Bemötande mellan avslag och utvisning professionellt och etiskt förhållningssätt

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bemötande mellan avslag och utvisning professionellt och etiskt förhållningssätt"

Helena Åström
för 6 år sedan
Visningar:

1 Bemötande mellan avslag och utvisning professionellt och etiskt förhållningssätt, beteendevetare, leg. psykoterapeut Hässleholm, januari 2017

Vanliga fällor sätter press på vår professionalitet Underförstådda antaganden om att ungdomens inre mentala kartor är precis som våra, att de uppfattar situationen som vi.

2 Vanliga fällor sätter press på vår professionalitet Underförstådda antaganden om att ungdomens inre mentala kartor är precis som våra, att de uppfattar situationen som vi. Som 17-åring måste han ändå förstå Bristande förståelse, kunskap om trauma. Känna sig avvisad här försöker man hjälpa Empatitrötthet Föreställningar om att flyktingen är otacksam.

3 Ungdomars olika förhållningssätt till avslagskriser - utifrån anknytning och självbild Fallbeskrivning Mohammed Mohammed (M) och bor på boendet Ekbacken. Han är nyss fyllda 18 år och har bott på boendet ca 18 månader. Omständigheterna kring M anledning att komma till Sverige är ganska oklara för personalen, då han har varit mycket förtegen kring sin bakgrund. Nu har M fått sitt sista och tredje avslag på sin asylansökan. Kris- och traumamottagningen, Göteborg 2017

4 Fallbeskrivning Mohammed 1(2) Mohammed (M) och bor på boendet Ekbacken. Han är nyss fyllda 18 år och har bott på boendet ca 18 månader. Omständigheterna kring M anledning att komma till Sverige är ganska oklara för personalen, då han har varit mycket förtegen kring sin bakgrund. Nu har M fått sitt sista och tredje avslag på sin asylansökan. Vid de två senaste avslagen blev M djupt deprimerad och skar sig vid några tillfällen, efter ett besök på BUP blev han direkt hemskickad då deras bedömning var att hans reaktion är normal vid asylkriser. Han bedömdes inte ha intentionen att ta sitt liv och inget vidare återbesök planerades då M berättade för läkaren om Pontus, sin kontaktperson på boendet. Persongruppen fick förmaningen att punktmarkera M de följande veckorna. Personalen vet väldigt lite om orsaken till avslaget, men förstår att detta är förenligt med mycket ångest för M. Det som alla är högst införstådda med är att M inte under några omständigheter tänker återvända till Afghanistan. Det han har uttryckt till både till personal och till Pontus är att hellre dör han. Han har ett litet kontaktnät och är ganska ensam, han kommer oftast hem direkt efter skolan, och håller sig ganska isolerad från de andra ungdomarna. Pontus har utvecklat en förtrolig relation till M. Den första tiden tyckte Pontus att det var svårt att nå fram till M, men ju mer tid Pontus har investerat i alliansen dem emellan desto mer har M öppnat sig. För Pontus har nu M berättat att han levde på gatan under två år innan han kom till Europa för han ertappades med att ha sex med en grannflicka. Flickan blev mördad av sina bröder och M flydde till Kabul och levde ur hand till mun då han hals över huvud fick fly för sitt liv från sin hemby. Kris- och traumamottagningen, Göteborg 2017

5 Mohammed forts 2(2) Föräldrarna har helt förskjutit M från familjen då han anses ha dragit skam över. Han somnar helst i soffan, nära nattpersonalen. M ger uttryck för stort behov av trygghet och omsorg. M är omtyckt av alla men personalen har vid några tillfällen på personalmöten gett uttryck för oron att M inte kommer att klara sig på egen hand. Kanske mest för han själv uttryck att det är första gången i sitt liv som han upplevt omsorg och omtanke. M är pga av sitt avslagsbeslut deprimerad och nedstämd och ger stort uttryck för uppgivenhet och håglöshet. Mohammed är som person lätt att tycka om, han är vänlig, anpassningsbar, har alltid ordning på sitt rum. Pontus har engagerat sig i M och lagt mycket tid på sitt uppdrag för att få Mohammed att känna tillit. M beskriver att han för första gången känt sig lyssnad på. Han har dessutom lagt upp en bild på sig själv och Pontus på sin FB sida med texten والدي السويدي min svenska pappa. En fredagseftermiddag i december ringer Migrationsverkets handläggare boendet och säger att Mohammed ska infinna sin på en förläggning i Malmö inom en vecka i väntan på avvisning, annars blir det ett polisiärt handräckningsärende. Personalen förklarar situationen för Mohammed, som vill prata med Pontus. Pontus börjar sitt skift på eftermiddagen och M ber Pontus om hjälp med ett intyg, han vill att Pontus skriver till Migrationsverket och berättar hur dåligt han mår. Han berättar han inte kommer åka till Malmö, men påtalar att han i fortsättningen vill behålla kontakten med Pontus, eftersom han är den vänligaste personen i Sverige. Kris- och traumamottagningen, Göteborg 2017

Ungdomars olika förhållningssätt till avslagskriser - utifrån trauma och trolig PTSD Fallbeskrivning Mohammed M gråter förtvivlat och Pontus börjar prata med M.

6 Ungdomars olika förhållningssätt till avslagskriser - utifrån trauma och trolig PTSD Fallbeskrivning Mohammed M gråter förtvivlat och Pontus börjar prata med M. M berättar för Pontus att han kommer ikväll packa väskan och dra utan att berätta för personalen. Det är 14 grader kallt ute och boendet ligger 4 mil från närmste större kommun 1. Beskriv vad du tror Pontus upplever i samtalet med M. 2. Hur ska P förhålla sig till Intyget, min svenska pappa, behålla kontakten? 3. Vad bör Pontus förstärka och vad bör Pontus inte förstärkta? 4. Vad bör Pontus undvika i samtalet med M? 5. Ponera att Pontus själv har ett ambivalent anknytningsmönster, vad kan risken vara med det? Kris- och traumamottagningen, Göteborg 2017

7 Det svåraste: avslagskriser Fruktan för sitt liv, krossad dröm om en bättre framtid (för sig själv och/eller sin familj), skam och skuld. Fara för personal: att hamna i samma pessimism, hopplöshet och uppgivenhet som ungdomen. Förhållningssätt: att behålla fågelperspektivet; maximalt stöd, göra det som göras kan - Bekräfta besvikelsen men ta udden av personlig kränkning - Förmedla att man är alltid en aktör, påverka det som påverkas kan - tänka kring olika alternativ Det väsentliga: att hjälpa personen att bibehålla sin tankeförmåga och tänka strategiskt.

8 Det svåraste: avslagskriser Fruktan för sitt liv, krossad dröm om en bättre framtid (för sig själv och/eller sin familj), skam och skuld. Fara för personal: att hamna i samma pessimism, hopplöshet och uppgivenhet som ungdomen. Förhållningssätt: att behålla fågelperspektivet; maximalt stöd, göra det som göras kan - Bekräfta besvikelsen men ta udden av personlig kränkning - Förmedla att man är alltid en aktör, påverka det som påverkas kan - tänka kring olika alternativ Det väsentliga: att hjälpa personen att bibehålla sin tankeförmåga och tänka strategiskt.

Att samtala om: Vad är riskerna med Att vi inger falska förhoppningar Att vi blir känslomässiga och känner oss manade att ta över och bära ungdomarnas ryggsäck Förbiser att ungdomarna står i

9 Att samtala om: Vad är riskerna med Att vi inger falska förhoppningar Att vi blir känslomässiga och känner oss manade att ta över och bära ungdomarnas ryggsäck Förbiser att ungdomarna står i beroendeställning till oss och att relationen inte är jämbördig Värderar ungdomars plan B vid besked om avslag Att vi har föreställningen att en framtid i Sverige under alla omständigheter är det bästa för alla ungdomar Att hamna i samma pessimism och maktlöshet som ungdomarna kan uppleva. Att gå ur vår professionella roll och går in i mer eller mindre outtalade åtaganden som känns bra i stunden (facebook osv ) Att vi ställer oss utanför en profession trasslar in oss i ungdomarnas situation. Att vi hamnar i empatitrötthet och medkänsloutmattning

Medkänslotillfredställelse och medkänsloutmattning Med medkänslotillfredsställelse menas de positiva effekterna det har på den professionella i ett hjälpande yrke att vilja och kunna hjälpa

10 Medkänslotillfredställelse och medkänsloutmattning Med medkänslotillfredsställelse menas de positiva effekterna det har på den professionella i ett hjälpande yrke att vilja och kunna hjälpa andra människor. Med empatitrötthet och medkänsloutmattning menas den negativa påverkan det har på oss att konfronteras med det svåra i människors livssituationer inom ramen för våra uppdrag.

11 Vad fastnar inom oss? Ju närmare vi kommer andra människors utsatthet, desto mer tar vi vid oss av dennes känsla. Där det uppstår en speciell relation med en enskild ungdom förankrad genom arbetet är sannolikheten större att vi ställning för honom/henne De som vi av olika (icke självvalda) orsaker får ett särskilt omsorgsband till Ju mer vi kan relatera till någons situation genom att placera oss själva, våra barn eller annan anhörig, desto mer påverkas vi. Det överväldigande och chockerande Historier som väcker smärtsamma minnen inom oss själva Det som kommer oväntat och överraskande Mötet med vår egen maktlöshet genom spegling från någon annans upplevda känsla av maktlöshet och sårbarhet.

12 Välmående i omsorgsyrken När människor föremål för omsorg upplevs objektifierade eller blir handelsvaror och anställda i skola, vård och omsorg tvingas att producera på ett sätt som kolliderar med deras egen värdegrund, ökar risken för utbrändhet. Arbetar vi i en miljö där vår empati inte längre får något gensvar och vi tömmer oss på omsorg utan att få förutsättningarna att få vinsten av ett känslomässigt samspel med de som är föremål för våra insatser ökar risken för psykisk utmattning

Empatitrötthet och medkänsloutmattning kan leda till depression och utbrändhet Ur forskningsperspektiv utgör utbrändhet en del av medkänsloutmattning och empatitrötthet.

13 Empatitrötthet och medkänsloutmattning kan leda till depression och utbrändhet Ur forskningsperspektiv utgör utbrändhet en del av medkänsloutmattning och empatitrötthet. Det är förknippat med känslor av hopplöshet och svårigheter med att hantera arbetet eller att utföra sitt arbete effektivt. Effekten av dessa negativa känslor visar sig oftast successivt. De kan avspegla känslan av att dina ansträngningar inte gör någon skillnad. De kan även vara förknippade med en mycket hög arbetsbelastning eller en icke-stödjande arbetsmiljö i arbete med krävande ungdomar.

Relevanta dokument

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av