Häggviks Gymnasium Läsåret 12/13



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning. Häggviks Gymnasium Gymnasieskolan. Läsåret 13/14

Häggviks Gymnasium Lå 13/14 Gymnasiesärskolan. Lokal arbetsplan samt viktig Information

Häggviks Gymnasium Lå 13/14 Gymnasieskolan. Lokal arbetsplan samt viktig Information

Lokal arbetsplan (LAP) samt viktig information

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fristående gymnasiesärskola

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 16/17

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindeparkens gymnasiesärskola och KTT-verksamhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Beslut för Waldorfföreningen Martinaskolan Ekonomisk Förening

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan Fröviskolan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Västerviks Gymnasium RO5s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för gymnasiesärskola

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Ales plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sofiaskolan

Beslut för gymnasiesärskola

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling LÅ

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeparkens gymnasiesärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Grindstuskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-3 samt fritidsavdelning

Humleskolans plan mot kränkande behandling

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Särskolan

Arbetsplan förskoleklass

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Likabehandlingsplan för läsåret

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Här växer människor och kunskap

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

HÖGHAMMARGYMNASIETS OCH UTANHEDS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Lokal elevstödagenda Rindö Skola

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

SKA Oxledsskolan Fokus: Trygghet och studiero i förskoleklass, fritidshem och skola.

Transkript:

Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium Läsåret 12/13

Innehållsförteckning 1 Kvalitetsredovisning för perioden 2 2 Grundfakta om Häggviks Gymnasium 2-4 2.1 Inledning 2 2.2 Organisation 2-3 2.3 Elever 4 2.4 Personal 4 2.5 Häggviks Gymnasiums värdegrund 4 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 5-6 4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning samt 6 mål för den aktuella tidsperioden 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 7 5.1 Ekonomi 7 5.2 Lokaler 7 5.3 IT 7-8 6 Arbetet i verksamheten 8-14 6.1 Arbetet med lärandet och undervisningen 8-10 6.2 Elevinflytande 10 6.3 Elevens studieplan 11 6.4 Ledningsarbetet 11 6.5 Personalens kompetensutveckling 11-12 6.6 Skolhälsovård 12-13 6.7 Elevhälsoteam 13 6.8 Trygghetsgruppen 13 6.9 Skolpsykolog 13 6.10 Skolkurator 13-14 6.11 Pedagogisk handledare 14 7 Resultat, måluppfyllelse samt analys i förhållande till nationella mål 14-17 8 Utvärdering och uppföljning av Häggviks Gymnasiums arbete med och kring Likabehandlingsplanen 2011/12 17-18 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 19-21 10 Fokusområden och åtgärder för förbättring utifrån Utvärdering av skolans lokala arbetsplan 21-22 Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 1

1. Kvalitetsredovisning för perioden Den presenterade kvalitetsredovisningen avser läsår och budgetår 2012/2013. 2. Grundfakta om Häggviks Gymnasium 2.1 Inledning Häggviks Gymnasium är sedan 1994 en fristående gymnasiesärskola i Sollentuna kommun. Skolan drivs av Utvecklingspedagogik Sverige AB och bedriver gymnasiesärskoleutbildning i enlighet med gällande styrdokument för elever som är mottagna i särskolan. Skolan har under läsåret haft två nationellt utformade program, Media och Estetisk samt tre specialutformade program, Trädgård & Miljö och Café & Restaurang och Idrott & Hälsa. Inom den individuella programmet har vi haft yrkesträning med inriktningarna Idrott och Friluftsliv, Trädgård och Allmän samt grupper med allmän inriktning för elever inom autismspektrat. Inom det individuella programmet har vi även haft verksamhetsträning med allmän inriktning. Samtliga utbildningar är 4 år och omfattar 3 600 timmar. 2.2 Organisation Rektor har det övergripande och yttersta ansvaret för skolans verksamhet. Ansvar och uppdrag utifrån formella krav framgår bl. a i Skollagen 2 kap. samt 2.6 i Lpf94. Skolledning består av rektor och biträdande rektor som har ett delegerat ansvar från rektor för delar av verksamheten. Den pedagogiska verksamheten leds av behöriga lärare och speciallärare/pedagoger. Samtliga lärare ingår i lärarlag. Lärarlagen har ett delegerat ansvar för delar av det pedagogiska arbetet och skolans verksamhet och utveckling. Varje lärarlag leds av en lärarlagsledare. Samtliga lärare och elevassistenter ingår dessutom i Samverkansgrupper som leds av lärarlagsledare. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 2

Lärares och övrig skolpersonals ansvar och uppdrag framgår av Lpf94 ( Lärare skall samt Alla som arbetar i skolan skall ). Till skolans stödorganisation hör elevhälsoteamet, pedagogiska rådgivare samt utvecklingsgruppen. Skolans Elevhälsoteam har under läsåret bestått av rektor, biträdande rektor, skolpsykolog, skolsköterska, Studie- och Yrkesvägledare, samordnare skola/fritids, skolkurator och pedagogisk handledare. Elevhälsoteamets huvudsyfte har varit att: Genom förebyggande och hälsofrämjande arbete bidra till att skolan blir en så bra arbetsplats som möjligt för alla skolans elever och att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa Arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning Att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, stöd till pedagoger vid upprättande av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Utvecklingsgruppen bestod under läsåret av rektor, biträdande rektor, samordnare skola/fritids, pedagogisk handledare, samordnare samt de fem arbetslagsledarna. Utvecklingsgruppens främsta syfte har varit att ge: Stöd till ett genomtänkt pedagogiskt utvecklingsarbete som har sin bas i arbetslagen med hjälp av styrdokument/riktlinjer Stöd till verksamhetsansvarig vid fördelning av resurser Råd och stöd till verksamhetsansvarig i beslutsfattandet gällande t.ex. lokaler, kompetensutveckling, budgetfrågor, inriktningar och profilering, organisation, föräldrasamverkan, arbetsmiljöfrågor, målarbete samt kvalitetsarbete. Studie- och yrkesvägledare Elever i främst åk 3 och 4 förbereder sin sysselsättning efter avslutad skolgång genom APU/praktik. APU/praktik tas fram i samarbete mellan Studie- och Yrkesvägledare, lärare och elev. APU/praktikbesök genomförs regelbundet ute på praktikplatserna och möten hålls med berörda LSS-handläggare i de olika kommunerna. Studie- och Yrkesvägledaren söker efter ytterligare lämpliga arbetsplatser där det finns handledning och personal med kunskap om och erfarenhet av människor med funktionshinder. Vi har under året haft två studie- och yrkesvägledare. En på 100 % samt en på 60 %. Skolexpedition har ansvarat för skoladministration. Andra skolstödjande funktioner har varit egen lunchrestaurang, fastighetsskötsel, lokalvård, ekonomi och HR. Företagsgemensamma frågor och administration samt ekonomisk styrning har hanterats av företagets ledningsgrupp. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 3

2.3 Elever Vid start läsåret 2012/13 hade skolan 195 elever, fördelat på 124 pojkar och 71 flickor. Under läsåret har tre pojkar och en flicka avslutat sin skolgång på skolan. Eleverna har varit fördelade på 22 undervisningsgrupper. Fördelningen över program har varit: Nationellt/Specialutformat Individuellt Fördelat på Fördelat på Åk Media T & M C & R EST I & H YT VT 1 5 2 5 0 5 16 16 2 4 3 5 0 3 20 14 3 5 5 3 3 4 18 11 4 7 2 1 0 1 22 15 S:a 21 12 14 3 13 76 56 Under läsåret fanns det elever representerade från 17 kommuner på skolan. Samtliga ligger i Stockholms län. Störst representation hade Stockholms stad följt av Sollentuna. Det är en mycket heterogen elevgrupp vad gäller elevernas funktionsnedsättningar. Av samtliga 195 elever har 71 elever (36 %) har en ytterligare funktionsnedsättning, 63 elever (32 %) har två och 28 elever (14 %) har tre eller fler funktionsnedsättningar utöver utvecklingsstörning. För detta behövs specialpedagogiska insatser utöver specialpedagogik om utvecklingsstörning. De mest förekommande tilläggen var autism/asperger eller liknande svårigheter (94 elever), kommunikation (85 elever), rörelsehinder (36 elever), syn (23 elever) och hörsel (11 elever). 2.4 Personal Häggviks Gymnasium hade under året 43 undervisande lärare, varav 3 obehöriga samt 1 friskvårdsinstruktör och 1 fordonsinstruktör som bedrivit undervisning. Lärarna har tjänstgjort motsvarande 41,7 heltidstjänster. Skolan har också haft 51 elevassistenter, som tjänstgjort motsvarande cirka 30 heltidstjänster. Merparten av våra elevassistenter fyller sin tjänst upp till heltid genom att arbeta på vår korttidstillsyn, vilket är en LSS-insats. Samtliga lärare och assistenter har ingått i något av skolans fem lärarlag. De stödfunktioner som funnits under läsåret är skolsköterska (80 %), skolpsykolog (50 %), skolkurator (50 %) studie- och yrkesvägledare (100 % + 60 %), pedagogisk handledare (60 %), talpedagog (20 %) samt IT- pedagog (60 %). Administrativa stödfunktioner är bl. a skolassistent (100 %). 2.5 Häggviks Gymnasiums värdegrund Vårt uppdrag gentemot elever, föräldrar och elevernas hemkommuner är att ge varje elev möjlighet att utvecklas efter hans eller hennes förutsättningar och förbereda för vuxenlivet. Vi utgår då från följande värdegrund: Alla bemöts med förtroende och respekt. Genom individualiserat lärande utvecklas eleverna till människor som förstår och tycker om sig själva, har bra relationer till andra människor och ett meningsfullt liv. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 4

3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Systematiskt kvalitetsarbetet sker enligt upprättad handlingsplan som revideras varje år. Elever, vårdnadshavare samt all personal är delaktiga i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 5

Häggviks Gymnasiums årliga kvalitetsarbete börjar med den lokala arbetsplanen som upprättas till läsårsstarten. Där finns de prioriterade verksamhetsmålen för läsåret. Dessa prioriterade mål bryts i lärarlag/samverkansgrupper ned i delmål. Delmål utvärderas kontinuerligt i lärarlagen/samverkansgrupper. Föräldraenkät skickas ut i februari, medarbetaroch elevenkät i april-maj. Under läsåret utvärderar pedagog/elev kontinuerligt elevens utveckling av lärandet. I slutet av läsåret görs en övergripande utvärdering. Allt detta mynnar ut i en kvalitetsredovisning som i sin tur leder till kommande års lokala arbetsplan. Årligt återkommande enkätundersökningar görs enligt följande Elevenkät - likabehandling, trivsel Föräldraenkät Medarbetarenkät Medarbetarenkät kring skolans trygghetsarbete och samarbete med elevhälsan. Skolan använder sig av webbverktyget Netigate för att skapa riktade enkäter. 4. Åtgärder utifrån 2011/12 års kvalitetsredovisning Prioriterade förbättringsområden inför läsåret 12/13 Uppföljning, kommunikation och dokumentation av kunskapsresultat, bedömning och betygssättning Öka elevens delaktighet Fortsätta utveckla användandet av IT och interaktiva läromedel samt kognitivt stöd i undervisningen. Prioriterade förbättringsområden utifrån Likabehandlingsplanen Fortsatt kunskap och delaktighet i likabehandlingsarbetet Utveckla trygghetsgruppens arbete. Prioriterade förbättringsområden utifrån UP:s Verksamhetsplan Miljöarbete Grundbudskap - UP/Häggvik. Långsiktiga mål och strategier 2012-2015 Under de närmaste åren kommer skolan att fokusera på: Utveckla IT-användandet som hjälpmedel och utveckla kognitivt stöd Samsyn kring dokumentation, kommunikation av kunskapsresultat, bedömning och betygsättning Arbete med den nya gymnasiesärskolans utformning av nya kursplaner och betygskriterier Öka behörigheten bland personal Värdegrundsarbete/ likabehandlingsplan Temaarbeten och infärgning Start gymnasieskola för elever inom autismspektrum på Häggviks gymnasium Förankring av verksamhetens grundbudskap Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 6

5. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 5.1 Ekonomi Skolverksamheten finansieras av elevavgifter. Skolan har framtagna riktvärden för de olika program som erbjuds och utifrån vilken elevgrupp placeringen gäller. Dock fastställs ersättningsnivån utifrån elevens behov i samråd med hemkommunen. I de fall en bedömning och överenskommelse om extra stödinsats görs, erhåller skolan ett tilläggsbelopp. Ekonomin och budgeten har de senaste åren varit i balans. Den enskilt största kostnadsposten är personalkostnader följt av lokalkostnader. Delar av överskott har bl.a. investerats i genomgripande lokalrenoveringar. Budgeten fastställs i huvudsak på företagsnivå med skolledningen delaktig i processen. Huvuddelen av budgetarbetet och uppföljningen drivs av VD där skolledningen är kontinuerligt involverad och informerad. Delar av skolans budget fördelas ut på arbetslagen som bl.a. ansvarar för löpande inköp av undervisningsmaterial, förbrukningsmaterial och kompetensutveckling. Skolledningen följer upp skolans budget. Skolans utfall följs upp på verksamhetsmöten mellan företagsledning och skolledning. 5.2 Lokaler Skolans lokaler används i stort sett enbart för den egna skolverksamheten. Lokalerna är anpassade efter verksamheten och utrustade med modern utrustning. Skolan har bl.a. ett växthus på 120 kvm, en inspelningsstudio samt en behandlingsbassäng. Under detta läsår har skolan utrustats med nyrenoverade lokaler för styrketräning och spinning. En plan finns för renoveringar. En genomlysning av arbetsmiljöarbetet sker varje år och åtgärder för att förbättra arbetsmiljön pågår kontinuerligt. I våra lokaler har det bedrivits skolverksamhet sedan fastigheten byggdes i början av 1940-talet. Fram till 1970 var det en yrkesskola. Sedan dess har det bedrivits särskoleverksamhet. 1970-1993 drevs den i Landstingets regi och sedan 1994 drivs verksamheten av Utvecklingspedagogik Sverige AB. 5.3 IT Kvaliteten och tillgängligheten på datorer och datorutrustning är hög både för elever och för personal. Alla undervisningssalar är utrustade med interaktiva tavlor och under året har skolan satsat på inköp av ipads. IT-pedagogen ansvarar för utvecklingen och användandet av kognitiva/tekniska hjälpmedel delvis tillsammans med den pedagogiska handledaren och skolans övergripande speciallärare. Under läsåret har följande kompetensutveckling inom IT skett: Intern fortbildning Innehåll Deltagare ActivBoard 8 ActivInspire grund och ActivInspire fortsättning 15 Bildbehandling 7 ActivInspire för assistenter 6 Extern fortbildning, Mässor och inspirationsbesök Innehåll Deltagare Inspirationskvällar med Datafont 2 Inspirationskvällar med Datafont och Sanoma 2 Information från Softogram 2 Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 7

föreläsning om upphovsrättsskyddade 2 bilder/filmer på nätet Föreläsning på Forum funktionshinder: Stress och 1 psykisk ohälsa och autism : Språk, kommunikation och IKT, hos Tal- och 2 språkcentrum/brageskolan SETT-mässan 5 Studiebesök på gymnasiesärskolan i Karlstad 6 Kommunikationskarnevalen i Göteborg 3 Antal certifieringar i ActivInspire nivå 1 = 17 st. totalt varav 7 st. under detta läsår nivå 2 = 6 st. totalt varav 1 st. under detta läsår nivå 3 = 2 st. totalt varav 2 st. under detta läsår Prioriteringar nästa läsår Fortsatt utbildning - ActivInspire IT-pedagog och övergripande speciallärare deltar i klassundervisningen och visar/lär ut digitala undervisningsmaterial och skolprogram Softogram; information och utbildning Öka tillgängligheten i skolan tillsammans med nybildade kommunikationsgruppen. 6. Arbetet i verksamheten 6.1 Arbetet med lärandet och undervisningen Gymnasiesärskolans undervisning är individualiserad och väl anpassad till de enskilda elevernas förutsättningar. Vi upprättar och jobbar efter individuella studieplaner, pedagogiska planeringar och vi använder bedömningsinstrument och observationer för att identifiera styrkor och behov hos eleverna. Lärandet baseras på en åskådlig och tydligt strukturerad undervisning. Vi arbetar för att alla elever ska få en ökad livskvalitet genom ökad kunskap och delaktighet i samhället och vi arbetar kontinuerligt med att utveckla elevinflytandet och medbestämmandet i skolan. Skolan har ett tydligt kunskapsfokus med anpassad undervisning och hög personaltäthet. Skolan driver sin verksamhet med fokus på ständig utveckling, hög kvalitet och kontinuerlig utveckling av pedagogiska metoder och arbetssätt. Teori och praktik vävs samman. Infärgning och samarbete över klassgränserna tillämpas. Samtliga utbildningar har utarbetat 4-årsplaner, vilket ger en större möjlighet att öka arbetet med infärgning och tema. Under läsåret har flera undervisningsgrupper tillämpat ett tematiskt arbetssätt. Klasser inom de individuella programmen har erbjudits fördjupning inom kursplanerna för yrkesträningens Mat och boende och Natur och Miljö samt inom kursplanen för verksamhetsträningens Vardagsaktiviteter. Användandet av ActivBoard/iPad och utvecklandet av kognitivt stöd har resulterat i stor interaktivitet och delaktighet bland eleverna i undervisningssituationen. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 8

Inspelningsstudion Black box har använts flitigt av i första hand medieeleverna. Medieeleverna visade en del av sina arbeten genom att ordna en vårsalong som skolans samtliga elever hade möjlighet att besöka. Elever på Individuella programmet har inbjudit skolans elever och personal på en lärorik teaterföreställning och de flesta elever har haft möjlighet att delta och uppträda med musik och dans i regi av drama- och musiklärarna på skolan. Under året har fler elever från de nationella programmen startat, drivit och avslutat UF-företag (Ung företagsamhet). För att hålla hälsomedvetenheten levande så bedriver skolan ett verksamhetsövergripande hälsoarbete. Hälsa och rörelsetema genomsyrar hela skolans verksamhet. Vi har fortsatt vårt arbete med att hålla en hälsosam profil med sund kosthållning och mycket rörelse och motion, bland annat med gemensamt gymnastikpass en gång i veckan. Elever och personal från skolans Café och Restaurangprogram och elever från kursen Mat och Boende har ansvarat för elevcafeterian samt ansvarar för att den har ett hälsosamt utbud. Skolans växthus inbjuder till omväxlande pedagogisk verksamhet för samtliga klasser. Skolans läs-, skriv- och matematikverkstad Oasen möjliggör specifik och fördjupad undervisning både individuellt och i liten grupp. I Oasen finns specialpedagogiskt material för utlåning. Oasens ansvariga speciallärare ansvarar också för skolbiblioteket. På de nationella och specialutformade programmen samt på vissa individuella program arbetar eleverna med egna CV som ska hjälpa dem i deras förberedelse för ett kommande arbetsliv. I alla ämnen arbetar vi målmedvetet med att utveckla elevernas förmåga att hantera det egna språket eller kommunicera via AKK (alternativ kompletterande kommunikation). I undervisningen tränas elever att interagera med varandra samt att öka samlärandet och lärandet i grupp. Vi använder olika verktyg som Kat-kit, sociala berättelser samt seriesamtal för träning i kommunikation och socialt samspel. Pedagoger från Individuella programmet har besökt gymnasiesärskolan i Karlstad för att studera arbetet med att utveckla det kommunikativa stödet. En arbetsgrupp har bildats på Häggviks gymnasium för att öka och utveckla stödet utifrån studiebesökets inspiration. Dokumentation av kunskapsutveckling sker via ett elevadministrativt verktyg samt en lärportal edwise. Syftet med edwise är att skolan får en enhetlig dokumentation för varje enskild elev utifrån de kurser de läser. Samtliga lärare har utbildning kring dokumentationsformen och använder edwise för sin dokumentation. Under året har samtliga lärare arbetat med att utforma pedagogiska planeringar i sina respektive ämnesområden. Samtliga elever som är intresserade av att söka till skolan gör minst en prova på vecka, läsåret innan. Efter prova på- tiden får varje elev en loggbok med sig hem. Detta underlättar för eleverna att göra ett aktivt och i så hög grad som möjligt, självständigt gymnasieval. I och med införandet av GySär 2013har inte alla elever kunnat prova på på önskat program under innevarande läsår. Skolan har löst detta genom att ha en gemensam vecka för de som sökt nya, icke ännu befintliga, program. Med facit i hand visar det sig dock inte framgångsrikt och flera av de eleverna som gjort en sådan vecka sökte inte Häggviks Gymnasium som första alternativ. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 9

Vi strävar efter att utveckla en skola där det finns en gemensam syn på kunskap och elevens personliga utveckling. Ett långsiktigt skolutvecklingsprogram pågår ständigt för att få en gemensam dokumentation, samsyn kring kunskapsbedömning och ökad delaktighet hos elever och föräldrar. VFU-studenter har gjort sin praktik på skolan under ledning av skolans lärare. Under läsåret har skolans pedagoger kontinuerligt arbetat med de nya kursplanerna i Gysär 2013. Häggviks Gymnasium har, med pedagogiska handledaren som kontaktperson, deltagit i två projekt vid SPSM. Ett tillgänglighetsprojekt och ett delaktighetsprojekt. Tillgänglighetsprojektet innebär att SPSM i samarbete med skolor har utarbetat en mall som kallas tillgänglighetsplan som skolan upprättar tillsammans med elev, lärare och förälder. Genom att upprätta en tillgänglighetsplan kvalitetssäkrar man att elever med funktionsnedsättning får en tillgänglig miljö. Under läsåret har mentorer till elever med syn-, hörselnedsättning och rörelsehinder vid Häggviks Gymnasium fått pröva ut SPSM:s tillgänglighetsplaner. De har också fått en genomgång om tillgänglighet av SPSM:s konsulenter samt fått ge sina synpunkter på formuläret. De ifyllda planerna ligger sedan till grund för kontroll att eleven får de åtgärder som behövs. Dessa planer ska följas upp under kommande läsår. I delaktighetprojektet vill man öka kunskapen om vad som främjar delaktighet i elevers skolmiljö. Vår medverkan har inneburit att två elever med grav syn- respektive hörselnedsättning har deltagit i skolobservation samt elevintervju. Klasspersonalen har sedan fått muntlig och skriftlig återkoppling från SPSM:s konsulenter. Under läsåret har personal och elever vid Häggviks Gymnasium deltagit i UR:s filmproduktion Sexualkunskap för särskolan. Resultatet blir en serie om 8 undervisningsfilmer som kommer att visas under hösten 2013. Pedagogiska handledaren vid Häggviks gymnasium är med i styrelsen för FKS som är en ideell förening inom området kognitivt stöd. Häggviks Gymnasium har varit remissinstans för Gysär 2013 och skickat in remissvar på regeringens förslag. Några lärare från Häggviks Gymnasium har också engagerats av Skolverket för att arbeta med utformandet av kursplaner. Skolan rektor ingår i SPSM:s arbetsgrupp för planering av implementering av GySär 13. Ett nätverk för kommunernas implementeringsansvariga har startat. I nätverket ingår förutom Häggviks Gymnasiums rektor även skolans biträdande rektor och pedagogiska handledare. 6.2 Elevinflytande Häggviks Gymnasiums elevråd består av en representant från varje klass och har under året träffats två gånger per termin. Elevrådets möten är uppdelade i två grupper. Ett för det individuella programmet och ett för de specialutformade/nationella programmen. Varje elevråd ska föregås av ett klassråd där elevrådsrepresentanten med hjälp av klasskamrater och personal förbereder sig inför mötet. Elevrådet arbetar för att skolan ska vara en bra arbetsplats för alla elever och för att öka delaktigheten för eleverna. Alla elever är välkomna med förslag om t.ex. förbättringar eller inköp. Elevrådet har en egen budget, där de själva beslutar om inköp. Det finns en tydlig koppling mellan klassråd och elevråd. Elevrådsrepresentanterna tar med sig klassrådsprotokollen till elevrådsmötena. Eleven medverkar efter sina förutsättningar vid planering av skolarbetet, både under utvecklingssamtal samt i den dagliga undervisningen. En mall har utarbetats för eleverna på de Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 10

nationella och specialutformade programmen för att få dem att reflektera och analysera sitt eget lärande. Det tematiska arbetssättet möjliggör ett medinflytande och självbestämmande på ett nytt sätt. Eleverna får vara med och påverka valet av tema och hur man ska arbeta med det. Självbestämmande handlar om att göra val och att värdera dem. Elever har också ingått i matrådet, hälsogruppen och den årliga skyddsronden. 6.3 Elevens individuella studieplan Vid utvecklingssamtal, två gånger per läsår, sätts läsårets kunskapsmål upp samt specifika fokusområden som kan vara både sociala eller kunskapsmål utifrån skolans styrdokument. Målen sätts, utvärderas och revideras vid dessa utvecklingssamtal. Elevens individuella studieplan består utöver ovanstående mål/fokusområden även av kursdokumentation och individuell studieplan. 6.4 Ledningsarbetet Företagsnivå: Allchefsmöten två gånger per termin. I gruppen ingår all personal på företaget med personalansvar. Skolnivå: Verksamhetsmöte med rektor, biträdande rektor, samordnare skola/fritids och Vd/vice Vd - var fjärde vecka. Rektorerna på Häggviks Gymnasium och Svedenskolan träffas kontinuerligt. Skolans utvecklingsgrupp en gång i veckan. 6.5 Personalens kompetensutveckling 2012/13 Tid Innehåll Ansvarig Deltagare 14 augusti Autism Anette Sjödahl Elevassistenter 9.00-16.00 16 augusti Gemensam uppstart Viveka och Joakim Samtlig personal 8.00 12.00 LAP, m.m. 12 september Gysär 2013 - Skolverket Skolverket Samtliga pedagoger m.fl. 29 oktober 8.30 16.00 Kursplaner GySär/Gy Viveka och Joakim Pedagoger/spec. assistenter 30 oktober 8.30-16.00 Forts. kursplaner Workshops Viveka och Joakim Marie Pedagoger/spec. assistenter 31 oktober 8.30-12.00 21 januari 8.30 16.00 14 mars 8.30-16.00 7 juni 8.30-16.00 12-14 juni 8.30-16.00 Active Board, IT Skolforum, temaplanering, utvärdering Löfstrand/lärarlagsledare lärarlagsledare Pedagoger/spec. assistenter Kursplaner/program GySär13 SPSM Gunilla Fällman, Gunilla Källner Pedagoger/spec. assistenter Kursplaner/program Viveka/ Joakim Pedagoger/spec. GySär/ Gy assistenter Utvärdering Viveka/Joakim/Annika/Karin Samtlig personal Utvärdering, planering Viveka/Joakim/Annika/Karin Samtlig personal 12/6 pedagoger/spec assistenter 13-14/6 Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 11

Internutbildning för all nyanställd personal september februari. Fredagar 13.00 14.00. Lärare och elevassistenter har regelbunden handledning klassvis av skolans psykolog och/eller pedagogiska handledare. Ett arbetslag har under året haft extern handledning i lågaffektivt bemötande En individuell kompetensutvecklingsplan finns för all personal. Under läsåret har tre pedagoger börjat speciallärarutbildningen på distans. Två lärare har deltagit i Lärarlyftets kurser i matematik. Personal från skolan har haft intern utbildning i tecken som stöd. Utvärdering av internutbildningen lå 12/13 Internutbildningen har skett för all nyanställd personal inom skolan en timme/vecka, totalt 23 timmar. Totalt har 19 nyanställda deltagit i Internutbildningen (vid några tillfällen även sådana som hade tillfällen att ta igen). Utvärderingen av internutbildningen har av deltagarna bedömts som överlag användbar för det egna arbetet på skolan, i genomsnitt poäng 4 på en 5-gradig skala. Kompetensutveckling läsår13/14: Likvärdig kunskapsbedömning och betygssättning- GySär13 Fortbildning för att nå behörighet Lågaffektivt bemötande Tecken som stöd Digitala undervisningsmaterial samt kognitivt och kommunikativt stöd Systematiskt kvalitetsarbete. 6.6 Skolhälsovård Skolhälsovården har elevens behov som utgångspunkt och arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Skolläkare Alla elever i årskurs 1 och nya elever i andra årskurser har erbjudits hälsobesök hos skolläkaren, tillsammans med vårdnadshavare. Kontrollelever och elever där det i samarbete med elev, föräldrar och/eller skolpersonal framkommit behov, har också erbjudits läkartid. Skolläkaren har dessutom haft samtal med lärare, specialistläkare och andra vårdgivare angående elever. Hon har även deltagit i några av elevhälsoteamets möten. Skolläkaren har träffat samtliga nya elever. Spontana och bokade elevbesök har i huvudsak handlat om psykosociala orsaker, hudbesvär, sömnsvårigheter, allergi, epilepsi, högt blodtryck, ryggkontroll, vaccination, olika idrottsskador m.m. Skolläkaren har också utfärdat remisser och intyg av olika slag, exv. för handikappsersättning, färdtjänst, ansökan om god man, förvaltarskap och lämplighetsintyg för att få övningsköra. Skolsköterska Skolsköterskan har haft hälsosamtal utifrån hälsoprofil med 33 nya elever. Skolsköterskan har träffat kontrollelever kontinuerligt samt haft fördjupad kontakt (stödsamtal samt uppföljning av vikt samt kost och motionsvanor) med 15 elever. Elever på Trädgård och Miljöprogrammet har vaccinerat mot TBC. Skolsköterskan har under året haft utbildning i Första hjälpen och Epilepsi. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 12

Skolsköterskan har deltagit i elevhälsoteamets möten, nätverksmöten och har organiserat och administrerat skolläkarmottagningen. Skolsköterskan har skött journalhantering av nya skolhälsovårdsjournaler och arkivering av gamla elevers journaler. 6.7 Elevhälsoteam Elevhälsoteamet har under läsåret behandlat 64 elevärenden. För varje elevärende formuleras det ett eller flera mål för teamet att uppfylla med sina insatser. Totalt har teamet jobbat mot 63 mål. Av dessa är 40 mål uppnådda, 11 mål delvis uppnådda eller på god väg att nås och 12 mål ej nådda (1 mål har blivit inaktuellt och för 8 ärenden som endast handlade om information var det ej aktuellt att formulera något mål). Mål som är delvis uppfyllda eller inte alls har nåtts följs upp nästa läsår. Tillgänglighet I de flesta fall fungerar det bra för eleven som använder syn- eller hörselhjälpmedel - eleven använder sina hjälpmedel, personalen kan sköta dem, vet vart man ska vända sig för support och pedagogiskt stöd och har ett anpassat förhållningssätt. 6.8 Trygghetsgrupp Trygghetsgruppen har regelbundet träffats för att diskutera frågeställningar kring trygghetsfrågor och för att konkret åtgärda situationer kring kamratskap och trivsel. Den likabehandlingsplan som skolan arbetat fram har hållits levande genom kontinuerliga samtal i elevgrupper och genom forumspel. Skolans kurator är sammankallande i Trygghetsgruppen och har varit en länk av flera i den kedja som finns på skolan för att utvecklingen och implementering av likabehandlingsplanens innehåll och betydelse hålls levande. 6.9 Skolpsykolog Skolpsykologens arbete omfattar 50 % tjänstgöring, vilket fördelar sig på flera olika arbetsuppgifter. För läsåret 2012/13 har en av huvuduppgifterna varit att ge handledning till skolans personal, vilket omfattat 7 olika grupper samt två grupper ledda av psykolog och pedagogisk handledare tillsammans. Skolpsykologen har också varit delaktig i elevhälsoteamets arbete, med specifikt ansvar för inläsning och tolkning av psykologiska och neuropsykiatriska utlåtanden. Samarbete har skett med skolhälsovården, skolkuratorn, pedagogisk handledare samt med personal inom t.ex. habilitering, korttidsboende, LSShandläggare, m.fl. Skolpsykologen har också medverkat vid flera EHK och har haft enskilda kontakter med vårdnadshavare/föräldrar kring specifika frågor. Enskilda elevsamtal har också förekommit. Under hösten -12 har skolpsykologen föreläst för ett av lärarlagen på temat Lågaffektivt bemötande och Att förebygga och hantera aggressivt och våldsamt beteende som utmanar. Under våren -13 har psykologen, inom ramen för Häggviks Gymnasiums internutbildning, föreläst på temat Neuropsykiatriska diagnoser/adhd. I två av lärarlagen har psykologen fört en fortsatt diskussionen kring temat ADHD och pedagogiska strategier. 6.10 Skolkurator Kuratorns har under läsåret 2012/13 arbetat för att stödja eleverna i sitt lärande samt i deras sociala och emotionella utveckling. Kuratorn har bidragit med insatser och kunskap i socialt och psykosocialt arbete på individ, grupp och organisationsnivå. Arbetet på individnivå har till stor del bestått av enskilda stödsamtal och under året har kuratorn i snitt haft 16 enskilda samtal i veckan. Arbetet har bland annat syftat till att skapa möjligheter Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 13

för individen i ett helhetsperspektiv, till exempel i samarbete med elevens vänner, familj alternativt elevens övriga nätverk. Kuratorn har även vid flera tillfällen under läsåret haft samtal med två eller flera elever samtidigt, rörande relationer. Dessa samtal har använts både i kamratoch kärleksrelationer. Kuratorn samarbetar också med personal och föräldrar, ger råd och stöd i sociala frågor samt ansvar för att hjälpa till med, och förmedla, myndighetskontakter såsom socialtjänst och habilitering. Kuratorn har under läsåret 2012/13 varit direkt involverad i individuella stödinsatser kring cirka en fjärdedel av skolans elever. Stödinsatserna har bestått i samtal, rådgivning eller hjälp till samverkan med verksamheter och myndigheter utanför skolan. Under detta läsår har kuratorn även planerat och genomfört tre samtalsgrupper, där sammanlagt 19 elever har deltagit. Två av grupperna har haft som huvudsyfte att deltagarna ska lära sig identifiera sina egna känslor, stärka självkänslan samt träna på att sätta gränser. Den tredje samtalsgruppen har syftat till att bidra till ett bra klimat i de sociala medierna. Stärka eleverna i vad som är ok på Internet och inte. Kuratorn arbetar organisatoriskt som en del i skolans elevhälsoteam. Kuratorn deltar även på mottagningskonferenser samt har övergripande ansvar för skolans trygghetsgrupp, vilken arbetar förebyggande och vid akuta situationer av mobbning. 6.11 Pedagogisk handledare Den pedagogiska handledaren arbetar för att varje elevs lärande skall ske optimalt utifrån elevens förutsättningar och med de anpassningar som eleven behöver i sin skolsituation. Den pedagogiska handledaren ingår i elevhälsoteamet, i skolans utvecklingsgrupp, deltar i mottagningskonferenser samt har ett nära samarbete med IT-pedagog och studie- och yrkesvägledare. Den pedagogiska handledarens arbete har omfattat pedagogisk handledning till personal i grupp eller enskilt med fokus kring måluppfyllelsen. Regelbundna handledning har skett för personalgrupperna. En viktig uppgift för den pedagogiska handledaren är också att stödja elever i att själva känna till och kunna utnyttja sina starka sidor samt att förstå sina egna funktionsnedsättningar och hitta strategier att anpassa sig till dessa. Den pedagogiska handledaren har tillsammans med pedagoger skrivit pedagogiska utredningar och stöttat pedagogerna i deras arbete med att upprätta åtgärdsprogram. Enskilda elever har fått pedagogiska stödsamtal. 7 Resultat, måluppfyllelse samt analys i förhållande till nationella mål Prioriterade verksamhetsmål läsåret 2012/13 utifrån Lpf 94 Att alla trivs och känner sig trygga i skolan Åtgärder Alla elever är delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen Kontinuerliga värdegrundsdiskussioner i samtliga klasser Forumspel trygghetsgruppen. Resultat Det kontinuerliga arbetet med värdegrundsfrågor har gjort eleverna mer medvetna. De flesta klasser inleder dagen med samtal om innehållet i likabehandlingsplanen. Elever har inte rast Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 14

eller paus under samma tid vilket gör att det är färre elever samlade i uppehållsrummen. Ett fast schema finns för besök i Cafeterian. Fler vuxna finns tillgängliga under hela skoldagen. Av resultaten från elevenkäten och tillhörande kommentarer framgår dock att 10 % av eleverna fortfarande tycker att det är otryggt att vistas på vissa platser i skolan trots vidtagna åtgärder. De platser som känns otrygga och röriga är där det vistas mycket människor samtidigt. Utvecklingsområden Utvärdering av trygghet och trivsel på individnivå under årets utvecklingssamtal genom att skapa gemensamma frågor Kontinuerligt arbete i trygghetsgruppen Se över och vidta åtgärder på platser där många vistas samtidigt. Alla elever får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen Åtgärder Genomgång av kursmål och lokala mål där målen konkretiserar vardagssituationer och även förtydligar och konkretiserar betygskriterierna Låta eleverna regelbundet visa sina kunskaper både skriftligt, muntligt och/eller praktiskt Utveckla modeller och mallar för att på ett bättre sätt följa upp och tydliggöra elevernas utbildningsmål och kunskapsutveckling På utvecklingssamtal bestämma vilka kunskapsmål som ska prioriteras Eleverna uppmanas att påverka genom att sätta upp sina egna mål Utveckla klassråd/elevrådsarbetet genom tydlig schemaläggning av klassråd Elever deltar i miljöråd, matråd, hälsogrupp och arbetsmiljöarbetet. Resultat Det ständigt pågående arbetet med elevernas medinflytande i sitt lärande och i sin strävan att nå målen genom tydliga delmål i varje lärarlag/samverkansgrupper har lett till att många elever har ett inflytande på arbetssätt, arbetsform och innehåll i undervisningen - utifrån sin förmåga. Pedagogerna försöker öka elevernas elevinflytande genom att göra dem delaktiga i den pedagogiska planeringen (PP) efter förutsättningar. Genom elevers medverkan i klassråd, elevråd, hälsogrupp och matråd märks ett intresse av att vara delaktig och ha inflytande över skolverksamheten. Det tematiska arbetssättet har möjliggjort ett ökat inflytande. Hjälpmedlen Ipad och ActivBoard har avsevärt ökat elevernas möjlighet till delaktighet, interaktivitet och inflytande. Eleverna har blivit mer medvetna om målen för undervisningen och pedagogerna har brutit ner målen på ett konkret och visuellt plan. Elevernas delaktighet i utvärdering av målen kan bli tydligare. De flesta klasser fortsätter arbeta aktivt med att träna eleverna att framföra sina åsikter, samtala och lyssna på varandra samt aktivt träna att göra val och att be om hjälp. Utvecklingsområden Vidareutveckla elevernas delaktighet och elevinflytande. Arbetet med pedagogiska planeringar och individuella studieplan och att utveckla målen och dess koppling till resultatet. Arbetet med att få eleverna delaktiga i utvärderingen av egna mål fortsätter Mentorstid för varje elev. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 15

Öka användandet av IT och kognitivt stöd i undervisningen Åtgärder Varje lärarlag har tillgång till ipad Varje klassrum är utrustat med ActivBoard Resultat Ytterligare sju pedagoger har certifierat sig i ActivInspire/ActivBoard steg 1, en pedagog i steg 2 samt 2 pedagoger i steg 3. Alla klassrum är utrustade med interaktiva tavlor och de används kontinuerligt. IKT-gruppen som leds av skolans IT-pedagog används som ett forum för pedagogiska diskussioner gällande IKT-användningen på skolan. Flera klasser har köpt in ipads. IT-pedagogen har haft workshops kontinuerligt för pedagoger kring appar och skoldataprogram vilket har gjort att pedagogerna är mer insatta i användandet av de interaktiva tavlorna och av ipads. Ett samarbete mellan IT-pedagog och Oasens speciallärare har utmynnat i gemensamma workshops under året. Pedagogernas besök på ID-mässan samt SETT-mässan i Kista har inspirerat till utveckling av hjälpmedel och dess användning. Utvecklingsområden Fortsatt utbildning/workshops - ActivBoard, ipad, skoldataprogram Införskaffande av fler ipads och utbildning till pedagogerna Arbetsgrupp har tillsatts för att utveckla det kommunikativa stödet på skolan Åtgärder Öka samarbetet och infärgningen mellan klasserna Gemensamma ämnesövergripande projekt (temaarbete) i lärarlag, arbets- och samverkansgrupper Ämnesfördjupning erbjuds elever på individuella programmet Resultat Samarbetet mellan klasser har ökat och det tematiska arbetssättet har förankrats som undervisningsmetod inom många klasser. Flera lärarlag/samverkansgrupper har gemensamt utarbetat teman utifrån den obligatoriska 4 årsplanen. Flera UF-företag har bildats med elever från olika klasser. Fördjupningar för elever med autism inom kurserna Mat & boende, Natur & miljö och Vardagsaktiviteter har möjliggjort ett bra samarbete mellan klasserna och social färdighetsträning för eleverna. Utvecklingsområde Det tematiska arbetssättet och samarbetet över klassgränserna fortsätter Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 16

Nya UF-företag bildas Fördjupning för elever på individuella programmet utvecklas. 8. Utvärdering av Häggviks Gymnasiums arbete med Trygghetsgruppens arbete med och kring likabehandlingsplanen 2012/2013 Trygghetsgruppen arbetar dels direkt med konflikthantering i fall av mobbning i enlighet med de arbetsrutiner som finns beskrivna i likabehandlingsplanen, dels träffas gruppen regelbundet under läsåret för att arbeta med det förebyggande arbetet på skolan. Under början av läsåret var Trygghetsgruppen ute i klasserna för att visa upp sig och berätta om arbetet kring mobbning samt delade ut den visuella versionen av likabehandlingsplanen till alla elever. Exempel på gruppens förebyggande arbete har varit: Elever från det individuella yrkesträningsprogrammet har skrivit manus till och spelat in ett antal scener utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Tanken är att filmerna ska användas och visas i klasserna för att sedan kunna få igång diskussioner kring kränkningar och diskriminering. Trygghetsgruppen kommer under läsåret 2013/14 att komplettera filmerna med ett tillhörande diskussionsmaterial Trygghetsgruppen har sett till att det under våren 2013 har startat en samtalsgrupp för elever med fokus på hur man kan hantera sociala medier och Facebook. Två av Trygghetsgruppens medlemmar har under året även varit på en heldagsutbildning gällande just sociala medier i skolan Elevenkäten om trivsel och trygghet har besvarats av eleverna både på höst- och vårterminen. Likabehandlingsplanens måluppföljning 2012/2013 Mål 1: Alla elever är, efter egen förmåga, delaktiga i arbetet med likabehandlingsfrågor. Resultat: Resultatet av årets elevenkät visar att 82 %/86 % av eleverna (nationella respektive individuella programmen) regelbundet pratar i klassen om hur men ska behandla varandra. På det individuella verksamhetsträningsprogrammet var det 60 %/91% (60% på HT och 91% på VT) som kände till skolans trivselregler/ordningsregler. Dessa regler är ett verktyg för att starta diskussioner och väcka frågor kring just hur man behandlar varandra. Det positiva resultatet kan ses som en effekt av att trivsel och trygghet har diskuterats kontinuerligt i klasserna och på klassråden. Utvecklingsområden: Ambitionen att en representant från trygghetsgruppen ska medverka på minst ett elevråd per läsår kvarstår. Diskussionsmaterial kommer att komplettera de filmer som elever spelat in utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Materialet hoppas vi ska underlätta för personalen att ta upp dessa frågor i klasserna. Mål 2: Eleverna vet hur de ska göra om eleven själv eller någon annan blir kränkt. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 17

Resultat: Under trygghetsgruppens besök i klasserna visste de allra flesta vad de skulle göra om de själva eller någon annan blev utsatt för kränkningar och/eller mobbning. De svarade på frågor och var mer eller mindre aktiva i diskussioner i ämnet, alla efter egen förmåga. På elevenkäten svarade hela 81 %/92% att de skulle berätta för en personal om någon blir mobbad på skolan. Resultatet är likvärdigt både i de individuella och nationella klasserna, det är ett bättre resultat om man jämför med tidigare år. Arbetet med de filmade scenerna utifrån de sju diskrimineringsgrunderna är tyvärr inte helt klart och kan därför inte användas direkt vid skolstart nästa läsår. Utvecklingsområden: Ovanstående åtgärder fortsätter nästa läsår. Mål 3: Eleverna förstår fördelar och faror med sociala medier. Resultat: Årets kartläggning visad att är drygt 50 % av skolans alla elever som är aktiva på Facebook och andra sociala medier. Av de som använder sociala medier är det 88 % Ht och 87 % Vt som tycker att det är bra att använda dem. Kartläggningen visar också att det är 21 % Ht och 16 % Vt som har varit med om att någon har skrivit något dumt till eller om personen i fråga. Det är alltså färre som har varit med om kränkande kommentarer på våren än på hösten. Detta skulle kunna betyda att det arbete vi lagt ner på sociala medier i skolan har gett positiv effekt under läsåret. Av de elever som använder internet var det 74 % Ht och 76 % på Vt som skulle ta kontakt med en vuxen/personal om de blev utsatta för något obehagligt på internet. Detta betyder att det är ca 25 % som inte skulle ta hjälp av någon vuxen/personal om de blir utsatta för något på internet. Detta kan jämföras med att 92 % Ht och 81 % Vt skulle ta hjälp av en vuxen om någon blev utsatt för mobbning på skolan. Utvecklingsområden: Till nästa läsår kommer kurserna att göras om i och med GySär13. Kursen Individ och Samhälle som skolan haft som lokalt tillägg kommer för elever i GySär 2013att ersättas av Livskunskap som blir en del av kurserna Svenska, Samhällskunskap och Religion. Undervisningen kommer att bedrivas av samma lärare som har Individ och samhälle. Helen Adolfsson, kommunikationsansvarig, kommer under hösten 2013 att presentera en ny policy gällande sociala medier. Denna har hon arbetat fram bland annat med hjälp av skolans Trygghetsgrupp. Den samtalsgrupp som startade under våren 2013 som hade sociala medier som fokus var uppskattad av både elever och personal. Målet är att fortsätta med denna gruppverksamhet även nästa läsår. Häggviks gymnasium har fått projektpengar från Anna Withlocks fond för att utveckla arbetet med sociala medier. Hur dessa pengar skall användas är ännu inte helt bestämt. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 18

9. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Resultat slutbetyg år 4 De betyg som används i gymnasiesärskolan är Godkänt (G) och Väl godkänd (VG). För den elev som inte uppnår betyget Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. Följande betyg sattes för de avgångselever som gått specialutformade eller nationella program. Betygsammanställning avgångselever 2012/2013 IV Gemensamma ämnen Kurs Kurskod Antal elever VG G Idrott & Hälsa IDH1190 21 16 5 Matematik MA1190 15 9 6 Matematik MA1150 (N) 6 6 0 Samhällsorientering SHOR1190 20 15 5 Samhällskunskap SH1150 (N) 1 1 0 Svenska SV1190 15 7 8 Svenska SV1150 6 6 0 Estetisk verksamhet ESV1190 20 9 11 Nationella och Specialutformade program - Kärnämnen Kurs Kurskod Antal elever VG G Svenska SV 1150 10 7 3 Matematik MA1150 10 3 7 Engelska EN1150 10 7 3 Samhällskunskap SH1150 10 6 4 Religion RE1150 10 6 4 Naturkunskap NK1150 10 6 4 Idrott & Hälsa IDH1150 10 8 2 Estetisk verksamhet ESV1150 10 7 3 Nationella och Specialutformade program Lokalt tillägg Kurs Kurskod Antal elever VG G Kommunikation & samspel IOS1151 10 6 4 Nationella Medieprogrammet - Karaktärsämnen Kurs Kurskod Antal elever VG G Rörlig bild FOF1151 7 2 5 Fotografisk bild FOF1150 7 5 2 Medier MDK1150 7 3 4 Medieproduktion MPR1150 7 5 2 Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 19

Grafisk kommunikation GKO1150 7 4 3 Specialutformad Idrott & Hälsa - Karaktärsämnen Kurs Kurskod Antal elever VG G Idrott & Hälsa IDH1150 1 1 Specialutformad Café & Restaurang - Karaktärsämnen Kurs Kurskod Antal elever VG G Matlagningskunskap MAKU1150 1 1 Bakning MAKU1893LK 1 1 Servering SERK1151 1 1 Lokalvård HOK1151 1 1 Försäljning & Service HNDL1152 1 1 Blommor & dekorationer SERK1150 1 1 Boende HKK1150 1 1 Specialutformad Trädgård & Miljö - Karaktärsämnen Kurs Kurskod Antal elever VG G Trädgård TDG1150 1 1 Odling ODL1150 1 1 Natur & Miljö NAM1150 1 1 Fastighetsskötsel FATE1150 1 1 De senaste åren har målen kommunicerats med eleverna på ett tydligare sätt än tidigare, vilket har lett till att medvetenheten om målen har ökat. Genom en konkret genomgång om mål och utvärdering har eleverna kunnat följa sin lärandeprocess på ett tydligt sätt. Mallar med färgskalor är under utveckling där eleven kan följa sin kunskapsutveckling från godkänt till väl godkänt. I några klasser har eleverna tränats i att delta i olika provsituationer, vilket kan ha bidragit till större intresse att utveckla sina kunskaper. Vi kommer att fortsätta att utvecklingen av bedömningsmatriser under nästa läsår. Samtliga elever på de specialutformade/nationella programmen har nått minst godkänt och elever som uppnått Väl godkänt i kärnämnen har ökat detta läsår. En av gymnasiesärskolans utmaningar är elevers upplevelse av delaktighet och inflytande över sina studier samt förståelsen för kunskapsmål. Genom tydliggörande pedagogik blir kursmålen mer förståeliga och kan förklaras med hjälp av visuellt stöd. Med GySär 13 införs ett nytt betygsystem i matrisform som förhoppningsvis kommer göra kunskapsutvecklingen mer åskådlig och likvärdig. Samtliga avgångselever på nationell, specialutformad program samt individuell yrkesträning fick slutbetyg från gymnasiesärskolan Vt 2013. Alla avgångselever inom individuella programmet, verksamhetsträning fick slutintyg. Måluppfyllelsen är mycket god och eleverna har fått sina val tillgodosedda. De har bemötts med ett individuellt anpassat arbetssätt och de har fått de utmaningar de behöver för att utvecklas. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 20

På de nationella och specialutformade programmen (Media, Café & Restaurang, Trädgård & Miljö, Estet samt Idrott & Hälsa) finns det enligt gymnasiesärskolans styrdokument krav om minst 22 v APU (arbetsplatsförlagd utbildning). Avgångseleverna vårterminen 2013 har gjort arbetsplatsförlagd utbildning enligt följande: veckor Elever Mindre än 22 1 22 7 Mer än 22 2 I genomsnitt har avgångseleverna på de individuella programmen (yrkesträning) varit ute på praktik i 10 veckor. Verksamhetsträningseleverna har i de flesta fall inskolats i övergången till en ny verksamhet, men några har provat på alternativa praktikplatser. För övrigt har SYV organiserat ett föräldramöte med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen där föräldrar till elever i åk 4 bjudits in. Här lämnades också information om UMiA-projektet samt om daglig verksamhet. Besök på folkhögskola med grupper av elever har också genomförts. Eleverna utvärderar själva sin APU/praktik, genom att fylla i en utvärderingsblankett. På de nationella och specialutformade programmen har eleverna använt sig av utvärderingen i större utsträckning än eleverna på de individuella programmen. Utvecklingsområde Den arbetsförlagda utbildningen har inte varit kopplat till de nationella kurserna i den utsträckning de bör vara. APU ska utvecklas så att kurserna kopplas till den arbetsförlagda utbildningen samt att karaktärsämneslärarna har större samarbete med arbetsplatserna. 10. Fokusområden och åtgärder för förbättring utifrån utvärdering av skolans lokala arbetsplan Prioriterade förbättringsområden inför läsåret 13/14 Uppföljning, kommunikation och dokumentation av kunskapsresultat, bedömning och betygssättning. Utveckla de pedagogiska planeringarna Öka elevens delaktighet Utveckla användandet av digitala läromedel samt kognitivt och kommunikativt stöd i undervisningen Öka tillgängligheten för samtliga elever Kompetensutveckling - lågaffektivt bemötande. Prioriterade förbättringsområden utifrån Likabehandlingsplanen Fortsatt kunskap och delaktighet i Likabehandlingsarbetet Utveckla trygghetsgruppens arbete Utveckla arbetet med sociala medier. Prioriterade förbättringsområden utifrån UP: Verksamhetsplan Grundbudskap UP/Häggvik Förankra skolans nya organisation. Kvalitetsredovisning Häggviks Gymnasium lå 12/13 21