LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015
Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete: Alla pedagoger skall: Arbeta för ett positivt bemötande Säga hej till alla barn och vuxna på förskolan varje morgon. Alltid benämna barnen vid namn. Se det positiva som barnen gör och säger och berömma dem efter det. Tänka PUG. Samtala med barnen och ge dem tid att bli lyssnade på. Uppmuntra barnen till att prova på och klara saker själva, men ge stöd när det behövs. Synliggöra vardagen Regelbundna rutiner. Illustrera dagen med bilder, för att skapa trygghet och göra vardagen begriplig för barnen. Förbereda barnen om rutiner ändras och berätta varför. Se och uppmärksamma alla barn Vara uppmärksam på signaler från barnen som kroppsspråk, att någon inte är med och leker, utåtagerande m.m. Hjälpa till att lösa konflikter och ge barnen redskap att själva lösa dessa. Arbeta som nära pedagoger, för att kunna se och höra vad som händer i barngruppen. Anpassa aktiviteter efter barnens förutsättningar. Respekt för varandra Lära barnen att respektera vad stopp eller nej betyder. Föra en öppen dialog med varandra om tillfälliga regler som varit nödvändiga i barnens lek. När vi ställer frågor tar vi konsekvenser av svaret. Skapa goda kontakter med föräldrar Uppmuntra föräldrar att komma in i verksamheten vid lämning och hämtning.
På utvecklingssamtalet pratar vi om hur barn och föräldrar trivs med vår verksamhet. Verka för att alla föräldrar känner sig delaktiga i förskole rådets arbete.
Regelverk Diskriminering & Trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap.6. (Se vidare sista sidan) Uppföljning från tidigare åtgärder Kön/Könsöverskridande tillhörighet Etnisk tillhörighet Övrig kränkande behandling Delaktighet och samverkan i framtagande av planen: Alla barn och pedagoger på förskolan. Alla pedagoger har intervjuat barnen, gjort kartläggning, reflekterat över våra dagboksanteckningar och övrig dokumentation. De tre representanterna i förskolerådet har delgivits planen på förskolerådets möte i november. Kränkande behandling Kränkningar kan ske av en eller flera personer och riktas mot en enskild individ eller grupp. Kränkningar kan vara: Fysiska ( slag, knuffar mm) Verbala ( hot, öknamn mm) Psykosociala ( blickar, ryktesspridning mm) Texter, bilder ( lappar, fotografier, sms., filmning mm) Trakasserier Är kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning
DISKRIMINERINGSGRUNDER KÖN / KÖNSÖVERSKRIDANDE TILLHÖRIGHET Kartläggning Genom kartläggningar ser vi att pojkarna byter aktiviteter oftare än vad flickorna gör och de leker mindre sällan i blandade grupper. I de yngre åldrarna leker de mer i blandade grupper. Material och rum verkar inte ha någon betydelse för vad och var flickor eller pojkar leker. & Åtgärder åtgärd Vi fortsätter att skapa en pedagogisk miljö där pojkar och flickor har möjlighet att utveckla sin personlighet oavsett kön. Alla leksaker och aktiviteter är tillgängliga för alla barn oavsett kön. Personalen är uppmärksam på sig själva och varandra i vad vi förmedlar angående könsroller till barnen. T.ex. hur vi bemöter barnen samt vilka beteenden vi främjar eller stoppar hos dem. All personal ETNISK TILLHÖRIGHET Kartläggning Alla förskolans barn har svenska som modersmål, men ett fåtal barn har föräldrar med en annan etnisk bakgrund. åtgärd Barn och pedagoger utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. Stärka barnen att känna sig stolta över sig själva och sitt ursprung. Vi läser böcker om barn från andra länder, så att barnen får en förståelse för andra kulturer än den egna.
RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Kartläggning Förskolan tar inte upp religiösa frågor annat än ur traditionshänseende. Åtgärd Barn och pedagoger ser det som en tillgång att man kan tro och tycka olika. Vi tar hänsyn till barns eventuellt skiljande kost och kulturskillnader hos deras familjer. All personal SEXUELL LÄGGNING Kartläggning Är inte aktuellt i nuvarande grupp. åtgärd Att alla på förskolan ser det som positivt med olikheter. I samtal med barnen belyser vi att familjer kan se ut på olika sätt. All personal FUNKTIONSHINDER Barn med diabetes. åtgärd Alla på förskolan har förståelse för att människor har olika förutsättningar och behov, som diabetes. Vi ser en film om diabetes, så att barnen får veta mer om sjukdomen och därefter besvarar vi eventuella frågor. All personal
ÅLDER Kartläggning De äldre barnen diskuterar ibland om vem som är äldst. I situationer där någon kan känna sig kränkt, träder pedagogen in och belyser att ålder inte har någon betydelse. I barnens fria lek blandas åldersindelning och efter intresse. åtgärd Alla pedagoger ser det kompetenta barnet och fokuserar på barnens intresse och förutsättningar i stället för barnets ålder. Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med ålder utan med andra namn. I den vardagliga verksamheten jobbar vi efter barnens utvecklingsnivå istället för ålder. På vissa förmiddagar blandar vi grupperna efter barnens intressen. All personal ÖVRIG KRÄNKANDE BEHANDLING Kartläggning Genom intervjuer och observationer i barngruppen framkommer det att vissa barn blir rädda när det är mörkt på förskolan, när en vuxen inte är närvarande i rummet och konflikter med andra barn. Vi har även sett att en del barn inte förstått betydelsen av ett nej eller stopp. Alla barn ska bli behandlade med respekt av övriga barn och vuxna. Träna på att nej betyder NEJ och stopp betyder STOPP, genom åtgärd att tillverka en stopphand och diskutera med barnen vad det innebär. Pedagoger är observanta på barns kroppsspråk, för att kunna hjälpa till att förmedla deras känslor. Pedagoger fokuserar på och stärker de goda/positiva sidorna hos alla barn (PUG). Kontinuerliga värdegrundsdiskussioner bland pedagogerna. Alla har tillverkat en egen stopphand i november 2014.
Rutiner för akuta situationer Hur och när agerar vi vid upprepad kränkning eller trakasseri Förskolechef informeras Åtgärder vid kränkning, eller trakasseri: NIVÅ 1 NIVÅ 2 NIVÅ 3 Om personal kränker barn eller barn kränker personal. Om någon i personalen upplever sig utsatt av någon annan i personalen. Presentation av planen Utvärdering & Uppföljning Flen 2013-10 -15 Sonja Arkentoft Förskolechef
Diskrimineringsgrunder o Kön menas den biologiska könstillhörigheten. o Könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet. o Etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. o Religion eller annan trosuppfattning o Funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsbegränsningar av en persons funktionsförmåga. o Sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. o Ålder att inte särbehandlas p g a ålder Definitioner & Begrepp Likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Direkt diskriminering innebär att ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn p g a diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Det kan utföras i verksamhet eller ex via telefon och internet. Det kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det kan uttryckas genom att retas, mobbas, starta ryktesspridning, förlöjligande, frysa ut någon, fysisk våld, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling p g a att barnen eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap (Utdrag) inriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skollagen kap. 14 a (Utdrag från några paragrafer) Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). inriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).