dels handlar om förutsättningar, dels om kunskap gällande organisation, ledning, planering och genomförande samt uppföljning. Det pedagogiska ledarskapet ska utvecklas och stärkas för alla områden, genom fortbildningsinsatser på olika nivåer. Området ska prioriteras på förskole- och skolledakonferenser och verksamhetsträffar med ledning av förskola-grundskolechefer. 6. Hem och förskola Under året har föräldramöten och utvecklingssamtal erbjudits på alla förskolor i kommunen. Förskolan är väl medveten om betydelsen av att samverka mellan hem och förskola, och olika former för det finns inom områdena. Nästa steg för ett flertal förskolor är att utveckla sina informationskanaler, med månadsbrev, välkomstbrev, och information på hemsidan samt genom den pedagogiska dokumentationen. Intentionen finns att nå ut till fler föräldrar och bidra till en reell delaktighet för dessa gällande förskolans verksamhet. 6.1 Inskolningsenkät Inskolningsenkäter genomförs året om, men formen gällande uppföljning av resultat behöver ses över och arbetas med, utifrån ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla området. Överlag får förskolan signaler om ett bra bemötande, där föräldrarna påtalar en tillit och tilltro till förskolans verksamhet. Belysa rutiner på området och säkerställa att resultatbilden kommuniceras med personalen, så att synpunkter kan beaktas och ligga till grund för en vidare utveckling på området. Översyn av föräldrar delaktighet i samband med inskolningen av sitt barn kommer att göras under läsåret. 6.2 Föräldrasamverkan Det finns en medvetenhet om betydelsen av detta och ambitionen är genomgående att det är ett viktigt område att beakta. Förskolan har generellt utvecklat sitt förhållningssätt, viket bidragit till en professionell inställning på området.
Det finns även tydliga anvisningar om vart vårdnadshavare ska vända sig om de har kritik på verksamheten. Utvecklingsledare/förskolechef, träffar alla nya familjer inom sitt närmaste område för ett inskolningssamtal, där övergripande samtal förs om verksamheten. Det kan ses som en förstärkt insats på det här området, för att påvisa vikten av att föra dialog, samverka och en ambition om att bidra till en förståelse för förskolans verksamhet. Förskolans intention är att vårdnadshavares delaktighet kan bli verklig i praktiken. Inslag som bidrar till att utveckla samtalsmetoder på förskolan bör utvecklas, för att kunna kommunicera på ett framgångsrikt sätt med alla. 7. Kompetensutveckling Läsåret kännetecknas av att det har skett satsningar på olika nivåer och under olika former. Förskolan har satsat på utbildningsinslag som i huvudsak ligger i linje med införandet av Lpfö 98/10, dess mål och intentioner. Såväl ledning som personal har deltagit i fortbildningssatsningar. Det har genomförts litteraturstudier, högskoleutbildning, studiecirklar och fortbildningssatsningar som kan ses som både intern och extern utbildning. Det råder en positiv inställning för att genomföra fortbildning inom förskolans verksamheter. Personalen medverkar i hög utsträckning till att genomföra olika former av utbildning och efterfrågar det likaså. Ledningen fortsätter att stimulera efterfrågan på utbildningsinsatser. Cheferna ansvarar för att säkerställa att det finns kompetens inom alla områden och för att bidra till att fortbildningsinsatser tillsätts där det behövs. Dessa identifieras och planeras utifrån Kvalitetsredoisningen och individuella kompetensutvecklingsplaner. 7.1 Individnivå Utbildning i Friluftsfrämjandets regi, Lärarlyft, -språk, -matematik, -systematisk kvalitetsarbete NTA-teman som Luft och Vatten, Litteraturstudier inom olika områden, Föreläsning gällande beteenden/problematik Utbildning gällande barn i behov av särskilt stöd Vägledande samspel Specialpedagogisk kompetens
7.2 Verksamhetsnivå Fortbildning har skett genom olika former, som t ex studiecirkel, studiebesök, litteraturstudier, arbetsplatsträffar, specifika utbildningstillfällen och en kommungemensam satsning gällande barns inflytande och Pedagogisk dokumentation genom en streamad utbildning från högskolan Dalarna, Matematik och språk har alla satsat på att utveckla. IT, vägledande samspel, pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete har en del verksamheter satsat på att utveckla HLR-utbildning Det har förekommit både intern och extern utbildning. Ledningen fortsätter att stimulera efterfrågan på utbildningsinsatser. Cheferna ansvarar för att säkerställa att det finns kompetens inom alla områden och för att bidra till fortbildningsinsatser tillsätts där det behövs. Dessa identifieras och planeras utifrån Kvalitetsredoisningen och individuella komptensutvecklingsplaner. 8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål Kunskaper och färdigheter Kompetensutveckling Trygghet/Jämställdhet och respekt för individen Delaktighet och inflytande Särskilda utvecklingsområden 8.1 Genomförande och måluppfyllelse Personalen har fått information om Bildningsstyrelsens verksamhetsmål av förskolechef och utvecklingsledare och arbetet i linje för att verkställa dessa. Implementeringsarbetet av Lpfö 98/10 har genomförts i alla områden, utifrån upprättade planer. Resultatet skiftar och arbetet fortsätter. De övergripande språk- och matematikplanerna ligger i linje med nationella styrdokument och är kända i verksamheten. De utgör en grund för förskolans arbete på respektive område. Handlingsplanerna ska aktualiseras igen inför läsåret 2012/2013 och finnas med vid upprättade av pedagogiska målplaner för matematik och språk. Andelen personal med pedagogisk utbildning har ökat en liten del, genom att barnskötartjänster har ersatts med förskollärartjänster vid pensionsavgångar, eller andra avgångar. Arbetet fortgår dock.
Gällande extra fokus på människans lika värde; så har alla förskolor Likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling, vilka tillämpas i verksamheten. Det finns en påbörjad satsning inom de flesta förskolorna gällande Vägledande samspel, vilket handlar om att utveckla ett meningsskapande förhållningssätt. Planen är att det ska påbörjas överallt innan läsårets slut, med hjälp av planerade fortbildningsinsatser. All personal har deltagit i fortbildning gällande barns delaktighet. Handlingsplaner, alternativt en Pedagogisk målplan som förtydligar vad det handlar om i praktiken, har upprättats och samtalats om i varje arbetslag. Gällande samverkan för att bredda kulturutbudet så har det skett i en mindre skala, mer eller mindre i de flest områden. Det handlar i huvudsak om teaterinslag, men också om deltagande i kulturutbudet på Avesta Art i Verket. 9. Identifierade utvecklingsområden Det systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats i alla områden, men har kommit olika långt. Alla områden har påtalat ett behov av att utveckla kunskaper på området och implementeringsarbetet kommer att pågå även under läsåret 2012/2013. Med fokus på Pedagogiska målplaner och system som medverkar till att öka personalens medvetenhet utifrån uppdraget. Det pedagogiska ledarskapet kommer att fokuseras på i ledningsgruppen för att stärka och utveckla området i praktiken. I stort sett har alla områden efterfrågat kunskaper gällande Vägledande samspel, som handlar om ett utveckla ett medvetet förhållningssätt i mötet med andra och med formen av kunskapsinhämtning och gränssättning. Språkstödjande insatser har identifierats som utvecklingsområden i förskolornas Kvalitetsredovisningar, och ska prioriteras gällande fortbildning och planering av innehåll och genomförande i förskolan. Förskolorna finns även med i projektet Avesta läser och kommer att få stöd av barnbibliotekarie för att utveckla området. Behovet av talpedagogiskt stöd i förskolan ska undersökas under läsåret och bearbetas beroende på utfall och påtalade behov.