Verksamhetsberättelse för kooperativet Kulan läsåret 2014/2015



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse för kooperativet Kulan läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan Reviderad HT -14. Föräldrakooperativet Kulan

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Verksamhetsplan

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan läsåret

Mjölnargränds förskola

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Systematiskt kvalitetsarbete

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

VÄLKOMMEN BJÖRKHAGENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

IGELKOTTENS Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Verksamhetsplan VT -17. Föräldrakooperativet Kulan

Opalens måldokument 2010/2011

Mjölnargränds förskola Avdelning Blå

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Bamses Verksamhetsplan. För

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Solglimtens verksamhetsplan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Arbetsplan för Ängen,

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2017. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Verksamhetsplanering HT-VT

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering

Arbetsplan Älvbackens förskola

IGELKOTTENS Arbetsplan

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Transkript:

Helheten på förskolan Verksamhetsberättelse för kooperativet Kulan läsåret 2014/2015 Det har varit ett bra och stabilt år på Kulan. Vi har haft en barngrupp med 21 st. barn i åldrarna 1-6år. Från den 7 april till den 3 juli har vi haft utökad barngrupp med 22 st. barn. Vi har i stort sätt utfört alla aktiviteter som vi bestämde i vår verksamhetsplan men med vissa förändringar och tillägg. Två stycken temaarbeten har genomsyrat vårt arbete under höstterminen, Sagor och teater och kompistema. Under vårterminen har vi haft mindre teman som Alla lika, alla olika, återvinning och årstidsträdet. Temana har styrt våra samlingar och aktiviteter. Vi har arbetat med att få in läroplanens och verksamhetsplanens alla mål i dessa teman. Våra två utvecklingsområden har varit att arbeta fram en bra metod för pedagogisk dokumentation och att använda begreppen yngre och äldre istället för att säga små och stora barn. Vi har lyckats med att införa begreppen hos oss vuxna och kommer att fortsätta med det även hos barnen. När det gäller den pedagogiska dokumentationen har vi gjort stora framsteg. Förståelsen för pedagogisk dokumentation har ökat hos oss vuxna och vi har gjort fler dokumentationer men vi känner att vi kan bli ännu bättre. Vi vill få barnen mer delaktiga i sin egen dokumentation och göra dokumentationen mer till en del av vår dagliga verksamhet, inte något som man alltid måste gå ifrån för att göra. Vi tycker att vi har fångat upp barnens intressen på ett bra sätt genom att göra nulägesanalyser, barnintervjuer och ständigt vara lyhörda på vad barnen intresserar sig för. Vi har ett fungerande arbetssätt när det gäller inskolning och kontakten med föräldrarna. Vi upplever att alla barn är trygga på Kulan och är glada över att få vara en del av verksamheten. Vi har haft fem planeringsdagar. Vid vår första planeringsdag arbetade vi fram årets verksamhetsplan och gjorde en grovplanering för ht-14. Vid årets andra planeringsdag utvärderade vi oss själva genom Stockholms stads självvärderingsindikator. Genom den utväderingen kom vi fram till att vi behöver bli bättre på att dokumentera och använda dokumentationen som underlag för diskussioner och utveckling av verksamheten. Utvärderingen visade också att vi behöver bli tydligare med att informera föräldrarna om syftet med vårt arbete på Kulan. För att uppnå den sista punkten från utvärderingen har vi ändrat i våra veckobrev på så sätt att vi alltid utgår ifrån läroplanen och visar på exempel på aktiviteter utifrån läroplanen. I början av januari hade vi vår tredje planeringsdag, då vi grovplanerade vt-15 och arbetade praktiskt med vår pedagogiska miljö. I februari hade vi en extra planeringsdag då vi reviderade Kulans likabehandlingsplan, då bestämde vi oss också för att göra trygghetsvandringar med barnen under vårterminen för att säkerställa om det fanns några ställen på Kulan som upplevdes som obehagliga eller läskiga och att barnen känner sig trygga på Kulan. Resultatet som vi fick från vandringarna visade att barnen

verkade oerhört trygga i Kulans alla miljöer. Vandringarna visade också att vissa barn tyckte att det är obehagligt att andra kompisar kommer in på toaletten och att det ibland kan dröja innan någon vuxen kommer och torkar. Vi gjorde därför så att vi pratade med barnen om att det är viktigt att respektera om någon vill vara själv på toa och fixade fram en klocka som barnen kan plinga i när de vill bli torkade så att vi vuxna med säkerhet hör. Fortbildning som vi vuxna har tagit del av under året är: Första hjälpen och barnolycksfall, Att tolka och förstå små barn, Barn som inte leker, Genus och normer, Retoriklek i förskolan, Ipad som ateljen i handen och Förskolesummit. Diskrimineringsombudsmannens utbildning och Lärarförbundets utbildning om lönesamtal har endast förskolechefen tagit del av. Denna fortbildning har varit till stor nytta och användbar för vår verksamhet både i vårt dagliga praktiska arbete och arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Värdegrunden Arbetet med värdegrunden är ett ständigt pågående arbete och det kan vara svårt att tala om uppnådda mål. Vi upplever att barngruppen är empatisk och trygg och fick det extra bekräftat genom våra trygghetsvandringar. Alla är hjälpsamma och måna om varandra. Vi delar upp oss bra i de olika rummen, på så sätt finns det alltid någon till hands när det uppstår konflikter. Barnen som är födda 09 och 10 har arbetat med materialet Stegvis, de har varit väldigt intresserade och utvecklat sina emotionella och sociala förmågor. Vi har märkt att det har smittat av sig på resten av barngruppen och föräldrar har berättat att barnen har använt det de lärt sig även hemma. Vi har arbetat fram en ny likabehandlingsplan som vi kommer att presentera för föräldrarna på höstens föräldramöte. Barnen har vid olika tillfällen fått rösta om aktiviteter som vi ska göra, t.ex. vilken saga vi ska läsa, vilken park vi ska gå till osv. Barnet har lärt sig begreppet rösta och tar själva upp det som alternativ när de har svårt att komma överens i leken. Vi använder vår demokrativägg där vi har dokumenterat barnens röstningar och val. Utveckling och lärande Vi anser att vi möter barnens efter deras mognadsnivåer och att leken får ta stor del i barnens utveckling. Vi har arbetat mycket med att få igång den pedagogiska dokumentationen. Vi har arbetat mycket med barnens självständighet i rutinsituationer, framför allt med de yngre. Under vintertiden gick vi hem tidigare med de yngre från parken för att de skulle få extra tid vid avklädningen och hygienstunden. Vid matsituationer har vi arbetat med att alla ska äta, ta maten och skära maten själva i möjligaste mån.

Språkutveckling Vi arbetar kontinuerligt med språket under hela dagen i alla situationer. Alla barn får möjlighet att utvecklas utifrån sin språkliga nivå. Barnen har fått möjlighet till att utöka sitt ordförråd genom att vi hela tiden utmanar med nya ord, sjunger, läser böcker, rimmar, säger ramsor, spelar spel och tittar på kortare filmer på ipaden. Vi har gjort en språklåda och sagopåsar som vi använder vid samlingarna. Vi har gått till biblioteket en gång i veckan med en mindre barngrupp. De äldre barnen utmanas med aktiviteter om bokstäver och uppmuntras att skriva sina namn osv. De yngre barnen har arbetat med en språkapp vid samlingen. Vi har arbetat med tecken som stöd och barnen har lärt sig många nya ord och kan teckna till ganska många sånger. Vi har köpt in 3 nya sångböcker, Trudeluttbussen, Djur i dur och Nasses musikal. Vi har köpt in normkritiska böcker med teman mångfaldsteman. Varje fredag har ett barn fått tagit med sig sin favoritbok hemifrån som vi har lagt i den magiska bokpåsen. På samlingen har barnet sedan fått visa och berätta om sin bok utifrån sin förmåga. När barnet har berättat klart har en vuxen läst boken. Kultur och skapande Varje fredag har vi haft en styrd skapandeaktivitet med olika material och teman. Barnen skapar också i den fria leken och då finns vi vuxna till hands för att hjälpa till och göra idéer möjliga. De äldsta har sytt och vävt på små vävstolar. Vi har gjort nya sagopåsar som vi dramatiserat med vid samlingarna. Barnen har själva gjort egna små teaterpjäser och spelat upp för varandra. Vi vuxna dramatiserade Bockarna Bruse och spelade upp för barnen. Under sago och teater temat besökte vi Blomsterfesten som har temat Elsa Beskow. Vi deltog i Sf:s en biotävling och vann biljetter till bion Krakel Spektakel. Vi har sett på fyra teaterar under året, Mamma borta, Petras prick, Barbie Nils och Nasses musikal. Vi avslutade terminen med att gå till Rålambshovsparken och tittade på Clownen Manne. Matematik och nta Matematik och nta är en del av vardagen genom att vi arbetar både styrt och i den fria leken med matematiska ord och begrepp. I de styrda aktiviteterna har vi arbetat med vardagsmatematik, vi har räknat, sorterat, letat mönster tränat antalsuppfattning. Som styrda aktiviteter har vi blåst färg och bläck, pratat om hur man blandar färger så som färgen lila, gjort sockermålningar, smält snö och is och pratat om vart vattnet tar vägen, pratat om friktion och provat praktiskt vad som har friktion och inte i pulkabacken. Vi pratar ofta om kroppen och dess anatomi. Vi köpte fjärilslarver och följde larvens utveckling från larv till fjäril. Vi har förgrott blommor och grönsaker hemma på Kulan som vi sedan har planterat på vår kolonilott.

Förutsättningarna för en lyckad skörd i sommar är god. Varje gång som vi besöker kolonilotten får barnen också träffa djuren som finns på 4h-gården bredvid lotten. Vi åkte till skogen en dag i veckan under höstterminen med alla 10:or och 09:or. Vi tränade grovmotoriken genom att klättra på stenar och stockar. Barnen fick lära sig om hösten och våren genom att vi praktiskt följde dess utveckling med b.la. svampar och löv. Barnen har lärt sig litegrann om Allemansrätten genom att vi har pratat om att man inte får bryta kvistar och löv från träd och buskar. Vi har pratat om småkryp och kottar och vilka som äter vad i naturen. Vid varje skogsbesök tränade barnen på att bara sitta still och vara tyst för att träna sin perceptuella förmåga. Vi har pratat om Hållbar utveckling med barnen och de har fått gå till återvinningen och slängt skräp. Vi deltog också i Skräpplockardagen och plockade skräp i Rålis. Vi har också arbetat med sopsoteringsmaterial och tittat på filmer om det på ipaden. Under vårterminen har vi arbetat med Kulan årstidsträd. Trädet fylls på med djur och växter efter hur naturen utvecklas. Vi har pratat om djuren och sett små filmer på Ipaden om varje djur. Förskolan i samverkan med grundskolan Våra 09:or har träffat andra barn från vårt nätverk en gång i veckan. De har varit och hälsat på hos de andra förskolorna. Varit i Judarnskogen och besökt Tekniska museet, Skansen, Mulle meck parken m.m. De har dokumenterat sina aktiviteter i en femårsbok och reflekterat vad de gjort och lärt sig tillsammans med sina föräldrar. Barnen har också varit med och utvärderat denna verksamhet. Kost, rörelse och hälsa Vi ser goda resultat när det gäller kost, rörelse och hälsa. Vi har vår kock Mårten som lagar en allsidig och näringsrik kost helt från grunden. Under ht-14 blev Kulan kravcertifierade och 50% av alla inköp är ekologiska. Barnen tycker om maten och äter bra och mycket. Barnen får ibland vara med och laga maten och varje fredag har två barn efter ett löpande schema hjälpt till med olika bestyr i köket. Gymnastiken har löpt på bra, vi har regelbundet gått till brandstationens gympasal med 09:orna och 10:orna och haft gympa tillsammans med förskolan Bärets barn. De som har varit kvar på Kulan har kört Mini-röris. Vi har också åkt pulka och skridskor när vädret har tillåtit. Barnen utvecklar också dagligen sin motorik när de leker på gården, i parker och i skogen. Ställen som vi har besökt under året utöver parkerna i vårt närområde är Långholmen, Uggleparken, Judarnskogen, Humlegården, Byggartäppan och Bergsgruvan. Vi har arbetat mycket med självständigheten runt hygienen när det gäller att tvätta händerna, gå på toa och pottan och hålla för näsa och mun när vi hostar och nyser.

Jämställdhet Det har funnits en medvetenhet i personalgruppen under hela året som har gått. Vi har medvetet blandat alla leksaker i alla våra rum så att det ska tilltala alla barn att använda allt material för att utveckla alla intressen och förmågor. Vi har gjort medvetna bokval när vi har varit på biblioteket för att inte förstärka stereotypa könsroller. Vi har köpt in normkritiska böcker. Vi har helt övergått till att säga kompisar när vi talar till barngruppen. Barngruppen leker bra över könsgränserna och utnyttjar alla förskolans rum och material oavsett kön. Vi använder begreppet kompisar istället för att säga killar och tjejer och sjunger ibland hen i sånger. Tema Vi har under årets gång jobbat tematiskt och genom dessa teman uppfyllt verksamhetsplanens mål. Vi började höstterminen med att ha Sago och teater tema. Det var barnen som röstade fram det temat. Efter att vi avslutat det temat såg vi vuxna att det fanns ett behov av att jobba med gruppstärkande övningar och bestämde oss för att ha ett kompistema. Kompistemat pågick in i vt-15. Resterande delen av vt-15 hade vi olika småteman där vi vuxna fångade upp barnens intressen och valde tema efter behov. Vi har arbetat med Alla lika, alla olika, årstidsträdet, källsortering osv.