Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Förskolan Råda Mosse Lidköpings Kommun



Relevanta dokument
Förskolan Frö & Freja

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsår: 2017/2018. Hällefors och Grythyttans förskolor

Likabehandlingsplan. och Plan mot kränkande behandling. Fornbackens förskola. Planerna gäller för verksamhetsåret 2018/2019

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Förskolan Akvarellen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplanen

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.

Likabehandlingsplan - plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN LERGÖKENS FÖRSKOLA

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Timmersvansens Förskola. Plan Mot Diskriminering och Kränkande Behandling 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Förskolan Västanvinden

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Myran läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolområde Östra. Ängsgårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot. Kränkande behandling. För Vitå förskola 2013.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Skolområde Östra. Allö förskola

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsåret Förskolan Björnen. Ansvarig förskolechef Katarina Magnusson

Likabehandlingsplan för Jonsereds förskola 2013/14

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan för Stora Bållebergets förskola 2016/2017

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HT 2018/VT 2019

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Datum PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Lyckan. Förskolechef Katarina Magnusson

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Plan mot diskriminering och för lika rättigheter. Förskolorna i Område Centrum

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Barn- och utbildningsförvaltningen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsår Förskolan Bergabacken

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Bergmanska Förskolan

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musikförskolan Noten

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Hyttan. ansvarig förskolechef. Lena Löwbäck

Likabehandlingsplan för Mellegårdens förskola hösten 2016

Skolområde Västra. Dahlgårdens förskola

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Trygghetsplan 2017/2018. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fåraherdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript:

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Förskolan Råda Mosse Lidköpings Kommun Alla får vara med kamratskap och relationer genom normer och värden och demokratiska processer Årets tema läsåret 2013-2014 Syfte:. DEKLARATION På Förskolan Råda Mosse är det allas uppgift att vara vaksam och lyhörd på alla former av diskriminering och kränkande behandling från både barn och vuxna samt att så fort som möjligt stoppa negativa handlingar. Det är varje medarbetares uppgift att vara en tydlig vuxen som står för de rätta värdena. ARBETSGÅNG Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling bedrivs på 4 nivåer : förebygga, upptäcka och åtgärda samt följa upp Inför varje nytt läsår - gör vi en kartläggning som bygger på ett underlag från vårterminens utvecklingssamtal, - formulerar vi konkreta mål utifrån kartläggningen - erbjuder föräldraenkäter - genomför barnintervjuer - arbetar med dokumentation Diskrimineringsgrunder; Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärd. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hennes eller hans religion. Som annan trosuppfattning räknas t ex buddism och ateism. Funktionshinder Som funktionshinder räknas både sådant som syns, t ex att använda rullstol men också sådana som inte märks lika lätt, t ex ADHD eller dyslexi. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Kön Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till elevs könstillhörighet eller sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.

Könsöverskridande identitet Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det biologiska. Ålder Med diskrimineringsgrunden menas att ingen får bli särbehandlad på grund av låg eller hög ålder. Det är dock i förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och det obligatoriska skolväsendet tillåtet att särbehandla på grund av ålder, om den har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Kränkande behandling Är ett uppträdande som kränker en elevs eller personals värdighet. Kränkningar kan vara mellan elever eller mellan lärare/elev och vara t ex; Fysisk (slag, knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (sms, mms, foton, msn etc) Mobbning (återkommande negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag). Mål 1 Planen skall utgå från aktuell kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt för planerade och förebyggande åtgärder under det kommande året med en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund. Barn och personal skall medverka i arbetet med planen och vårdnadshavare skall göras delaktiga. Planen skall vara känd och förankrad i hela verksamheten samt hos barnens vårdnadshavare. Metod Varje år upprättas en ny likabehandlingsplan där konkreta åtgärder beskrivs för det förebyggande arbetet utifrån en kartläggning av verksamhetens behov med en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund, se nedan, årlig plan för konkreta åtgärder. Personalen medverkar i att upprätta planen varje år och ställer frågor muntligt till barnen för att få deras medverkan. Likabehandlingsplanen tas upp i inflytanderådet där vårdnadshavare har ett direkt inflytande. Föräldrar görs delaktiga i planen genom information om värdegrunden och likabehandlingsplanen som ges muntligen och på föräldramöten minst en gång per år, samt när det kommer ett nytt barn eller ny personal. Uppföljning av läsåret 2012-2013 - Vi behöver bli bättre på att hitta kartläggningsmetoder för småbarn. - Vi har i år använt kartläggning sociogram där vi tittat på kamratskap och relationer. - Vi har intervjuat barnen i 5-års gruppen om trivsel och kamratskap, detta görs i samband med utvecklingssamtalen. - Vi träffar familjerna på utvecklingssamtal två gånger/läsår (höst och vår) samt föräldramöte på hösten och tema uppstarts kväll på hösten och avslutningskväll på våren.

- Vi är bra på att hitta former för samtal med familjerna om det finns en oro kring deras barn. - Vi har haft fyra inflytanderåd under läsåret. Mål 2 På förskolan finns det tydliga rutiner, med en ansvarsfördelning, för akuta åtgärder och uppföljande insatser när ett barn har utsatts för trakasseri eller annan kränkande behandling. Metod Vid alla former av kränkning Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn blir kränkt eller anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling skall detta utredas. En utredning skall göras av berörd personal. Utredningen skall klargöra orsakerna till den uppkomna situationen och även ligga till grund för åtgärder. Blanketten Utredning av en händelse som uppfattas som en kränkning används. Om barnet upplever sig kränkt av en vuxen skall rektor leda arbetet. En bedömning skall göras av personal om det är en enstaka bagatellartad händelse som är uppklarad och utagerad, eller om händelsen kräver en mer omfattande utredning. Vid alla former av kränkningar skall berörda vårdnadshavare meddelas så fort som möjligt av personalen till barnen. Detta sker antingen muntligt eller genom e-mail där man avtalar att vid ett senare tillfälle diskuterar den uppkomna situationen. Vid en mer långtgående och omfattande utredning skall rektor informeras. Rektor beslutar vem eller vilka som genomför fortsatta utredningar och insatser. När utredningen är mer långtgående skall återkoppling ske till alla berörda under tiden och när det hela anses uppklarat. Om utredning visar att ett barn blivit kränkt av en vuxen vidtar rektor åtgärder enligt rektors uppdrag. Uppföljning skall göras och dokumenteras på blankett Uppföljning av händelse som uppfattas som en kränkning. Uppföljning av läsåret 2012-2013 Vi har under året arbetat med - Vårt förhållningssätt till kamratskap och relationer. - Vårt bemötande som guidande vuxna mellan barn till barn - Arbetat med Kompis materialet - Medvetna gruppindelningar - Intressanta projekt för barnen att fokusera på - Skapat bra dialoger när barn varit osams - Jobbat nära familjerna när barn känt sig otrygga - Vi har haft en incident som väckte våra tankar och det var kring en grupp med barn på 3-års avdelningen. En pedagog hörde en kommentar Det är bara barn med ljust hår som får vara med. Vi agerade snabbt med att starta ett arbete i gruppen kring olika lika. Vi har valt att till läsåret 2013-2014 arbeta vidare med olika lika och kommer döpa vårt arbeta till Alla får vara med Mål 3 Planen skall vara både aktuell och långsiktig för att minska förekomsten av kränkande behandling. Metod Aktuella åtgärder: Informera vårdnadshavare och ny personal om lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Prata med barnen om likabehandlingsplanen och vad den innebär.

Informera vårdnadshavare och ny personal om de sju olika diskrimineringsgrunderna Personalen har, utifrån en riskanalys, gjort regler för förskolans pedagogiska miljö, både inre och yttre, för att minimera risker för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Personalen deltar i olika fortbildningsinsatser, t ex den nya läroplanen. I det dagliga arbetet med normer och värden ingår arbete med att främja likabehandling. Det förebyggande arbetet mot diskriminering görs i arbetet med värdegrunden. Utvärdering och återkoppling Plan för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering i förskolan En årlig utvärdering av måluppfyllelsen i likabehandlingsplanen sker i maj/juni. Denna utvärdering blir en kartläggning inför det årliga upprättandet av förskolans likabehandlingsplan. Rektor utvärderar måluppfyllelsen i likabehandlingsplanen i samband med resultatredovisningen. Uppföljning av läsåret 2012-2013 - Vi har arbetat bra med att förbygga och förhindra kränkningar - Vi arbetar med att se olikheten som en tillgång att tänka olika berikar - Vi är bra på problemlösning och att diskutera olika utvägar med barnen. - Föräldrarna är nöjda med vår verksamhet - Vi har en mycket välfungerande pedagogisk miljö - Vi har handledning i barn- hälso teamet. - Vi har extern handledning från Reggio Emilia Institutet vid 4 tillfällen/ läsår där vi samtalar och handled i projekten. - Vi har arbetat aktivt med vår värdegrund. Analys av läsåret 2012-2013 Vi har inte haft några anmälda kränkningar på förskolan. Vi arbetar med att förbygga och främja arbetet på förskolan genom olika metoder samt att arbeta nära familjerna. Barnen erbjuds en verksamhet som är projektinriktad, nyfiken och innehållsrik. Detta tror vi är gynnsamt eftersom barnen tycker det är roligt att vara på vår förskola. Vi har haft några barngrupper som haft det svårt att komma samman som grupp men då har vi arbetat intensivt med att vara närvarande pedagoger och hjälp och stödja mellan barnen. Vi har en bra pedagogisk miljö som hjälper oss och barnen till en bra lek. Vi behöver bli bättre på att skaffa bra kartläggningsverktyg för barn och gruppen i stort. Det är svårt kring våra minsta barn som går på hemvisten Slottet och är mellan 1-2 ½ år. Läsåret 2013-2014 Vi ska arbeta vidare med våra 3 olika mål. Med anledning av det som kom upp under läsåret 2012-2013 med olika lika så kommer vårt arbete rikta in sig på: Alla får vara med kamratskap och relationer genom normer och värden och demokratiska processer Avdelningen Kullen (4-5 åringar): Bemötandets grogrund Kamratskap på riktigt Avdelningen Spiken (3-4 åringar): Att sammanfoga två värdar- vara liten och bli stor Avdelningen Slottet (1-2 åringar): Fysiska kontaktmönster att guida barn i kontakter

Förskolans förebyggande och främjande arbete FÖREBYGGA HUR? PIL Gruppbildningar utifrån en genomtänk tanke Alltid befolka förskolan med våra olika roller tex utepedagog och torgpedagog. Detta berikar barnen genom att möta olika vuxna. Aktivt deltagande pedagoger Barnen ges möjlighet att möta olika vuxna och vi ser olikheter som tillgång. Likabehandlingsplan på hemsidan Årlig genomgång på föräldramöten vid läsårsstart Kompetensutveckling i relation med det aktuella målet UPPTÄCKA - HUR? Samtal Barnintervjuer EHT samtal Aktiva pedagoger som ska och har skyldighet att agera samt är lyhörda på elevernas och omgivningens signaler Lyhörda föräldrar som aktivt kontaktar tex. Rektor, Pedagoger eller barnhälsan Samtliga av dessa punkter sammanställs som underlag för nya mål. ÅTGÄRDA HUR? Åtgärder när barn kränker barn 1. Samlande av information. Den vuxne gör en bedömning om man bör gå vidare enligt planen. All berörd personal informeras. 2. Samtal med den som är utsatt. Punkt 2-7 nedan dokumenteras samt punkt 1-3 uppföljning. Blankett finns. 3. Den vuxne, som fått informationen, är, tillsammans med arbetslagsledaren, ansvarig för att åtgärderna blir genomförda. 4. Enskilt samtal med den/de som uppträtt kränkande. 5. Kontakt med berörda föräldrar tas samma dag. 6. Tillsammans med någon eller några ur BHT tittar vi på de 6 förklaringsmodellerna för att se vilka åtgärder som behöver vidtas. Åtgärder när vuxen kränker barn 1. Den som fått kännedom ska informerar rektor 2. Rektor tar beslut om fortsatta åtgärder UPPFÖLJNING HUR 1. Uppföljning med de inblandade sker inom 1-5 dagar. 2. Vid behov görs uppföljning med de inblandade efter 1-2 veckor. 3 Om ingen förbättring skett kallar rektor berörda parter till möte Samtliga steg dokumenteras Dokumentation samlas i en pärm som ska finnas på ett känt ställe och det är varje pedagog och lednings skyldighet att aktivt uppdatera pärmen. Under tiden intensifieras arbetet med de förebyggande åtgärderna.

Förskolan Råda Mosses Främjande arbete Vi utgår från vårt förhållningssätt varje barn är unikt och varje barn har rätt att vara olik varje barn har rätt att utveckla sina kunskaper, erfarenheter och resurser Skapar förutsättningar för att varje barn skall känna jag kan och bygger gott självförtroende och självkänsla Ser olikheten som vår tillgång Vi arbetar för att alla vuxna som arbetar inom enheten har värdefulla kompetenser och att vi på olika sätt kan möta våra barn, våra olika kompetenser ska bidra till att både vuxna och barn möter en tillmötesgående arbetsplats. Vi lyfter våra olika kompetenser som finns på enheten t ex vid intern kompetensutveckling och fördelning av arbetsuppgifter Vi ser lyssnandet som tillång och förutsättning både mellan elever och vuxna Förskolan Råda Mosses Förebyggande arbete Vi använder verktyget pedagogisk dokumentation d v s observation, dokumentation och reflektion som hjälper oss och eleverna att minnas, diskutera och reflektera vad de har varit med om på skolan. Genom detta tror vi att eleverna tidigt lär sig uppskatta varandras förmågor, kompetenser och olikheter som något positivt. Barn och Pedagoger arbetar aktivt med värdegrunden Vi arbetar i projekt/ tema där barnen har möjlighet att under en längre tid fördjupa sig i något och skapa teorier om hur världen fungerar. Vår pedagogiska miljö inne och ute gör det möjligt för barnen att undersöka, uppleva, mötas. Återkommande kollegiala samtal sker rörande bemötandet av barnen i olika forum som bl. a i reflektionsmöte med specialpedagog, i pedagogiska diskussionsgrupper, på arbetslagens planeringstid och på arbetsplatsträffar/husmöten. Föräldrarna är delaktiga genom PIL som vi arbetar med på föräldramöten Inflytanderådet är ett bra forum för att fånga upp tankar och händelser Regelbundna möten med BHT Ansvariga i barnhälsoteamet (BHT). Rektor Elisabet Ingemarsson Arbetslagsledare Malin Behlander, Anette Helgevall, Anna Grönskog Specialpedagog Maria Hjort Pedagogista AnnCi Magnusson Förskolan Råda Mosse Lidköping 2013