Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Trollskogens förskola 2013/2014 www.strangnas.se
Innehåll Övergripande styrdokument 3 Likabehandlingsplan för Trollskogens förskola 4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte 5 Åtgärder 6 Till dig som förälder! 7 Förebyggande arbete 7 Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen 8 Utvärdering 9 Riskanalyser 10
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan. Ett barn eller elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Utdrag ur regeringens proposition 2005/06:38 Verksamheten i skolan skall utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Skollagen (omfattar även förskolan) 1 kap 2 (Lag 1999:886) Förskolan skall ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. Lpfö98
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Trollskogens förskola På vår förskola tolererar vi inga former av kränkande behandling! Konflikter är en naturlig del av det mänskliga samspelet och när de hanteras på ett bra sätt kan vi växa som individer. Det är de vuxnas ansvar att stötta och ge barnen redskap för att kunna lösa konflikter. Om ett barn eller en vuxen upplever sig ha blivit kränkt, tar vi det på allvar! Utgångspunkt är den kränktes upplevelser. Personalen på vår förskola ska prata med varandra och inte om varandra. Varje arbetstagare ska vara medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen. Alla barn är välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång och förutsättning för utveckling. Grunden för ett gott klimat bland barnen är ett gott klimat bland de vuxna. Definitioner Mobbing: en upprepad negativ handling när någon eller några tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Kränkande behandling: ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier är alltså en diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn. Mål Alla barn och vuxna ska känna sig trygga i verksamheten.
Ingen form av kränkande behandling ska förekomma på Trollskogens förskola. Syfte Alla barn ska känna trygghet tillsammans med kamrater och personal i förskolan. Alla ska känna att de blir respekterade och att de har lika värde. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet.
Åtgärder Ta tag i situationen direkt! Vad har hänt? Lyssna till de inblandade barnen var neutral och saklig. Uppmuntra barnen att berätta! Kränkningen måste upphöra, beröm den som berättar. Lär barnen säga ifrån: Sluta! Nej! Jag vill inte att du gör så! Uppföljning Ta upp problemet på till exempel samlingar. Skapa gemensamma regler tillsammans med barnen. Var uppmärksam så att det inte sker igen. Visa att den vuxna vet vad som pågår. De barn som kränker eller mobbar ska uppmuntras till positivt beteende och få höra att kränkande beteende inte accepteras. Informera föräldrarna Föräldrarna informeras om vad som har hänt och hur vi hanterade situationen. Sedan bestämmer vi tillsammans med föräldrarna vilka eventuella åtgärder som ska vidtas. Vid upprepad kränkning som vi inte kommer tillrätta med går vi vidare enligt följande: Förskolechef informeras Tillbuds-, alternativt skadeanmälan görs. Berörd personal gör en analys av vad som har hänt och vilka åtgärder som är lämpliga. Om detta inte är en framkomlig väg, söker vi stöd av enhetens specialpedagog, Resurscentrum och/eller sociala myndigheter. Dokumentation förs under ärendets gång. Mall för dokumentation bifogas med likabehandlingsplanen.
Till dig som förälder! På förskolan är det extra viktigt att vi vuxna är observanta på barnens upplevelser och reaktioner. Vi ska stötta barnen genom att bekräfta vilket bemötande som är OK och vad som inte är OK. Det är viktigt att vi vuxna lyssnar på barnen när de sätter ord på sina upplevelser. Våra främsta redskap är: Närhet och lyhördhet i vardagen. Att lyssna till barnens berättelser och tolka dessa, utan övertolka. Nära och god föräldrakontakt. Observationer. Aktivt arbeta med barnens samspel. Arbetslagsmöten. Utvecklingssamtal. Förebyggande arbete Det viktigaste för att motverka all kränkande behandling är att man har ett väl fungerande förebyggande arbete. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. (Lpfö98) Att pedagogerna prioriterar arbetet med att det hos barnen finns en tydlig vilja att leka tillsammans med alla kompisar och att se om någon är utanför och hjälpa dem in i leken. Det förebyggande arbetet på Trollskogens förskola innebär: Att vi medvetet arbetar med att stärka varje barns självförtroende och självkänsla. Att flickor och pojkar ska få lika utrymme och inflytande i verksamheten. Att utveckla en känsla av samhörighet hos barnen. Närvarande vuxna som ser barnen och stöttar dem.
Att vi vuxna ska vara goda förebilder. Att vi inte accepterar att barn nekar andra barn att vara med, rent allmänt och i syfte att utesluta. Att uppmärksamma positivt beteende. Att organisera så att barn kan hjälpa och lära sig av varandra. Tydliga och enkla regler. Att uppmuntra barnens delaktighet och göra dem uppmärksamma på deras rättigheter och skyldigheter. Empatiträning av olika slag och pedagogik. Samtal och reflektion i grupp men även enskilt. Att skapa ett gott klimat bland de vuxna. Goda relationer och öppen kommunikation med föräldrarna. Förskolechef ansvarar för att värdegrundsfrågor lyfts och kontinuerligt arbetas med, till exempel på arbetsplatsträffar. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument. Det förebyggande arbetet syftar till att främja barns lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. En verksamhet där barn och vuxna upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet främjar vänskap och förebygger kränkningar. I sådana miljöer växer självförtroende, respekt och tolerans. Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen Alla vuxna, inom förskolan, ska känna till och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs. Vikarier, nyanställd personal och VFU-studenter informeras om likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ska finnas på förskolans hemsida Likabehandlingsplanen är en del av förskolans kvalitetsredovisning
Utvärdering Likabehandlingsplanen ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Förskolechef ansvarar för att planen följs. Personalen utvärderar planen i samband med den årliga kvalitetsredovisningen som görs på förskolan; planen revideras vid behov. Föräldrarna får tillfälle att lämna synpunkter i föräldraråd samt genom föräldraenkäten. Handlingsplanen ingår i det demokratiska uppdraget liksom kvalitetsuppföljningen enligt arbetsmiljölagen. Uppdraget omfattar alla i förskolan.
Riskanalys Trollskogens förskola 2013/2014 Redovisning från respektive hemvister. Aspen, Bamse, Rönnen och Kastanjen Risk Kränkningar kan förekomma i alla lokaler och situationer på förskolan. Det kan vara verbalt eller fysiskt. Så här gör vi för att förebygga kränkningar: Därför gör vi Vi är lyhörda och observerar barnen i alla förekommande situationer på fsk. Vi jobbar förebyggande med att lära barnen sätta gränser. Trängsel kan vara upphov till konflikter, vid tex utgång får några barn i taget gå ut och klä sig i vår trånga hall. Vi berömmer kamratligt beteende. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra. När konflikter uppstår så hjälper vi barnen att lösa dessa genom att lyssna på båda parter utan att döma någon. Om vi ser att ett barn blir kränkt, säger vi tydlig nej och stopp! Vi visa barnen att elakheter inte tolereras. Vi försöker lyfta barn som inte har så hög status i gruppen. Vi observerar och deltar i lek med framför allt barn som har svårt för att leka och ofta hamnar i konflikter. Vi försöker att ha en bra dialog med föräldrarna för att få information om barnen på något sätt känner otrygghet på förskolan. Om så är fallet så är vi extra observanta och stöttar barnet i vistelsen hos oss.
Ateljén Risk Kränkningar kan förekomma hela tiden och överallt. Därför gör vi Vi som vuxna måste vara observanta på hur vi bemöter barnen och hur barnen bemöter varandra. Vi försöker finnas med överallt och förklara. Vi försöker hålla en levande diskussion om hur vi som vuxna på Ateljén bemöter barnen och varandra. Myran Risk Lekrum, hall, toalett samt skötutrymme: Kränkningar kan förekomma fysiskt och psykiskt t.ex. genom att barn kan knuffa varandra, slå varandra, bita och riva varandra. Vissa barn genom ord om de kan prata. Kränkningar kan förekomma i hallen genom knuffar och ord då barn står och väntar på att få hjälp med av- eller påklädning, eller väntar på att få gå ut. Det uppstår också lätt konflikter när barn vill ha samma leksaker. Utomhus på gården: Kränkningar kan förekoma fysiskt och psykiskt t.ex. genom att barn kan knuffa varandra, slå varandra, bita och riva varandra. Vissa barn genom ord om de kan prata. Här är det en hårfin gräns mellan vad som är kränkning och vad som är en utvecklingsfas rörande samspel och konfliktsituationer. Det Därför gör vi Personalen är lyhörd och närvarande i barns lek och där barnen vistas och särskilt på platser eller i situationer där konflikter av erfarenhet kan uppstå. Om en kränkning skulle förekomma pratar vi lugnt och bestämt med den eller de som utfört kränkningen för att markera att det är fel/farligt. Positiv uppmärksamhet riktas till den utsatte. Vi bemöter alla barn med respekt. Barnen är aldrig ensamma utomhus utan en eller flera vuxna. Personalen cirkulerar på gården och försöker vistas där barnen leker och där vi tror/vet att konflikter och/eller kränkningar lätt kan uppstå. Detta kan vi bli bättre på.
uppstår lätt konflikter när barn vill ha samma leksaker (t.ex. med trehjulingarna och vid den enda gungan som finns på gården). Kränkningar kan även förekomma bakom buskar, vid trappen där barnen tycker om att gå upp och ner, bakom väggen utanför idrottshallen och bakom förrådet. Idrottshallen: Kränkningar kan förekomma fysiskt och psykiskt t.ex. genom att barn kan knuffa varandra, slå varandra, bita och riva varandra. Vissa barn genom ord om de kan prata. Kränkningar kan ske i materialutrymmet där de kan smita in fast de inte får, eller bakom större redskap/kojor av madrasser osv. Ofta är det många barn i idrottshallen samtidigt. Barnen är aldrig ensamma i idrottshallen utan vuxna. Personalen vistas där barnen leker och där aktiviteter sker. Kråkan Risk Matsal: I matsalen kan det lätt bli att både barn och vuxna kränker barn då den vuxne ska duka av och torka rent både bord och barn samt sopa upp matrester från golvet, medan barnen ska sitta stilla och vänta. De vuxna blir lätt stressade och barnen klarar ofta inte av att sitta stilla så länge. Hall: Barnen vill gärna prova varandras Därför gör vi Matpersonalen hjälper till att duka av så mycket som de hinner. Dock inte torka barn, bord och golv. Om möjligt då en avdelning kan ha få barn en dag stannar en personal kvar från den avdelningen och tar hand om allas bord. Vi försöker även annars, om situationen tillåter, hjälpa varandra. Men det finns sällan möjlighet till något av detta. Personal med så mycket det går, hjälper barnen hitta rätt kläder.
kläder men har svårt för att någon annan rör deras egna kläder. Risk för konflikt mellan barnen Toaletten: Risk att barnen kan stänga in varandra eller sig själva då vi inte har något låsvred utom barnens räckhåll. Lekrummet: Det kan förekomma fysisk kränkning mellan barnen då barnen till exempel kastar leksaker, bråkar om leksaker, men även klättra på varandra och krama/hålla fast varandra. Bemötande personal och barn: Finns risk att personalen kränker ett barn som är i konflikt eller har svårt med sina gränser. Utevistelse: Det finns risk att barnen kastar sand på varandra. Det finns risk att barnen kränker varandra fysiskt och att personal inte hinner fram eller ser då gården är relativt stor och det finns skymda platser att leka på. Till exempel bakom förrådet. Finns risk att de äldre barnen kränker de yngre då gårdarna gränsar mot Vi har önskat ett låsvred högt upp på dörren så barnen inte kan leka med dörren utan en vuxens insyn. Tills vidare är en vuxen med så mycket det går. Personalen är närvarande och uppmärksam på att hjälpa barnen att sätta sina egna gränser och uppmärksamma barnen på det andra barnets reaktioner och känslor(empati). Personalen är medveten om risken och uppmuntrar positiva beteenden. Förklarar för alla barnen i gruppen vad som hänt och varför personalen agerar som de gör. Till exempel Jag skrek för att jag blev rädd då du. Riktar sig till den som blivit utsatt för en kränkning och tröstar, visar barnen genom detta önskvärt beteende. Personalen ser till att sprida ut sig så mycket det går över hela gården och följer barnen allt eftersom deras lekar flyttar sig.
varandra. Larven Risk Lekrum: Kränkande behandling, så som knuffar och slag med leksaker t ex plaststekpannorna kan förekomma i mjuka gropen och bakom lekskärmen. Därför gör vi Om något händer tröstar vi det kränkta barnet lite med ryggen mot det kränkande barnet. Vi talar sedan om för det kränkande barnet att beteendet är fel. Vi uppmuntrar sedan till empati. Vi förebygger genom att ha kontroll och personal närvarande. Detta kan ibland vara svårt t ex vid vakenvila och ihopslagningar när vi är för många barn och för få personal. Hallen: Det kan förekomma fysiska kränkningar såsom knuffar vid på- och avklädning. Skötrummet: Skötrummet saknar handtag och går därför inte att stänga. Det kan förekomma att barnen ligger avklädda när föräldrar och barn passerar. Alla har rätt till sin integritet oavsett ålder. Utevistelsen: Vi upplever att förekomsten av kränkningar är färre utomhus där barnen har gott om utrymmet. Knuffar och slag kan ibland hända och då oftast Det finns alltid en personal med barnen i hallen som lyssnar ser och hjälper barnen. Vi försöker klä på två barn i taget och slussa ut dem vartefter. Avsaknaden av handtag är anmäld men dröjer. Vi försöker undvika att byta så gott det går när det finns föräldrar i hallen. Se till att alltid vara minst en personal ute på gården tillsammans med barnen och när alla barn kommit ut ska vi vara flera personal ute som ser
i lekstugan. till att cirkulera så att hela gårdens ytor är under uppsikt. Vid hemvistreflektioner är det ofta för få personal ute till antalet barn.