Beroende Biologiska faktorer Hjärnan och dess belöningssystem



Relevanta dokument
Beroende och. Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende,

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Ungdomar och riskbruk

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Screening och utredning av drogproblem

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Läkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Beroendesjukdom. Samsjuklighet

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Sven-Olov Lindahl

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Sedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

Alkoholberoende, diagnos

Depressions och ångestbehandling

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium Övergripande W-K

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Avgiftning från opiater med Subutex

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Läkemedel och trafik

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr

Narkotikastrafflagen (1968:64)

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Nationell baskurs

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version

Läkemedel och trafik

ADHD-medicinering

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

3-månadersuppföljning

Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

TEMA: Droger Mitt namn:

Missbruk och beroende

Farmakologisk behandling av beroendesjukdomar. Örebro Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Oro, ångest och depression

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Psykisk hälsa och missbruk/beroende

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Centralstimulantiapåverkan

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Sedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

fakta om alkohol och hälsa

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Transkript:

Beroende Biologiska faktorer Hjärnan och dess belöningssystem Olof Blix, psykiater Beroendemottagningen Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping Olof.blix@lj.se

Missbruk, DSM IV > 1 av följande under senaste året Upprepad användning som leder till misslyckanden att fullgöra skyldigheter i arbete, skola eller hemmet Upprepad användning i riskfyllda situationer såsom bilkörning, arbete Upprepade kontakter med rättsväsendet som följd av missbruket Fortsatt användande trots återkommande problem.

Beroende, DSM IV 3 kriterier uppfyllda under 12 månader Tolerans Abstinens Större mängd/längre tid än menat Varaktig önskan eller misslyckade försök minska/kontrollera intaget Stor del av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen Viktiga aktiviteter åsidosätts p g a drogen Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär därav

Ärftlighet? Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Alkoholism: 40-60% genetisk ärftlighet. Resten individrelaterade miljöfaktorer Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism komplex!: flera sjukdomar, flera gener, varierande penetrans

Samsjuklighet. ADHD 30-50% Affektiva sjukdomar 25-45% - Depressioner > - Manier = - Bipolära (manodepressiva) Psykossjukdomar (40-50%) Ångest och paniksyndrom (25-50%?)

Administrationssätt kontra rus

Seriell, upprepad adaptation sänker baslinjen

Per Woxler 2005-10-12 Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy LUSTCENTRUM Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker Serotonin - () GHB GBL Alkohol - Glutamat HPA-Axeln () NMDArec Amygdala-känslomässiga minnen opiater Opiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Nicotin rec Nicotin Cannabis Minskad CB1 Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Endorfiner Enkefaliner Dopamin Frontalcortex GABA Sedation, Lugn Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Centralstim Amfetamin Kokain etc Lust/belöning -reward olust-relief

WHO klassificering. I. Morfintyp II. Alkohol, bensodiazepiner och barbiturater III. Amfetamintyp IV. Kokain V. Cannabis VI. LSD-typ

I Morfintyp OPIATER - Opium - Morfin - Heroin - Kodein OPIOIDER - Ketobemidon - Fentanyl - Dextropropoxifen - Buprenorfin - Tramadol - Metadon

Opiater som medicin -Smärta -hosta -diarré -stress, oro (NP!) -posttraumatisk stress -psykos (?)

Opiater missbruk - Kick, rus där fysisk o psykisk smärta blir oväsentlig - Äts, röks, sniffas/snortas eller injiceras - Mångtusenårigt. Opiumhålor. Opiumkriget. - Egna receptorer. Finns kroppseget endorfin.

II. Alk, bens, barb Bensodiazepiner - -Diazepam, Stesolid -Oxazepam = Oxascand, Sobril -Lorazepam = Temesta -Alprazolam = Xanor, Xanor depot, Alprazolam -Nitrazepam = Apodorm, Mogadon, Nitrazepam -Flunitrazepam = Fluscand, Flunitrazepam -Midazolam = Dormicum, Midazolam -Triazolam = Halcion

II. Alk, bens, barb Bensodiazepinliknande: -Zopiklon = Zopiclone, Zopiklon, Imovane -Oxazepam = Oxascand, Sobril -Zaleplon = Sonata Barbiturater -Fenobarbital = Fenemal

Bensodiazepiner missbruk Äts, snortas eller injiceras. Ofta i tillägg till annat missbruk - förstärker opiateffekt - lugnar ner efter amfetaminrus - mot alkoholabstinens

Skador Bensodiazepiner Ångest Sömnsvårigheter Psykos Delirium Muskelkramper Epilepsi Beroende

6 stora starköl med och utan mat Promille 2,5 2 1,5 1 0,5 0 21.00 22.00 23.00 24.00 01.00 02.00 03.00 04.00 05.00 06.00 07.00 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 Utan mat Med mat

Mängd ren alkohol i öl, vin och sprit Dryck Mängd Alkohol En flaska lättöl 33 cl 6 gram En flaska folköl 33 cl 9 gram En flaska starköl 33 cl 12-20 gram Ett glas vin 15 cl 12 gram Ett glas starkvin 5 cl 8 gram En flaska vin 75 cl 65 gram En flaska starkvin 75 cl 120 gram En trea starksprit 3 cl 10 gram En sexa starksprit 6 cl 20 gram En flaska starksprit 75 cl 240 gram

Alkohol påverkar kroppen Giftverkan på samtliga celler Direkt som cellgift Indirekt via metabola förändringar Via nedbrytningsprodukten acetaldehyd I oktober 2009 ändrade Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) acetaldehydens klassificering i fråga om cancerrisk från en förening som eventuellt orsakar cancerrisk för människor till en förening som orsakar cancerrisk för människor.

Självadministrering av alkohol och andra droger ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemen % of pre-drug baseline 200 FC C-P Hippo 150 AC DMT PAG CER 100 N.Acc VP LH VTA ARC SNr RN LC 50 Free choice between ethanol (6%) and water AMG 0-20 0 20 40 60 80 100 Time

Per Woxler 2005-10-12 Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy LUSTCENTRUM Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker Serotonin - () GHB GBL Alkohol - Glutamat HPA-Axeln () NMDArec Amygdala-känslomässiga minnen opiater Opiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Nicotin rec Nicotin Cannabis Minskad olust-relief CB1 Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Endorfiner Enkefaliner Dopamin GABA Frontalcortex Sedation, Lugn Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Centralstim Amfetamin Kokain etc Lust/belöning -reward

III. Amfetminer, CS Amfetamin Metamfetamin Dextroamfetamin ( ice) Metylfenidat (Ritalin) Koffein Ecstacy Nätdroger

CS som medicin Mot Narkolepsi - Modafinil (Modiodal ) - Amfetamin 5 mg Mot ADHD - Metylfenidata OROS (Concerta ) - Metylfenidat tablett o kapslar (Ritalin,,,Medikinet, Equasym depot ) - Dexamfetamin (Metamina )

IV. Kokain Kokain Crack Mycket snabbverkande Snabbt beroende Kraftig crash Infarkt Hjärnblödning Toleranmsutveckling

V. Cannabis (THC) Hasch (kådan) Marijuana (torkade blommor o blad) Synhexel (syntetisk) Hascholja (extraherad) Skunk (extra stark ) Spice

Skador cannabis Minnesstörningar, kognitiva störningar Hormonrubbningar Amotivation Personlighetsförändringar Ångest Depression Psykos

Per Woxler 2005-10-12 Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy LUSTCENTRUM Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker Serotonin - () GHB GBL Alkohol - Glutamat HPA-Axeln () NMDArec Amygdala-känslomässiga minnen opiater Opiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Nicotin rec Nicotin Cannabis CB1 Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Endorfiner Enkefaliner Dopamin GABA Sedation, Lugn Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Centralstim Amfetamin Kokain etc Minskad olust-relief Frontalcortex Lust/belöning -reward

VI Hallucinogener Psilocybin, Slättoppskivling, Meskalin (kaktus), Blomman för dagen, spikklubba LSD, STP, 2-CI, 2-CB, DOB, Ketamin, DXM Blottlägga det undermedvetna. Terapier Avgiftning

Skador av hallucinogener Psykos Panik/ångestsyndrom Depression Hormonförändringar (spec cannabis) Förändrad personlighetsstruktur Amotivation

Och nu.. Paus.Fika.30 minuter.

Vad behandlas medicinskt? Abstinenser, fr a opiat, alkohol och benso Intoxikationer Psykiska drog/alk-reaktioner LARO (Opiatberoende) Psykiatrisk samsjuklighet (ADHD, Affektiva sjukdomar, psykoser mm).

Abstinens Fysisk och psykisk, när drognivåer sjunker När dämpande medel lämnar kroppen blir man orolig och uppstressad; Exciterad. Dämpande droger ger tydligast fysisk abstinens Stimulerande medel ger mest psykiska symtom Abstinenssymtom talar för att man utvecklat ett beroende.

Alkoholabstinens Hög puls (>100 = behandling krävs) och blodtryck Svettningar Oro, nedstämdhet Darrningar Puls > 120 = risk för Delirium Tremens (DT)

Delirium Tremens Livshotande tillstånd Förvirring (konfusion), kissar i papperskorg Överretning i hela kroppen Kräver omedelbar farmakologisk behandling som dämpar överretningen i hjärnan. Bensodiazepiner till SÖMN, om otillräckligt: Haldol (5-10 mg)

Epileptisk kramp ( EP ). Vanligare hos slitna med dubbelberoende alk bensodiazepiner Behandlas med bensodiazepiner akut Förebyggs genom Carbamazepin (ge startdos 400-600 mg vid inäggning) Obs! Alk benspat försenad EP!

Wernicke-Korsakow Demensutveckling: konfusion, desorientering, rastlöshet. Konfabulationer. Neurologiskt: Ataxi, nystagmus, blickpares Förebyggs med Thiamin (Betabion ). Ges snarast vid misstanke. 100 mg (2 ml) omedelbart långsamt i.v. och ytterligare 2-3 ggr påföljande dagar.

Behandling alkoholabstinens B-vitaminer Bensodiazepiner (litet/stort schema) -Oxazepam -Diazepam Karbamazepin(Tegretol) Sömn

Skadeverkningar Alkohol Ångest Sömnstörningar Depression Psykos Delirium Demens Död Beroende Leverskador Gastrit magsår Pankreas - diabetes Perifera nervskador Bristsjukdomar Olyckor Muskelspänning, värk Hjärta, kärl BT!!

Könsskillnader Kvinnor tål hälften mot män Kvinnor mer utsatta (våld, sexmissbruk) Män troligen underrapporterat exv. Sex

Bensodiazepiner, abstinens Ångest, oro, irritabilitet; dysfori/nedstämd Yrsel, kudddkänsla i fotsulorna, tremor Öronsus/tinnitus, ljudöverkänslig Koncentrations- o minnessvårigheter Härtklappning, svettning, spända muskler Depersonalisation, derealisation, konfusion Kramper Epilepsi Ljuskänslig ( solglasögon inne) Delirium (psykos)

Bens-abstinens behandling Nedtrappning stegvis, långsamt Återgå aldrig till högre dosnivå under nedtrappning, ta bara vilopaus. Inläggning v.b. Översätt aktuell bzd till diazepam och oxazepam, ev stegvis. Tillägg Carbamazepin i slutet av nedtrapp (krampprofylax och stabiliserande). Apodos!!

Långsiktig beh BDZ-beroende Förklara mekanismerna. GABA-systemet mm, visa gärna lustcentrum -bilden Diagnpostisera bakomliggande sjd affektiv, neuropsyk, psykos? Behandla grundsjukdomen! Behåll stabiliserande anti-ep medicin 3-6 månader.

Cannabis abstinens Irritabiliet, koncentrationssvårigheter Sömnsvårigheter, olust, ångest, oro Inlärningsproblem, försämrad kognition Mycket långvariga besvär

Skador cannabis Minnesstörningar, kognitiva störningar Hormonrubbningar Amotivation Personlighetsförändringar Ångest Depression Psykos

Behandling, cannabisberoende Under abstinens: Klorpromazin 25-50 mg x 3-4 (licens Largactil ) Ev andra neuroleptica I låg dos Ev stabiliserande antiepileptica Efter abstinens: Diagnostisera o behandla eventuella andra diagnoser. Circadin 2 mg t n, eller Mirtazapin 15 mg

Skador av hallucinogener Psykos Panik/ångestsyndrom Depression Hormonförändringar (spec cannabis) Förändrad personlighetsstruktur Amotivation

Avgiftning Avgiftning/behandling Hallucinogener Sömn och oro: Largaktil 25 mg x 3 50 tn Ångestmedicin (benzo) några dagar (antihistaminer) under längre tid Diganostik

Behandling Hallucinogenberoende Avgiftning, vänta ut Largaktil, se cannabis! Tyngre antipsykotika vid starka symtom Stabiliserande antiepileptika I övrigt ingen specifik farmakoterapi Motivation o psykosociala insatser

Skador opiater Smärtsyndrom - Huvudvärk inkl migrän - Muskel- o ledvärk - Fibromyalgi Tarmdystonier Mag-tarm kramper Förstoppning Gallsten Beroende

Opiatabstinens Rinnsnuva, gäspningar, gåshud Oro och sömnstörningar. Rastlöshet. Värk i muskler, leder och i ben Lös mage diarré, bukkramper, kräkningar Elektrolytrubbningar som följd vid svår abstinens

Opiatabstinens, behandling Nedtrappning på korstolerant preparat. Buprenorfin ( Suboxoneschema ) Mirtazapin 30-45 mg t.n. Vätska och näring i.v. vid svår abstinens Neuroleptika vid svår abstinens Obs! Andra samtidiga beroenden, speciellt benso och alkohol!!

Behandling opiatberoende LARO = LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Metadonunderhållsbehandling (1965) Buprenorfin - Temgesic, Subutex, Buprenotex, Suboxone Naltrexon - Revia - Naltrexonimplantat

Intagningskriterier LARO Minimiålder 20 år 1 års dokumenterat opiatberoende, ICD-10 (endast heroin, morfin eller opium!!) Ej farligt sidomissbruk - interaktionsrisk Läkemedelsfri behandling otillräcklig Multidisciplinär behandlingsplan - helhet Ej under LVM Ej om utskriven < 3 månader från LARO

Jönköpings län Remisser från socialtjänsten huvudregel Behandlingsplan med ASI Behandlingsplan uppdaterad efter behov första året, därefter en gång per år Egenremiss möjlig, liksom remiss från läkare eller exempelvis kriminalvården Central utredning Ryhov Suboxone lokalt, metadon centralt Ryhov

Medicinsk behandling Metadon Avgiftning från benz och THC före medicininställning Inneliggande som regel 3-4 veckors upptrappning Plasmaprov Buprenorfin Avgiftning från benz och THC före medicininställning 3 dagars upptrappning Inneliggande om behov finns

Uppföljning Complience: Daglig utdelning minimum 3 månader Urinprover 2-3 ggr/v första året, därefter glesare om stabil. Kvalitetsregistret och ASI Medicinsk uppföljning, levervärden, blod, CDT. Samsjuklighet.

LARO-mediciner dosstorlekar Metadon: 30-160 mg/dag Subutex/Buprenotex 8 mg: 12-24 mg/dag Suboxone 8 mg: 16-24 mg/dag

LARO patienternas funktion 30 25 20 15 10 5 0 Bra Medel Dålig

Amfetamin abstinens Trötthet-utmattning, dysfori (nedstämd). Ökad aptit Livliga, obehagliga drömmar Sömnstörning (både för mycket o för lite) Psykomotorisk hämning eller agitation

Amfetaminintox Choreatiskt syndrom (extrem motorisk hyperaktivitet) Exitatoriskt syndrom (BT Puls Temp) Dysautonomt syndrom kraftig ångest, katastrofkänsla men initialt rel normalt BT,Puls o temp. Plötslig atoni, blodtrycksfall. Till IVA. Hög dödlighet

Dos - Biverkningar Eufori Tid

Effekt N -

Dos - Biverkningar Eufori Tid Effekt N -

Sova ut Äta o dricka Amfetaminavgiftning I akutfas ev ngn dag med oxazepam 15 mg x 3. Vid kraftig motorisk oro initialt diazepam 5-10 mg x 3 eller mer. Neuroleptika ej första 24 tim Diagnostik. ADHD? Affektiv? Stabiliserande?

Skador av amfetamin Kronisk dysfori/depression Ångest Psykos Koordinationsstörningar/Danssjuka Hjärnblödning Hjärtinfarkt

Långtidsbehandling amfetaminberoende Antabus (!). Nykterhet minskar återfallsrisk Stabiliserande antiepileptika (Karbamazepin, Lamotrigin, Valproat, Topiramat) SSRI sällan effektiva. Ev SNRI. Agomelatin (Valdoxan ) Melatonin (Circadin ) för sömnen

Amfetamin som medicin Amfetamin, dexamfetamin, fenmetralin, metylfenidat m fl - ADHD/ADD - (Depression) - Narkolepsi - (Övervikt)

Intagningskriterier ADHD Neuropsykologiska test (psykolog) Självskattningsscheman Läkarbedömning och diagnostisering ADL bedömning (arbetsterapeut) Drogfrihet vid behandlingsstart Social vårdplan boende och ekonomi

Diagnosinstrument ADHD/ADD EuroCog, datoriserat test IVAplus; TOVA-test, Qb-test WAIS-III KSP (Karolinska Scales of Personality) SCID-II screening (personlighetsstörningar) WURS (Wender Utah Rating Scale) WRASS-2 (anhörigenkät) AQ (Autism-Spectrum Quotient för Asper-gers syndrom/högpresterande autism) RAADS

ADHD Under tiden 060101 100801 har 270 utredningar genomförts vid Bermott Ryhov Av dessa utgjorde 24% kvinnor (snittålder 38 år), 76 % män (snittålder 37 år). 198 hade vuxen ADHD

Av de 270 utredda hade (%) ADHD diagnos (DSM IV) 73 Aspergers Syndrom (tilläggsdignos) 25 13 ingen pos behandlingseffekt 5 4 i fängelse 1,5 6 män avlidit efter utredning o diagnos 2 7 pat utvecklade psykos 2,5 103 pat hade bra behandlingseffekt 58

Drogvanor vid utredningstillfället Periodvis/kontinuerligt använt Bensodiazepiner 30 Cannabis 33 Centralstimulantia 45 Opiater 45 Hallucinogener 43 Sniffat lösningsmedel 10 Exstacy 50

Alkoholvanor vid utredningstillfället, % Nykterist 13 Dricker någon gång, ej berusad 16 Måttlig förtäring utan berusning 5 Berusad vid enstaka tillfällen 25 Ofta berusad 10 Alkoholberoende 30

Andra diagnoser OCD Personlighetsstörningar (sekundära) Social fobi Affektiv störning (ökande) Psykossjukdomar Fysiska sjukdomar

ADHD läkemedel vid beroende Metylfenidat OROS 18-27-36-54 mg Metylfenidat tabl 10 mg Metylfenidat kaps 20-30-40 mg Equasym Depot kapsel 10-20-30 mg Medikinet depotkapsel 10-20-30-40 mg Modafinil tabl 100 mg Atomoxitin kaps 10-18-25-40-60-80 mg (Dexamfetamin tabl 5 mg)

Tremånaders utvärdering Frågeformuläret som används vid 3 månadersutvärderingen av ADHD har en skala från -2 till 2, där 0 betyder oförändrat, /-1 motsvarar en måttlig och /-2 en kraftig förändring

Funktionsförändring efter 3 mån beh Ordna struktur Organisera vardagsgöromål Minskad ilska Minskad irritabilitet Planera Fullfölja tankar Fullborda uppgifter Se på TV Läsa en bok Sitta still 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4

Funktionsförändring efter 3 mån beh Drogsug Aptit Impulsivitet Stress Oro/ångest Sömn Minnesfunktion Beslutsamhet Hålla igång samtal Förklara för andra 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9

Toxprovsvar upp till 6 mån behandling N=12 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Före Efter 3 Efter 6 Negativt Amfetamin Bensodiazepin Cannabis Opiater

Tack för visat intresse! Olof Blix