Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av ensamkommande BUP Stockholm marie.balint@sll.se BUP kongress 2013
Migrationsstressens tidsaxel Före migrationen Tiden före migrationen: i hemlandet på vägen till Sverige Påfrestningar: extrem stress av delad och diffus karaktär enskilda, konkreta trauman Ankomst till Sverige Efter migrationen Tiden efter migrationen: tiden före och efter PUT i Sverige Påfrestningar: asylprocess, beroendeställning PUT syndrom : anpassningssvårigheter, hantering av sorg och förluster
Trauma och migration De flesta har mycket svåra, extrem stressfulla upplevelser i bagaget Även för asylsökanden och ensamkommande gäller att extrem stress inte är lika med traumatisering Alltså: Stopp tänk kör Inget direkt samband mellan händelsen och reaktionen
Dessutom: inget entydigt empiriskt stöd bakom förväntade reaktioner 6 års uppföljning av tsunamin: 20% av särskilt drabbade fick PTSD (K Berg Johanesson m fl) Omvänt samband mellan att uttrycka känslor och PTSD (11/9 New York; N=2138, direkt efter och 2 år senare; Fischler) Paradigmskifte efter debriefingsmisslyckande
Hur klarar man påfrestningarna? (RESILIENCE) Olika grad av sårbarhet vs. motståndskraft Betydelsen av egenskaper: - social förmåga - begåvning - kognitiv och emotionell flexibilitet - Temperament Samvariation med den tidiga anknytningen Riskfaktorer: medfödd ängslighet/högreaktivitet vid nyhet rsp. medfödd impulsivitet
Ensamkommande De allra flesta behöver bara omsorg, ordnad vardag, skolgång, inte psykiatri De flesta är inte beredda att tala om det förflutna och så smugglarens instruktioner i rummet! Symtomen: oro, ångest, nedstämdhet, ibland depression, psykosomatiska reaktioner, sömn- och koncentrationssvårigheter, besvikelse över att verkligheten inte motsvarar förväntningarna, utagerande, saknaden av familjen, ensamhets- och övergivenhetskänslor Suicidtankar, suicidhot Alla dessa i olika kombinationer och till olika grader
Vardagskriser Etablera och upprätthålla kontakt: behov här och nu (Även de flesta svenska 17-åriga pojkar avskyr psykologsnack) Strukturer och rutiner; normalisera, stödja Aktivitet grundfunktioner meningsfullhet: man är alltid aktör De viktiga andra: god man, släkting, skolkurator, kompisar/bekanta, nätverk Motsägelsefulla tonårsönskningar: känna sig sedd/osedd; ingen bryr sig/vilja att vara i fred
Dramatiska kriser självskadebeteende Även under asylfasen gäller att identifiera utlösande faktor benämna känsloreaktioner mobilisera minnen av att sådana går över identifiera vad som har hjälpt tidigare och vad är det som inte hjälper Till omgivningen Balansgången: att vara empatisk och samtidigt kyla ner, vara saklig, inte förstärka; samordnade vårdplaner BUP, HVB och nätverk
Det svåraste: avslagskriser nr 1. Fruktan för sitt liv; krossad dröm om en bättre framtid, skam, skuld Fara: Att hamna i samma pessimism, hopplöshet och uppgivenhet som den unge Förhållningssätt: att behålla fågelperspektivet; maximalt stöd, göra det som göras kan - - Upprätthålla vardagsrutiner (skola, fritid, dygnsrytm), det är bara att vinna på det; förmedla energi och mening Bekräfta besvikelsen men ta udden av personlig kränkning Förmedla att man är alltid är aktör; påverka det som påverkas kan; tänka kring olika alternativ
Avslagskriser nr 2. Motverka nederlagkänslor (skam/skuld) vid återvändandet: Var det ditt val, vem beslut var det? Vem bedömde riskerna - ansvarsfråga Du har gjort vad du kunnat Det är inte bara du som tvingas resa Återvändandet vad skulle hon/han ha saknat här? Vad har du med dig härifrån av erfarenheter/lärt dig? Det väsentlig: att hjälpa personen att bibehålla sin tankeförmåga och tänka strategiskt
Behandlingsmål generellt Öka tankeförmågan Öka affekttoleransen Stärka känslan av egen kontroll (coping) Summa summarum: öka motståndskraft samvariation med hög poäng på positiv självbild, självständighet, tro på egna krafter, nyfikenhet Farmakologiskt stöd till detta Omarbeta traumapräglade inre arbetsmodeller för det mesta en senare uppgift
Bandura: Self-Efficacy is the belief in one s capabilities to organize and execute the sources of action required to manage prospective situations Self-Efficacy är tron på sin egen förmåga att kunna organisera och utföra de handlingar som krävs för att hantera framtida händelser
Vill du läsa mer? Öppna bup. se Gå till Utvecklingsarbete (översta raden) Öppna Publicerat (till vänster) Öppna Aktuella rapporter: Psykiatriskt arbete med barn och unga i migration