EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Masterprogrammet i Ledarskap och Organisation D- uppsats HT - 2011 F Ö R P R O J E K T Ä R J U E G E N T L I G E N E N D R Ö M EN STUDIE OM KUNSKAPSÖVERFÖRING MELLAN PROJEKT OCH HUVUDORGANISATION IN OM KOMMUNAL VERKSAMHET Because projects are really a dream - a study on knowledge transfer between projects and organizations in a public organization. Masteruppsats 30 hp Master thesis, 30 advanced credits Författare: Charlotta Barsk Handledare: Mona Dufåker

ABSTRACT Title: Because projects are really a dream a study on knowledge transfer between projects and organization in a public organization. The purpose of this study was to examine if and to what extent project in a public organization generate new knowledge, and if/ to what extent that knowledge is transferred to the main organization. With an hermeneutic phenomenological approach four semi- structured interviews were conducted with project managers, all within the social services of a municipal agency. The results show that all projects generate new knowledge to some extent. Most projects are aimed at developing new methods or adjustments to the day-to-day work, or launching a new agency. But even though the project generate knowledge there is little to none knowledge transfer being made to the main organization during or after the project is completed. The analysis concludes that the main problems with the knowledge transfer process are due to lack of resources, the lack of common steering of projects and the project isolation. The ways to adjust these issues would be through project management in project portfolios, a more consistent use of reviews and adapting the organizational learning processes to more integrated models. That would make the projects more profitable in terms of money, time and work resources. Key Words: Project based learning, knowledge transfer, public organizations.

FÖRORD Tack Jag vill framföra min tacksamhet till de personer som har gjort den här uppsatsen både möjlig och ett nöje att skriva. Tack till mina intervjupersoner, som med glädje delade med sig av sin tid och sina erfarenheter och gjorde mitt arbete som student väldigt roligt. Det var mitt nöje att få samarbeta med er. Jag vill också framföra ett särskilt varmt tack till min handledare Mona. För att du genom ditt stöd och dina frågor har gjort det möjligt för mig att känna inspiration och motivation under hela arbetet, även under rådande omständigheter. Men också ett tack till Tommy och mina föräldrar. För er orubbliga tilltro till mina förmågor. Tack. Umeå, januari 2012 Charlotta Barsk

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte och frågeställningar... 6 1.3 Begreppsdefinitioner... 6 2. Metod... 7 2.1 Urval... 7 2.1.1 Metodval... 7 2.1.2 Val av projekt... 8 2.3 Genomförandet... 8 2.4 Bearbetning och analys... 10 2. 5 Validitet och reliabilitet... 11 2.6 Metodreflektioner... 12 3. Tidigare forskning... 13 3.1 Graden av standardisering... 13 3.2 Typer av lärande... 14 3.3 Hur sker lärandet?... 16 3.4 Kritik mot forskningsfälten... 18 3.5 Sammanfattande kommentarer av forskningsläget... 19 4. Teoretisk referensram... 19 4.1 Lipshitz, Popper och Friedmans modell över organisatoriskt lärande... 20 4.2 Det projektbaserade lärandet... 22 5. Empiri... 24 5.1 Verksamhetspresentation... 24 5.2 Projektbeskrvningar och personbeskrivningar... 24 5.3 Projekt leder till projekt... 25 5.4 Projekt som en bubbla... 27 5.5 Samarbeten... 28 5.6 Kommunikation... 29

5.7 Planering och implementering... 30 5.8 Förväntningar... 32 5.9 Guldkant... 33 6. Analys... 34 6.1 Sker ett projektbaserat lärande?... 34 6.1.1 Relationella attribut... 34 6.1.2 Aktörsattribut... 36 6.1.3 Vem lär sig inom projekten?... 37 6.2 Sker ett organisationellt lärande?... 37 6.3 Sker kunskapsöverföring?... 38 7. Diskussion... 39 7.1 Metoddiskussion... 39 7.2 Resultatdiskussion... 41 7.3 Slutsatser... 43 7.4 Fortsatt forskning... 44 Referenslista... 45 Bilaga I Översikt av sökord och resultat... Bilaga ii - Intervjuguide... Bilaga III Kontaktinformation...

1. INLEDNING I detta kapitel presenteras en problematiserande bakgrund vilket sen leder till det aktuella syftet och frågeställningarna för studien. 1.1 BAKGRUND Organisationer idag har allt större krav på sig att kunna konkurrera och vara nytänkande i omgivningar som förändras allt snabbare. Förmågan till anpassning och kunskapsbehållning har lyfts fram som särskilt viktiga faktorer för att organisationer ska kunna klara sig i en alltmer föränderlig värld (Kotnour & Vergopia, 2005, Söderlund, 2005). Kraven på ökad anpassning kan till viss del mötas genom att arbeta i projekt, antingen delvis eller till fullo. Att arbeta i projekt har blivit mer och mer populärt även inom de organisationer och branscher där projektledning inte varit något stort innan (ibid). Förekomsten av projekt har ökat under de senaste åren och har blivit allt vanligare, både som organisationsform, som organisationsaktivitet och som en del av organisationens sätt att arbeta (Sahlin & Söderlund, 2002). Samtidigt blir fler projekttyper allt vanligare och många organisationer använder en eller flera olika projekttyper i sitt arbete, exempelvis samarbetsprojekt (Bakker, Knoben, de Vries & Oerleman, 2011). En förklaring till projektens popularitet hör samman med deras flexibilitet och förmåga att anpassas till aktuella behov och varierande kontexter. Men det kan även bero på att ett projekt gör det möjligt att avhålla sig från långvariga samarbetsformer och resursdelningar där det inte är nödvändigt (Duyster & De Man, 2003). Projects can be seen as a way of organizing tasks, specific and time limited ways of working that are perceived as a way of avoiding all the classic problems of bureaucracy, inertia and rigidity. Sahlin & Söderholm, 2002, s. 40 Ytterligare en fördel med projekt som arbets- och organisationsform är dess förmåga att generera ny kunskap inom ramen för projektet (Schindler & Eppler, 2003., Bakker et al. 2011,). Forskningen kring projektbaserat lärande har identifierat och fokuserat på tre typer av projektbaserat lärande, nämligen det som genereras inom ett projekt (intra- organisationellt lärande), lärande inom samarbetsprojekt (inter- organisationellt lärande) men också inom s.k. projektbaserade organisationer som projektportfolios (Midler & Silberzahn, 2008). Alla dessa projektformer är verksamma i olika kontexter och med sina särskilda förutsättningar som påverkar hur och i vilken omfattning som ett lärande sker. Alltfler offentliga organisationer använder sig av projekt i en eller annan form för att möta behov som uppkommer inom ramen för sitt verksamhetsområde (Berggren & Lindkvist, 2001). Inom offentliga organisationer råder ofta en hierarkisk organisationsstuktur vilket påverkar både hur och var ett projekt kan drivas, men det påverkar också möjligheten till översyn av projekt. Kommuner är ofta indelade i förvaltningar som ansvarar för kommunens olika verksamhets- och ansvarsområden. Dessa förvaltningar är också indelade i särskilda avdelningar, exempelvis verksamhetsområden gentemot äldreomsorg, handikappomsorg eller individ- och familjeomsorg. 5

Dessutom har offentliga organisationer andra förutsättningar för sin verksamhet i jämförelse med privata och börsnoterade bolag, vilket påverkar möjligheterna och begräsningarna för en offentlig organisation att driva projekt. Ett exempel är att arbetet inom exempelvis socialförvaltningen i hög grad är styrt av lagstiftning som gör det omöjligt för en kommun att välja bort ett lagstadgat verksamhetsområde om det inte är lönsamt. Trots att offentliga organisationer till stora delar skiljer sig från privat styrda så finns det fördelar för en offentlig organisation att arbeta i projektform, såsom flexibilitet i en övrigt byråkratisk kontext (Sahlin & Söderlund, 2002). Dessutom saknas det ofta en möjlighet att göra ekonomisk vinst inom offentliga projekt, vilket lägger än mer fokus och tyngd på de kunskaper och lärdomar som ett projekt kan generera. Kunskaperna som genereras kan dessutom tillämpas inom en rad andra närliggande verksamhetsområden inom kommunen. Det är dock i denna kunskapsöverföringsfas som en av de stora nackdelarna med projekt som arbetsform finns (Love, Irani & Edwards, 2003). Det arbete som görs inom ett projekt och de kunskaper som genereras kan lätt gå förlorat om det inte tillvaratas på något sätt. Inom projektmanagement teorin förespråkas avslutningsfaser och utvärderingar vid ett projektavslut (Maylor, 2005). Dessa utvärderingar kallas för lessons learned processer, vilka har använts i kommersiella, offentliga och militära organisationer sedan slutet av 1980-talet för att lagra, sprida och dela kunskap (Weber, Aha & Becerra- Fernandez, 2001). Men forskningen visar att användandet av utvärderingar ofta nedprioriteras eller helt försummas i verkligheten (Keeble Kululanga & Shaiba Koutcha, 2008) med stora kunskapsförsluter som resultat. Det som skett inom ramen för projektet kan gå odokumenterat eller dokumenterat på ett otillräckligt sätt. Framförallt kan de misstag och lärdomar som genererats inom projektet gå om intet som lärotillfällen inför kommande projekt om det inte sker någon form av kunskapsöverföring från projektet tillbaka till den ursprungliga organisationen. Eftersom alltfler organisationer i dagsläget arbetar mer och mer i projektform finns det stora vinster att veta vad om sker efter ett projektavslut, hur kunskaperna och erfarenheterna inom projektet kan och har tagits tillvara, inför kommande projekt (Kotnour & Vergopia, 2005). Det är av särskild vikt inom kommunal sektor där lönsamhet inom ett projekt inte bara kan mätas i ekonomiska medel, utan i nyttan och värdet av leassons learned, vilket kan bli den största vinsten. 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet är att belysa om, hur och till vilken omfattning projektresultat och erfarenheter från avslutade projekt inom kommunal verksamhet tas tillvara. Sker det kunskapsöverföring från projekt till ordinarie verksamhet? Vad blir det av projektresultaten inom en offentlig förvaltning? Hur sker kunskapsöverföringen och dokumentationen av lärdomar i projektet och i förhållande till ursprungsorganisationen-/erna? 1.3 BEGREPPSDEFINITIONER Här presenteras några av de begrepp och termer som används i uppsatsen och vilken definition som de har. Projekt: Ett sätt att organisera begränsade resurser (personal, tid, pengar) för att nå på förhand definierade målsättningar (Maylor, 2003). Ett projekt utgår alltså ifrån en målsättning och en 6

begränsad mängd resurser (ekonomiska medel, personal) som ska planerad, genomföras och avslutas inom en tydliga tidsmässiga ram. Projektportfolio: Ibland även kallat projektportfölj. En projektportfolio är ett sätt att hantera många projekt samtidigt och väga egenskaper, mål och risker mot varandra (Müller, 2005). Det grundläggande målet i en projektportfolio är att få en optimal blandning av projekt som kan möta organisationens målsättningar. Projekten analyseras utifrån tid, kostnader, resursbehov och mål/verksamhetsområden, för att på så vis skapa en jämnare fördelning av resurser samtidigt som vissa risker (som för många parallella projekt som kräver samma resurser) minskar (ibid). Leassons learned: Ett dokumentationsbaserat sätt att ta tillvara på kunskaper från ett projekt. Lärdomarna dokumenteras i ett dokument, där projektets styrkor och svagheter analyseras och leder till en rad slutsatser om viktiga lärdomar från projektet (Maylor,2003). 2. METOD I detta kapitel redovisas planerandet och genomförandet av empirinsamlingen och hur materialet har analyserats och bearbetats. 2.1 URVAL För att avgränsa och genomföra denna studie har en rad urval gjorts gällande metod, genomförande, forskningsområde och undersökningspopulation. I detta avsnitt presenteras hur dessa urval har gjorts. 2.1.1 METODVAL Den här studien har utgått ifrån en hermeneutisk fenomenologisk metod, vilket kombinerar fenomenologins sökande efter den levda upplevelsen och mönster (Patel & Davidson, 2003., Starrin, 1994) med hermeneutikens öppenhet och växelverkan mellan delar och helhet (Alvesson & Sköldberg, 2008). Sammanslagningen av hermeneutik och fenomenologi gjordes av Ricoeur (1992), som menade att fenomenologi även inkluderar hermeneutik då människan inte helt kan sätta sin förförståelse åt sidan. Eftersom människan till naturen alltid reflekterar och ifrågasätter är det omöjligt att separera förklaring och förståelse, förståelsen förmedlas via förklaringen, och förklaringen fullbordas i förståelsen (ibid). Eftersom syftet och frågeställningarna söker svar på intervjupersonernas levda erfarenheter av projektledning och kunskapsöverföring så har en deduktiv kvalitativ metod valts (Patel & Davidson, 2003). Genom semi- strukturerade intervjuer av det här slaget får man fördelarna av att kunna täcka upp de ämnesområden som är relevanta för syftet, samtidigt om intervjupersonen genom öppna frågor kan berätta om sina upplevelser (ibid). Intervjuer är samtidigt också den främst förespråkade metoden inom fenomenologin (Ricoeur, 1992) och hermeneutiken (Starrin, 1992., Alvesson & Sköldberg, 2008). Forskarens uppgift blir att tolka budskapet i intervjuerna, nå den innebörd som uttalas, och få fram den verklighet som öppnar sig. Målet är att göra det osynliga synligt för att kunna artikulera och klargöra innebörden i fenomenet (Lindseth & Norberg, 2004). Som analysmetod för materialet valdes den kvalitativa innehållsanalysen, vilket kombinerar en öppenhet inför alla möjligheter parallellt med ett sökande för det gemensamt upplevda 7

(Lindseth & Norberg, 2004). Datamaterialet har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som Lundman och Graneheim (2008) beskriver den. 2.1.2 VAL AV PROJEKT Parallellt med litteratursökningen inleddes kontakten med personal på idé- och projektkontoret för att få kontakt med projekt inom kommunen. Kontaktpersonen från idéoch projektkontoret bistod med en viss överblick kring pågående och avslutade projekt inom socialförvaltningens verksamhetsområde och har gett information om projekt, projektstorlek, budget och projektform. Projekt har beaktats för studien med anledning av ett flertal egenskaper, främst projektstorlek och projektform. De eftersökta projekten är lokala medelstora projekt, interna och i samverkan med andra, som har haft minst ett par anställda under en viss period. Nationella och internationella projekt har bedömts som för stora studieobjekt, och har därför exkluderats En motsvarande nedre gräns har satts för interna projekt som vid sidan av ordinarie uppgifter inkluderat mindre än en anställd. Projekten ska dessutom ha varit avslutade innan studiestarten, men högst två år innan hösten 2011. Med anledning av socialförvaltningens blandade verksamhetsområde så har också en spridning i projektens målgrupper varit önskvärt för att motsvara organisationens verksamheter. Alla projekt är underordnade ett av socialförvaltningens fyra verksamhetsområden (se kap. 1.3), alla verksamheter är representerade utom socialpsykiatrin som inte hade ett projekt som passade inklusionskriterierna. Därefter har projekten valts ut inom olika verksamhetsområden och spridda avslutningsdatum. Med dessa sökkriterier identifierades åtta projekt av intresse för studien. Fem projekt kontaktades och var villiga att delta i studien, vilket bedömdes kunna ge en mättnad till materialet. Ett projekt föll dock bort i slutskedet av informationsinsamlingen. Intervjupersonerna valdes utifrån kriterier om god kunskap om projektets styrning och genomförande, framförallt utifrån eget arbete med att styra projektet. I det fall där det funnits flera projektledare har den person som angetts som kontaktperson för projektet valts som intervjuperson. 2.3 GENOMFÖRANDET Insamlingen av litteratur och källor har skett i enlighet med Davidson och Patels (2003) rekommendationer av informationsinsamling. Inledningsvis i en forskningsprocess sker en identifiering av problemområdet. Om den inledande frågeställningen kan generera ny kunskap om ett ämne och vara till nytta så bör en problemformulering ske tidigt i forskningsprocessen. Inom ramen för denna studie har den övergripande frågan att söka svar på varit vad händer med all kunskap efter att ett projekt har avslutats?. Utifrån den problemformuleringen formulerades sedan syfte och frågeställningar alltmer precist under hela tiden som mer litteratur och information samlades in. Insamlingen av litteratur har skett främst genom böcker och vetenskapliga artiklar. De första böckerna som studerades var övergripande läroböcker inom projektledning (Maylor, 2005; Müller, 2008) för att få en översikt kring de termer och nyckelord som används inom forskningsfältet (Patel & Davidson, 2003). Med stöd i dessa termer så genomfördes två omgångar av artikelsökningar. Den första omgången av sökningar fokuserade på databasen Web of Science och med sökord organizational learning project learning och project 8

management. Dessutom användes sökorden i kombination med trunkeringar och citationstecken för att ytterligare begränsa sökområdet, se Bilaga I. Genom dessa sökningar hittades ett antal artiklar vilka genererade nya sökord och söktermer inför en andra sökning. Fokus den andra sökomgången var sökord som kobinerades med trunkeringar, ex. organizational learning AND projects OR Projec*. Sökningarna gjordes på universitetsbibliotekets generella databas under ämnet sociologi och socialt arbete vilket inkluderar sju stora databaser, inklusive web of science. Den andra sökningen genererade ett större antal träffar med större spridning och felmarginal, men inkluderade också många av de artiklar som hittats i tidigare sökningar. Sedan lästes abstracts och sammanfattningar för de artiklar som bedömdes som intressanta, och beroende på ämnesområde och publiceringsår så inkluderades eller exkluderas de. Genom att kontinuerligt dokumentera sökord, författare, träffar och kort beskrivning av vad artiklarna handlade om kunde en översikt snabbare struktureras (Patel & Davidson, 2003). Sökordet project based learning genererar många träffar inom pedagogik, vilka exkluderats. Detsamma gäller artiklar publicerade innan 2000 för att forskningsläget ska presentera aktuell forskning. Vissa modeller och teorier som fortfarande används flitigt av andra forskare med tidigare publiceringsdatum än 2000 har inkluderats. Genomförandet av empiriinsamlingen inkluderar både utformandet av intervjuguiden och insamlingen av empirin genom intervjuerna. Intervjuguiden utformades med hjälp den forskningsbakgrund som sammanställts tidigare utifrån teman som forskningsläget visade var relevanta för projektbaserat lärande och informationsöverföring (Patel & Davidson, 2003). När identifierade faktorer hade sammanställts så formulerades tematiska frågeområden i enlighet med semistrukturerade intervjuer (Kvale, 1997). Intervjuerna gav möjlighet att täcka upp det relevanta forskningsområdet och styra samtalet så att intervjupersonerna diskuterade samma saker, samtidigt som de öppna frågeställningarna kunde bidra till fria associationer och en mer levande berättelse om deras egna upplevelser (Starrin, 1994). Intervjuguiden kom att inkludera sex frågeområden bestående av högst sex frågor vardera. Innan intervjuerna genomfördes så diskuterades intervjuguiden med handledaren och ytterligare ett tema tillkom till guiden - projektgruppens samverkan och samarbete. I slutänden inkluderades alltså sju frågeområden och totalt 35 frågor, vissa av frågorna med fördefinierade följdfrågor, se Bilaga II. Kontakten med de fem valda projekten inleddes i första hand genom telefon, i ett fall genom mejl. Telefonkontakten utgick ifrån en samtalsmall som skrivits innan för att täcka upp alla områden av relevant information redan i den första kontakten (Patel & Davidson, 2003). I det fall kontakten initierades via mejl så inkluderade mejlet all information som telefonsamtalet utgick ifrån, se bilaga III. Om intervjupersonen visade intresse för att delta så bokades en lämplig tid in, ofta hos en intervjuperson som tillhandahöll lokal, alternativt träffades vi i universitets lokaler. Alla intervjuer har inletts med en sammanfattande kort beskrivning av mig som student, uppsatsens syfte och frågeställningar (Ejvegård, 2009). Detta för att etablera en kontakt och ge både mig och intervjupersonen en möjlighet att slappna av och bli bekväma med situationen (Starrin, 1994). Därefter har intervjupersonen fått ge samtycke till att intervjuerna spelats in via diktafon (Davidson & Patel, 2003). Inledningsvis i det inspelade materialet upprepas också frågan kring intervjupersonens frivilliga deltagande och vad det innebär för 9

honom eller henne och om möjligheten att närsomhelst avbryta eller begränsa deltagandet (Vetenskapsrådet, 2002). Därefter har intervjupersonerna fått ta del av en kort presentation kring uppsatsens disposition och analys, med syfte att visa hur konfidentialiteten hos intervjupersonerna ska hållas och samtycke till detta (Davidson & Patel, 2003). Först därefter har intervjuerna inletts utifrån intervjuguiden. Varje intervju har anpassats efter intervjupersonens svar genom följdfrågor och i vissa fall ett bortfall av frågeområden som inte varit tillämpbara (Kvale, 2009). Intervjuerna har pågått mellan 35-60 minuter per intervjutillfälle. Den intervju som föll bort var den sista inbokade intervjun där intervjupersonen meddelade dagen innan att intervjun var tvungen att utgå på grund av sjukdom. En ny tid föreslogs veckan därpå men med anledning av uteblivet svar från intervjupersonens sida, och med det rika materialet från de övriga intervjuerna, så uteblev den femte intervjun helt och hållet. Efter intervjun har intervjupersonen fått ta del av hur forskningsarbetet kommer att fortsätta, samt haft möjligheten att ställa frågor. Varje intervjutillfälle har också avslutats med en upprepad förklaring kring intervjupersonens rätt att ta del av materialet och kontaktuppgifter till mig för eventuella frågor. När intervjuerna transkriberats och bearbetats så har de valda citaten skickats till intervjupersonerna för kommentarer (Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att intervjupersonerna har tagit del av de citeringar som har gjorts och har samtyckt till dess tolkning. Citaten har redigerats på vissa ställen för att inte avslöja identiteten eller målgruppen (Kvale, 1997). Vetenskapsrådet ställer krav på att all forskning som görs ska följa de etiska riktlinjerna (2002). Enligt dessa ska forskaren klargöra för informanten om att deras deltagande är frivilligt och närsomhelst kan avbrytas utan men för individen. Dessutom har intervjupersonerna närsomhelst haft möjlighet att komma i kontakt med mig genom telefon och mejl för frågor och funderingar. Syftet med uppsatsen har inte bedömts vara känsligt för individen ur personsynpunkt. Konfidentialiteten har hållits för alla utom för handledare. 2.4 BEARBETNING OCH ANALYS Intervjuerna har efter inspelning transkriberats i sin helhet så snart som möjligt efter intervjutillfället (Kvale, 1997). Transkriberingen har skett först helt i talspråklig skrift, men senare i bearbetningsfasen har ett bortseende från dialektala uttryck skett (ibid). Exempelvis har betoningar markerats med understreck, upprepningar har inkluderats då de bedömts ha varit medvetna eftertryck i samtalet, däremot har enklare upprepningar som att..att.. inte inkluderats. Slutligen har alla citat skickats till intervjupersonerna för genomläsning för att verifiera att den att tolkningarna som gjorts av citat har uppfattats korrekt (Patel & Davidson, 2003). För att bearbeta intervjumaterialet så har en tematisk analysansats valts. Den passar väl ihop med den vetenskapsfilosofiska metoden och dess rekommenderade sätt att bearbeta ett empiriskt material (Ricoeur, 1992). Den tematiska analysmetoden inleds genom upprepade genomläsningar av intervjumaterialet med ett öppet och nyfiket förhållningssätt (Graneheim & Lundman, 2004). På så vis skapas en kännedom om materialet samtidigt som mönster och återkommande teman successivt framträder (ibid). Därefter började materialet delas in i meningsbärande enheter och koder, som på ett eller flera sätt koncentrerade andemeningen i textstycket. Genom att läsa igenom vilka meningar som framkommit som särskilt 10

meningsfulla ställdes sedan frågorna vad betyder det här? Vad handlar det här om?. På så vis kunde en sammanfattande kod skapas. Dessa koder sammanställdes först per intervju och senare jämfördes alla koder mellan intervjuerna, för att få fram mönster och kodgrupper och undergrupper (ibid). Idealt förekommer då underkategorier som ska vara internt homogena men externt heterogena, vilket också har eftersträvats i kodifieringen. Författarna formulerar det som att kategorierna ska vara fullständiga och ömsesidigt uteslutande (Ibid). Koderna har i enlighet med denna placerats i en kategori, och om den har verkat passa i flera har hela kodsystemet blivit genomsökt för att göra undergrupperna ännu mer uteslutande av varandra, för att ingen kod ska kunna sägas tillhöra någon annan grupp än den som den blivit placerad i. Inom fenomenologin är dessa internt homogena och externt heterogena kategorier en möjlighet att komma närmare fenomenets essens (Fejes & Thornberg, 2009). Tabell 1. Exempel på innehållsanalys och kategorisering Citat Subkategori Kategori Det har varit lättare egentligen att få förståelse utanför kretsen, alltså socialtjänsten Fast på ett sätt så tror jag inte att jag tänkte att det skulle bli ett projekt, utan vi for på utbildning och då föll det sig helt klart Man föder ju förväntningar, när man kliver in och säger att vi kan hjälpa er med det här Andras tankar om projektet Egna tankar om projektet Målgruppens tankar om projektet Förväntningar 2. 5 VALIDITET OCH RELIABILITET Inom kvalitativa studier så används begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet på ett något modifierat sätt, jämfört med hur begreppen används inom kvantitativa studier (Kvale, 1997). Istället är det många som talar om studiens tillförlitlighet som ett mer generellt begrepp och förmågan att generalisera resultaten (ibid). Dels så måste man veta att man mäter det som är avsett att mätas, vilket innebär en god validitet. Men också att det är gjort på ett tillförlitligt sätt, vilket är reliabilitet (Kvale, 1997; Starrin, 1994). Kvale problematiserar också generaliserbarheten i intervjustudier, eftersom syftet med intervjuer är att få fram livsvärlden och erfarenheterna hos en individ. Det är därför viktigt att lyfta om det är möjligt att generalisera resultaten och i sådant fall, vilken typ av generaliserbarhet som avses (Kvale, 1997). Inom kvalitativ forskning finns det svårigheter att fastställa studiers validitet och reliabilitet objektivt, eftersom forskaren är både den som skapar verktygen och tolkar resultaten. Genom att under hela studieprocessen av ställa syftet och frågeställningarna mot de val som har gjorts, samtidigt som diskussioner har förts med handledare, har arbetet för validitet varit fortgående (Kvale & Brinkmann, 2009). För att avgöra en studies validitet, menar även Kvale att man ska anlägga en kritisk syn på sin studie för att se om man har redogjort för läsaren vilka perspektiv och tolkningar man har gjort (Kvale 1997), vilket har eftersträvats genom tydlighet och transparens där begrepp och teoretiska tolkningar gjorts. Reliabilitet i kvalitativa studier är till stora delar beroende av hur intervjun utformats, hur utskrifter och intervjumaterial har behandlats och bearbetats (Starrin, 1994). I denna studie har varje 11

intervju spelats in, vilket ökar reliabiliteten och gör det möjligt att gå tillbaka till materialet så många gånger som behövs för att nå förståelse. Användandet av en intervjuguide kan också öka reliabiliteten och validiteten i en studie om den är korrekt utformad (Kvale, 1997). I denna studie utformades intervjuguiden utifrån forskningsområden som vilade på teori och tidigare forskning vilket stödjer validiteten för studien. Under intervjuerna har följdfrågor och sammanfattningar använts för att kontrollera att intervjupersonen har uppfattats korrekt. Efter intervjuernas transkribering har också intervjupersonerna läst och samtyckt till att tolkningen av citatet samstämmer med det de har sagt, vilket också ökar reliabiliteten. Ytterligare ett sätt att arbeta för god reliabilitet och validitet i kvalitativa studier är genom triangulering. Det innebär att flera datainsamlingsmetoder kan användas (ex. Intervjuer, observationer och dokument) för att vägas samman till en fylligare bild (Patel & Davidson, 2003). Ett annat sätt att använda triangulering är att välja olika datakällor som olika personer, platser eller tidpunkter för ett aktuellt fenomen (ibid). Inom ramen för denna studie har triangulering använts genom att fokusera på de olika verksamhetsområdena inom socialförvaltningen, samt olika tidpunkter för projektavslut. På så vis har en bild av socialförvaltningens sammantagna verksamhetsområden kunnat skapas och detta ger perspektiv över de senaste årens projektverksamheter. 2.6 METODREFLEKTIONER En faktor att ta med i beräkningen vid studien, som med alla kvalitativa intervjustudier, är det faktum att intervjupersonerna har beskrivit sina individuella upplevelser av ett fenomen. Det finns en möjlighet att dessa intervjupersoners åsikter skiljer sig från andra inom samma verksamhetsområde eller arbetsgrupp, vilket också medför begränsningar i att generalisera studien (Kvale, 1997). Inte desto mindre så har det framkommit snarlika erfarenheter och upplevelser mellan olika verksamhetsområden och mellan olika arbetsgrupper, vilket också kan indikera ett genomgående mönster i kommunens projektverksamheter. Det är därför möjligt att studien har börjat ringa in och definiera hur kunskapsöverföringen inom kommunen sker, vilket var syftet och den vetenskapsfilosofiska ansatsens utgångspunkt. För att ge mesta möjliga bredd till empirin trots det begränsade antalet intervjuer så har intervjuerna spridits, både gällande avslutningstillfället för projektet men också angående målgrupp och verksamhetsområden. Detta för att kunna studera och jämföra hur projektkunskaperna tagits tillvara inom olika verksamheter både inom ett omedelbart och något längre tidsspann efter projektavslut. Dock kvarstår det faktum att materialet endast utgörs av fyra intervjuer, vilket är en väldigt begränsad mängd empiri för att kunna dra några generaliserande slutsatser om kommunens samtliga projektverksamheter. Slutligen ska också den kvalitativa innehållsanalysen beröras, eftersom analysen i stora drag utgår från forskarens egna förförståelse och associationer. En annan tolkare av materialet hade kunnat bidra till andra koder, om två tolkare hade varit möjligt hade ett annat alternativ eller djupare förståelse för materialet kunnat nås. Men genom att arbeta för att vara så tydlig som möjligt i analysförfarandet och genom att låta intervjupersonerna kontrollera citaten har ändå validiteten och reliabiliteten stärks (Vetenskapsrådet, 2002). 12