Kävlinge kommun KELP 2009-2010 1
Förvaltningsberättelse Kävlinge kommuns organisation 3 Koncernen 3 Omvärldsanalys 5 Balanskrav God ekonomisk hushållning 8 Kommunövergripande strategiska mål 8 Ekonomiska förutsättningar 10 Finansiell analys 13 Kommunstyrelsen 17 Tekniska nämnden 20 Miljönämnden 22 Kulturnämnden 24 Socialnämnden 28 Övergripande nämnder 32 Räkenskapsmaterial Utveckling i korthet 33 Resultatbudget 34 Balansbudget 34 Finansieringsbudget 35 Driftbudgetavräkning 36 Investeringsbudget 37 Exploateringsbudget 40 Direktiv och uppdrag 40 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Informationsenheten Omslag: Joanna Bladh Foto: Joanna Bladh, Eva Hallkvist Tryck: Kepa-Media AB, Kävlinge Diagram 41 Redovisningsprinciper 42 Ekonomisk ordlista 43 2
Kävlinge kommuns organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE S M SD Fp C Kd Mp V 17 12 6 4 3 1 1 1 REVISIONEN KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDER VALNÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND TEKNISK NÄMND KOMMUNALA BOLAG KKB SAMVERKAN Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Kommunassurans Syd Försäkrings AB Sydvatten AB SYSAV Räddningstjänsten Syd MILJÖNÄMND KULTURNÄMND SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och 28 ersättare. Mandatfördelningen är S 17, M 12, Sd 6, Fp 4, C 3, Kd 1, Mp 1 och V 1. Koncernen Kävlinge Kommunala Bostads AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, Kävlinge Kommunala Bostads AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 %. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. 3
KÄVLINGE KOMMUNS ORGANISATION Samägda - samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet och SYSAV. Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades den 24 februari 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget ska verka som försäkringsbolag för Skånes kommuner. Ägarandelen uppgår till 2,38 %. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,6 %. Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 %. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Samarbetet inleddes den 1 januari 2006 och syftar till att optimera resurser som idag är utspridda i de olika kommunerna. Verksamhetsområdet skall vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 %. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,8 %. 4
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Tillväxten backar men ligger kvar på en hög nivå Den globala ekonomin fortsätter att vara den starkaste sedan 1970-talet, och det beror till stor del på tillväxt ekonomier som Kina och Indiens starka utveckling. Även om tillväxten mattas av något de närmaste åren beräknas den ligga kvar på höga nivåer. Oron på finansmarknaden i USA spås påverka den amerikanska tillväxten negativt. Nedgången på bostadsmarknaden sprids till andra delar av ekonomin och medför att konsumtionen minskar och det kan leda till minskad sysselsättning. Kina och övriga Asien förutspås få en fortsatt stark tillväxt de närmaste åren. I Kina är det extremt höga investeringsnivåer, stark inhemsk privat konsumtion och omfattande export som driver på. Relativt stark tillväxt i Euroområdet Tillväxten i Euroområdet beräknas inte mattas av förrän i slutet av, men det blir troligen bara en liten tillbakagång. Det är fortfarande exporten som är tillväxtmotorn främst beroende på en stark efterfrågan i Asien. Det höga kapacitetsutnyttjande tillsammans med goda vinster i företagen har lett till att investeringarna inom industrin har tagit fart. Den privata konsumtionstillväxten har inte kommit igång riktigt men med stigande sysselsättning och snabbare löneökningar skapas förutsättningar för en stark konsumtionstillväxt under. Toppen i den svenska ekonomin har passerats Även under växer den svenska ekonomin i god takt, men inte i nivå med den höga nivå som var 2006. Då var tillväxten 4,2 % att jämföra med prognosen för på 3,3 %. Det är främst en tillbaka gång av varuexporten som bidrar till minskningen och som i sin tur beror på en avmattning av den globala ekonomi och då särskilt i USA. Denna situation med en långsammare tillväxt av exporten beräknas bestå de närmaste åren. Den svenska tillväxten bärs av hushållens konsumtion som varit den starkaste på länge. Det beror till stor del på ett antal gynnsamma förutsättningar som förbättrad arbetsmarknad, god inkomstutveckling och hushållens ökade förmögenhet. Investerings tillväxten spås dämpas kraftigt under och tillsammans med minskad export är det huvudförklaringarna till att tillväxten minskar de kommande åren. Aktiemarknaden Aktiemarknaden har runt om i världen präglats av stor osäkerhet den senaste tiden. Problemen på den amerikanska bolånemarknaden och de internationella kreditmarknaderna har medfört stora förluster för en del utlåningsinstitut, vilket har lett till en minskad riskbenägenhet hos de finansiella aktörerna. Den svenska börsen har under sommaren fallit och var i mitten av augusti tillbaka på samma nivå som vid årsskiftet. BNP-tillväxt % 2005 2006 2009 Världen 4,6 5,1 4,8 4,6 4,6 USA 3,1 2,9 1,9 2,3 2,9 Kina 10,2 10,5 11,7 11,0 10,0 Euroområdet 1,6 2,9 2,5 2,0 1,9 Sverige 2,9 4,2 3,3 2,6 2,4 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter september. Inflationen vänder snabbt uppåt Inflationen har varit mycket låg under den senaste tre årsperioden. God tillgång på arbetskraft, hög produktivitet och en internationell konkurrens som hållit tillbaka pris- och löneutvecklingen har bidraget till den låga inflationen. Under hösten beräknas inflationen börja stiga snabbt beroende på bland annat ökade arbetskraftskostnader per producerad enhet. Detta beror på de ökande lönekostnaderna och den mycket låga produktivitetstillväxten i näringslivet. En annan faktor är att flera företag planerar höja priserna och då framförallt inom livsmedelsbranschen. Enligt flera bedömare kommer dessa faktorer att leda till ytterligare höjning av reproräntan till 4,75 % under. Inflation % 2005 2006 2009 USA 3,4 3,2 2,7 2,5 2,5 Kina 1,8 1,5 3,5 3,7 3,4 Euroområdet 2,2 2,2 2,0 2,3 2,0 Sverige 0,5 1,4 1,9 1,7 2,2 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter september. 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Några år till med starka resultat i kommunerna De två senaste åren har kommunsektorn visat resultat som ligger i nivå med god ekonomisk hushållning, det vill säga resultat som uppgår till 2 % av skatteintäkter och kommunal ekonomiskutjämning. erna för ser också ut att hamna i denna nivå. Som tidigare befarats så aviserade regeringen i budgetpropositionen att anslagen för den kommunalekonomiska utjämningen ska hållas nominellt oförändrade under 2009 och 2010 vilket leder till en urholkning av statsbidragen. Den starka utvecklingen av arbetsmarknaden medför att skatteunderlagsutvecklingen och skatteintäkterna ökar markant i år. De närmaste åren spås ökningstakten vara något lägre men fortsatt på en hög nivå. Positivt är att antalet arbetade timmar i näringslivet ökar under och eftersom det bidrar till en ökning av skatteunderlaget utan att kommunernas kostnader ökar. Detta innebär att bedömningen för och 2009 är att kommunernas resultat kommer att ligga kring 2 % av skatteintäkter och kommunal ekonomiskutjämning för att 2010 hamna kring 1,5 %. Regeringen menar att ambitionshöjningar av olika slag inom kommunsektorn får åstadkommas genom effektiviseringar. Det demografiska trycket är begränsat och bedöms totalt sett endast utgöra en marginell ökning av verksamheternas behov. Däremot är skillnaderna stora mellan kommuner och mellan de olika åldersgrupperna. Det kommer att ställa krav på kommunerna att flytta resurser från minskande grupper till ökande. Källa: Sveriges kommuner och landsting. Befolkningsutveckling svagare än prognosen Skåne län har sedan år 2000 ökat sin befolkning med 61 600 invånare till att vid halvårsskiftet vara cirka 1 191 000. Hittills under har ökning varit 6 300 invånare och beror till största delen på att det är fler som flyttar in till regionen än flyttar ut och då främst från andra länder. Det är framförallt kommunerna i Skånes västliga delar som står för ökningen. Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen är en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 % per år fram till 2010. De senaste 10 åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit 1,3 % eller 326 personer per år. Befolkningstillväxten under har inte utvecklats som prognosen förutsåg. I augusti månad var antalet invånare 27 591 vilket är 300 invånare färre jämfört med vad prognosen beräknade att kommunen skulle vara vid årsskiftet /. Ett rimligt antagande är att befolkningssiffran vid årsskiftet hamnar kring 27 770 invånare, vilket motsvarar en ökning med 400 invånare eller med 1,5 %. Skillnaden jämfört med prognosen är framför allt att det födds färre barn än beräknat och att antalet invånare i åldersgruppen 25-64 är färre. 30 500 29 500 28 500 27 500 26 500 25 500 24 500 23 500 Diagrammet visar befolkningsutveckling 2000-2010. Källa: SCB och Kommuninvånarregistret. En ökande befolkning och dess åldersfördelning har betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den kommunala servicen uppstår. Befolkningen beräknas jämfört med 2006 fram till 2010 att öka i förskoleåldern med 250 barn. I grundskoleålder ökar antalet elever med 220 men jämfört med antalet elever 2003 är det bara 100 fler. De i gymnasieålder beräknas minska med 40 elever. Precis som utvecklingen i landet visar prognoserna att de i åldern 85 år och äldre kommer att öka kraftigt under prognosperioden. 4500 3500 2500 1500 500 2000 2002 2004 2006 2010 Källa: SCB och kommunens befolkningsprognos. 600 550 500 450 400 350 300 2003 2004 2005 2006 2009 2010 1-5 år 6-15 år 16-18 år 2003 2004 2005 2006 2009 2010 85 -w år Källa: SCB och kommunens befolkningsprognos. 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förseningar i byggandet För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 % per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor och för att tillgången på byggbar mark inte skall bli ett framtida hinder för fortsatt befolkningsökning pågår arbete med en markförsörjningsstrategi. Arbetet med en ny översiktsplan intensifieras under för att kunna beslutas under 2009. Översiktsplanen är en politisk långsiktig vision där mark- och vattenanvändning och bebyggelsens utveckling lyfts fram. Förutom de beslutade planerna finns även så kallade utredningsområden där bostadsbyggande kan bli aktuell framöver. Dessa områden är bland annat Hofterup -södra, Löddeköpinge - Lyckorna, Löddeköpinge - norr om Mellanvången och Furulund - öster om Lomma banan. De prognoser som gjorts över vilka byggprojekt som skulle avslutas under har efter kontakt med exploatörerna reviderats ned. Orsaken till att projekten inte blir klara är framförallt brist på arbetskraft och material. För beräknas antalet inflyttningsfärdiga bostäder öka till cirka 250 jämfört med års nivå på cirka 170 stycken. För åren 2009 och 2010 beräknas antalet färdigställda bostäder ligga kring 250 per år. Bland de större projekten under kan nämnas Västra Gryet i Kävlinge där ett 90-tal bostäder beräknas bli klara och Lödde Centrum där drygt 70 bostäder planeras bli inflyttningsklara under året. Fastighetsbolaget Midroc köpte Swedish Meats markområde i Kävlinge tätort och planerar för att under de kommande åren bygga upp till 2000 bostäder på området. Planerna tyder på att det kommer att vara en fortsatt stor efterfråga på bostäder i kommunen. Hos Kävlinge Kommunala Bostads AB, KKB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. KKB har pågående byggprojekt i Lödde Centrum. Arbetslösheten minskar snabbt Under har arbetsmarknadsläget ljusnat och sysselsättningen har ökat snabbt. I september var 3,6 procent av arbetskraften, eller 158 000 personer arbetslösa. Det innebär en minskning med 0,9 procentenheter, eller med 39 000 personer, jämfört med september 2006. Uppgången omfattar de flesta yrkesgrenar men det är en mycket stark efterfrågan på arbetskraft till olika områden inom den privata tjänstesektorn, till exempel uppdragsverksamhet, personliga tjänster, varuhandel och transporter. Den starka sysselsättningstillväxten spås fortsätta både och 2009. Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Med ett stramare läge på arbetsmarknaden finns risk för att både de avtalsmässiga löneökningarna hamnar på högre nivåer än de senaste år och att löneglidningen ökar, vilket kommer att leda till högre kostnadstryck. Arbetslöshet Kävlinge Riket Kävlinge Riket Sept 2006 Sep Arbetslösa 2,4 3,4 1,8 2,7 I program med aktivitetstöd 1,9 2,5 0,8 0,9 Totalt 4,3 5,9 2,6 3,6 Källa: AMV Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan. Händelseförändring +/- mkr 1 kr förändring i utdebitering 50 Löneförändring med 1 % 6 Generell prisförändring med 1 % 5 10 heltidstjänster 3,5 Upplåning 10 mkr 0,4 Nettokostnadsförändring med 1 % 9,7 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. Kommunövergripande strategiska mål Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 98 % under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. Befolkningstillväxt En jämn befolkningstillväxt är positiv både för kommunens organisation, företag och boende. Vi blir fler som delar på investeringar, ger förutsättningar för en mer effektiv och produktiv kommunalverksamhet, större köpkraftunderlag för butiker med flera, en ökad rekryteringsbas och fler arbetstillfällen. Mål och mått: Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 % per år fram till år 2010 räknat från år 2000. Den genomsnittliga befolkningstillväxten är från år 2000 fram till och med år 2006 1,8 %. Enligt nuvarande befolkningsprognos beräknas invånarantalet under att öka med cirka 2 % till 28 480 invånare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro har inte bara en direkt kostnad i form av sjuklön och eventuella vikariekostnader utan kan även ha en negativ inverkan på kontinuitet och kvalité i det arbete som ska utföras. En låg sjukfrånvaro kan också vara ett tecken på en väl fungerande arbetsplats. Mål och mått: Att den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att 2010 vara som högst 7,0 %. År 2004 var nyckeltalet 8,0 %, år 2005 7,8 % och år 2006 7,7 %. Bedömningen är att sjukfrånvaron kommer att vara lägre än 2006. Fastighetsunderhåll Kommunen äger och förvaltar cirka 100 000 m 2 lokalyta och dessa fastigheter utgör ett stort tillgångsvärde. Är fastigheterna välskötta och fungerande motverkar detta att det uppstår stora oplanerade underhålls- och investeringstoppar och även att kostnader för skadegörelse kan hållas på en låg nivå. Mål och mått: För att bibehålla fastigheternas värde bör det sammantagna fastighetsunderhållet under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt ligga mellan 150 175 kr per m 2. Under åren 2003 till 2006 har underhållsnivån i genomsnitt varit 146 kr per m 2. en för är 185 kr per m 2 och budgeteras 194 kr per m 2. Gatuunderhåll I kommunen finns 155 km (cirka 970 000 m 2 ) kommunala gator och vägar som är asfalterade. Förutom dessa finns kommunala grusvägar, kommunala stensatta vägar, cykelvägar och enskilda vägar som kommunen sköter. Mål och mått: Beläggningsunderhåll på gatorna bör inte understiga 2 700 tkr/år, vilket motsvarar 2,78 kr per m 2 som är det beräknade årliga reinvesteringskostnader för att bibehålla gatornas skick och värde. Under åren 2003 till 2006 har underhållsnivån i genomsnitt varit 2,17 kr per m 2. en för är 0,86 kr per m 2 och budgeteras 3,09 kr per m 2. Skola Läskunnighet utgör och kommer även framgent att utgöra basen för allt arbete, som sker i våra skolor. Genom tidig, tillfredsställande funktionell läskunnighet möjliggörs elevernas totala kunskapsinhämtning i skolan. Elevernas självförtroende stärks inför kommande skolarbete. Dessutom kan befintlig tillgång på specialpedagogiska resurser tydligare riktas till elever med specifika behov - för högre måluppfyllelse på andra områden än just läs- och skrivutveckling. Mål och mått: Alla elever ska vid utgången av skolår tre ha funktionell läsfärdighet och läsförståelse. För elever, som visar tecken på svårigheter att uppnå 8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE målet, upprättas åtgärdsprogram, som följs upp kontinuerligt. Genom en tillfredsställande måluppfyllelse kan eleverna fullfölja sina studier på treårigt nationellt program - utan kostnader för ett fjärde år på gymnasieskolans IV-program. Dessutom får de en beredskap inför kommande yrkesliv eller fortsatta studier. Mål och mått: Det nationella målet för grundskolan är att alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Detta är också kommunens långsiktiga mål men på vägen dit är delmålet att öka andelen med minst 2 % per år och senast 2009 ska andelen elever som är behöriga till gymnasieskola innan sommarskolan vara minst 95 %. Måttet var 2006 88 %, 2005 88 % 2004 91 % och 2003 95 %. För kommer inte målet att uppfyllas utan andelen blir preliminärt oförändrad, 88 %, jämfört med 2006. Under hösten kommer åtgärdsplan tas fram så att andelen godkända elever framöver ska öka. Hemvård En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg kringtid, det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete, så att huvuddelen av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagaren. Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelser med andra kommuner bör målsättningen för en effektiv hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar ligger mellan 1,3-1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Måttet var 2005 1,3 2006 1,27 och vid halvårsskiftet är siffran 1,4. Det innebär att mindre av den arbetade tiden har gått till mötet med vårdtagaren under första halvåret. en för är 1,4 och det innebär att jämfört med 2006 har mindre av den arbetade tiden gått till mötet med vårdtagaren. 9
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomiska förutsättningar -2010 Det svenska ekonomin fortsätter att utvecklas starkt de kommande åren och arbetslösheten är den lägsta sedan 1990-talet. De svenska kommunerna har några år bakom sig med goda ekonomiska resultat och för Kävlinge kommuns del utvecklas ekonomin fortsatt positivt för åren 2010 och ligger på nivåer som säkerställer att vi även dessa år når upp till god ekonomisk hushållning. Beräkningsförutsättningar De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Skatteintäkter och kommunal ekonomiskutjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek, däribland antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning etc. Skatteintäkterna i budgeten är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 07:45 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. Skatteunderlagsprognos % 2006 2009 2010 Årlig förändring, 4,3 5,6 5,3 5,0 4,6 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 07:44. Konsumentprisindex 2006 2009 2010 KPI 1,4 2,2 1,8 1,9 2,0 Källa: Sveriges kommuner och landsting. Antalet invånare är en parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Jämfört med rambeslutet i maj så har beräkningarna justerats ned med 100 personer och bygger nu på ett antagande om en befolkning den 1 november på 27 770, på 28 450 och för 2009 på 29 020. I kostnadsutjämningssystemet finns också en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, Kävlinge kommun är en av kommunerna och beräknas för att få 3 482 tkr för dessa eftersläppningseffekter. Avgiften för LSS-utjämningen beräknas till 23 700 tkr för och bedöms att successivt öka för att 2010 uppgå till 24 700 tkr. Anslag för löneökningar har satts av enligt avtalen och budgeteras centralt och motsvarar en löneökning under åren 2010 på 3, 5 4, 0 % per år. De lagstadgade arbetsgivaravgifterna är oförändrade men det interna personalomkostnadspålägget höjs med 1 procentenhet till, 43,06 %. Anledningen till höjningen är en förändrad redovisning av pensionskostnaderna som innebär att det bara är utbetalningar för pensioner före 1998 som budgeteras centralt. Nämndernas ramar ökas med 4 073 tkr och finansförvaltningen minskas med motsvarande. Pensionskostnaderna har beräknats enligt KPA:s prognoser -09-12. Nämndernas årliga rationaliserings och effektiviserings krav motsvarande 0,5 % av befintlig verksamhet slopas under och motsvarar ett tillskott på 3 900 tkr. Internräntan utgår från Sveriges kommuner och landstings rekommendation och är 5,0 %. Prishöjningar från de interna servicefunktionerna får inte överstiga 2,1 %, förutom kostenheten som medges att höja priset i nivå med sina ökade lönekostnader. Kävlinge kommunens befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Den så kallade gymnasiepuckeln avser det antal ungdomar som överstiger 911. Från och med erhåller berörda nämnder ½ årskompensation för innevarande års befolkningstillväxt. Denna del budgeteras centralt. Nya förutsättningar Sedan ramarna antogs i maj har ytterligare uppgifter som påverkar förutsättningarna för den kommunala ekonomin blivit kända. Nya skatteunderlagsprognoser har presenterats, budgetpropositionen har offentliggjorts och Allianspartierna i Kävlinge har lämnat förslag på ramökningar som arbetats in i budgetförslaget. Skatteintäkter och kommunalekonomiskutjämning överstiger vårens prognoser med cirka 11,5 mkr men befolkningsprognosen har reviderats ner med 100 personer vilket minskar intäkterna med 6,6 mkr. Dessutom har avgiften för LSS ökat med 1,6 mkr så nettoeffekten av dessa förändringar är 3,3 mkr. I budgetpropositionen föreslås att fastighetsskatten ersätts med en kommunal fastighetsavgift. Bland övriga förslag som berör kommunsektorn kan nämnas möjlighet till vårdnadsbidrag, en satsning på läsa-skriva-räkna färdigheterna i årskurserna 1-3 med totalt 900 mkr under -2010. För att stimulera till 10
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE en ökad mångfald av utförare inom äldreomsorgen avsätts 300 mkr -2009. Inom arbetsmarknadsområdet öppnas möjligheten upp för offentligsektor att nyttja Nystartsjobb. Nyfriskjobb är en ny insats och platser inom offentligt skyddad anställning ökas med 2000. Allianspartierna har föreslagit att tekniska nämndens ram ska utökas med dels 1 000 tkr för att förbättra vägnätets standard och dels med 650 tkr för att täcka uppräkningen av medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd. Gymnasieskolans kostnadsökning för de interkommunala kostnaderna kompenseras med 5 000 tkr och socialnämnden kompenseras för handikappomsorgens ökade placeringskostnader med 3 100 tkr. Modellen för befolkningskompensation har räknats upp med de senaste prislapparna och medför en ökning med 1 000 tkr. ramar Kommunstyrelsen har bidragit med 100 tkr till tekniska nämnden för att finansiera säkerhetschefstjänsten. Inför har tekniska nämndens ram utökats med bland annat 1 000 tkr för asfaltering, 1 650 tkr för ökade kostnader för medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd, varav 1 000 tkr beror på den slopade intäkten från EON. För utökade skötselområden tillförs 700 tkr och 300 tkr för ny säkerhetschefstjänst. Exploateringsverksamheten ger överskott med 1 600 tkr. Under 2009 beräknas projekt avslutas och ge ett överskott på 6 000 tkr och för 2010 med 1 600 tkr. Kulturnämndens ram har ökats med 9 324 tkr som kompensation för befolkningstillväxt och demografiska förändringar. Socialnämnden ram har ökats med 4 873 tkr som kompensation för befolkningstillväxt och demografiska förändringar. Dessutom har handikappomsorgen fått ett tillskott på 3 100 tkr för ökade placeringskostnader. När dessa placeringar upphör ska resurserna återföras till kommunstyrelsen. Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar budgeteras centralt och är totalt 29 500 tkr, 2009 50 300 tkr och 2010 72 900 tkr. en fördelas sedan under året till nämnderna. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att fördelas under året. Under finns 6 400 tkr budgeterade, 2009 7 200 tkr och 2010 7 300 tkr. Kommunstyrelsen ansvarar från och med ekonomiskt för kommunens interkommunala gymnasiekostnader på totalt 94 572 tkr varar gymnasiepuckeln är 20 100 tkr vilket är en minskning med 1 000 tkr jämfört med år. För gymnasiepuckeln finns i budget 2009 upptaget 17 600 tkr och för 2010 17 000 tkr. Nya boende inom socialnämndens verksamhet, 4 000 tkr och ytterligare 4 000 tkr för 2010. När boendena tas i drift förs budgetbeloppen över till socialnämnden. För särskilda insatser för ungdomar finns 2010 3 000 tkr per år budgeterade. Kommunstyrelsen avsatte redan under 8 000 tkr med anledning av de ökade kostnaderna för institutionsplaceringar. Detta belopp finns även kvar 2010. I planen för 2009 och 2010 finns en post ej fördelat vilket är ett utrymme att antingen förstärka årets resultat med eller fördela till driften. I plan 2009 beräknas den till 31 700 och i 2010 års plan är posten ej fördelat ytterligare 2 100 tkr. Från och med beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med 2 000 tkr beroende på den höga investeringsvolymen under de närmaste åren. 11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förändringar i budgetförslaget De förändringar som skett under behandlingen av budgetförslaget i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beskrivs nedan. Investeringar Investeringsförslagen under perioden -2010 ligger på 330,3 mkr. Under perioden är det främst investeringar i skolor 100 mkr, nya och ombyggnad av förskolor 76,6 mkr, idrottshall och idrottsplatser 27 mkr, Va investeringar 26,6 mkr. Förändringar i budgetförslaget Kommunstyrelsens tilläggsbeslut: Miljönämnden överför 105 tkr till socialnämnden för handläggning av bostadsanpassningsåtgärder. Kommunfullmäktiges tilläggsbeslut: Kommunstyrelsens ram ökas med 2,5 mkr för utredning för ökad måluppfyllelse i skolan och förskolan under. Tekniska nämndens ram ökas med 2,0 mkr till asfaltering och gatubelysningsunderhåll. Kulturnämndens ram ökas med 3,1 mkr. Där 2,4 mkr avser ökade kostnader för livsmedel och livsmedelslagen och resterande 700 tkr till Lärcentrum för lärarresurser (450), KY utbildning (100) och medel till studieförbunden (150). Socialnämndens ram ökas med 1,5 mkr för utveckling av Hemrehab. I samband med budgetbeslutet i kommunfullmäktige antogs ett antal direktiv och uppdrag. Dessa har sammanställts i en bilaga som återfinns bland räkenskapsmaterialet. 12
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, som benämns resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. erat resultat Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med delårsrapporten till 21,0 mkr. Detta innebär en negativ avvikelse på 6,1 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 27,1 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 26,7 mkr. Resultat mkr Årets resultat 2009 2010 27,1 21,0 26,7 44,9 61,2 Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret beräknas nettokostnaderna öka med 7 % och uppgå till 980 856 tkr. Avskrivningarna har i budget beräknats till 31 000 tkr. Årlig utveckling % 2009 2010 Skatteintäkter 7 7 7 8 6 Nettokostnad 10 12 7 6 4 Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med delårsrapporten till 99 %. innebär att relationstalet hamnar på 98 %. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 % under en rullande fyra års period, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Under perioden - 2010 budgeteras nyckeltalet till 97 %. Anledning till att det budgeterade nyckeltalet är lägre än målet beror på den höga investeringsnivån som skall finansieras av årets resultat och avskrivningar. Mål 98 % Nettokostnadsandel av skatteintäkter 2009 2010 98 99 98 97 95 Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt lagen skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Balanskrav mkr Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår extraordinära poster Justerat årets resultat 2009 2010 27,1 26,3 26,7 44,9 61,2-1,8 0,2-1,6 0 0 0 0 0 0 0 25,3 26,5 25,1 44,9 61,2 Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret till 86 030 tkr. I samband med delårsrapporten prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 67 546 tkr. 13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar mkr Nettoinvesteringar 2009 2010 68,7 67,5 86,0 158,0 86,3 Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten syns i nedanstående tabell. Delar av investeringsbudget Ny förskola Furulund 20 000 Om och tillbyggnad förskola, skola och samlingslokal 17 000 Kommunhus ombyggnad 6 000 Tillbyggnad Stinsgården 4 600 Va-ledningar 4 000 Självfinansieringsgraden av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget till 67 %. I helårsprognosen uppgick självfinansieringsgraden till 74 %. Det innebär att sparade medel tagits i anspråk för att finansiera investeringarna. Den höga investeringstakten under budgetåret och planåren 2009-2010 innebär att nyckeltalet under planperioden kommer att understiga 100 %. Självfinansieringsgrad % Självfinansieringsgrad 2009 tkr 2010 82 74 67 49 112 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget uppgår till 79 %. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har till och med 2006 legat runt 30 %. beräknas soliditeten minska till 23 % beroende på att ansvarsförbindelsen ökat. De nya riktlinjerna för beräkning av pensionsskuld (RIPS07) gör att ansvarsförbindelsen under beräknas öka med 74 mkr och därmed minskar soliditetsmåttet inklusive ansvarsförbindelsen. Soliditet % 2009 2010 Soliditet 78 78 79 80 81 - Tillgångsförändring 5 3 3 5 7 - Förändring av eget 4 3 4 7 9 kapital - inkl ansvarsförbindelse 23 22 24 27 31 Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgår till 1 000 100 tkr för budgetåret. Det är en ökning med 68 500 tkr jämfört med budget. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 57 790 tkr mellan budget och budget. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren 2002-2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kr. Risk och kontroll Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk - finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto mkr 2009 2010 Finansnetto 9,5 9,0 7,5 7,5 7,5 14
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2006 till 107 418 tkr. I samband med delårsrapporten uppgick likviditeten till 128 639 tkr. Likviditeten kommer under perioden -2009 att minska kraftigt beroende på den höga investeringsnivån under perioden. Minskningen beror främst på att självfinansieringsgraden för budgetåret endast uppgår till 67 % för de planerade investeringarna. För planåret 2009 uppgår självfinansieringsgraden till 49 %. Förändring av likviditet mkr Likviditetsförändring 2006 2009 2010 5,7-24,5-34,6-86,4 3,7 Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Detta har inneburit att ansvarsförbindelsen under ökat i värde med cirka 74 mkr till följd av förändringar bland annat livslängdsantaganden. Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. Målavstämning I samband med budgetbeslutet 2006 antogs finansiella mål för kommunen. De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget och planåren 2009-2010: Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 98 % under en rullande fyra års period. Relationstalet uppgår i budget till 98 %. Under perioden helårsprognos -planår 2010 uppgår nyckeltalet till 97 %. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Självfinansieringsgraden uppgår till 67 % i budget. För perioden helårsprognos -planår 2010 uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 74 %. Ingen extern upplåning. Ingen upplåning planeras under budgetperioden. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Mål Rullande fyra års period 98 % 97 % 98 % Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % 74 % 67 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till delårsbokslutet har det satts in totalt 137 580 tkr. Marknadsvärdet uppgick vid halvårsskiftet till 273 377 tkr. mkr Avsättning för pensioner 7,2 6,5 Ansvarsförbindelse 443,6 450,2 Ökning av ansvarsförbindelse 74,3 6,6 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtidsbedömning Situationen för svensk ekonomi och arbetsmarknad bedöms vara mycket god under planperioden och gör att Kävlinge kommun kan se fram emot en fortsatt god utveckling av våra skatteintäkter. Detta ger oss goda förutsättningar att bedriva nuvarande verksamhet men utrymmet för nya verksamheter och ambitionshöjningar är begränsat. Investeringsnivåerna är rekordhöga och trots att de budgeterade ekonomiska resultaten är goda kommer vi inte att kunna självfinansiera investeringarna de närmaste åren. Eftersom Kävlinge kommun har en god likviditet är detta på kort sikt inget större problem men försämras resultatnivåerna kan situationen snabbt förändras. Vi har under året sett att befolkningstillväxten inte varit som prognoserna förutspått. Det finns faktorer som förklarar denna situation, exempelvis brist på arbetskraft i byggsektorn som gjort att byggen blivet försenade, men vi får nogsamt följa utvecklingen så att vi inte investerar i nya lokaler som vi på längre sikt inte har behov av. Avslutningsvis kan sägas att läget för Kävlinge kommun ser ljust ut och vi befinner oss i en region med stark tillväxt inte minst syns det i vår egen kommun där vi nyanställer personal, öppnar nya förskolor och omsorgs boenden. Tillväxten verkar bestå ett tag till men det är viktigt att vi inte dra på oss onödiga kostnader utan ser till att vi fortsätter ha ett effektivt resursutnyttjande. Klarar vi detta ger det oss en stark kommunal ekonomi som kan möta framtida utmaningar. Kommunkansliet Bo Ekensteen Kommundirektör Mikael Persson Ekonomichef 16
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande Pia Almström Kommundirektör Bo Ekensteen Framtiden Kävlinge kommun fortsätter att växa! Vi blir fler invånare och varthelst man vänder sig byggs det. Dessutom står många områden på tur att bebyggas. Det mest omfattande är utan tvivel Swedish Meatsområdet i centrala Kävlinge. stänger slakteriet sin verksamhet och ett av de mest anrika Kävlingeföretagen försvinner. Samtidigt står området inför en fantastisk förvandling, där köparen Midroc i samråd med kommunen planerar för bostäder affärer och småföretag. Mitt i denna expansion startar kommunen ett nytt översiktsplanearbete där vi tar sikte på framtiden och sätter mål och ramar för kommunens utveckling på lång sikt. Ett annat arbete som tar sikte på framtiden är Vision 2014. Dokumentet fastställs under och går in i en genomförandefas där våra förvaltningsdelar nu får möjlighet att börja arbeta i visionens anda. Därtill kommer naturligtvis ett fortsatt arbete med medborgardialog i form av offentliga möten, fortsatta sammankomster med medborgarrådet och ökad dialog på hemsidan. Ett område som är starkt förknippat med kommunens attraktivitet som bostadsort är kollektivtrafiken. Under genomförs en utredning härom. Utredningen har nu varit ute på remiss och svaren håller på att sammanställas. Resultaten av utredningen kommer att behandlas och i tillämpliga delar verkställas från och med och framåt. Inför utsågs Kävlinge till årets företagarkommun i Skåne. Detta är ett utmärkt utgångsläge för att bli ännu bättre. Från och med innevarande år har kommunen en delvis ny organisation för näringslivsfrågor. Denna får fullt genomslag, innebärande en fortsatt satsning från kommunledningens sida att bli en ännu mer näringslivsvänlig kommun. Kommunens utveckling innebär ett fortsatt tryck på våra förvaltningsdelar att dels bibehålla och förbättra befintlig service, dels se till att denna också kommer de nya kommuninvånarna till godo. Detta måste som alltid gå hand i hand med en god ekonomisk hushållning. Vid sidan om verksamhetsutvecklingen kommer således ekonomistyrningen att få fortsatt stor betydelse. Kommunrevisionen har under granskat kommunens klagomålshantering och bland annat konstaterat att det saknas ett kommunövergripande system för detta. Samtidigt konstaterar man att socialtjänsten har ett bra system för sin verksamhet. Under kommer möjligheten till ett kommunövergripande system att ses över och naturligtvis kommer detta arbete att dra nytta av de erfarenheter som finns inom socialtjänsten. Ett annat område där kommunfullmäktige uppdragit åt kommunstyrelsen att finna en ny modell är Brottsförebyggande rådet. Kommunfullmäktige har gett direktiv om en starkare politisk medverkan. En organisation för detta och ett nytt arbetssätt tas fram under för att sjösättas och tas i bruk under. Verksamhetsområde Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunledning Ekonomi/IT Personal Kansli Näringsliv/Turism Planering 17
KOMMUNSTYRELSEN Ekonomisk analys Den tilldelade ramen för kommunstyrelsen uppgår till 193 197 tkr. Ramen har sedan ökat med 144 326 tkr. Kommunstyrelsens ram har sedan kompenserats med 294 tkr med helårseffekt för löneökningar och 214 tkr för höjning av personalomkostnadspålägget. Ramen har dessutom utökats med 170 tkr för tillsättning av ekonomtjänst. ramen har minskats med 100 tkr avseende säkerhetschef och 500 tkr avseende Viking Foundation. Dessutom har ramen förändrats med ett antal övriga anslag. I budgetramen ingår anslag för lönekompensation med 29 542 tkr, kompensation för befolkningsökning med 6 436 tkr. Dessa anslag kommer senare att fördelas till respektive nämnd. Anslaget för köpt gymnasieverksamhet uppgår till 74 472 tkr och för gymnasiepuckel till 20 100 tkr. För institutionsplaceringar finns 8 000 tkr, ungdomssatsningar 3 000 tkr och nytt boende 4 000 tkr avsatt. För måluppfyllelse inom förskola och skola är 2 500 tkr avsatt. Kommunstyrelsens verksamhet är, liksom tidigare år inriktad mot kommunens centrala kansli-, ekonomi-, planerings-, IT- och personalfrågor. Intäkterna beräknas öka med cirka 200 tkr. Detta beror bland annat på både ökade köp från externa kunder och från balansenheter. Kapitalkostnaderna ökar bland annat med anledning av investeringar i IT-utrustning. Avgifter till kommunförbundet ökat med 100 tkr på grund av befolkningstillväxt. Kommunstyrelsen har från och med ansvaret för gymnasieskolans interkommunalersättningar. Antalet elever i gymnasieålder har sedan ett antal år tillbaka ökat kraftigt för att framemot läsåret / nå en topp för att sedan återigen minska. Kostnaden för gymnasieskolan uppgår till 74 472 tkr. I denna kostnad ingår 5 000 tkr som beror på en ökad programkostnad per elev på grund av att allt fler elever väljer program med praktisk inriktning samt den årliga uppräkningen av gymnasiepriserna motsvarande 3 %. Utöver denna gymnasieram finansieras kostnaden för köpt gymnasieverksamhet via gymnasiepuckeln. Denna gymnasiepuckel finansieras via anslag som budgeteras inom kommunstyrelsen. Inför år är 20 100 tkr tilldelade gymnasiepuckeln. Detta är en minskning med 1 000 tkr jämfört med föregående års beroende på minskat antal elever enligt befolkningsprognosen. Sammantaget för kommunstyrelsen, exklusive gymnasiepuckeln och övriga anslag, ger det en budgetram på 45 147 tkr. Inklusive gymnasium, gymnasiepuckel och övriga anslag är budgetramen 190 697 tkr. Sammandrag Resultaträkning 2006 tkr Intäkter 17 648 13 703 14 753 13 928 -Avgifter 3 112 0 0 0 -Bidrag 2 235 0 0 0 -Övriga intäkter 12 301 13 703 14 753 13 928 Kostnader -53 682-62 574-153 590-207 125 -Personal -30 337-32 199-38 664-32 127 -Lokaler -1 341-1 522-1 522-1 983 -Kapitalkostnader -2 061-2 387-2 162-2 598 -Övriga kostnader -19 943-26 466-18 089-170 417 Nettokostnad -36 034-48 871-45 684-193 197 ram 43 951 48 871 48 871 193 197 Resultat 7 917 0 2 385 0 Verksamhetssammandrag Kommunfullmäktige -1 310-1 971-1 971-1 992 Kommunstyrelsen -5 353-4 361-4 361-4 557 Kommunledning -6 953-8 580-8 580-8 116 Ekonomi/IT -8 779-12 656-10 556-13 051 Personal -6 349-6 724-6 339-6 808 Kansli -6 876-8 010-8 010-7 741 Näringsliv/Turism -414-2 301-2 401-2 390 Planering 0-466 -466-492 Delsumma -36 034-45 069-42 684-45 147 Övriga anslag Gymnasium 1) 0 0 0-74 472 Gymnasiepuckel 0-21 0-20 100 Nytt boende 0 0 0-4 000 Ungdomsplaceringar 0 0 0-8 000 Utredning om 0 måluppfyllelse i 0 0-2 500 förskola och skola Befolkningsökning 0 0 0-6 436 Kompensation - löner 0-781 0-29 542 Ungdomssatsning 0-3 000-3 000-3 000 Delsumma 0-3 781-3 000-148 050 Summa -36 034-48 871-45 684-193 197 Investeringar -360-5 475-3 187-4 500 1) Kostnaden för köpt gymnasieverksamhet ligger i budget och prognos under kulturnämnden. Kostnaden uppgår i budget till 90 453 tkr och i prognos till 92 653 tkr. Från och med budget ligger kostnaden för köpt gymnasieverksamhet under kommunstyrelsen. Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått 2006 Antal årsarbetare 47 44 44 Sjukfrånvaro i % 2,59 3,6 3,6 avvikelse i % 18 5 0 Gymnasieskola Antal elever på - Nationellt program 1 086 1 066 1 093 - Individuellt program 67 70 65 18
KOMMUNSTYRELSEN Personal Sammanställning Årsarbetare per anställningsform Årsarbetare 47 44 44 Tillsvidareanställda 39 37 37 Visstidsanställda 8 6 6 Timanställda 0 1 1 Frisknärvaro tillsvidare- och visstidsanställda Frisknärvaro i % 52 50 50 Sjukfrånvaro för samtliga anställda Total sjukfrånvarotid av tillgänglig arbetstid i % 2,6 3,6 3,6 Sjukfrånvaro längre än 59 dagar av den totala sjukfrånvaron i % 0 0 0 Strategiska mål Mål Kommunens befolkningstillväxt ska i genomsnitt vara 1,5% per år fram till år 2010 räknat från år 2000. Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat i kommunen. Kommunens ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning. Kommunen ska bedriva en sund personalpolitik och därigenom eftersträva minskad sjukfrånvaro. Kävlinge kommun ska ha en hög servicenivå gentemot kommuninvånarna. Måluppfyllelse Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat i kommunen. Detta kan ske genom att en kontinuerlig och konstruktiv dialog förs med det lokal näringslivet. Genom att goda exempel lyfts fram kan det lokala och regionala näringslivet synliggöras. Ökat antal turistnätter och ökad företagsetablering är indikatorer på måluppfyllelse. Kävlinge skall i Svenskt Näringslivs rankningar av näringsklimatet i Sveriges kommuner ligga i den övre kvartilen. Senaste årens resultat: 2004: 14, 2005: 29, 2006:24. Kommunen ska ha en sådan personalpolitik att den befintliga personalen kan behållas och genom rekrytering av personal kunna bedriva bra verksamhet. Personalen ska ha en sådan arbetsmiljö och arbetssituation att de arbetsrelaterade sjukskrivningarna minimeras. Genom att personalen får möjlighet att påverka sin arbetssituation och hur arbetet utformas förbättras arbetsmiljön. Utvecklingen av frisknärvaron och av antalet sjukdagar utgör mätinstrument. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen ska minska för att 2010 vara som högst 7 %. Personalens kompetens ska långsiktigt höjas genom utbildningsinsatser. Ett viktigt hjälpmedel för att ha rätt servicenivå är en bra medborgardialog. Kommunen har i sitt visionsarbete Vision 2014 tryckt hårt på detta. Återkommande träffar i de olika kommundelarna, ett aktivt medborgarråd och ett flitigt användande av hemsida och enkäter är några sätt att stärka dialogen på. För att mäta invånarnas uppfattning om kommunens verksamheter kommer vi under att: Anordna minst 4 medborgarträffar i aktuella frågor i de olika kommundelarna Aktivt arbeta med medborgarrådet och ge dem möjlighet att arbeta med och tycka till i minst 4 väsentliga frågor Delta i SCBs landsomfattande medborgarundersökning och verka för att betyget avseende påverkansmöjligheter höjs. Utveckla medborgardialogen för att bättre kunna ge information och ta emot synpunkter på olika verksamheter. Rutin för klagomålshantering ska införas och kommunen ska delta i minst ett av kommunförbundets projekt avseende medborgardialog. 19
Tekniska nämnden Nämndsordförande Kjell-Arne Ohlsson Nämndsansvarig chef Tommy Persson Framtiden En fortsatt omfattande befolkningsökning och därmed ökad efterfrågan på nya bostäder bedöms bli stor. De närmaste åren kommer att medföra en fokusering på att tillmötesgå behovet av satsningar inom den allmänna miljön, teknisk service och på nya eller ombyggda lokaler för den kommunala servicen. Mycket arbete kommer att läggas på att ta fram underlag, planer med mera för de områden som ska byggas de närmaste åren. Kommunens markreserv behöver också stärkas. Verksamhetsområde Administration Markförvaltning Väghållning/park och grönområde Räddningstjänst Drift & underhåll Kollektivtrafik Fastighet Vatten och avlopp Avfall Exploatering Ekonomisk analys Tekniska nämndens budgetram har, från års ram räknat, ökat med 5 870 tkr. Ökningen består i 59 tkr som kompensation för helårseffekt av års lönerevision, 90 tkr som kompensation för höjt personalomkostnadspålägg, -129 tkr för kommunals löneökning vilket kompenserades under men inte påverkar budget. Vidare har nämnden fått ett ramtillskott på 700 tkr för tillkommande skötselområden, 2 000 tkr för asfaltering, 1 000 tkr för byte av gatubelysning, 200 tkr för inrättande av tjänst som säkerhetschef samt 100 tkr i omdisponering från kommunstyrelsen till följd av den nyinrättade tjänsten. Till följd av att den tidigare delfinansieringen av räddningstjänsten från Ringhals AB har upphört har nämnden kompenserats med 1 650 tkr i ramtillskott. Exploateringsprojektet Västra Gryet beräknas avslutas med ett överskott på 1 600 tkr vilket är 200 tkr lägre än det budgeterade överskottet för avslutade exploateringsprojekt under år. Detta medför därmed en ramökning på 200 tkr. Sammantaget ger detta en budgetram på 48 047 tkr. Intäkterna beräknas öka med 4 899 tkr främst till följd av ökade hyresintäkter på ägda fastigheter med 1,6 % men också till följd av kommunens tillväxt vilket bland annat ökar antalet abonnenter inom VA och renhållning. Kostnaderna för personal ökar med drygt 1 423 tkr. Ökningen är helårseffekt av års lönerevision, en uppräkning av personalkostnaderna med 3 % inom verksamheterna fastighet, vatten och avlopp samt avfallshantering vilka inte omfattas av lönekompensationen. Dessutom har utökning av personal skett med 1,0 fastighetssamordnare och 1,0 säkerhetschef. Kostnaderna för inhyrda lokaler ökar med 2 579 tkr främst till följd av fler moduler inom kulturförvaltningens verksamhetsområden. Kapitalkostnaderna beräknas öka med 1 185 tkr till följd av stora investeringar i främst byggnader. Investeringar som sker under år får inte full effekt förrän följande år. För de investeringar som sker i byggnader börjar inte kapitalkostnaderna att belasta verksamheten förrän hyresgästen nyttjar fastigheten och därmed erlägger hyra. Övriga kostnader ökar med 5 582 tkr. Ökningen sker främst inom väghållning/park. Väghållning/park och grönområde har fått ett ramtillskott på 700 tkr för skötsel av tillkommande ytor, 2 000 tkr för asfaltering samt 1 000 tkr för byte av gatubelysning. Räddningstjänsten Syd har fastställt årsavgiften för Kävlinge kommun till 16 023 tkr år. Det är en sänkning från års avgift med 2 359 tkr. Det bidrag som räddningstjänsten tidigare har delfinansierats med från Ringhals AB på 4 010 tkr har nu upphört. Verksamheten har erhållit 200 tkr i ramtillskott för inrättandet av en ny tjänst som säkerhetschef samt 100 tkr i omdisponering från kommunstyrelsen för att finansiera den nyinrättade tjänsten. Dessutom har verksamheten fått ett ramtillskott som kompensation för differensen mellan den sänkta kostnaden för Räddningstjänst Syd och den tidigare delfinansieringen från Ringhals AV med 1 650 tkr. Fastighetsavdelningen ökar sin omsättning med drygt 6 000 tkr där knappt hälften avser kostnader för inhyrda lokaler och moduler. Hyreshöjning på ägda lokaler sker med 1,6 %. För vatten och avlopp beräknas en oförändrad brukningstaxa under år. Effekterna av Swedish Meats nedläggning kommer att få helårseffekt först år 2009. För avfallshanteringen beräknas en oförändrad taxa till följd av att SYSAV sänker sina avgifter för såväl hushållsavfall som grovsopor samtidigt som övriga avgifter hålls oförändrade. Exploateringsområdet Västra Gryet beräknas avslutas under budgetår med ett budgeterat överskott på 1 600 tkr. Investeringarna under beräknas till 76 400 tkr varav 5 700 tkr avser den skattefinansierade verk- 20