Treälvens förskola. Helene Åkerlind. Innehållsförteckning



Relevanta dokument
TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Skogsgläntans förskola

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Smörkransens förskola Leif Engkvist Förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Melleruds Kommun. Skollagen kap 4. Kvalité och inflytande

Mjölnargränds förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsplan

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Arbetsplan 2015/2016

Lokal Verksamhetsplan. Läsåret Soltunets förskola. Nora kommun

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner... s Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun... s. 4

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK)

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan 14/15

Arbetsplan för Violen

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan. Killingens förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan Förskolan Sjöängen Avd. Lingon Utvärdering 27/5 2016

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET. SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER. Treälvens förskola. Arbetsplan

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Kvalitetsrapport för

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Kommentarer till kvalitetshjulet

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Tyck till om förskolans kvalitet!

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), verksamhetsår

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kvalitetsredovisning Läsåret

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan Mjölnargränds förskola Avd. Blå Utvärdering 20/5 2016

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Smörkransens förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

2.1 Normer och värden

Mjölnargränds förskola

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Innehå llsfö rteckning

Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Transkript:

Treälvens förskola Helene Åkerlind 120625 Innehållsförteckning

Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Treälven är en F-9 enhet som har hand om barn och ungdomar 0-16 år. Utöver förskolan har vi även F-9 skola, fritidshem, öppen förskola och bibliotek. Treälvens förskola är centralt belägen i Lits samhälle. Förskolan har totalt sju avdelningar fördelade på två byggnader(fem respektive två avdelningar). Förskolans lokaler är nybyggda respektive nyrenoverade och håller en mycket hög standard. Vi har ett eget tillagningskök med tillhörande mottagningskök. Omsättningen för hela enheten är drygt 25 miljoner kronor och vi arbetar utifrån kommunens resursfördelningssystem. Barngrupperna är organiserade från 1-5 år på samtliga avdelningar. Vi har 28 anställda och plats för 138 barn. Förstärkningslokaler har iordningställts för att kunna ta emot ökat antal barn. Det finns också en familjecentral med en anställd förskollärare. Hela enheten arbetar med följande prioriterade mål: ökad måluppfyllelse i tidig ålder och höjt meritvärde. För att detta ska bli verkligt krävs att detta arbete påbörjas redan i förskolan. De mål som finns i denna dokumentation ska ses som delmål för att stödja de prioriterade målen. Under året har resurser lagts på flera kompetensutvecklingsområdet bland annat har en anställd från varje avdelning genomgått en implementeringskurs om förskolans nya styrdokumen på Mittuniversitetet. Förskolan räknas som en egen skolform i nya Skollagen från och med 1 juli 2011. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Vi har väl utvecklade rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Vid läsårsstart utarbetar vi en arbetsplan för läsåret. Arbetsplanen bygger bland annat på åtgärder för utveckling som vi uppmärksammat i vårt systematiska kvalitetsarbete. Arbetsplanen ligger sedan till grund för planering av verksamheten. Arbetsplanen följs kontinuerligt upp. I slutet av vårterminen utvärderas hela arbetsplanen och en analys sker. Denna dokumentation är en sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Värdegrundsfrågor Språkgruppens arbete Mattegruppens arbete Naturvetenskap och teknik Arbete kring pedagogisk dokumentation Utvecklat arbete med barns inflytande Utöka barnens möjligheter till rörelse och lek Arbete med likabehandlingsplanen

4. Utvecklingsområde 2011/2012 Kunskaper Trygghet och arbetsro Barninflytande Hälsa 5. 1-5 Områden i förskolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen.

5.1. Normer och värden Förskolans mål. Sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Målkriterier: Fler som svarar på kommunens föräldraenkät. Barnens trygghetsenkät. Vi ser att barnen tagit till sig Snick och Snack temat. Insatser för att nå målet: Vad När Ansvarig Vi fortsätter med Snick och Snack temat Dilemma pärmen (Papegojan Bettan) Göra reklam för/informera om vikten av kommunens föräldra enkät Kartläggning av likabehandlingsplanen Friendsutbildning Implementeringsinsatser Pedagogisk dokumentation Pimutbildning Ex. föräldrafika med möjlighet att fylla i enkäten Ht-2011 Ht-2011/ Vt-2012 Avd/värdegrundsgruppen Avdelningsvis Avdelningsvis Avd/ Värdegrundsgruppen All personal En från varje avd 5 personal Deltagande personal Resultat: Målet är till stor del uppfyllt. Analys lärdomar: Vi tycker att barnen har ett bra förhållningssätt till varandra. Det ser vi genom att de lekar bra, är hjälpsamma, mer empatiska, omtänksamma och det är färre konflikter. Barnen känner Snick och Snack figurerna. Viktigt att ta hjälp av specialpedagogen tidigt. Likabehandlingsplanen benämner vi som snällpappret. Vi fortsätter att använda Snick och Snack som värdegrundsmaterial. Fortbildningarna har gett oss kunskap för att vidareutveckla vårt arbete. Eftersom det aldrig blev någon gemensam kommunenkät kunde vi inte göra reklam för den.

Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter att använda och utveckla Snick och Snack materialet. Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete med pedagogisk dokumentation, Friends, It och implementering av arbetsplanen. 5.2. Utveckling och lärande Förskolans mål. Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära med betoning på språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Målkriterier: Vi för aktiva diskussioner om barns språkutveckling, matematik samt naturvetenskap och teknik utifrån reviderade lpfö-98. Insatser för att nå målet: Vad När Ansvarig Tema Snick och Snack Didaktik i förskolan (Vad, hur, varför, för vem) Dissekera läroplanens mål angående språk, matematik, naturvetenskap och teknik Språkgruppträff? mattegruppsträff? (Syfte, tydligt uppdrag) Pim Pedagogisk dokumentation Implementerings insatser P-möte ht-11 P-möte Vt-12 1 gång under året? Avd.vis Förskolechef / Specialpedagog/ utvecklingsledare. Utv.led, spec.ped och förskolechef Avdelningsvis, Förskolechef Deltagande personal 5 personal 1 personal/avd Resultat: Målet är uppfyllt. Analys lärdomar Barnen är intresserade och nyfikna. Det ser vi genom att flera barn läser, skriver, lekskriver, rimmar, leker med språket och lyssnar på ljud.

Barnen benämner och använder matematik i vardagen både inne och ute. Alla nybörjare i skolan genomgår ett fonolekstest tidigt under sin första hösttermin oberoende om de börjar årskurs 1 eller förskoleklass. Årets resultat är högt 82, 8 % klarade testets nivå 12. Kommunens mål är att minst 60 % ska klara detta. Varje avdelning har fått återkoppling utifrån sina resultat och tankar hur arbetet kan fortsätt framåt så att språket utvecklas ytterligare. Vi har arbetat mycket med olika experiment. Bland annat gemensamma aktiviteter under begreppet Utmaningen där en avdelning utmanar övriga. Några avdelningar har gjort byggrum, vi har sått och planterat. Vi får in teknik i vårt arbete med våra Ipads. Vi fick våra första Ipads strax före lucia och därefter har användandet av ipaden exploderat. Vi utgår i större utsträckning från förskolans läroplan; Lpfö-98 och didaktik när vi planerar och utvärderar verksamheten. Pedagogerna är mer medvetna om matematiken i vardagen. Vi har blivit bättre på att benämna och se matematiken. Det har varit enkelt och roligt att jobba med olika experiment. Naturvetenskap är ett stort område som vi behöver lära oss mer om. En avdelning har bokat NTAlådan som handlar om vatten som hela förskolan kan använda framöver. En annan har gjort mattelådor, som kommer att kunna användas av alla avdelningar kommande år. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi kommer att använda oss av de kunskaper som de som gått implementeringskursen av förskolans nya styrdokument på Mittuniversitetet, kurser i pedagogisk dokumentation samt Pedagogiskisk It Media (PIM) lärt sig. Vi vill utveckla vårt arbete med boksamtal, lotusschemat, språklådor och matte i vardagen samt naturvetenskap. Fördjupa oss mer i didaktik. Utveckla vårt arbete med pedagogisk dokumentation och Ipads där vi bland annat gör sagor och filmer. En avdelning har gjort mattelådor som alla avdelningar kan använda sig av. Pedagogerna behöver mer kunskap om naturvetenskap och teknik. Vi behöver tänka på hur vi arbetar med de små barnens lärande. 5.3. Barns inflytande Förskolans mål. Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Målkriterier: Utveckling av Snick och Snack temat Insatser för att nå målet: Vad När Ansvarig Barnens trygghetsenkät Snick och snack tema 1-2 ggr termin Arbetas med under hela läsåret 2011/12 Mentor/avd.vis Avd.vis

Pedagogiskt Cafe utifrån Barnens delaktighet och barnens möjlighet till påverkan utifrån Snick och Snack Vidareutveckla barnråd Didaktik i förskolan Pimutbildning Pedagogisk dokumentation Implementeringsinsatser. Nov-11 P-möte Ht-11 Avs.vis, utv.led kallar. Avd.vis Fsk.chef/ spec.ped/utv.led Deltagande personal 5 st personal 1 personal/avd Resultat: Målet är uppnått. Analys lärdomar: Vi har fungerande barnråd. Barnen är mer delaktiga i planering och utvärderingar av verksamheten både inne och ute. Vi använder trygghetsenkäten. Det är viktigt att ta till vara barnens tankar och förslag. Barnråden har gett bra tillfällen till att diskutera dilemmafrågor med barnen och där bearbeta värdegrundsfrågor. Genom våra didaktiska diskussioner har vi blivit mer uppmärksamma på vad, hur, för vem och varför vi planerar. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi kommer att ta tillvara barnens tankar, ideer och intressen och utifrån det utforma miljön och lokalerna. Vi kommer att utveckla vårt arbete med vår interaktiva whiteboardtavla och våra Ipads.

5.4. Förskola och hem Förskolans mål. Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten Målkriterier: Större deltagande i kommunens föräldraenkät Insatser för att nå målet: Vad När Ansvarig Utvärdera utvecklingssamtals mappen Vt-12 Avd-vis Göra reklam för kommunens föräldraenkät Föräldrafika vt-12 Avd.vis Friends utbildning erbjuds föräldrarna Ht-11 Värdegrundsgruppen Resultat: Målet delvis uppnått eftersom det inte blev någon kommungemensam föräldraenkät. Analys lärdomar: Det är viktigt med en mycket god föräldrakontakt. Vi tycker att vi har en mycket god kontakt med föräldrarna. Vi har flertalet aktiviteter tillsammans. Som exempel kan vi nämna föräldraråd, föräldrafika, Lucia, soppmiddagar, vårfest, loppis, föräldramöten samt vinterfest. Vi har erbjudit Friendsutbildning. Kommunen lämnade inte ut någon enkät i år så det målet har vi inte uppnått. Till en del utvecklingssamtal har vi använt Ipaden och filmat barnen vilket har varit väldigt uppskattat av både föräldrar och barn. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi har pratat om att ha olika teman på föräldramöten tex att bjuda in Robert vår kock för att berätta om köket och maten på förskolan och någon från BVC. Vi behöver utveckla en föräldraenkät.

5.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål. Att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens Övergång till dessa verksamheter. Målkriterier: Vi har ett fungerande överlämnande till Skola/förskoleklass Insatser för att nå målet: Vad När Ansvarig Se över överlämnande blanketterna/rutiner Ht-11 Fsk.chef, spec.ped, utv.led + Skola Erfarenhets utbyte mellan verksamheterna ex.vis Spökskrivning och Kiwimetoden, Snick och Snack Förskola/skola Värdegrundsgrupp, utv.led, spec.ped, förskolechef. Resultat: Målet är stor del uppnått. Analys lärdomar: Vi har haft överlämningssamtal från förskolan till förskoleklass och år 1. Det har varit positiv respons från föräldrar och pedagoger med samtalen. Vi har bjudit in förskoleklassen på Birgergympa och Snick och Snack teater. Erfarenhetsutbytet när det gäller Kiwi och spökskrivning har fått stå tillbaka för annat. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätta med överlämningssamtalen som ska utvärderas av föräldrar och pedagoger. Fortsätta med gemensamma aktiviteter förskola och förskoleklass samt Pedagogiskt utbyte mellan verksamheternas pedagoger.

6. Hälsa och livsstil Förskolans mål. Att barnen utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Målkriterier: Planerad och utöka barnens möjlighet till rörelse och lek. Insatser för att nå målet: Vad När Ansvarig Gymnastik Friskvårdstimme för personalen Kost/ Matråd Hålla hygienplan aktuell Resultat: Målet är uppnått. 1 gång veckan Möjlighet 1h veckan 1gång ht-11/ 2ggr vt-12 Löpande hela året Varje avdelning Varje avdelning Varje avdelning + Kök och Förskolechef Varje avdelning Analys Lärdomar: Gymnastiken är mycket uppskattad av barn, föräldrar och pedagoger. Vi ser att barnen utvecklas motoriskt. Vi har fungerande matråd och bra samarbete med köket. Vi har en fungerande hygienplan. Engagerad personal ger aktivare barn. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Utnyttja gymnastikhallen mer när den är ledig. Mer strukturerad och planerad gymnastik för att kunna utmana barnen ännu mer. Ta tillvara årstiderna tex åka mer skidor på vintern. Se ver om det är möjligt att schemalägga friskvårdstimmen

Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans mål: Utveckla bättre arbetsprocessa, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbätta förutsättningarna för barn att lära utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Målkriterier: Vi utvecklar vårt kunnande om hur vi kan förbättra verksamheten genom uppföljning, utvärdering och utveckling. Ett ökat deltagande på kommunens föräldraenkät Insatser för att nå målet: Vad När Ansvarig Snick och Snack Temat Avd.vis Arbetsplan Barnens utvecklingsplaner Kommunenkäten. Didaktik i förskolan Implementeringsinsatser Pim utbildning Pedagogisk dokumentations utbildning Friends utbildning Första P-mötet, löpande läsåret 2011/12 Under läsåret Vt- 2012 Fsk.chef/Avd Mentor/ förskollärare Föräldrar/Avd Fsk.chef, spec.ped, utvledare 1 personal/avd Deltagande personal 5 st personal Alla Resultat: Målet är uppnått. Analys-lärdom: Ipaden har varit ett mycket bra hjälpmedel för att dokumentera och reflektera. Det är viktigt med fortbildning och att vi tar till vara och utvecklar vår verksamhet med det vi lärt oss. Vi tycker att vi har en mer medveten verksamhet. Vi har börjat använda Ipaden på utvecklingssamtalen för att visa på barnens utveckling och lärande. Vi har goda grundkunskaper i hur vi kan arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling genom våra fortbildningar i pedagogisk dokumentation, implementeringskursen,friends utbildningen och Pim. Vi har diskuterat didaktik på våra personalmöten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi kommer att fortsätta att diskutera och fördjupa oss i förskolans läroplan, Lpfö-98. Vi vill få mer kunskap om lotusschemat genom att börja använda det mera. Vi har köpt in en bok och cdskiva om detta. Två pedagoger kommer att gå en 7,5 hhps kurs i Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet anordnat av Karlstads universitet under höstterminen 12. 1 2

7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Se normer och värden 5.1 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Under läsåret har vi haft en specialpedagog knuten till förskolan på 40 %. Specialpedagogen är uppskattad av personalen och är ett stort stöd i den pedagogiska verksamheten så att verksamheten blir bra för alla. Viktigt att tidigt ta hjälp av specialpedagogen. 9. Redovisning av verksamheter inom Öppen förskola Öppna förskolan leds av en förskollärare och har öppen verksamhet för föräldrar med barn 0-6 år. Öppna förskolan bedriver öppen verksamhet tre dagar per vecka riktad till olika målgrupper. De övriga två dagarna erbjuds babymassage och föräldrautbildningar. Enskilda samtal med föräldrar erbjuds också utifrån önskemål. Öppna förskolan samarbetar med mödra- och hälsovården. Dessutom samarbetar förskolan och öppna förskolan genom att ha gemensamma studiedagar samt vissa p-möten. Specialpedagogen är länk mellan verksamheterna när det gäller arbetsplanen. Föräldra- och barnhälsan samt socialtjänsten. Verksamheten har en mycket hög nyttjandegrad och fyller en viktig funktion för Litsområdet. 10. Förskolechefens ansvar Treälven har en utvecklingsgrupp, som består av fem personer varav två som representerar förskolan. Gruppen arbetar för att utveckla hela verksamheten 0-16 år. Under året har de prioriterade målen varit tidig måluppfyllelse samt högt meritvärde. För att dessa båda prioriterade mål ska kunna bli verklighet krävs tidiga insatser redan på förskolan. 1 3

11. Förskolechefens samlade bedömning samt analys av prioriterade utvecklingsområden (presenteras i prioritetsordning) inför kommande arbetsår som lyfts till en förvaltningsgemensam bearbetning. Hela Treälvens enhet har samma prioriterade mål. Dessa mål är Tidig måluppfyllelse och Högre meritvärden. För att detta ska kunna ske krävs tidiga insatser redan på förskolan på verksamhetsnivå och med leken som verktyg. Samlad bedömning Treälvens förskola har genomfört en systematisk kvalitetshöjning läsåret 2011/12. Stort fokus har lagts på de nya styrdokumenten och didaktik under planeringsdagar och gemensamma kvällsmöten. Vi har fått en mer medveten verksamhet. Stora insatser har också lagts på kompetensutveckling, bland annat en kurs på Mittuniversitetet med syfte att implementera de nya styrdokumenten. 7 förskollärare, en från varje avdelning deltog. Dessa förskollärare har bildat en implementeringsgrupp, som ska vidareföra dessa kunskaper till alla pedagoger. Också kurserna i pedagogisk dokumentation och Pedagagogisk It media (PIM) har betydelse för verksamheten. Strax före jul kom ipads in i förskolans verksamhet och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten och dokumentationen är mycket stor. Flera avdelningar har förändrat sina miljöer och lokalerna utifrån barnens tankar, ideer och intressen. Tyvärr genomfördes ingen kommungemensam föräldraenkät under vt 2012. Det är av mycket stort värde att ha fungerade föräldraenkäten. Vi planerar att utarbeta en egen enkät till kommande vår. Prioriterade utvecklingsinsatser kommande läsår 1.fortsatt implementering av förskolans styrdokument via implementeringsgruppen på planeringsdagar, personal- och avdelningsmöten. 2. kurs i 7,5hhp vid Karlstads Universitet i dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet för 2 pedagoger. Detta ingår i förskollärarlyftet. 3. didaktik/kunskaper med bland annat naturvetenskap och teknik, ipads som pedagogiskt verktyg och som pedagogisk dokumentation, boksamtal, lotusschema, språklådor och matte i vardagen, små barns lärande samt interaktiv whiteboardtavla, Friends, Snick och Snack. 4. barninflytande 5. föräldraenkät- utveckla egen på enheten. Östersund den 25/ 6 2012 Helene Åkerlind Förskolechefens underskrift 1 4

1 5