2
Förord Cykelplanen för Strängnäs kommun är ett verktyg för planering av cykeltrafik. Cykelplanen ska fungera som ett stöd inför beslut som rör cykeltrafik på kort eller lång sikt. Cykelplanen består av två delar, en övergripande långsiktig plan där mål och inriktningar preciseras och en handlingsplan med åtgärdsförslag. Handlingsplanen är tänkt att vara ett stöd i planerings- och prioriteringsprocessen inför varje budgetår och ska därmed uppdateras med högst tre års mellanrum. Det övergripande målet är att andelen cyklister ska öka. Det ska uppnås genom att upprätta ett gent och sammanhängande cykelnät utan avbrott och felande länkar med tydlig vägvisning och separering från biltrafiken, både inom och mellan kommunens tätorter. Detta är ett mycket långsiktigt men angenämt arbete där varje liten åtgärd är ett betydelsefullt steg på vägen mot målet. Marianne Andersson, Ordförande Teknik- och fritidsnämnden Strängnäs 2014-03-17 3
4
Sammanfattning Mål och syfte Det övergripande målet är att andelen cyklister ska öka. Det ska uppnås genom att upprätta ett gent och sammanhängande cykelnät utan avbrott och felande länkar med tydlig vägvisning och separering från biltrafiken, både inom och mellan kommunens tätorter. Denna cykelplan är tänkt som ett verktyg i planering och prioritering av åtgärder som berör cykeltrafik. Nulägesanalys Idag saknar Strängnäs kommun ett sammanhängande cykelvägnät. Med undantag för sträckan mellan Mariefred och Åkers Styckebruk saknas cykelvägar helt mellan kommunens olika tätorter. Inom tätorterna finns ett stort antal avsnitt utan cykelbana, så kallade felande länkar. Vägvisningen för cyklisterna är mycket bristfällig och det finns avsnitt med undermålig belysning. De felande länkarna tillsammans med den bristfälliga vägvisningen gör att cykelvägnätet upplevs som osammanhängande och otydligt. På sträckor med dålig belysning upplevs det som otryggt. För att öka andelen gående och cyklister i Strängnäs kommun måste cykelnätet byggas ut och förbättras. Standarden behöver höjas inom ett flertal områden och kompletteras med beteendepåverkansåtgärder och uppföljning. Handlingsplan I handlingsplanen ges förslag på åtgärder som bör genomföras för att uppnå de mål som har satts upp. Åtgärderna i handlingsplanen är indelade i följande områden: o Trafikmiljö Tillgänglighet Trafiksäkerhet Trygghet Miljö och hälsa o Cykelparkeringar o Trafikregler 5
Inom varje område ges förslag på fysiska åtgärder och beteendepåverkansåtgärder som syftar till att uppfylla målen. I handlingsplanen anges även den ungefärliga kostnaden för varje åtgärd. Uppföljning För att säkerställa att arbetet med cykeltrafik går i rätt riktning måste det följas upp ordentligt. I planen anges indikatorer och metoder som används för uppföljning. 6
Innehållsförteckning 1. Inledning 9 1.1 Bakgrund 9 1.2 Framtagande och förankring 10 2. Nulägesanalys 11 2.1 Trafikmiljö 11 2.2 Cykelparkeringar 18 2.3 Trafikregler 19 2.4 SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) 20 3. Visioner, strategier och mål 21 3.1 Vision 21 3.2 Strategier 22 3.3 Långsiktiga mål 23 3.4 Kortsiktiga mål 24 4. Möjlighet till måluppfyllelse 25 4.1 Uppföljning 25 4.2 Indikatorer och metoder 27 Bilaga 1. Bilaga 2. Handlingsplan Kartor 7
8
1. Inledning 1.1 Bakgrund I Strängnäs kommuns klimat- och energiplan 2011-2014 uttrycks följande mål för cykeltrafiken i kommunen: Cykeltrafikens andel av resorna ska öka med 20 procent till 2020. Även i Trafikstrategi Strängnäs kommun 2040 uttrycks liknande mål för cykeltrafiken. Där anges att cykelns andel av det totala resandet i kommunen ska öka samt att onödiga bilresor ska ersättas med gång, cykel och kollektivtrafik. Ambitionen är att cykelvägnätet ska vara gent och sammanhängande utan avbrott och felande länkar. För att uppnå de mål och ambitioner som uttrycks i trafikstrategin har kommunen beslutat att ta fram en kommunövergripande cykelplan. Cykelplanen ska fungera som ett stöd i arbetet med cykeltrafik. Den ska användas som en del i samhälls- och trafikplaneringen och utgöra underlag för beslut som på kort eller lång sikt syftar till att uppnå ställda mål och förbättra situationen för cyklister i Strängnäs kommun. Cykelplanen ska tydliggöra prioriteringen för det fortsatta arbetet med cykelvägar. Den ska också användas för att höja trafiksäkerheten och tillgängligheten i det befintliga cykelvägnätet. Cykelplanen utgår från principerna i Strängnäs kommuns trafikstrategi och innehåller en handlingsplan för att möjliggöra trafikstrategin genomförande. Handlingsplanen bör revideras med högst tre års mellanrum. 9
1.2 Framtagande och förankring Denna cykelplan har tagits fram av Strängnäs kommun med stöd av Trivector Traffic. Även två säsongsanställda har genom en omfattande inventering bidragit till att denna cykelplan blivit verklighet. Då kommunen består av flera tätorter som alla har olika problemställningar och behov har samtliga områdesstyrelser deltagit i framtagandet genom att inkomma med prioritetssatta åtgärdsförslag utifrån deras specifika önskemål. Dessa listor används till tillsammans med Regional cykelstrategi för Sörmland, framtagen av Regionförbundet Sörmland och Trafikstrategi Strängnäs kommun 2040 för att skapa handlingsplanen. Denna cykelplan har sedan remissats internt och externt till berörda nämnder, myndigheter och organisationer samt varit ute på samråd gentemot allmänheten för att få en bred förankring och spridning. 10
2. Nulägesanalys I nulägesanalysen beskrivs situationen för dagens cyklister i Strängnäs kommun. Analysen är uppdelad i tre delar trafikmiljö, cykelparkeringar och trafikregler. Kapitlet avslutas med en sammanfattande SWOT-analys. 2.1 Trafikmiljö Tillgänglighet Möjligheterna för cykling i Strängnäs kommun är goda. Bebyggelsen är relativt väl samlad till kommunens tätorter och rymmer närmare 75 procent av Strängnäs kommuns befolkning. Totalt har 70 procent av invånarna mindre än fyra kilometer till närmaste tågstation. Det är ett avstånd där cykeln bedöms ha stora möjligheter att konkurrera med andra färdmedel. Det ger också goda möjligheter att kombinera cykelresor med tåg. I Strängnäs kommun trafikstrategi, Trafikstrategi Strängnäs Kommun 2040, redovisas tre exempel på restidskvoter mellan cykel och bil. Exemplen, som har Strängnäs station som målpunkt, visar att cykeln ofta är det snabbaste färdmedlet i kommunen, se Figur 2.1 nedan. Figur 2.1 Restidskvoter mellan cykel, bil och kollektivtrafik. Källa: Trafikstrategi Strängnäs kommun 2040 11
Cykelnätets omfattning Strängnäs kommun har ett relativt väl utbyggt cykelnät bestående av ca 50 km cykelbana. I kommunens tre större tätorter, Strängnäs, Mariefred och Åkers Styckebruk, finns separerade cykelbanor utmed nästan två tredjedelar av biltrafikens huvudnät. Tätorterna har dock flera felande länkar, dvs. sträckor som saknar cykelbana. Det innebär att cykelnätet på sina håll upplevs som osammanhängande och otydligt. I Strängnäs tätort saknas exempelvis cykelvägar som förbinder bostadsenklaverna i ortens utkanter med det övriga cykelnätet. Bilaga 1 visar kartor över cykelnätet i Mariefred, Stallarholmen, Strängnäs tätort och Åkers Styckebruk. Mellan tätorterna har cykelnätet stora brister. Med undantag för sträckan mellan Mariefred och Åkers Styckebruk, via Läggesta tågstation, som binds samman med en separerad cykelväg, saknas cykelbanor helt. Figur 2.2 cykelväg Mariefred och Åkers Styckebruk kopplas samman med en separerad 12
Barriärer Kommunen delas av flera barriärer i form av Mälaren, Svealandsbanan, E20, och riksväg 55, se Figur 2.3 nedan. Figur 2.3 Karta över Strängnäs kommun Cykelvägvisning och cykelkartor År 2012 genomfördes en inventering av cykelnätet i Strängnäs kommun tätorter. I inventeringen undersöktes bland annat belysning, beläggning, vägvisning och separering av cyklister och gående. en visar att en stor del av cykelnätet i kommunen saknar vägvisning. Endast i Strängnäs tätort finns idag ett antal cykelskyltar, men även där är vägvisningen bristfällig. Kommunen saknar även cykelkartor i pappersformat. Däremot finns cykelkartor över Strängnäs tätort, Mariefred, Stallarholmen och Åkers Styckebruk på kommunens webbsida. 13
Planerade förändringar på både lång och kort sikt I Strängnäs pågår flera projekt för att förbättra situationen för cyklister. Förbättringarna omfattar samtliga stora tätorter i kommunen. Exempel på förbättringar som genomförs är separerad GC-bana: o utmed Västerportsvägen i Strängnäs tätort o utmed Regementsgatan i Strängnäs tätort o mellan Sundbyvägen och Stenbyvägen på Tosterön o utmed Gorsingeholmsvägen i Strängnäs tätort o utmed Nygatan, Mariefredsvägen och Östra Strandvägen i Strängnäs tätort o utmed Munkhagsgärdet i Mariefred o utmed Ärnäsvägen och ut till Strandbadet i Mariefred o utmed Sundbyvägen i Stallarholmen o över Stallarholmsbron Vid sidan av dessa kommunala insatser, har Regionförbundet Sörmland tagit fram ett förslag till ett framtida regionalt cykelnät i länet. Totalt omfattar förslaget en sträcka om närmare 50 km. Av denna är ca 10 km bebyggd med cykelväg idag. I förslaget pekas tre stråk i Strängnäs ut som viktiga för att åstadkomma ett sammanhängande cykelnät: o Strängnäs tätort Härad o Strängnäs tätort Abborrberget (över Tosteröbron) o Strängnäs tätort södra Strängnäs I förslaget pekas även två kompletterande cykelstråk ut för vardags- och turismcykling: o Strängnäs tätort Mariefred o Strängnäs tätort Åkers styckebruk 14
Trafiksäkerhet Under perioden 2003 till 2012 rapporterades 70 trafikolyckor med skadade cyklister i Strängnäs kommun. 1 Åtta av dessa klassificerades som allvarligt skadade. Under samma period rapporterades ett dödsfall. Figur 2.4 visar fördelningen av döda, svårt skadade och lindrigt skadade cyklister mellan år 2003 och 2012. Figur 2.4 Trafikrelaterade cykelolyckor i Strängnäs kommun Källa: STRADA Närmare hälften av olyckorna som rapporterades in under perioden 2003 till 2012 utgjordes av singelolyckor, däribland dödsfallet. Bland övriga olyckor var kollision mellan cykel och bil den vanligaste olyckstypen. Hälften av de allvarligt skadade cyklisterna hade skadats på det sättet. Nästan 9 av 10 cykelolyckor skedde i någon av kommunens tätorter. Majoriteten av dessa inträffade i Strängnäs tätort. Där rapporterades närmare 50 cykelolyckor mellan år 2003 och 2012. I Mariefred rapporterades 11 cykelolyckor under samma period, däribland dödsfallet. I Stallarholmen och Åkers Styckebruk var antalet cykelolyckor betydligt färre, fyra respektive två. 1 Uppgifterna kommer från STRADA som är ett informationssystem för uppgifter om skador och olyckor i vägtrafiken. Systemet bygger på rapporter från polis och sjukvård och är rikstäckande. 15
Huvuddelen av cykelolyckorna i Strängnäs kommun sker i tätorterna. Trots det är trafiksäkerheten för cyklister där relativt god. Bashastigheten inom kommunens tätorter är satt till 40 km/h. Lokalgator och gator med skolor och förskolor är i regel skyltade till 30 km/h. Ambitionen är att dessa gator ska utformas på ett sätt som inte inbjuder till höga hastigheter. Det har gjorts bland annat genom möjligheten att ställa ut blomlådor med reflexband som underhållits av de boende på gatan. En möjlighet som inte längre får användas eftersom blomlådorna ofta misskötts och istället inneburit en trafikfara. På huvudgator är ambitionen att cyklister och gående ska separeras från biltrafiken. Närmare två tredjedelar av huvudgatorna i Strängnäs tätort, Mariefred och Åkers Styckebruk är försedda med separerade cykelbanor. Cykelöverfarterna i Strängnäs kommun är inte inventerade med avseende på trafiksäkerhet. I kommunens tätorter har dock alla överfarter god sikt och hastighetsgränser på 30 eller 40 km/h. Fyra överfarter har försetts med trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Det gäller korsningen Söderleden/Västerportsvägen i Strängnäs tätort, Mariefredsvägen vid viadukten under järnvägen i Strängnäs tätort, korsningen Ruddammsgatan/Hammarvägen i Mariefred och Bruksvägen i Åkers Styckebruk. Mellan tätorterna är trafiksäkerheten sämre. Med undantag för sträckan mellan Mariefred och Åkers Styckebruk saknas separerade cykelbanor. På flera håll tvingas cyklister dessutom korsa biltrafiken vid passager som inte är hastighetssäkrade. Drift och underhåll Trafiksäkerheten i cykelnätet påverkas till stor del av beläggningen och arbetet med drift och underhåll. Strängnäs kommun har som ambition att snöröja cykelnätet när det fallit 3-4 cm blötsnö och 5-6 cm torrsnö. Under pågående snöfall prioriteras gång- och cykelbanor samt större trafikleder högst. Kommunen ansvarar för vinterväghållningen i de flesta tätorter. I Stallarholmen ligger dock ansvaret på Stallarholmens vägförening. Stallarholmsbron och genomfartsleden genom Stallarholmen snöröjs av Trafikverket. Stallarholmsvägen i Mariefred och Bruksvägen i Åkers Styckebruks snöröjs också av Trafikverket. I Åkers Styckebruk snöröjer Trafikverket även de separerade gång- och cykelbanorna utmed Bruksvägen. Strängnäs kommun saknar en policy för rutiner kring barmarksunderhåll. En skötselplan för detta håller dock på att tas fram under 2014. Som regel gäller att cykelnätet sandsopas en gång per år under våren. Vid behov kan ytterligare sopning av cykelvägarna ske. Översyn av skyltar, ytskikt, linjemålning etc. sker löpande. av beläggning utförs i allmänhet en gång per år. Växtlighet och siktröjning utförs vid behov, vanligtvis en till två gånger per år. 16
En stor del av cykelnätet i Strängnäs kommun är asfalterat. Standarden på asfalten är överlag bra, men det finns även sträckor med potthål, sprickor och ojämnheter. På vissa håll är cykelnätet inte asfalterat. Trafiksäkerhetsråd Strängnäs kommun har tagit initiativ till ett trafiksäkerhetsråd bestående av föreningar, organisationer och myndigheter. Syftet är att öka trafiksäkerheten i kommunen genom att bland annat höja kunskapen hos allmänheten. Trygghet en av cykelnätet i Strängnäs kommun visar att en stor del av cykelvägarna är dubbelriktade. På många håll är cykelvägarna dessutom gemensamma för cyklister och fotgängare. Det skapar otrygghet och osäkerhet för såväl cyklister som gående. I inventeringen framkommer även att ett antal platser i kommunen har dålig sikt till följd av buskage som vuxit in på cykelvägen. Detta är särskilt farligt i de fall där cyklister och gående delar vägbana. Täta buskage kan även leda till en ökad känsla av otrygghet och rädsla för att drabbas av överfall. En stor del av Strängnäs kommun cykelnät är försett med cykelbelysning. Endast två inventerade platser, mellan Stallarholmen och Gesta samt Larslunda hage, saknar helt belysning. I Strängnäs kommun trafikstrategi framkommer att det finns ett antal platser som upplevs som otrygga att vistas på. Bland dessa kan nämnas parkeringarna vid Strängnäs och Läggesta station. Många föräldrar upplever även skolvägarna i kommunen som otrygga på grund av biltrafiken. 17
Miljö och hälsa Strängnäs kommun ser cykeln som ett viktigt verktyg för ett ökat hållbart resande. Ambitionen är att onödiga bilresor 2 i största möjliga mån ska ersättas av gång, cykel och kollektivtrafik. Cykeln ses också som ett viktigt medel för en ökad rörlighet och vardagsmotion. Gående och cyklister, och deras intressen och behov, ska därför prioriteras högt i samhällsplaneringen. I Strängnäs kommun trafikstrategi anges att trafikslagen ska prioriteras i följande ordning: o Gång o Cykel o Kollektivtrafik o Bil Strängnäs kommun har tagit fram en folkhälsoplan där ett av målen är att öka den fysiska aktiviteten i kommunen. Kommunen har också en klimat- och energiplan med mål och åtgärder för ökad cykling och minskade utsläpp. Planerna saknar dock direkta kopplingar till åtgärder i cykelnätet. Det finns inte heller några pågående eller planerade marknadsföringskampanjer för att öka cykelanvändningen i kommunen. 2.2 Cykelparkeringar Möjligheterna för cyklister att parkera på ett smidigt och säkert sätt i Strängnäs kommun är inte inventerat. En översiktlig analys visar dock att flera viktiga målpunkter i kommunen saknar cykelparkering. De cykelparkeringar som finns är i huvudsak lokaliserade till kommunens tågstationer. Vid Strängnäs resecentrum finns idag ca 200 cykelparkeringsplatser. De är väderskyddade men saknar möjlighet till ramlåsning. Cykelparkeringen är placerad på ett sådant sätt att en bilväg måste korsas för att nå stationen. Även Läggesta station är försedd med cykelparkering. Parkeringen rymmer ca 50 + 16 cyklar. Den mindre cykelparkeringen, med plats för 16 cyklar, har tak och möjlighet till ramlåsning. Den större cykelparkeringen har inte det. Cykelparkeringarna i Strängnäs kommun är inte markerade på kommunens cykelkarta. För att öka mervärdet för cyklister kan cykelparkeringar kompletteras med cykelservice i form av exempelvis cykelpumpar. I Strängnäs kommun är utbudet av sådan service litet och utgörs av en cykelpump vid Gyllenhjelmstorget i Strängnäs tätort. Cykelpumpen är markerad på kommunens cykelkarta. Planerade förändringar Strängnäs kommun arbetar för närvarande med att ta fram en ny detaljplan för området kring Strängnäs resecentrum. I detaljplanen uppskattas det framtida behovet av cykelparkeringsplatser vid stationen till 400 stycken. 2 Med onödiga resor anges resor kortare än tre kilometer eller sju minuter. Begreppet är hämtat från TRAST (Trafik för en attraktiv stad). 18
2.3 Trafikregler Strängnäs kommun arbetar med ett anpassat hastighetssystem i syfte att höja hastighetsefterlevnaden i kommunen. Ambitionen är att gatunätet ska utformas på ett sätt som gör det självklart att följa hastighetsgränserna. Trots det har man problem med höga hastigheter. Även efterlevnaden av parkeringsregler är låg. I Strängnäs tätorter förekommer olovlig parkering i bland annat korsningar och lastzoner vilket inverkar negativt på tillgängligheten och trafiksäkerheten för cyklister. Bashastigheten i Strängnäs tätorter är satt till 40 km/h. Lokalgator och gator med skolor och förskolor är i regel skyltade till 30 km/h. På grund av höga hastigheter är det dock många föräldrar som upplever skolvägarna som otrygga. Strängnäs kommun har beslutat att i centrala Strängnäs stad förbjuda mopeder av klass 2 på kommunens cykelbanor i syfte att höja trafiksäkerheten för gående och cyklister. Kommunen erfar dock att många mopeder bryter mot detta. Liksom i övriga Sverige har Strängnäs kommun problem med cyklister som bryter mot trafikregler. Exempel på vanliga överträdelser är cyklister som cyklar på övergångställen, cyklister som cyklar på trottoarer, barn som cyklar utan hjälm och cyklar som parkeras felaktigt. 19
2.4 SWOT (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Nedan ges en sammanställning av cykeltrafikens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Styrkor: Det finns en grundläggande cykelinfrastruktur i Strängnäs tätorter. Det finns en regional cykelplan framtagen för länet. Det finns cykelparkering vid Strängnäs och Läggesta station. En stor del av Strängnäs invånare bor inom cykelavstånd från arbetet eller närmaste tågstation Svagheter: Det saknas säkra och snabba cykelförbindelser mellan Strängnäs tätorter. Cykelnätet i tätorterna har flera felande länkar. Lite arbete görs för att uppmuntra cykling och för att minska bilanvändningen. Standarden i det befintliga cykelnätet är bitvis bristfälligt. Möjligheter: Det syns ett ökat intresse för cykling i dagens samhälle. Det syns ett ökat intresse för miljö- och hälsofrågor i dagens samhälle. Hot: Utglesningen av bebyggelsen skapar längre resor vilket minskar cykelns konkurrenskraft. De politiska prioriteringarna kan ändras så att cykeln missgynnas. 20
3. Visioner, Strategier och Mål Vision och mål visar önskvärd riktning och vad som ska uppnås, strategierna talar om hur vision och mål ska nås. Cykelplanen syftar också till att ge långsiktig vägledning för hur prioriteringar och avvägningar mellan intressen bör göras i cykeltrafikplaneringen. 3.1 Vision De ekonomiska dimensionerna utgör en grundbult i den fysiska planeringen i Strängnäs kommun vilket bidrar till en Hållbar stad + attraktiv stad = Dynamisk idyll. Detta innebär ett balanserat trafiksystem för att säkra kommunens attraktionskraft med minsta möjliga klimatpåverkan. För att uppnå detta måste korta bilresor ersättas med gång, cykel och kollektivtrafik. Ett visionärt cykelvägnät är gent, sammanhängande utan avbrott och felande länkar, separerat från biltrafik med tydlig vägvisning och bra belysning både inom och mellan kommunens alla tätorter. Det är tryggt och säkert för alla att använda cykelvägnätet. 21
3.2 Strategier I Strängnäs kommuns trafikstrategi preciseras ett antal övergripande strategier, samtliga innefattar och berör cykeltrafik. Tillgänglighet istället för motoriserad rörlighet, Begreppet tillgänglighet definieras av Vägverket och andra myndigheter som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås. Tillgänglighet avser såväl medborgarnas som näringslivets behov. Definitionen markerar att syftet med transportsystemet är att olika grupper av medborgare och näringar via transportsystemet ska kunna nå önskade destinationer och därmed få tillgång till samhällets olika utbud och aktiviteter. Prioritering av trafikslag, Vid planering och utformning av gatumiljöer vid nyinvestering och ombyggnationer ska trafikslagens behov prioriteras i följande ordning; 1. Gångtrafik, 2. Cykeltrafik, 3. Kollektivtrafik, 4. Biltrafik. Beteendepåverkan, För att uppnå ett hållbarare transportsystem ska beteendepåverkansinsatser användas. Åtgärder ska inte enbart inriktas på infrastrukturåtgärder, utan även på beteendepåverkande åtgärder för att få människor att resa mer miljövänligt. Resandet är en del av individens livsstil. Att ändra resvanor och därigenom livsstil är en stor fråga för de flesta. Det krävs bra förutsättningar med små nivåskillnader i gång-och cykelvägnätet för att få andelen medborgare att välja cykel, gå eller åka kollektivt som transportslag i första hand. Bytesmöjligheter mellan färdsätt intermodalitet, En intermodal resa är en resa som innehåller fler än ett transportslag. Det kan vara en cykeltur till tågstationen och buss sista biten från tåget. Genom att utveckla förutsättningarna för enkla byten blir det mer attraktivt att välja bort bilen till förmån för en intermodal resa. Fyrstegsprincipen, Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt som syftar till att främja en så förutsättningslös och allsidig planering som möjligt och inför ett behov analysera och välja åtgärder i följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Prioritetsordningen ger fler åtgärdsmöjligheter och förutsättningar för en mer kostnadseffektiv användning av tillgängliga resurser. Parkering, För att öka de alternativa transportslagens attraktivitet och tillgänglighet krävs det också att man satsar på attraktiva cykelparkeringar i direkt anslutning till målpunkternas entréer. 22
3.3 Långsiktiga mål Mål och inriktning för cykeltrafiken tar sin utgångspunkt från strategierna i trafikstrategin för Strängnäs kommun. Den långsiktiga målsättningen för cykeltrafiken i Strängnäs kommun är att det ska vara attraktivt att cykla. Cykeln ska ses som ett självklart val och det ska vara enkelt och smidigt att förflytta sig inom och mellan kommunens tätorter. Cykelvägnätet ska vara gent, sammanhängande utan avbrott och felande länkar, separerat från biltrafik med tydlig vägvisning och bra belysning både inom och mellan kommunens alla tätorter. Det ska vara tryggt och säkert för alla att använda cykelvägnätet. Cykelvägnätet ska också vara väl integrerat med kollektivtrafiken för att underlätta kombinationsresor. Det övergripande målet för cykeltrafiken i Strängnäs kommun är att dess andel av det totala resandet ska öka. Fram till år 2020 ska andelen cykelresor öka med 20 procent. Trafikmiljö o Cykelnätet ska vara gent och sammanhängande utan avbrott och felande länkar. Strängnäs kommun tätorter ska kopplas samman med separerade cykelvägar som knyter an till de lokala näten inom tätorterna. o Cykelnätet ska vara tydligt skyltat. o Inga cyklister ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Utformningen av trafikmiljön ska anpassas med fokus på oskyddade trafikanter och kommunens cykelpassager ska hastighetssäkras. o Drift och underhåll ska prioriteras högt. Beläggningen ska ses över kontinuerligt och hålla en hög standard året runt. o Oro för olyckor ska inte hindra Strängnäs kommun invånare från att cykla. Cykelnätet ska vara väl belyst och ha god sikt. Kommunen ska sträva efter att separera cyklister och gående. o Cykeltrafiken behov ska prioriteras före kollektivtrafik och biltrafik i alla skeden och på alla nivåer i samhällsplaneringen. o Fysiska åtgärder ska kompletteras med beteendepåverkan. Beteendepåverkan ska vara en integrerad och självklar del av kommunens cykelarbete och bidra till en bättre miljö och hälsa. Cykelparkeringar o Tillgången till trygga, säkra och väderskyddade cykelparkeringar ska vara god. Cykelparkeringar ska finnas tillgängligt vid alla stora kollektivtrafikhållplatser i kommunen samt vid viktiga målpunkter såsom skolor, arbetsplatser, butiker, idrottsplatser och kulturanläggningar. 23
Trafikregler o Regelefterlevnaden bland Strängnäs kommun cyklister ska öka. Kommunen ska arbeta systematiskt med informationskampanjer för ökat trafikvett. Cykelnätets utformning ska underlätta för cyklister att göra rätt. 3.4 Kortsiktiga mål Kortsiktiga mål fungerar som delmål för att uppnå det långsiktiga målet och visionen. Dessa återfinns därmed i handlingsplanen som också revideras med högst tre års intervall. Sammanfattningsvis kan de kortsiktiga målen beskrivas med att arbetet sker från centrum och utåt. Felande länkar och vägvisning åtgärdas i första hand inom tätorterna på kommunala vägar och gator, i andra hand inom tätorterna utmed statliga vägar och i tredje hand på landsbygden. 24
4. Möjlighet till måluppfyllelse 4.1 Uppföljning Det övergripande målet för cykeltrafiken i Strängnäs kommun är att dess andel av det totala resandet ska öka. Fram till år 2020 ska andelen cykelresor öka med 20 procent. Det är en ambitiös målsättning. Om målet ska nås krävs troligen inte bara att åtgärder genomförs för att göra det mer attraktivt att cykla, dessa behöver stödjas av vissa reglerande åtgärder för biltrafiken samtidigt som samhällsplaneringen i stort blir mer cykelvänlig. Denna cykelplan pekar ut mål, strategier och inriktning för att fungera som ett stöd inför beslut som rör cykeltrafik. I handlingsplanen anges förslag på åtgärder som behöver genomföras för att göra cykeln till ett mer attraktivt färdmedel i Strängnäs kommun. Fysiska åtgärder i kombination med beteendepåverkansinsatser och uppföljning av genomförda åtgärder bedöms kunna leda till ett ökat cyklande. En viktig fråga för om målet för cykeltrafiken ska nås är finansieringen av åtgärderna i handlingsplanen. I många fall kan statlig medfinansiering sökas men oftast måste kommunen finansiera hela projektet. Detta medför att arbetet kommer ta lång tid att genomföra men varje liten åtgärd är ett betydelsefullt steg på vägen mot målet. Cykeltrafikens utveckling är också beroende av Strängnäs kommun framtida stadsbyggande. För att åstadkomma cykelvänliga miljöer behöver avstånd mellan bostad, arbete/skola och fritidsaktiviteter planeras så kort som möjligt eftersom detta ökar cykelns konkurrenskraft gentemot att resa med bil. Genom att bygga tätt med blandade funktioner och korta avstånd samtidigt som cykelstråken anläggs nära bebyggelse, folk och med belysning kommer cykelns attraktivitet att öka, vilket skapar bättre förutsättningar för att nå cykelplanens målsättning. Cykelplanen ska vara ett hjälpmedel för att Strängnäs kommun ska nå sina mål i Strängnäs kommuns klimat- och energiplan 2011-2014 och i Trafikstrategi Strängnäs kommun 2040. För att kunna nå målen om att öka de hållbara färdmedlens andel av det totala resandet behöver bilister lockas att testa att resa med cykel. Förutom en väl utbyggd cykelinfrastruktur kommer detta att kräva informationskampanjer, men troligtvis även reglerande åtgärder som införande av parkeringsstyrning. 25
Cykeltrafiken kan även ses som ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. De satsningar som planeras för Svealandsbanan kommer att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Det finns en stor potential i att kombinera cykel- och kollektivtrafikresor i takt med att kollektivtrafiken blir allt mer attraktiv. Detta kräver dock att Strängnäs kommun satsar på gena och säkra kopplingar till stationerna och även anlägger attraktiva cykelparkeringar i närhet till dessa, vissa gånger på bekostnad av utrymmet för infartsparkering för bil. Även om Strängnäs kommun kan påverka cykeltrafikens utveckling med lokala åtgärder finns också en omvärld att ta hänsyn till. Nedan listas omvärldsfaktorer som kommer att spela stor roll för cykeltrafikens utveckling i Strängnäs kommun: o Användandet av el-cykel o Cykelresans relativa kostnad o Högre drivmedelspriser, parkeringsavgifter och trängselskatt o Högre kollektivtrafiktaxor o Cykeltrendens utveckling o De stora infrastruktursatsningarna t ex utbyggnad av Svealandsbanan som ökar kollektivtrafikens attraktivitet 26
4.2 Indikatorer och metoder Nedan listas de indikatorer som kan visa om arbetet för att förbättra cykeltrafikens förutsättningar når ställda mål. Dessa indikatorer ska följas upp vid varje revidering av handlingsplanen, med högst tre års mellanrum. Uppföljning av delmål och mätmetod Antal meter ny cykelväg i cykelnätet Restids- och genhetskvot mellan cykelvägar och motsvarande bilvägar Andel av cykelnätet som har vägvisning Antal döda och svårt skadade gående och cyklister STRADA-analys Andel säkra överfarter utmed cykelnätet Avsatta medel för drift och underhåll, jämförelse med bilvägnätet Uppföljning Startkriterier och insatstider för vinterväghållning Uppföljning Andel cyklister som använder hjälm, lysen och reflexer Andel av cykelnätet som har god belysning Andel av cykelnätet som är separerat från gående Avsatta medel för marknadsföring och beteendepåverkan Uppföljning Antal genomförda kampanjer och informationsinsatser samt resultat Uppföljning Antal cykelparkeringar och beläggningen på dessa Andel låsbara och väderskyddade cykelparkeringsplatser Avstånd mellan cykelparkeringar och målpunkter Hjälmanvändning hos cyklande barn Antal cyklister per dygn Mätning Andel cykeltrafikresor Resvaneundersökning 27