Farmakologisk behandling av beroendesjukdomar. Örebro Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri
|
|
- Berit Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Farmakologisk behandling av beroendesjukdomar Örebro Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri
2 Beroendelära, hjärnans belöningssystem En av de äldsta delarna av hjärnan, återfinns hos primitiva outvecklade arter Upptäckten var slumpmässig vid djurförsök under femtiotalet Under normala förhållanden skall detta centrum eller nätverk i hjärnan belöna beteende som är bra för oss och för artens överlevnad Således blir vi belönade av sex och intag av bra kost Effekterna i detta nätverk medieras via bland annat dopamin och kroppens egna morfinlika substanser Droger i olika former har olika effekter på kroppen och hjärnan men gemensamt är en direkt eller indirekt påverkan på belöningssystemet Problemet är att sex eller en god middag höjer effekten i systemet tiofalt emedan ett narkotiskt preparat klarar av en hundra- eller tusenfaldig ökning, kidnappningen är ett faktum...
3 Alkoholskadorna ökar i Sverige chockökning av antalet alkoholiserade kvinnor -Rapport från Folkhälsoinstitutet visar att kvinnliga alkoholister ökat med 50% från till under åren 2003 till Under samma tid har antalet alkoholiserade män ökat med 25% från till Alkoholförgiftningar, alkoholrelaterat våld och trafikolyckor ökar -Alkoholen ökar risken för bröstcancer och tjocktarmscancer
4 Riskbruk av alkohol störst bland unga Folkhälsoinstitutet , Nationella folkhälsoblanketten Mer än var fjärde ung kvinna och var tredje ung man dricker alkohol på ett sätt som kan ge ohälsa eller sociala problem 10% av kvinnor och 18% av männen i Sverige har en riskabel alkoholkonsumtion Var tredje arbetslös man i landet har riskabla alkoholvanor
5 Riskbruk av alkohol Majoriteten som söker med alkoholrelaterade hälsoproblem tillhör inte gruppen missbrukare och/eller beroende utan kan beskrivas som riskbrukare Vad innebär riskbruk?
6 Alkoholmängd och risk Källa: Statens folkhälsoinstitut Risknivåer för alkohol (standardglas per vecka) Ett standardglas motsvarar 12 g alkohol, ett glas vin på 15 cl, en flaska starköl på 33 cl eller 4 cl singelmalt. -Man 14 standardglas per vecka, motsv 3 flaskor vin eller 15 flaskor starköl - Kvinna 9 standardglas per vecka, motsv 2 flaskor vin eller 10 flaskor starköl Som riskbruk betraktas också konsumtion av 5 standardglas för män och 4 för kvinnor vid ett och samma tillfälle
7 Alkoholberoende Om man uppfyller tre eller fler av nedanstående kriterier under ett och samma år Tolerans som uttrycker sig som behov av större dos för samma effekt eller påtagligt minskad effekt vid tillförsel av samma dos Abstinens som uttrycker sig som - för alkohol specifika symtom vid upphörande av intag - intag av alkohol eller korstolerant drog för att lindra eller eliminera symtom Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska eller kontrollera intaget Betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta sig från användningen av alkohol Viktiga aktiviteter ges upp eller minskas pga alkoholanvändningen Fortsatt alkoholkonsumtion trots vetskap om att den orsakat eller förvärrat psykiska eller fysiska besvär av varaktig eller återkommande karaktär
8 Läkedelsbehandling av alkoholabstinens Ett potentiellt livshotande tillstånd med risk för svåra komplikationer Tidigt insatt behandling av största vikt Lättare abstinens kan skötas polikliniskt Riskabstinenser skall bli föremål för slutenvård initialt Riskabstinens - tidigare abstinenskramper, DT, puls >120, somatiska sjukdomar
9 Tiamin Minskar risken för Wernicke-Korsakoffs syndrom Ges alltid innan patienten får något att äta eller dricka Alltid innan glukosdropp Daglig i.m injektion under 3-5 dagar Dålig biotillgänglighet av p.o vitaminer Om symtom eller starka misstankar om WKS ges Tiamin som Betabion i.v 2 mlx2 till symtomregress alt Neurobion i.m Kontrollera S-Mg, magnesium ges i dropp innan svar anlänt
10 Bensodiazepiner och krampprofylax Svår abstinens med riskfaktorer Oxazepam mg p.o med kontroll av att puls sjunker inom en timme, om utebliven effekt ge ytterligare mg. Om inget svar av behandlingen går man över till injektion Diazepam som får upprepas till effekt uppnås. Man kan behöva ge höga doser! Övergå till p.o behandling när läget stabiliserats. Tillägg av antiepileptika ger ingen ytterligare minskning av risken för abstinenskramp om bz är insatt
11 Bensodiazepiner och krampprofylax Medelsvår abstinens Oxazepam p.o enligt individuellt schema där 30 mg är en bra begynnelsedos. Om patienten svarar på detta är 30 mgx4 som början på ett nedtrappningsschema som löper under 4-5 dagar rimligt. Nitrazepam 5 mg 1-2 tn för sömn. Tillägg av antiepileptika ger ingen ytterligare vinst.
12 Bensodiazepiner och krampprofylax Lätt abstinens Oxazepam 10 mg 2x3-4 initialt som trappas ut på fyra dygn Propavan 25 mg 1-2 till kvällen för sömn Om du väljer Theralendroppar som alternativ till bensodiazepiner skall antiepileptika ges som tillägg
13 Farmakologisk behandling mot återfall Följsamheten vad gäller läkemedelsbehandling vid alkoholism är helt i nivå med den för hypertoni, astma och diabetes Behandlingseffekterna ( NNT) är lika bra eller bättre när man jämför våra läkemedel med de som behandlar hypertoni.
14 Akamprosat, Campral Ökar antalet helnyktra dagar, förlänger tiden till återfall, reducerar antalet dryckesdagar, minskar merbegäret Väl dokumenterat preparat, på marknaden sedan 1989 Blockerar NMDA-receptorer i hjärnans belöningssystem Doseras 6 tabletter per dag, går att ge 3+3 Kontrollera leverstatus och krea innan insättning Tolereras väl, vissa klagar över lös mage Behandla längre än tre månader Effekt kan ses ett år efter utsatt medicinering Bäst effekt hos de personer som eftersträvar helnykterhet
15 Naltrexon Opioidantagonist som skall minska suget och merbegär. Ger färre dryckesdagar, mildare dryckesdagar och minskar risken att hamna i tungt återfall. Lång halveringstid, räcker med en tablett om dagen Positiva effekten av alkoholberusningen uteblir eller minskar Biverkningar i form av orolig mage och illamående Kontrollera leverprover Informera om interaktioner För dem som ej har ambitionen helnykterhet Mest effekt för dem med ärftlighet för beroende Om patienten tolererar det finns det vinster med att kombinera Akamprosat och Naltrexon.
16 Disulfiram, Antabus Aversionsmedicin Hämmar nedbrytning av acetaldehyd Evidens om den ges övervakat Implantat skiljer sig icke från placebo Kontrollera leverprover inkl PK och albumin Ej till patienter med minnesstörning eller allvarlig hjärtåkomma Informera om ikterus ock klåda då leverpåverkan kan komma snabbt
17 Antidepressiva Antidepressiva har ingen effekt på alkoholberoendet En dubbel-blind placebokontrollerad studie med Sertralin i kombination med Naltrexon DRUG and ALCOHOLDEPENDENCE 99 (2009) Fungerar självklart om det finns en bakomliggande depression eller ångesttillstånd
18 Behandlingsförslag Inled med Antabusintag övervakat under 1-3 månader Påbörja medicinering med Campral eller Naltrexon några veckor efter påbörjad Antabusbehandling Kombinera Campral och Naltrexon om otillräcklig effekt Medicineringen med Campral eller Naltrexon skall fortgå under minst ett år efter avslutad Antabusbehandling.
19 Opiater Heroin, kodein, morfin, metadon, subutex, etylmorfin... Brown sugar, horse, smirre... Opiater är kända sedan tusentals år, ger eufori och smärtstillning. Alkaloider som framställs ur opiumvallmo alternativt framställs syntetiskt. Opiater kan inhaleras, injiceras, tas som tabletter eller sniffas Heroininjektionen beskrivs som initial rush med intensiv berusningskänsla under några minuter, pupillerna är små. Efterföljande high är en stillsam eufori under kanske minuter som följs av några timmars straight där man ter sig i balans och välmående timmar efter intaget börjar abstinensen eller sick. Abstinensen upplevs som värst efter två dygn och bleknar av efter en knapp vecka. Abstinenssymtom är gåshud, vidgade pupiller, dysfori, muskelvärk, diarré, gäspningar, feber och sömnsvårigheter. Illamående och rinnande näsa är vanligt. Behandling Abstinensen kan minskas genom läkemedel som buprenorfin som är en partiell agonist, gör att patienten står ut och blir mottaglig för andra insatser. Läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin eller metadon kan bli aktuellt hos patienter med lägre anamnes på opiatbruk Metadon har drastiskt minskat dödlighet och kriminalitet och normaliserat social anpassning i denna grupp. Naltrexon, en opiatblockad, har begränsad användning i behandlingen.
20 Centralstimulantia Amfetamin, Metamfetamin, Kokain, Ritalin, Efedrin Coke, Cox, Kola, Snö, Speed, Tjack... Amfetaminet framställs syntetiskt och kan snortas, injiceras eller sväljas. Kokain framställs ur kokabuskens blad, snortas i regel men kan rökas i basisk form och kallas då Crack. Egenskaperna hos olika centralstimulantia är väldigt likvärdiga varför även erfarna missbrukare inte alltid vet vad de tagit. Vid kokainbruk ses en kort fas av upprymdhet följt av en längre dysfori, kokainisten kör på stenhårt något dygn med obefintligt sömnbehov och aptit, bruket följs av en crash med sömn och återhämtning. Efter några dygns bruk byts eufori mot retlighet, paranoida ideér och ibland taktila hallucinationer, kokainloppor Kokain ger slemhinneskador i näsa, risk för hjärtinfarkt och epileptiska anfall utifrån kraftigt kärlsammandragande effekter. Risk för plötslig död. Vid intag av amfetamin ses en hyperaktivitet och förhöjt stämningsläge,efter något dygn kommer irritabilitet, aggressivitet och snutnoja Stereotypa upprepade beteenden är vanligt, tvångsmässigt plockande eller pundande. Motoriskt ses ett rörelsemönster som påminner om danssjuka
21 Centralstimulantia, forts Behandling För kokain ses ingen egentlig toleransökning men ett massivt psykologiskt beroende. För amfetamin ses både viss toleransutveckling och psykologiskt beroende. Abstinensen utgörs av en dysfori som för kokain börjar efter en timme och för amfetamin efter ca fyra timmar. Abstinensen är inte farlig men medicinering kan behöva ges för att lindra psykotiska symtom och kraftig sömnstörning. Var försiktig med Neuroleptika första dygnet efter drogintag utifrån risk för cirkulatorisk kollaps och använd lågdospreparat. Var frikostig med bensodiazepiner och sömnmedel i slutenvård för att kupera oro och få god följsamhet i behandlingsinsatser. Efter akut fas vidtar långvariga psykologiska- och psykosociala insatser för att motivera till drogfrihet. Någon specifik läkemedelsbehandling har hittills inte funnits för beroende av centralstimulantia men Disulfiram, Antabus, verkar ha effekt mot Kokainbruk och Naltrexon tycks i viss mån fungera vid bruk av Amfetamin - fler studier och forskning krävs
22 Cannabis Cannabis är samlingsnamn för olika beredningar från hampväxten Cannabis sativa. Hasch består mestadels av den kåda som körtelhår, mest koncentrerade till blommorna, utsöndrar. Marijuana utgörs av torkade växtdelar. Hascholja framställs genom extraktion av från hela växten med hjälp av lösningsmedel. Ämnet THC, delta-9-tetrahydrocannabinol, är det mest psykoaktiva av de mer än 400 ämnen som återfinns i cannabis. På senare år har marijuana börjat innehålla lika mycket THC eller tom mer än i hasch. Koncentrationen THC har stor betydelse för rusets intensitet och inte minst skaderisken. Frekvensen psykoser och andra relaterade psykiska problem relaterade till drogen skiftar med THC-styrkan på de beredningar som finns på marknaden. THC upplagras i fettväven varför vi får en längre tids påverkan av drogen och dessutom kan påvisa denna i urin upp till månader efter intag.
23 Cannabis, forts Effekten man eftersträvar vid bruket är lugn, avslappning, lyckokänsla och distans till vardagen. Smärtstillande effekt kan också ses. En påverkad person kan ha stora pupiller, blodsprängda och glansiga ögonvitor samt hängande ögonlock. Muntorrhet, fumlighet, långsamma reflexer och långsamt tal ses också. Beroende Av de som röker cannabis någon gång i livet blir tio procent beroende Cannabisutlöst konfusion Ett allvarligt förvirringstillstånd som varar under timmar upp till 2-3 dygn. Personen blir desorienterad och kommer att ha en minneslucka för perioden. Tillståndet blir vanligare med ökande THC-koncentration. Cannabispsykos En kortvarig, toxiskt utlöst, cannabisorsakad psykos. Symtomen klingar i regel av efter några veckor ofta inom några dygn. Dramatiskt insjuknade kan ses med hallucinationer och vanföreställningar. Neuroleptika har effekt. Cannabis och schizofreni Cannabis tycks inte kunna orsaka en schizofreni men kan tidigarelägga debut och försvåra den fortsatta behandlingen. Mer forskning krävs!
24 Cannabis, forts Ångest och overklighetskänslor Panikångestattacker kan dyka upp första gången man drogar, vanligare bland kvinnor. Bra såtillvida att man inte fastnar för drogen men ångesttillståndet kan bli självgående och behöva behandling. Nedstämdhet och suicid Femfaldig ökning av depression hos flickor som regelbundet använde cannabis Stor andel cannabispåverkade bland människor som suiciderade genom hopp från hög höjd Kognitiv påverkan sämre korttidsminne lär ej av erfarenhet minskad tankemässig flexibilitet svårt att formulera sig verbalt sämre koncentrationsförmåga bristande långsiktig planering klarar ej förändringar svårt att växla fokus för uppmärksamhet oförmögen till självkritik
25 Cannabis, forts Cannabis och graviditet THC passerar över tillfostret under graviditeten och vi ser minskad längd och vikt hos det nyfödda barnet. Även om tillväxthämningen återhämtar sig med tiden ses bestående kognitiva skador och neuropsykiatriska funktionshinder Cannabis och luftvägarna Kronisk bronkit är vanligt bland yngre cannabisrökare och en joint ger fyra gånger mer tjära i luftvägarna än en vanlig cigarett. Vi ser en högre koncentration carcinogena ämnen i cannabisrök jämfört med tobaksrök och mycket riktigt ser vi tidigare debut av lungtumörer hos cannabisbrukaren jämfört med nikotinisten. Abstinens Abstinensen är ofarlig men kan yttra sig som muskelvärk, sömnstörning, huvudvärk, ångest och svårigheter att hålla bekymmer på avstånd. Sjukhusvård blir bara aktuellt vid psykoser och svåra depressioner.
26 Cannabis, forts Behandling Det saknas effektiv farmakologisk behandling riktat mot cannabisberoendet men det är angeläget att hjälpa patienten med symtomatisk behandling för att de skall kvarstanna i behandling. Behandla sömnstörningen med insomningstablett första veckorna då den stora triggern till återfall är dålig sömn. Antabus används för att undvika självmedicinering med alkohol. Psykotiska tillstånd behandlas med neuroleptika som Zyprexa. Haschavvänjningsprogram Den psykologiska behandlingsmetod som visat sig ha god effekt. Behandlingen sker i tre steg; 1.Första steget handlar om att lotsa patienten genom abstinensfas, man resonerar om cannabis effekt på den fysiska- och psykiska hälsan. Läkemedel mot sömnstörning accepteras, Antabus är ofta ett krav. Dagliga samtal krävs pga minnesstörningen 2.Steg två tar vid efter drygt två veckor, nu handlar det om att hantera känslor och tankar som upplevs kvalitativt annorlunda och bilder används flitigt i behandlingen för att motivera till drogfrihet då verbala brister fortfarande föreligger. 3.Arbete med social prägel, nyorientering som drogfri. Detta steg pågår från vecka sex två gånger per vecka.
27 Beroende av bensodiazepiner Rohypnol, Stesolid, Sobril, Nitrazepam Rätt använda är dessa mediciner nödvändiga för vissa sjukdomstillstånd och gör att en person kan må bra och fungera väl i arbete och socialt. Tyvärr kan dessa läkemedel ge beroende om inte medicineringen följs upp och kombineras med andra insatser. Riskgrupper är personer med tidigare beroende, ärftlighet för beroende och personlighetsproblematik. Bensodiazepinbruket kan yttra sig som aggressivitet, humörsvängningar, grumlat omdöme, distanslöshet och försämrad prestation i yrkesliv, studier och sociala kompetensen. Sluddrigt tal, vinglighet, problem med minne och koncentration är vanligt vid höga doser men utveckling av tolerans kan vara påtaglig. Behandling Långsam nedtrappning av bensodiazepiner är angeläget för att undvika potentiellt farliga komplikationer som epileptiska anfall eller deliriösa tillstånd. Psykologiska- och psykosociala insatser som vid annat drogbruk.
28 Ecstacy E, Adam, MDMA, XTC Ecstacy, eller 3,4-metylendioxymetamfetamin (MDMA) påminner om både amfetamin och hallucinogenen meskalin i sin verkan. Tas som regel som tabletter eller märken. Ger vid intag en kort förvirrad upplevelse följt av kroppsliga symtom med muskelryckningar och stickningar för att sedan övergå i en eufori, artificiell förälskelse. Effekten kan dröja en halvtimme och sedan stanna under tre timmar med ett maximum en timme efter intag. Man ser hyperaktivitet, minskat sömnbehov, minskad aptit och ökad sexlust. Man vill omfamna alla. Förstärker ljud- och ljusintryck, kan ge illusioner eller hallucinationer. Tyvärr ser man allvarliga kroppsliga komplikationer då kroppstemperaturen kan stiga till nivåer som ger medvetandeförlust,muskelnedbrytning, blödningar och plötslig död. Vattenförgiftning kan ge desorientering, medvetandesänkning och epileptiska anfall. På sikt ses inte sällan förstörd serotonerg aktivitet i hjärnan pga neurotoxicitet där Ecstacy ger permanenta hjärnskador med kroniska depressioner som följd. Viss toleranseffekt kan ses och många upplever efter en tid inga positiva effekter oavsett dos, sannolikt till följd av neurotoxiciteten.
29 GHB, Gammahydroxybutyrat Gobbe, Tvål En substans som finns naturligt i kroppen, en organisk syra som är intimt kopplad till gammaaminosmörsyra,gaba, en viktig signalsubstans i centrala nervsystemet. Började framställas syntetiskt på 60-talet och var tänkt som narkosmedel, används idag vid narkolepsi. Inom industrin finns saneringsvätskan GBL och lösningsmedlet 1,4-butandiol som i kroppen får samma egenskaper som GHB. GHB är narkotikaklassat sedan år 2000, de andra inte. Det är lätt för en hobbykemist att framställa GHB i hemmet, produkten blir en genomskinlig något oljig och luktfri vätska med salt smak. Om man misslyckas med framställningen kan den vara frätande. Vad vill man uppnå? Uppiggande, ökad självkänsla, pratighet Eufori, ökat välbefinnande Muskelavslappning Sömn Berusning utan baksmälla
30 GHB, forts Hur tar man drogen? Doseras ur PET-flaska där en skruvkork är normaldos för en ovan vuxen individ. Ruset kommer efter ca en kvart och beskrivs som 2-3 snabba stora stark, effekten avtar på några timmar utan baksmälla. Två korkar ger sömn och vid tre ses ofta medvetslöshet. Vid fem korkar ses andningsdepression och risk för plötslig död. Dosintervallet är mycket snävt och berusning kan snart övergå i medvetslöshet, i synnerhet som man ofta druckit alkohol innan GHB-flaskan kommer fram. Vilka använder GHB? En grupp utgör muskelbyggare som tror att drogen frisätter tillväxthormon Ungdomar som vill berusa sig som med alkohol Missbrukare av centralstimulantia som vill tända av Man vill försätta någon i försvarslöst skick genom att spetsad drink
31 GHB, forts Mer regelbundet intag kommer att ge toleransutveckling, ett fysiskt- och psykiskt beroende utvecklas relativt snabbt. Klinisk bild vid överdosering snabbt insättande sedering fluktuerande vakenhet med frånvaroattacker illamående och kräkningar tremor, kraftig yrsel korta stunder av medvetslöshet motorisk oro långsam puls affektlabil, aggressivitet En större överdos ger koma oregelbunden och låg puls långsam andning andningsdepression låg temperatur generella kramper kräkningar,aspiration plötslig död
32 GHB, forts Behandling Överdoseringar utgör fall för somatisk intensivvård, LPT kan bli aktuellt för adekvat gränssättning. I efterförloppet kan det krävas en längre nedtrappning med bensodiazepin som skall inledas i slutenvård. Ofta tung och långvarig abstinensfas. Psykotiska symtom behandlas med neuroleptika Överväg LVM vid upprepade intoxikationer med GHB.
33 Hallucinogener Lysergsyredietylamin, LSD Mescalin från kaktus, Psilocin och Psilocybin från svampar Fencyklidin, angels dust Hallucinogener tas via munnen och effekt vid väldigt små doser. Psykotiska tillstånd med dramatiska syn- och hörselhallucinationer Återtrippar eller flashbacks kan uppträda en tid efter intag Behandling I akut skede ges antipsykotisk medicin, LPT kan bli nödvändigt. Någon egentlig abstinens eller toleransutveckling ses ej. Sällsynta tillstånd
34 Anabola androgena steroider, AAS Kemiskt framställda preparat som skall simulera effekten av manligt könshormon, testosteron. Deca-Durabol, Halotestine, Mestoranum, Metandienon, Ryssfemmor Testosteron finns som läkemedelsberedningar Undestor, Atmos, Testoviron Den medicinska användningen handlar om att behandla kakexi, brännskador, hypogonadism och ovanliga tillväxthämningar Missbruket Används av idrottsmän som vill höja sin prestation i kraftsporter Kroppsbyggare som vill öka muskelmassan Grupper utanför gym som drogar med AAS för att bli självsäkra och euforiska Symtom argsint och maniskt uppskruvad, våldsbrott hos tidigare ostraffad krympande testiklar, sterilitet, prostataproblem,acne bröstkörtelförstoring hos män, kortväxthet påverkan på lever och blodfettrubbningar, hjärtmuskelförstoring hos kvinnor ses ökad kroppsbehåring, lägre röstnivå, klitorishypertrofi, sterilitet Behandling Långvariga psykologiska insatser, heterogen grupp individer från ren missbrukare till person med grav psykopatologi
35 Frågor?
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merAbstinensbehandling vid alkoholberoende
Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid
Läs merLINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Läs mer2013-11-11 Sven-Olov Lindahl
2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merFörslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens
Läs merCannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund
Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?
Läs merALKOHOL OCH ANDRA DROGER
ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE
ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut
Läs merBipacksedel: information till användaren
Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merINFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER
INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja
Läs merFrågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider
Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider för dig som samtalar med studenter om cannabis Cannabis är den vanligaste illegala drogen och bruket av cannabis bland unga ökar. År 2012 hade 22
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merUndersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merKroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen
Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika
Läs merHÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium
HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns
Läs merKartläggning av narkotika i Norrköping för 2012
1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merAKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi
AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merMissbruk och beroende
Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri 121120 Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merUngdomar och riskbruk
Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,
Läs merDrogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011
Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merDrogvaneundersökning vt 2012
Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är
Läs merSedativa - hypnotika - anxiolytika. Beroendeframkallande medel
Sedativa - hypnotika - anxiolytika Beroendeframkallande medel Kap 14,15 & 19 1 Sedativa - hypnotika - anxiolytika Sedativa lugnande ypnotika sömngivande Anxiolytika ataraktika - ångestdämpande Kap 15 Kap
Läs merInformation om de vanligaste drogerna
Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig
Läs merFörgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.
Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Läkartidningen.se 2013-10-03 70 60 50 Vårdtillfällen 40 30 Alkohol Droger Läkemedel Övrigt 20 10 0 13-30 år 31-50 år >51 år Antal
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merLARO-mottagningen Kristianstad
Patientinformation LARO-mottagningen Kristianstad LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Innehållsförteckning Kontakta LARO-mottagningen 3 Socialstyrelsens föreskrifter och intresseanmälan
Läs merÄldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019
Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i
Läs merDrogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011
Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar
Läs merNarkotikastrafflagen (1968:64)
Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa
Läs merDe medicinska kraven i trafiken
De medicinska kraven i trafiken Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merÅterfall i drickande beror inte på bristande vilja
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.
Läs merSkyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin
Läs merFörstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merMissbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r
Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r Rozbeh Niazi Överläkare Beroendeklinik Lund Index Statistik Alkohol Opioid missbruk Avgiftning Alkohol Man: mer än 14 standardglas per vecka Kvinna:
Läs mer03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1
Studenter och narkotika 2010 1 1. Kön Proc ent 100,0 % 1 Kvinna 2 Man 90,0 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 57,3 % 42,7 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 1 2 Aktuell 450 N Studenter och narkotika 2010 2 2. Vad
Läs merTema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten
Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger
Läs merRöker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat
10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk
Läs mer0,5 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm. 1 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm, märkta phi beta 614.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Fluscand 0,5 mg tabletter Fluscand 1 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller flunitrazepam 0,5 mg respektive 1 mg. Hjälpämne: Laktosmonohydrat
Läs merCentralstimulantiapåverkan
Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten
Läs merKunskapskällar n. PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren. Tel. 031-367 93 27
Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor CANNABIS en lätt drog?? Preventions- och
Läs merALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON
ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN
Läs merDroganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr
Jaan Ruusa Överläkare Med. Dr Droganvändningsområden Medicinskt Inom forskning Industri/hantverk Kulinariskt Vad är acceptabelt? Avgörs av kulturella, religiösa, etiska, politiska och ekonomiska normer
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merBehandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118
Alkohol Abstinens Behandling Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118 Genetik Det finns forskning som talar för att de som utvecklar kramper
Läs merBeroendesjukdom. Samsjuklighet
Beroendesjukdom Samsjuklighet Dubbeldiagnos Beroende och Affektiv sjukdom Ångestsjukdom Psykossjukdom ADHD 10 % SUD mot 3 % av övriga. Autismspektrumstörning Marginell och lindrig utvecklingsstörning Tics
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merGHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna
GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan 16-21 år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos,
Läs merAkut psykiatri 2014-05-26 INTAGNINGSAVDELNINGEN INNAN DU TRÄFFAR PATIENTEN LÄS PÅ! ALKOHOLABSTINENS ALKOHOLABSTINENS. Kolla inskrivningsorsak/diagnos
INTAGNINGSAVDELNINGEN Kolla inskrivningsorsak/diagnos Akut psykiatri Johan Bengtsson johan.bengtsson@neuro.uu.se Underläkare Psykiatriska Akutmottagningen Akademiska sjukhuset Fokusera på 3 saker: 1) Vilka
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merDrogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam
Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam Specialistläkare, Beroendecentrum Stockholm Medicine doktor, Centrum för psykiatriforskning Agenda Översikt: substansutlösta psykiatriska
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs mer19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Oxycodone/Naloxone 5 mg/2,5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 10 mg/5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 20 mg/10 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 40 mg/20 mg depottablett 19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG
Läs merAripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter
Läs merTidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande
Läs merUngdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?
Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker
Läs merASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador
Läs merSchzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.
Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merAlkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum
Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har
Läs merLIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi
LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merVad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN
Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2
Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merårskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,
Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....
Läs merDEL I ALKOHOLENS MEDICINSKA EFFEKTER
DEL I ALKOHOLENS MEDICINSKA EFFEKTER Alkohol är det mest utbredda berusningsmedlet i världen. Det är en energirik vätska, som i små doser ger stimulerande och lustbetonade känslor. Du blir glad och känner
Läs merNarkotikakartläggning för 2009
KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat
Läs mer