Underhållscirkeln en del av vår Mötesplats Underhållscirkeln arrangeras en gång i månaden ch har teman på teknik, eknmi eller verksamhet på agendan. Bifgat finner du artiklar m de träffar vi hittills haft Vill Du vara med sm deltagare eller kanske sm föreläsare, hör av dig! / Peter Berg Prjektledare Underhållstekniskt Centrum Innvatum Trllhättan peter.berg@innvatum.se eller 0520-289319
Drift ch underhåll på industriella drivsystem den 25/9 2014 Drift ch underhåll på rem- ch kedjedrifter samt axelkpplingar var temat vid den fjrtnde sammankmsten på Underhållscirkeln. För kraftöverföring mellan vår drivmtr ch vår maskin är rem- ch kedjetransmissiner samt enklare axelkpplingar mycket vanliga maskinelement. Ett väl utvecklat drift ch underhållsarbete på dessa förhållandevis billiga system kan mtiveras framförallt genm vinster på energisidan. Energimyndigheten skriver på sin hemsida att elmtrerna står för 40 % av samhällets ch 70 % av industrins elförbrukning. Det finns således en str ptential att arbeta med. Hur är det idag då? Ja Optibelt sm är Eurpas största tillverkare av remmar hävdar att endast 20% av prdukterna uppnår beräknat ptimal livslängd ch att ungefär 50% uppnår halva livslängden. Detta måste ju betyda att remdrifterna sm ett snitt inte går ptimalt, det vill säga förbrukar nödigt med energi genm friktinsförluster, slirning eller vibratiner. För kedjetransmissiner uppges felaktig ch/eller bristfällig smörjning vara en av de vanligare rsakerna till prblem. Att verkningsgraden faller snabbt med ökande friktin på grund av dålig smörning säger sig självt. Av detta förstås att rätt dimensinering, rätt teknisk lösning ch att systemen driftsptimeras ch underhålls på rätt sätt har str effekt på driftskstnaderna men ckså på den ttala underhållskstnaden ch kstnaderna för stillestånd vid störningar ch haverier. För att lära ss mera hur vi inm drift ch underhåll kan arbeta med dessa system tg vi hjälp av Niclas Jacksn ch Fredrik Bergqvist från Tls Mmentum, Stefan Simnssn från Renlds, Jan Lindström från Damalini ch Tmas Ljungblm IUC Väst. Platsen var SAAB Bilmuseum på Innvatum ch seminariet bestd denna gång av föreläsningar ch pass med demnstratiner. Seminariet lckade 40-talet deltagare från 20 företag. Bilden: Från vänster, Jan Lindström, Damalini, Fredrik Bergqvist ch Niclas Jacksn Tls Mmentum samt Stefan Simnssn, Renlds föreläste på Underhållscirkeln den 25 september. En summering av innehållet Utifrån vad sm berättades under dagen, materialet sm visades samt egna tankar har jag försökt summera ett antal tips ch fakta sm kan vara en input för ditt arbete med rem-, kedjedrifter ch axelkpplingar samt den gemetrisk uppriktning av dem.
Remdrifter Niclas Jacksn berättade m remdrifter. Några fördelar med remdriften är att Det är en förhållandevis billig teknisk lösning Remtransmissinen är fta ett säkerhetselement i driften. Vid en låsning eller ett haveri i driften är ett rembrtt en bättre knsekvens än ett ras i exempelvis en växellåda. Den dämpar vibratiner Det är enkelt att ändra utväxlingen på den. Verkningsgraden för remdrifter ligger typiskt i intervallet 90-97%, förutsatt att de är rätt dimensinerade ch har rätt driftsförhållande. I Optibelts kmmunikatin finner vi att det i Red Pwer X serien finns många energieffektiva remmar till stöd för de högsta verkningsgraderna. Bilden: Sm ett inslag i dempasset berättar ch visar Niclas Jacksn hur man kan säkra rätt remspänning med hjälp av lika verktyg. Teknisk lösning ch dimensinering Är antal remmar ch typ av remmar rätt för det arbete sm utförs? Kanske är din drift överdimensinerad ch inte ptimerad för energiförbrukning? Testa att köra ett beräkningsprgram för remdriften. Det finns ckså appar sm du kan köra i telefnen. Utvecklingen av remmar går framåt. Kanske kan du välja remmar sm överför mera last än de du har idag? Kanske kan du då reducera antalet remmar i en flerspårig drift? Hur är livslängden ut i dina applikatiner? Hittar du tecken på nrmalt slitage? Kanske har du en rem sm inte är rätt i applikatinen, t ex tålighet mt temperatur eller kemikalieresistens? Det finns underhållsfria remmar, dvs. remmar sm inte behöver efterspännas. Dessa kmmer att ha rätt driftsförhållande under större delen av livslängden Hur är din tekniska lösning i övrigt? Är det lätt att serva den? Kmmer du åt att inspektera ch kntrllera? Är den styv ng, håller den sin uppriktning även under driftsbelastning?
Driftptimering ch underhåll Se till att det är rent i driften, att remspänningen är rätt ch att driften är gemetriskt rätt uppriktad. Efterspänn enligt instruktin. Lär dig att tyda slitagetyper på remmar ch i skivspåren, vibratiner, balans, värmeutveckling med mera för att förstå eventuella prblem i driften. Använd rätt verktyg ch metder. Det finns många lika hjälpmedel. Mekaniska remspänningsmätare, frekvensmätare, fjädervågar, spårtlkar med mera. Sinnena se, lyssna, känna är viktiga. Se till att målvärden ch tleranser för remspänning finns dkumenterade. Hur ser störningsbilden ut? Finns applikatiner sm sticker ut när det gäller prblem ch felutfall? Vet du grundrsaken? Har du rätt underhållsstrategi? Hur är balansen mellan avhjälpande ch förebyggande underhåll? Hur planerar du för underhållet, hur går schemaläggningen till? Finns instruktiner för underhållets utförande? Är de riktiga, används de, är persnalen utbildad? Dkumenteras utfört arbete t ex rembyten eller anmärkningar vid inspektin? Kedjedrifter Stefan Simnssn berättade m kedjr ch kedjedrifter. Rullkedjr har ett brett användningsmråde du finner dem bland annat i transmissiner av lika slag. Transprtörskedjr hittar vi transprtörer ch elevatrer. För lyftkedjr kan truckar stå sm exempel. Denna föreläsning fkuserade på rullkedjr. En väl fungerande kedjedrift kan nå en verkningsgrad på 98 %. Om de dimensineras ch sköts rätt har de en lång livslängd. En kedja bör bytas då den uppnått en förlängning på ca 2 %. Många kedjebyten sker av andra skäl ch kan vara tecken på prblem i driften ch därmed en möjlig förbättringsptential. Bilden: Stefan Simnssn berättar m metder ch verktyg i arbetet med kedjetransmissiner. På bilden visar han en kedja sm kan brytas snabbt ch enkelt med ett verktyg. Ett bra exempel på hur vi kan göra för att förbättra underhållsmässigheten i vår anläggning. I detta fall minskas MTTR (Mean time t repair) väsentligt.
Teknisk lösning ch dimensinering Rätt kedja? Kedjetyp, materialet i kedjan ch ytbehandlingen måste vara den rätta för miljön ch driftsförhållandet i applikatinen. Utvecklingen går framåt, det finns t ex smörjfria kedjr där inre länken ch bussningen är tillverkad i plymermaterial. En sådan kedja kmbinerat med yttre länkar ch pinnar i rstfritt blir både smörjfri ch krrsinsbeständig. Rätt dimensinering? Även för kedjedrifter finns beräkningsprgram sm hjälper dig. Det finns ckså teknik för att under drift övervaka kedjans belastning ch förlängning. Tänk igenm installatinen. Rätt val av kedjespännarteknik, placering ch dimensinering av spännhjulet är viktigt. Den tänkta smörjningen. Välj rätt smörjmedel utifrån miljö ch driftsförhållande. Oljan måste kunna tränga in till arbetsytrna, mellan pinnen ch hylsan, men den ska heller inte slungas brt i en drift med högre hastighet. Välj lja med rätt visksitet. Se till att på bästa sätt hålla undan smuts från driften. Skärma av, skydda eller använd mekanisk rengöring. Smörjmedlet har även en rengörande funktin, se till att ljan du påför är ren. Hur är din tekniska lösning i övrigt? Är det lätt att serva den? Kmmer du åt att inspektera ch kntrllera? Är den styv ng, håller den sin uppriktning även under belastning? Driftptimering ch underhåll Håll rent i driften, smörj enligt ditt prgram Kntrllera m det finns stela länkar Kntrllera kedjespänningen Se till att driften är rätt uppriktad Klla kedjehjulens slitage Mät kedjeförlängningen enligt valt intervall. Mäter du manuellt, försök mäta över flera länkar så blir mätfelet mindre. Inspektera. Genm att känna till lika slitagetyper kan du förstå grundrsakerna ch då förbättra drift ch livslängd för transmissinen. När du byter kedja eller kmpnenter i driften, passa på att inspektera dem efter tecken på prblem. Det är förstås särskilt hitta grundrsaken m du får ett haveri. Ta hjälp när du inte förstår. Använd rätt verktyg ch metder. Det finns många lika hjälpmedel. Ta även en titt i avsnittet m remmar van, flera av punkterna där är relevanta även för underhåll på kedjr. Nedan finns ett par bilder från Renlds underlag. Den första visar slitagetyper sm kan drabba kedjan. I supprten Trubleshter på deras hemsida hittar mera inf m detta. Adressen är http://www.renld.cm/supprt/chain_trubleshter.asp. Den andra bilden kan tjäna sm input till en plan för kedjeunderhållet.
Bilden: Slitagetyper i Renlds Trubleshter källa: Renlds Bilden: Slitagetyper i Renlds Trubleshter källa: Renlds Axelkpplingar: För axelkpplingar tittade vi på några av de vanligare typerna utifrån fabrikatet KTR sm Tls Mmentum för. Även Renlds har axelkpplingar i sitt srtiment. Axelkpplingen har sm uppgift att överföra rtatin. Den dämpar stötar ch vibratiner, den kan fta ta upp viss feluppriktning ch den kan även fungera sm ett säkerhetselement i händelse av stpp eller haveri i driften. Valet av kppling berr helt på vilka krav sm ställs på driften, vi går inte in på dessa här. Utifrån en standard Rtex kppling berättade Niclas Jacksn lite m vad man behöver tänka på när man mnterar kpplingen, vanliga fel ch rsaker till dessa, samt m tips för underhållet.
Teknisk lösning ch dimensinering Förutm dimensin ch variant av kppling är det viktigt att kpplingen är väl balanserad så att driften blir vibratinsfri. Behöver du kunna ta upp någn snedställning i kpplingen? Klla att kpplingen klarar denna. Välj kuggkrans med rätt styvhet. Belastningen, behvet av dämpning ch miljön, exempelvis driftstemperaturen, är att beakta Driftptimering ch underhåll Rikta upp driften Mntera på rätt sätt. Rätt E-mått är viktigt. För litet mått kan göra att din mtr, maskin eller lagerbck får ta upp axiell last vid en temperaturhöjning. Detta skadar lagren. Mnterar du med för strt E-mått tar kuggkransen i kpplingen skada. Lär dig känna igen lika slitagetyper så att du vid inspektiner förstår m någt är fel. När du måste byta kuggkrans eller har ett större underhållsstpp passa på att inspektera kransen. Bilderna: Ovan: Rtex kppling från KTR Till höger: Vibratiner har gjrt att kranständerna smält inifrån.denna smältprcess skapar ett inre tryck i tanden. Tppen på kranshuvudet spricker upp ch det smälta kransmaterialet pressas ut. Materialet sprider sig runt kpplingen ch stelnar. Det ser ungefär ut sm spagetti. Källa: Tls Mmentum
Gemetrisk uppriktning: Alla våra transmissiner behöver vara rätt uppriktade. Rätt uppriktning minskar slitage på kmpnenterna i själva driften. Remmar, skivr, kedjr, kedjehjul, axelkpplingar med mera håller längre. Påkänningen på mkringliggande kmpnenter ökar vid snedställningar i driften ch felutfallet på lager ch tätningar ökar. Vibratiner i exempelvis en verktygsmaskin påverkar kvalitetsutfallet. Den stra vinsten ligger för de flesta på energisidan. Vibratiner, friktin ch värmeutveckling rsakad av felriktning kstar nödig energi. Jan Lindström från Damlini berättade m hur Easy-Laser verktygen fungerar ch demnstrerade hur uppriktning av axiella transmissiner (axelkpplingar) ch radiella drifter (rem- ch kedjedrifter) går till. Bilden: Jan Lindström från Damalini demnstrerar axeluppriktning för några av deltagarna Lasertekniken har jämfört med mekaniska mätverktyg många fördelar. Nedan nämner jag några. - Snabb metd, beröringsfri - Hög mätsäkerhet ch nggrannhet - Minskad spridning mellan lika mätperatörer - Möjligt att spara ch dkumentera resultatet - Viss möjlighet att mäta/ kntrllera dynamiskt Tekniken ch utrustningarna är flexibla ch det finns väldigt många fler användningsmråden än de vi studerade. Titta på Damalinis hemsida, www.damalini.se m du vill veta mera. Utvecklingen på mrådet går förstås frt ch systemen blir alltmer sfistikerade. Det sker ckså en snabb utveckling med verktyg baserade på IOS ch Andrid plattfrmarna där telefner ch surfplattr är hårdvaran. Inm underhållsarbetet är det sm tidigare nämnts en str fördel m du lär dig känna igen symptmen på uppriktningsfel, dels under drift, men ckså när du inspekterar slitaget på kmpnenterna. Ett tips är ckså att säkra läget hs dina maskindelar, till exempel genm att stifta dem eller att göra fällbara knsler. Då behöver du kanske inte rikta upp alls efter ett rembyte.
Arbetet med Driftsäkerhetsutveckling Tmas Ljungblm från IUC Väst, med förflutet från Vlv Cars i Flby där han arbetat inm underhållet med driftsäkerhet, berättade lite m hur man på Vlv Cars tänker för att stötta arbetet med driftsäkerhetsutveckling på de aktuella systemen. Driftsäkerheten byggs upp av Funktinssäkerhet, Underhållsmässighet ch Underhållssäkerhet. I bilden nedan ser du dessa begrepp, underrubrikerna ch en blandning av tips ch frågeställningar på dessa mråden. Tmas berörde ckså vikten av kmpetensutveckling. Vi behöver tydliga underlag ch instruktiner för underhållets planering ch utförande, vi behöver förstå vad sm är bra respektive en avvikelse ch säkra att vi alla har samma bedömningsgrund. Bilderna: Ovan: Driftsäkerhet kan sägas vara uppbyggt på vårt sätt att hantera funktinssäkerhet, underhållsmässighet ch underhållssäkerhet Till höger: Tmas Ljungblm, IUC Väst Dagen avslutades med att vi tittade på några industricase från förbättringsarbeten samt hur man kan nyttja ett beräkningsprgram för remdrifter. Tack till föreläsare för fina prestatiner ch deltagare för visat intresse. // Peter Berg Underhållstekniskt centrum vid Innvatum
Metder ch verktyg i förbättringsarbetet den 3/4 2014 På förra veckans Underhållscirkel diskuterade vi Metder ch verktyg i förbättringsarbetet. Föreläsningen var en uppföljning på tidigare tillfälle sm handlade m förbättringsarbete på ett mer övergripande plan. Denna gång brrade vi lite djupare i bland annat insamling av data ch rtrsaksanalys. Mer m föregående tillfälle kan du läsa här. Sm föreläsare hade vi tagit hjälp av Niclas Carlssn, Högsklan i Skövde, ch Arne Åkerlund, Vlv GTO i Skövde. Niclas arbetar med undervisning, främst inm mrådena för underhåll ch Lean. Ofta handlar det ckså m utbildning riktade mt näringslivet i reginen. Niclas berättar att Högsklan haft över 4000 studenter från 160 lika företag vid deras kurser de senaste åren. Sm vi tidigare berättat finns exempelvis möjligheten att gå de fristående kurserna Underhåll ch Driftsäkerhet I & II. Arne Åkerlund arbetar sm kvalitetsingenjör på Vlv. Hans rll är att stötta förbättringsarbetet med prjektledning vid större ch mer kmplexa prblem. Bilden: Arne Åkerlund, Vlv GTO (t.v.) ch Niclas Carlssn, Högsklan i Skövde, föreläste på Underhållscirkeln den 4 april. Var börjar man ch hur gör man Niclas inledde med att resnera kring var vi kan få de största effekterna av förbättringsarbetet. En första diskussin runt hur väl vi planerar vår arbetstid ch hur mycket överraskningar vi råkar ut för en vanlig dag på jbbet, följdes av en ett resnemang kring hur str andel av arbetstiden sm är verkligt värdeskapande. Många persner i svenskt näringsliv ägnar 50 % av sin arbetstid till att lösa ständigt återkmmande prblem. När det gäller genmlppstiderna på prdukter ch tjänster så består en str del av tiden av lika typer av slöseri. Ofta är dessa mycket större än vad vi själva trr. Frskningen påtalar ckså att kvalitetsbristkstnaderna i svensk industri uppgår till 10-20 % ch ibland upp till 30 % av företagens msättning.
Bilden: Fördelningen av ttal tid. En str del är nödig/ slöseri med tid, sätt in stöten där! Av statistiken att döma är det uppenbart att de största ch snabbaste besparingarna når man genm att angripa det sm är nödigt ch slöseri. Vi repeterade de sju slöserierna enligt LEAN: överprduktin, väntan, lager, rörelse, väntan, m-arbete, överarbete, transprter ch medarbetarnas utnyttjade kreativitet. Men hur gör man då? Ja med utgångspunkt i pyramiden nedan frtsatte Niclas med att diskutera hur vi skapar de nödvändiga förutsättningarna för ett uthålligt förbättringsarbete. Bilden: Pyramiden, ett sätt att se på utvecklande verksamhet. Långsiktig filsfi Vi behöver en filsfi ch en strategi vart vi vill nå ch en plan för hur det ska gå till. Det handlar m ledarskap, rganisatin, ansvar ch mandat. Det handlar ckså m de mjuka frågrna, m att skapa ett klimat för förbättringsarbete. Trygghet, Naturligt ch Gemenskap ch Bekräftelse är viktiga nyckelrd. Rätt prcess ger rätt resultat Vi behöver skapa de rätta prcesserna. Det handlar m maskiner ch tillverkningsprcesser men ckså m hur vi styr ch leder verksamheten. Vi måste jbba med att skapa stabila ch kapabla tillverkningsprcesser så att vi kan lita på resultatet från dem ch så att vi kan planera underhållet ch fkusera på förbättrande åtgärder. På verksamhetssidan behöver vi effektiva sätt att styra ch leda, verktyg för planering, mål ch mätetal för utvärdering ch vi behöver skapa standards ch instruktiner för arbetets utförande.
Utveckla anställda ch partners Vi måste träna för att bli bra. Detta innebär att definiera den kmpetens man behöver ch den kmpetens man faktiskt har ch sedan se till att täcka gapet mellan dessa. Niclas jämför med idrttaren sm tränar mycket ch spelar match krt tid med ss i näringslivet sm har det mvända förhållandet. Vi måste lägga mera tid på att träna, genmsnittet på 1-2% av arbetstiden räcker inte för att utvecklas. Lös rtprblem Med bra grund i pyramidens undre lager ch kmpletterat med färdigheter inm metder ch verktyg för prblemlösning har vi skapat förutsättningar för ett varaktigt förbättringsarbete där vi hittar grundrsakerna ch avvecklar prblemen. Metder ch verktyg i förbättringsarbetet Förbättringsarbetet ska vara ständigt pågående. PDCA-cykeln är ett sätt att visualisera detta. PDCA står för PLAN DO CHECK ACT. Mycket av prblemlösningsarbetet ligger under PLAN. Men vi måste ckså skaffa standardiserade sätt att införa lösningarna, DO, mäta ch utvärdera resultaten, CHECK, ch agera på avvikelser, ACT, innan vi går ut på nästa varv i förbättringsarbetet. PDCA-cykeln eller Förbättringshjulet är en bra mdell att ha med sig i arbetet med förbättringar, det tar aldrig slut, bara nya varv. Inm six sigma metdiken använder man sig av DMAIC-begreppet. Prblemidentifiering Niclas berättade sedan m några tekniker ch metder för prblemidentifiering. Detta är en mycket viktig fas i prblemlösningsarbetet. Försök att hitta avgränsningar, gör en tydlig beskrivning ch visualisera. En bra prblemidentifiering ch beskrivning gör arbetet med rtrsaksanalys lättare. Och vänta inte, utan gör det så frt ni kan! 5G ch 5W1H är två intressanta tekniker vi fick höra m. I 5W1H söker man svar på frågrna What, Why, Wh, When, Where, Hw. Bilden: 5G, en japansk metd för prblemidentifiering. Bilden: Niclas berättar m 5W1H, en metd för prblemidentifiering sm har sitt ursprung i jurnalistiken.
Priritering Nästa fas handlar m priritering. Verkligen är ju ftast begränsade resurser ch då vill vi ju göra rätt saker ch i den rdning vi får störst effekt. Här finns ckså verktyg ch mdeller att ta till hjälp. En enkel pririteringsmatris där du ställer str ch liten nytta mt str ch liten insats kan vara användbar här. Rtrsaksanalys Svårigheten med finna rtrsaken kan förstås variera mycket men för prblem av svårare ch kmplexare natur finns många lika metder ch verktyg att ta till. Niclas berättade m Brainstrming, Orsaks-verkandiagram ch 5 varför sm några exempel. Vid arbete med rtrsaksanalys behöver man tillåta sig att alltid titta på flera lika möjligheter sm kan ligga bakm prblemet ch helst jbba i grupp, gärna med persner sm har lika kmpetenser så att man kmpletterar varandra. Vid rtrsaksanalysen är även input du kan skaffa dig med hjälp av de sju kvalitetsverktygen viktig. Samla data, analysera, visualisera, försök förstå samband ch lpa data ch rtrsaksverktygen flera gånger m det behövs. Fast det är klart lite kluriga gubbar ch gummr skadar ju aldrig heller m man ska lösa prblem. Bilden: De sju kvalitetsverktygen (7QC tls). Bilden: Stratifiering, ett av kvalitetsverktygen.
Rtrsaksanalys ett praktikfall från Vlv GTO Arne Åkerlund berättade m ett förbättringsprjekt de drivit i gjuteriet vid mtrfabriken. Hög kassatinsfrekvens innebar stra kstnader ch pririterades därför sm ett större prjekt. Prblemet i sig var ett återkmmande gjutfel i en specifik psitin på kmpnenten, det var ett prblem man levt med länge ch flera hade försökt lösa det tidigare. Vi fick höra m hur man satt ihp prjektgruppen med persner för lika kmpetensmråden, dels för att säkerställa kunskapen på de lika mrådena inm tillverkningen men ckså för att få en bred input till möjliga rsaker. Tänk på att inte bara samla experter till gruppen, är ett av tipsen från Arne. I arbetet har man använt de vanliga metderna för rtrsaksanalys ch kvalitetsverktygen för datainsamling ch analys av data. Även Arne betnar vikten av att sammanställa ch visualisera data för att förstå ch för att hitta sambanden. Jbba systematiskt, gå igenm prcessen, samla nya data, prva samband igen, uteslut de felmöjligheter du kan ch ringa successivt in prblemmrådet ch rtrsaken. Tills slut löste de prblemet, rtrsaken hittades i ett prcessteg där man tidigare var säker på att inget kunde hända. Ett angreppsätt a la trial and errr kunde inte lösa prblemet men med systematiska metder blir det tillåtet ch nödvändigt att undersöka många fler möjligheter. Och när rtrsaken väl funnits, var det ganska lätt att förstå varför det blev ett prblem. Men ckså varför det var så svårt att finna den Bilden: Arne Åkerlund föreläser m hur de jbbat med prblemlösning i gjuteriet på Vlv i Skövde.
Det måste vara tänkt den 6/3 2014 Den 6 mars träffades ett 70-tal persner på Innvatum i Trllhättan för att lyssna ch lära till anföranden m hur vi kan arbeta med förbättringsarbete inm Underhållet ch hur vi ska göra för öka takten ch effekten av våra insatser. Seminariet var den 12:e sammankmsten i mötesserien Underhållscirkeln sm arrangeras av Underhållstekniskt centrum i samarbete med SMGC. På föreläsarsidan fick vi denna gång hjälp av Christian Clarin från Idhammar, Lars Arrenäs från SKF i Götebrg samt Stefan Anderssn ch Staffan Höglind Brealis i Stenungsund. Bilden: Från vänster Staffan Höglind ch Stefan Anderssn (Brealis), Lars Arrenäs (SKF) ch Christian Clarin (Idhammar). Christian jbbar sm knsult på Idhammar, med uppdrag på många företag ute i landet men ckså med utbildningar ch wrkshps av lika slag. Christian har ett förflutet med många år inm underhållsverksamheten men ckså från ledande befattningar inm prduktin. Lars Arrenäs är ansvarig för att leda SKF Business Excellence inm Prduktinen. Lars har varit verksam inm SKF sedan 80-talet ch har varit på flertalet ledande psitiner inm underhåll, prduktin, kvalitet ch verksamhetsutveckling. Stefan Anderssn började sm underhållsingenjör på Brealis 2007, men är sedan 2010 underhållschef vid Brealis, PE fabriken, i Stenungsund. Stefan har en bakgrund från Chalmers ch står med sina 33 år för föryngringen ch framtiden bland våra föreläsare. Staffan Höglind km till Brealis 2011 i samband med SAAB-knkursen. Staffan jbbar nu sm underhållsingenjör på Brealis ch lång erfarenhet av underhållsverksamhet. Främst från måleriverksamheten inm bilprduktinen där han varit med i förbättringsverksamheten sedan denna tg fart i slutet av 80-talet. Både kunnigt ch erfaret flk alltså Men vad sa de då? Ja m man sammanfattar det hela så finns det, för det första, inget facit. Man måste våga prva, man måste riskera att misslyckas, man måste vara uthållig ch envis, ch man måste vara beredd att lära av misstagen ch ta med sig de gda erfarenheterna för att lyckas med förbättringsarbetet. Man måste se förbättringsarbetet sm ständigt pågående ch pririterat ch man måste målsätta ch sedan mäta ch utvärdera dagligen. - Misslyckas gör man först när man ger upp, säger Lars Arrenäs ch citerar någn för ss känd.
Det måste vara tänkt Christian inledde dagen med att resnera kring vad underhåll egentligen är. Av definitinen framgår att förbättringsarbete ch mdifieringar, där man förändrar maskinens eller anläggningens ursprungliga funktin egentligen inte räknas sm underhåll. Förbättringsarbete skall vara allas ansvar, ch det är därför nödvändigt att man gör sig överens m uppdraget för underhållsavdelningen, så att denna kan utveckla det interna arbetet ch ge bästa service till kunderna inm prduktinen. Bilden: Christian Clarin inleder med att diskutera definitinen av underhåll samt vikten av att vi definierar ch förstår uppdraget för underhållet. Allra först krävs en strategi för anläggningen ch verksamheten. Med ett livscykelperspektiv tar vi hand m hur vi ska driva, utveckla ch slutligen avveckla ch ersätta anläggningen. Huvudansvaret ligger här på anläggningsägaren ch i jbbet ligger att välja rätt typ av anläggningskncept ch tekniker, att utveckla strategin, men ckså att sätta de taktiska planerna för lång sikt på plats. I dessa kan ingå hur vi tar hand m externa krav, men ckså hur vi vill att mål ch mätetal ska utvecklas över tiden, tex avseende kapacitet, tillgänglighet eller kstnadseffektivisering. Christian nämner den taktiska 4-årsplanen sm ett initiativ. Sm input till strategin ch de långsiktiga planerna kan vi stppa in kunskaper ch erfarenheter från underhållsavdelningen, så att vi skapar en bra grund för förbättringsarbetet. Ur de taktiska planerna kan vi läsa ut hur vi ska planera ch utveckla det interna arbetet på underhållsavdelningen för att frtsätta att ge bästa service. Marknad Kncern strategi Marknad & försäljning Eknmi Krav från intressenter t.ex. samhälle, myndigheter Anläggningsstrategi livstidsperspektiv Taktiskplan för anläggning 4 års perspektiv Målsättningar (KPI:er) Aktivitetsplan (förbättringar) för att nå målen Underhållskncept Ett FU anpassat efter Kritikalitet (risknivå) mfattning ch frekvens Ägaransvar Driftsäkerhet Bilden: Från strategi till genmförande av underhåll. Det behövs planer ch det måste vara tänkt. Underhållsplan Fastställer när FU-aktiviteter skall genmföras. Resulterar i en aktivitetsbudget Genmförande av underhåll
En verklig grundpelare i förbättringsarbetet är ckså att vi jbbar med den perativa styrningen ch att vi skaffar ss relevanta nyckeltal sm vi ständigt mäter ch utvärderar vår prestanda mt. Dagliga möten, förbättringsgrupper, strtavlr ch standardiserat arbete här är viktiga inslag. Christian betnar slutligen vikten av att underhållsledningen ckså funderar kring hur själva utvärderingen går till, sätt en mätklcka på denna prcess ckså! Strategi & mål Omfattning Underhållsverksamheten Yttre förutsättningar Uppdrag Strategi Mål Utveckling & Kntrll Planering Utförande UH prcesser Prjektering Reservdelar Utveckling ch kntrll av resurser Installatin Driftsättning Persnal Lkaler Hjälpmedel Underhållsplaner Arbetsrderrutiner Metder Dkument Operativ verksamhet ( Drift & Underhåll ) U t v ä r d e r i n g Bilden: Det är viktigt att vi skaffar ss mätetal ch indikatrer. Sätt ut mätklckr, även på hur du utvärderar. Förbättringsarbete på SKF Lars Arrenäs inledde sitt pass med att ge lite övergripande inf m SKF:s utveckling från starten 1907 fram till idag. SKF har idag cirka 46000 anställda, har tillverkning i mer än 30 länder, ch har sm strföretag många utmaningar sm mindre företag saknar. Det gäller att nyttja skalfördelar, takta de lika enheterna, ch inte minst, att få alla i den stra rganisatinen att känna delaktighet, dra åt samma håll ch förstå hur den egna insatsen bidrar. Zmar vi in på SKF:s fabrik i Gamlestaden sm har ca 1250 medarbetare, inser vi sm jbbar med underhåll, ja Filip ch jag snackar ju mest, att de dagliga frågrna ch utmaningarna på underhållsavdelningen är desamma sm på de flesta andra företag, ch det är just det sm är det intressanta ch sm gör att vi kan vinna mycket på att lära av varandra. Steal with pride är ju en av grund ideerna inm SMGC. Vi får försöka plcka med ss de intressanta bitarna till vår egen verksamhet. Lars frtsatte med att berätta m hur man på dagens SKF jbbar med ständig förbättring ch hur de använder sig av knceptet SKF Business Excellence. De fem brpelarna symbliserar viktiga grundprinciper sm ska genmsyra all verksamhet på företaget. En av dem är just ständig förbättring.
Bilden: Business Excellence ska genmsyra hela SKF. Istället för det traditinella huset symbliserar man SKF Business excellence med en br. Lars tar ss med på resan från 1980-talet fram tills idag, ch berättar m de lika kncept ch initiativ inm verksamhetsutvecklingen sm man satsat på under åren ch hur vägen inte alltid varit spikrak. Lars berättar m hur man ibland misslyckats vara uthållig, där man inte lyckats hålla elden vid liv då nyckelpersner slutat eller då man rganiserat m. En erfarenhet är att man tidigare inte lyckats ge kncept ch metder fullt genmslag i rganisatinen. Varje medarbetare kunde inte se eller förstå sin insats betydelse för helheten tillräckligt tydligt, men den lgiska kpplingen kunde ckså vara för svag ch tydlig. Med Business Excellence har man skapat en hlistisk syn ch Lars ger ett antal exempel på hur man jbbat för att kppla samman ch tydliggöra hur man ska tänka ch arbeta för att stötta hela verksamheten. Vi förstår att de lagt mycket energi på de mjuka frågrna ch på att skapa lgik ch tydlighet i allt från arbetssätt, mötesstrukturer, eskaleringsprcedurer ch nedbrytningen av ch mål ch nyckeltal på lika nivåer. Lars betnar ckså hur viktig histriken är när man bygger vidare ch att man med Business Excellence egentligen bara tar nästa steg i den ständiga förbättringen. SKF lean manufacturing evlutin Single Operatin fcus Batch Prductin Specialized wrkshps Flw and methds fcus Channel Cncept & Temple f Excellence Imprvement and peple fcus The SKF Business Excellence Bridge Bilden: Utvecklingen på SKF sett i ett längre perspektiv. Det man lärt sig tidigare ch verktygslådan man har med sig i frm metder ch verktyg är viktigt för den frtsatta utvecklingen. SKF Quality Mgmt System Zer Defects TQM Six sigma Temple f Manufacturing Channel Cncept 1970 1980 1990 2000 2010 SKF Grup Slide 19 8 July, 2014 CMD 2010
Daglig styrning på SKF Den perativa styrningen är en viktig del i förbättringsarbetet. Lars berättar m hur de lagt upp mötesstrukturen inm prduktin ch underhåll, ch visar upp en bild där man ser vilka möten sm hålls vilka dagar på de lika nivåerna i fabrikerna. Alla möten har standardiserade agendr, där deltagarförteckning, tidpunkt, mål ch syfte samt input/utput är uttalat. Lars berättar ckså m hur man jbbat med en mötesmappning där man systematiskt tittat på alla möten ch försökt skapa en struktur där överlappet mellan mötena minimeras. Intressant, hur många av ss har inte upplevt att vi pratar samma saker på alla möten? Bilden: Lars berättar m hur den dagliga styrningen på SKF går till ch förklarar mötestrukturen för arbetsveckan. Exempel från peratörsunderhållet SKF har gda erfarenheter av peratörsunderhåll. Det främjar det tvärfunktinella samarbetet mellan prduktinen ch underhållet. Lars berättar m några exempel där man satt ihp team från underhåll ch prduktin för att gå igenm en maskin eller maskingrupp med syftet att ptimera det underhåll sm behöver utföras ch för att ge bästa förutsättningar för peratörsunderhållet, tex avseende instruktinens utfrmning ch intervallsättningen. Kärnmråden för peratörsunderhåll är rengöring, inspektin ch rutinmässig smörjning. Metdiken man använder i detta arbete kallar man 3F, finna, fixa, försvinna.
Brealis - En nystart för ständiga förbättringar Stefan inleder med att berätta att då han anställdes var han den förste att anställas inm underhållet på många år. Medelåldern var hög ch de flesta hade mycket lång anställningstid. Sen dess har en generatinsväxling skett. Brealis har en histrik där man peridvis varit duktig på förbättringsarbete inm underhållet, men att man inte lyckats bibehålla kraften kntinuerligt. Skälen verkar ungefär desamma sm hs SKF. Kanske ligger det svåraste i att skapa ch bibehålla tillräckligt med drivkraft, engagemang ch delaktighet i rganisatinen, så att pärmar ch instruktiner inte blir kvar i skåpen då enstaka persner slutar eller när man mrganiserar. Bilden: Stefan Andersn berättar m underhållets utveckling samt planerna för det framtida underhållet på Brealis i Stenungsund. Den resa man nu är inne på inleddes vid milleniumskiftet. En str satsning på säkerhetsarbete inleddes då lycksfallen ch tillbuden var många, men det blev ckså en bra spinnff för utvecklingen av driftsäkerheten. Sedan dess har man inm kncernen lanserat Cntinus Imprvement The Brealis way samt kncepten OPEX ch OPEX II (OPeratins EXcellence) i syfte att öka prestatinsnivå ch knkurrenskraft. Bilden: Principerna för Cntinuus imprvement The Brealis Way samt OPEX peratins excellence. Cntinuus Imprvement The Brealis way (TBW) kan beskrivas med en 5-stegsprcess, ett systematiskt arbete där ett strt fkus läggs vid att finna grundrsaken, att utveckla rätt lösning ch utvärdera att denna verkligen löser prblemet. Grundtanken med OPEX handlar m att genm satsningar på Säkerhet, Tillförlithet ch Kvalitet finna psitiva effekter för kstnaderna. Det handlar m att skapa en lärande rganisatin där man ser till att tillvarata erfarenheter från tidigare incidenter ch misstag ch genm att systematiskt arbete med riskbedömningar, grundrsaksanlyser ch
andra verktyg minska risken för prblem. OPEX II kan ses sm en kmbinatin av TBW ch det ursprungliga OPEXprgrammet, men att man kmpletterar verktygslådan med lite fler verktyg inm prblemlösning ch Lean. I initiativet med nystart för ständiga förbättringar jbbar man med att minska antalet planerade arbetsrdrar radikalt. Missinen är 80/20 för andelen planerat/planerat år 2020. Ett mål på den vägen är att jbba brt alla akuta rdar med krtare tidshrisnt än ca 5 dagar. Bilden: Staffan Höglind visar en rapprt över tekniska störningar under 2013. Staffan Höglind berättade m hur man fkuserar stpp ch störningar. Man jbbar med att bygga upp stppdatabasen med kvalitativ data där det tydligt framgår vad stppet berdde på, m det var en teknisk störning eller någt annat bakm stppet. Med stppdatan sm input jbbar man sedan med att priritera lika mråden för insatser. Ofta visar en enkel Paret-analys att ett fåtal prblem står för en str del av stpptiden. Staffan visar exempel på ett prcessmråde där man reducerat antalet akuta arbetsrdrar med 30% genm att fkusera på utrustning sm frekvent felar ch genm att öka planeringsgraden för underhållsarbetet där. Staffan avslutar med att visa en bild över utvecklingen på tekniska störningar. Nästan 20 år av förbättringsarbete i en bilfabrik. Bilden: Statistik ver utvecklingen på tekniska störningar. Med detta tackar vi våra föreläsare för en innehållsrik förmiddag.
Tekniker ch metder för besiktning, inspektin ch dkumentatin den 23/1 2014 Underhållscirkeln hölls i veckan för tinde gången. Temat var denna gång tekniker ch metder för inspektin ch besiktning ch dkumentatin av anläggningar. Föreläsningen lckade 35 deltagare från verkstads-, prcess- ch pappersindustrin, från verksamheter inm värmeprduktin ch vatten/avlpp samt knsulter på tekniksidan. På föreläsarsidan hade vi denna gång besök av Svensk Industriknsult från Nyköping samt Inspecta från Mölndal. Svensk Industriknsult Sfärisk stereftgrafering Teknikens vanligaste användningsmråde är inm plisen för att dkumentera brttsplatser. Företaget Svensk Industriknsult jbbar med en mer industriell tillämpning. De är dessutm generalagenter för de Nrdiska länderna avseende hård- ch mjukvaran sm används. Man levererar huvudsakligen en kmplett tjänst sm inkluderar ftgrafering ch bearbetning i mjukvaran. Kunder idag är bland andra LKAB, SSAB ch Vattenfall. Bilden Olv Zachrissn ch Navid Engström från Svensk Industriknsult berättade m hur de med tekniken för sfärisk stereftgrafering utför besiktning ch dkumentatin av anläggningar. En specialkamera försedd med ett fisheyebjektiv sveper hrisntellt 360, runt sin egen vertikalaxel, pixelrad för pixelrad. Prdukten blir en högupplöst, cirka 50 MP, sfärisk bild. Berende på antalet ftpsitiner man behöver för att täcka in hela eller valda delar av anläggningen upprepas förfarandet i varje psitin. Vill man kunna mäta i bildmaterialet låter man kameran svepa två varv i varje ftpsitin, men i lika höjdläge så att man skapar en sterebild. Bildmaterialet sätts sedan samman i en mjukvara ch du får en virtuell anläggning sm du kan vandra runt i. Din förflyttning sker mellan de lika ftpsitinerna ch i varje psitin kan du vända, vrida ch zma sm du vill. Snarlikt Ggle StreetView men högupplöst.
Bilden: Exempel på dkumentatin I bildmaterialet länkar man med symbler till ytterligare infrmatin; exempelvis fler bilder, länkar till intranätet eller instruktiner. Tekniken har två huvudsakliga syften; besiktning eller dkumentatin av hela eller utvalda delar av anläggningar. För besiktningsändamål lämpar sig tekniken exempelvis för: Svåråtkmliga utrymmen (skrstenare, stup, pannr etc) Osäkra utrymmen (lämpliga miljöer för människr, höga höjder etc) Att göra tillståndskntrller med hög detaljrikedm ch på ett bjektivt sätt Inm dkumentatin finns ckså många tillämpningar: Skapa en ftrealistisk bild av din anläggning sm du kan använda i bland annat utbildningssyfte eller säkerhetsgenmgångar Reknstruktin, exempelvis efter lyckr Planering av utbyggnader ch mbyggnader Sfärisk stereftgrafering har många fördelar i sig men jämfört med 3D-scanning får man inte en lika hög nggrannhet ch underlaget går inte att använda sm knstruktinsunderlag i CAD. Vill du veta mera m denna teknik för besiktning ch dkumentatin, kntakta Olv Zachrissn på lv@svenskindustriknsult.se Inspecta Utökad besiktning Inspecta berättade m hur vi kan utnyttja ss av utökad besiktning ch inspektin för att öka driftsäkerheten ch effektiviteten i underhållsarbetet. En nrmalt föreskriven besiktning innebär att bedöma m anrdningen uppfyller myndighetens krav med avseende på persnsäkerhet. Besiktning är ett lagkrav ch resulterar i ett besiktningsintyg, med bedömningen uppfyller - eller uppfyller ej ställda krav.
Gunnar Thressn inledde med att diskutera hur en utökad besiktning kan ge anläggningsägaren mycket mer infrmatin sm kan vara viktig för driftsäkerheten ch sm kan vara en input till förbättringsarbete ch planering, exempelvis: Hur är anrdningens skick? Vilken är förslitningshastigheten? Djupare analys av gömda känsliga punkter Löpande kntrll av delar sm kan anses vara livslängdsbegränsande Bilden: Gunnar Thressn, Inspecta, berättade m hur man med utökad inspektin kan hjälpa kunder att få en bättre kntrll på anläggningens knditin ch utveckling. Rätt utförda riskanalyser ger bra input till var risker för säkerhet ch driftsprblem kan finnas. Risknivån, R, beräknas genm att sannlikheten, P, för händelsen (felfunktin/haveri) multipliceras med knsekvensen då felet inträffar, C. Bilden: Utifrån genmförd riskanalys planerar man in åtgärder för allvarliga prblem ch risker. Källa: Inspecta.
Utifrån resultatet kan vi sedan priritera ch planera in åtgärder i förbättringsarbetet. Vi kanske kan knstruera ch bygga m, skapa redundanser i systemen, öka fönstret för gd drift ch säkerhet genm systematisk besiktning ch kntrll eller bygga in lösningar sm lindrar knsekvenser vid störningar ch haverier. Gunnar avslutade med att ge exempel på ett antal lika tekniker ch metder sm kan användas inm den utökade besiktningen ch visade på några industricase där man nyttjat dessa: Spänningsanalys Redundansanalys Dkumenterad tjckleksmätning Ytprvning (Magnetpulver eller penetrantprvning) Replikprvning Digitalröntgen Ultraljudsprvning Virvelströmsprvning Stålbyggnadskntrll Av dessa tittade vi sedan närmare på en teknik inm ultraljudsprvning kallad Lng Range Ultraljud, LRUT samt digitalröntgen. Vill Du veta mera m Inspecta ch vilka tjänster de kan erbjuda, kntakta Gunnar på gunnar.thressn@inspecta.cm Lng range ultraljud (LRUT) Per Brnhöft visade teknik för LRUT. Med tekniken skapar man en trsinsvåg in i rörsystemet. Vågen rör sig längs rörsystemet åt båda hållen från en sändar-/mttagarring man mnterat på röret. Av det reflekterade ljudet kan man sedan uttyda förändringar i rörets tvärsnittsarea vilket kan skvallra m prblem med förtunning på grund av slitage rsakat av exempelvis ersin eller krrsin. Hittar man prblem är utrustningens fördel att den lkaliserar var prblemet finns ch man kan gå dit ch undersöka nggrannare med annan teknik sm ultraljud för tjckleksmätning eller röntgenteknik. En str fördel med tekniken är att den täcker stra avstånd mellan 20-100 meter. Detta gör att det går snabbare. Omfattningen av ställningsbyggande eller jbb med av- ch återislering av rör kan minskas radikalt. Tekniken är ckså användbar till exempel för rörledningar i mark eller rör ingjutna i betng där man inte kan kmma åt med annan teknik. Bilden Utrustning för LRUT mnterad på rörsystem. Källa: Inspecta.
Bilden Analys av svar från utrustningen visar på en utvändig krrsinsskada sm frilagts. Källa: Inspecta. Bilden Per Brnhöft, Inspecta, gick igenm tekniken Lng range ultraljud, LRUT, avseende funktin ch användningsmråden.
Digitalröntgen Tmas Harryssn visade exempel på användningsmråden för digitalröntgen. Jämfört med knventinell röntgen finns ett antal fördelar: bildkvaliteten blir bättre, den är snabb ch vi får resultaten direkt på plats. Man kan ckså utföra mätningar ch fastställa var defekter sm håligheter kan finnas eller var armeringen i betngen ligger. Det finns ckså miljömässiga fördelar, det behövs inga kemikalier för filmframkallning. En begränsning med digitalröntgen idag är att den ännu inte gdkänts för besiktningssyften. Bilden: Röntgen är inte bara sm Pvel Ramel beskriver det att när man ftgraferar armen så ser man benen. Tmas visar många exempel från industrin. Röntgentekniken kan användas under drift. Här har man prblem med en flödesminskning ch kan knstatera att ett föremål lssnat ch stryper flödet. Bilden: Tmas Harryssn, Inspecta, visade upp tekniken för digitalröntgen samt exempel på användning.
Sålunda ptimeras driften av hydrauliksystemen den 14/11 2013 I veckan gjrde Lennart Strandberg, Prjekthydraulik i Brlänge, en mellanlandning hs ss på Underhållscirkeln vid Innvatum i Trllhättan. Temat var denna gång drift- ch underhåll för hydrauliksystem. Kmpetensfrågr, rganisatin ch ansvar, förutsättningar för driftsäkerhet ch livslängd, ch inte minst hur systemens verkningsgrad avseende energieffektivitet kan förbättras diskuterades. Bilden: Lennart Strandberg från Prjekt Hydraulik i Brlänge. Kmpetens rganisatin ch ansvar Hydrauliken sitter sm en brygga mellan elkraftsförsörjningen ch det mekaniska arbetet sm ska utföras i våra maskiner ch anläggningar. Ska du arbeta med reparatiner ch underhåll i systemet måste du kunna en hel del m hur maskinerna fungerar, du måste behärska elmrådet ch du ska veta en del m styrsystemet ch förstås mycket m hydrauliksystemet. Det kan dessutm vara farligt m du inte vet exakt hur ch vad du kan göra. Förutsättningarna är med andra rd ganska kmplexa ch företagen har svårt att hitta persner med kmpetens inm alla mråden. Detta i sin tur gör att felsökningen vid störningar kan vara besvärlig ch man ger sig på fel kmpnenter i reparatinsarbetet, man öppnar systemet i nödan ch får in förreningar sm kan ge följdfel ch förstås nödiga kstnader för kmpnenter. Lennart rekmmenderar därför att man rganiserar sig så att man i möjligaste mån håller ihp kmpetensen för hydraulikunderhåll i en arbetsstyrka ch låter den sköta all hydraulik på företaget. Histriskt har det inte funnits någn frmell utbildning till hydrauliker i Sverige, men det finns numera möjlighet att gå kurser för att bli certifierad sm hydrauliker av Hydraulik- ch Pneumatikföreningen ch du kan skaffa ett certifikat giltigt på EU-nivå.
Driftssäkerhet i hydrauliksystemen Ett hydraulikssystem sm sköts väl ch körs under rätt driftsförhållanden är pålitligt ch har lång livslängd. Förreningar av lika slag samt gynnsam drift, tex för höga temperaturer är stra ht mt hydraulsystemet. Förreningar kan tillföras utifrån i frm av partiklar i hydraulljan ch de kan bildas av inre slitage i systemet. De höga tryck ch flöden sm förekmmer i ett hydrauliksystem gör systemet väldigt känsligt för just förreningar. Funktinen hs kmpnenterna i systemet bygger ckså på snäva ingående tleranser vilket gör förreningar ytterligare farliga. Bilden: Lennart förklarade varför även väldigt små partiklar kan skada systemet. Källa: Prjekt Hydraulik. Genm att vara extremt nggrann med renhetskraven då man öppnar ch reparerar systemet samt att jbba rätt med filtrering av ljan kmmer du långt. Tänk ckså på att systemet måste vara tätt, ett läckage innebär ftast att det finns en väg in i systemet för förreningar ch smuts då trycket växlar. Till förreningar kan vi ckså räkna vatten ch fri luft i hydraulljan. Dess prblem leder till nedbrytning ljan ch försämrar dess egenskaper tex avseende smörjningen i systemet men kan ckså förrsaka fenmen sm kavitatin. Ett väl fungerande förebyggande underhåll innebär att man frekvent ser till sitt system, kllar temperatur ch tryck på inspektinspunkterna, ser till att det är läckagefritt, sköter filterbyten ch analyserar ljan med regelbundet intervall. Viktigt är ckså att man är kmpis med ch känner sitt system, så att man snabbt upptäcker avvikelser från det nrmala. Bilden: Lennart berättar m förutsättningar för gd driftsäkerhet. Energieffektivisering
De industriella hydrauliksystemen bygger ftast på ett kncept med centralhydraulik. Detta innebär att man har hydraulikaggregat ch ljetankar placerade på en gemensam plats ch sedan matar man till förbrukarna vid de lika maskinerna ute i verksamheten. Bilden: Principen för ett hydrauliksystem av centralkncept. Källa Prjekt Hydraulik. Prblemet med knceptet är dess låga energieffektivitet, energiförbrukning var helt enkelt inte på agendan vid tidpunkten då kncepten ch lösningarna utvecklades vilket ledde till Överdimensinering str kraftkälla igång även m vissa förbrukaren står still Elmtrer ch pumpar körs utanför sitt tänkta driftsfönster Långa framledningssträckr stra förluster Onödiga krökar, strypningar, ventiler, Ett prjekt sm utförts i samarbete mellan Prjekthydralik, SSAB, nätverket TripleSteelix ch Energimyndigheten undersökte verkningsgraden i ett hydrauliksystem. Man valde att jämföra den tillförda elenergin med det arbete sm faktiskt utfördes av systemet ch lät kvten mellan dessa definiera den ttala verkningsgraden. Resultatet visa de på 3-6%! Bilden: Beräkning av ttal verkningsgrad. Källa: Prjekt Hydraulik
Prjektets kalkyl avseende ptential till energibesparing utgick från 40 %. Resultat efter genmfört prjekt visade på 58 %! Den eknmiska återbetalningstiden för mbyggnaderna hamnade på 1,5 år. Vid sidan m minskade kstnader för energi fanns stra besparingar ch förbättringar att hämta, exempelvis Lägre kstnader färre pumpar ch kmpnenter att underhålla ch reservdelar på lager. Bättre livslängd i pumpar ch elmtrer de går i den drift de byggts för Miljö ch ljudnivå bättre Anläggning ch kncept i det redvisade prjektet är inte vanligt för svensk industri, ptentiellt finns därför mycket att göra. Tillåter vi ss att tänka LCC (Life Cycle Cst) kan vi även ge ss på att bygga m ch anpassa de system vi har. Ett bra designat ch skött hydraulsystem bör kunna ha en verkningsgrad på 50-70%. Står du inför nyanskaffning eller större mbyggnader finns alternativa kncept ch lösningar att titta på. Tänk ckså över hur du dimensinerar. En framtidssäkring ska inte innebära att du drar på dig ökade driftskstnader för att leverera den kapacitet du har i din plan för den överskådliga tidshrisnten. Titta istället på ett kncept du kan bygga ut på annat sätt. Några tips: Dimensinera för medelförbrukning Titta på mdullösningar för mindre ch mer fristående hydrauliksystem Kan du använda ackumulatrer? Möjligheter till energiåtervinning? Frekvensstyrning av mtrer? Optimera driftsförhållandet i ditt system Planera för underhållsmässighet Behöver Du lära dig mer m hydraulik ch hydraulikunderhåll? Du kan då kntakta Lennart eller de andra på Prjekthydraulik. De erbjuder hydraulik-utbildning ch kvalificerad teknisk knsultatin inm industriell ch mbil hydraulik. Hållbarhetsfrågr, exempelvis de m hur energianvändningen kan reduceras med ptimering av hydrauliksystemen är viktiga för Prjekthydraulik. Under början av 2014 hppas vi att i ett samarbete med Prjekthydraulik kunna genmföra grundkurs inm drift- ch underhåll för hydrauliksystem på Innvatum i Trllhättan, inf kmmer i kalendariet här på SMGC.se. Kntakta gärna Prjekthydraulik på Prjekthydraulik.se m det passar dig bättre att gå kursen hs dem i Brlänge eller på annan plats i landet.
Ta kntrll över pumpsystemen! 131017 - Har ni kll på era pumpkurvr? Så inledde Mats Björkner sin föreläsning på Underhållscirkeln. Pumpsystemen är förmdligen samhällets vanligaste prcessystem ch antalet applikatiner är räkneliga. Mats Björkner från Pumpprtalen gav en intrduktin till ämnesmrådet. Intressant för pumpar ch pumpsystem är hur str kstnadsandelen är för energi då man betraktar livstidskstnaden, LCC, vilket diagrammet nedan visar. Bilden: Kstnadsfördelning ver livscykeln. Källa Pumpprtalen Optimering av pumpsystem en utmaning En angenäm utmaning kan tyckas. Vi kan alltså själva, genm hur vi på knstruktinsstadiet beräknar ch dimensinerar systemet, hur vi väljer kmpnenter till systemet, ch hur bra vi driftar ch underhåller det, ha en mycket str påverkan på de framtida ackumulerade kstnaderna. I ett väl fungerande pumpsystem har man en hög verkningsgrad där förhållandet med tillförd energi ch det arbete systemet utför är högt. systemet är utfrmat för att minimera de dynamiska förlusterna rätt pump vald avseende typ ch strlek systemet körs i det tänkta driftsförhållandet Varför är då verkningsgraden fta så låg ute i de faktiska systemen? Sm alltid finns många svar. Ett är att energi länge var en icke-fråga ch då livslängden för pumpar ch system är lång blir prblemen långvariga. Ett annat är att vi gärna överdimensinerar för att vara på den säkra sidan. Överdimensinering i kmbinatin med ett faktiskt sänkt kapacitetsbehv är katastrfalt för verkningsgraden. Ett tredje kan vara vårt sätt att inte tänkta långsiktigt, inte tänka LCC, dvs vi kör inte systemen driftsptimerat, vi vet m det, men vi har svårt att räkna på det ch att mtivera förbättringsarbetet.