2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till för vår handlingsplan och har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 6, 8 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen (2008:567) (Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever) har som ändamål att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I och med denna lag införs förbud mot direkt och indirekt diskriminering, instruktioner att diskriminera, repressalier, trakasserier och annan kränkandebehandling av elever i svenska skolor (9 14 ). Lagen anger även att det är huvudmannens ansvar att se till att det finns en likabehandlingsplan på varje skola (6 ). Huvudmannen har skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (7 ). Skyldigheten gäller även att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling (8 ). Alla som vistas och arbetar i våra förskolor ska behandlaslika, känna sig trygga och kunna vistas i en miljö där ingen blir kränkt eller trakasserad. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 sidan 4 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Förebyggande och främjande arbete Syftet med det förebyggande och främjande arbetet är att förstärka respekten för allas lika värde och omfattar alla sex diskrimineringsgrunderna. (kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder) Arbetet ska vara
systematiskt, baseras på kunskap och på de faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö. Barn och föräldrar skall ges möjlighet att återkommande reflektera över normer, värderingar och relationer. En ökad medvetenhet hos personalen skapas genom fortbildning, reflektion och gemensam analys. Syftet med det förebyggande arbetet är att kartlägga aktuella situationer och vilka insatser som krävs. Det är viktigt att strukturer och arbetssätt gynnar demokratiska och jämlika relationer. Systematiskt ska pedagogerna diskutera utveckling, planering och uppföljning utifrån diskrimineringsgrunder och kränkande behandling. Hälso- och arbetsmiljöaspekterna ska integreras i verksamheten. Likabehandlingsplanen revideras oktober november och förankras med föräldrarna. Den utvärderas på våren i maj, juni. Vi kartlägger vår egen verksamhet i det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet. Personalen pratar tillsammans med barnen om förhållningssätt och bemötande, individuellt och/eller i olika gruppkonstellationer. Vi jobbar med värdegrundsarbete i barngruppen där vi tränar på att lyssna på andra och att våga prata. Arbetar med lärande miljön. Pedagogisk dokumentation. Strukturera och organisera verksamheten utifrån barnets bästa. Dela in barnen i mindre grupper. Kontakta förskolan om du känner oro för ditt barn! Vad ska likabehandlingsplanen bidra till att motverka? Diskriminering: Kränkande behandling: Negativ och kränkande behandling av individer och grupper. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis kön. Indirekt diskriminering är då man diskriminerar genom att behandla alla lika. Detta begrepp används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar inklusive trakasserier som har samband med etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. En kränkning är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. slag, knuffar) Verbala (t.ex. hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (t.ex. utfrysning, viskningar, blickar, alla går när man kommer) Media, med text och bild(även lappar, fotografier, filmer, sms, mms, MSN och meddelande på olika webbcommunities). Kränkande behandling har samband med: Trakasserier: Rasism: HBT: Jämställdhet: Annan kränkande behandling: Något som kränker ett barns/elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Att vissa folkgrupper är mindre värda och därför legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Homosexualitet, bisexualitet, transexualitet. Alla individers lika värde Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund, t.ex. mobbing men även enstaka händelser som inte är mobbing. Mobbing: Hedersrelaterat våld: Upprepad negativ handling mot någon eller några, över tid. Våld som även drabbar individer som lever i Sverige, som fötts, vuxit upp eller flyttat in och som måste garnteras samma rättigheter som andra.
Nulägesanalys Enligt diskrimineringslagen och skollagen är vi skyldiga att utreda om någon i vår verksamhet anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar. Verksamheten måste agera så snart någon ur personalen får signaler om att ett barn känner sig kränkt. Vi misstanke/ tillbud/ händelse sammankallas personalgrupp. Alla Tillbud/ händelser skall dokumenteras och rapporteras till förskolechef. Allt arbete skall dokumenteras enl. Barn- och utbildningsnämnden handlingsplan. ( särskild blankett) Personalen definierar typ av händelse och åtgärder. Personalen fattar beslut om vem och vilka som skall kontaktas. Stöd för barn och föräldrar kan fås av förskolechef Cecilia Normark tel.69 69 20 eller av någon i personalgruppen. Barn och föräldrarna ska veta hur de ska rapportera om de får kännedom om kränkningar, trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärder för att förhindra framtida trakasserier och kränkningar De åtgärder vi vidtagit på såväl kort som lång sikt måste leda till att trakasserierna eller kränkningarna upphör. Åtgärderna skall ske snabbt men även leda till långsiktiga lösningar. Åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Se över struktur, grupp och verksamhet. Åtgärderna som vidtas bör riktas till alla berörda. Dokumentation är av största vikt, det är en rättsäkerhetsfråga.
Kartläggning Enligt diskrimineringslagen och skollagen är vi skyldiga att utreda om någon i vår verksamhet anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar. Verksamheten måste agera så snart någon ur personalen får signaler om att ett barn känner sig kränkt. Vi på förskolan tar avstånd från all form av kränkande behandling. En kränkande behandling är när någon eller några behandlar en annan person illa och skadar personens värdighet. Alla barn är allas ansvar. Lyhörda vuxna är i närheten och ser vad som händer, bemöter och diskuterar det omgående. Pedagogerna på förskole enheten lyfter mönster och det sociala klimatet till arbetslag och förskolechef. I den dagliga kontakten med föräldrarna vid lämning och hämtning berättar personalen om dagliga händelser. Vi vuxna är goda förebilder som tar oss tid att lyssna på barnen. Det är viktigt att barnen känner. Det är viktigt att barnen känner förtroende för och kan anförtro sig åt vuxna på förskolan, även anonymt. Vi följer upp föräldrars oro angående barnet. Barnen/pedagogerna identifierar olika risksituationer och platser där någon kan riskera att bli dåligt behandlad. Dessa tas sedan upp i förskolanspersonalgrupp för åtgärder och dessa återkopplas därefter till barn/föräldrar Förskolechef och personal har ett särskilt ansvar för att barnen inte blir kränkta av personal i verksamheten. Vid frågor eller funderingar kontakta: Personal: Sara Viklund Pitholms fsk tel.69 76 84 Ann- Britt Lundstöm Pitholms fsk tel.69 76 83 Jeanette Eklund Löparstigens fsk tel. 69 77 36 Therese Sjöberg Löparstigens fsk tel.69 77 37 Lena Marklund Munksunds fsk tel. 69 77 29 Susanne Grönlund Munksunds fsk tel. 69 77 29 Stina Berglund Klubbgärdets fsk tel. 69 76 88 Yvonne Axelsson Klubbgärdets fsk tel. 69 76 89 Förskolechef: Cecilia Normark 0911-69 69 20