2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter Transportsystemets funktion är en viktig faktor för regionens, Sveriges och EU:s fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Den regionala systemanalysen ger i stort en god bild av transportsystemens funktion och behov av förbättringar i de fyra nordligaste länen. Det är dock vår bestämda uppfattning som politiska företrädare för regionen att de relativt stora investeringar som behövs i järnvägssystemet, bland annat Norrbotniabanan, måste prioriteras tydligt. Malmbanans behov av mötesstationer måste ingå tydligt i föreslagna åtgärder. Northern axis måste beskrivas som en viktig del av transportsystemet i Sverige och EU. I övrigt stödjer regionen de prioriteringar som de tre betänkanden avseende strategiska flygplatser, hamnar och godsnoder har lyft fram som nödvändiga för ökad tillväxt och framtida utveckling. Synpunkter på avsnitten 0. Sammanfattning Näringsliv med stark tillväxt: Att använda ordet dessutom i meningarna ger en förminskande effekt och kan helt uteslutas. Klimatvänliga och förnyelsebara energikällor: Norra Sveriges industrier bör omformuleras till Industrin belägen i norra Sverige för att understryka att det är en industri som rör hela Sverige och inte bara norra Sverige. Gods på järnväg ökar starkt och stora potentialer finns för persontågstrafik: I sista stycket bör Norrbotniabanan nämnas. Norrbotniabanan också utpekats som en tydlig flaskhals i Green Cargos rapport i det alternativ med 20% transportvolymökning. Trafiksäkerhet, nya hastigheter samt gång- och cykeltrafik: Näringsliv och politiker särskilt i inlandet ser stora problem med vägverkets förslag till hastighetssänkningar. Här bör särskilt i inlandet strykas och eventuellt ersättas med i länen. Det är inte önskvärt med hastighetssänkningar heller längs till exempel E4, med många viktiga pendlingsstråk. Texten bör dessutom kompletteras med en skrivning om vägnätets avgörande betydelse för inlandet och dess näringslivs konkurrenskraft.
Prioriterade stråk: En prioritering av stråk innebär att några måste lyftas fram i texten, Botniska korridoren och Northern axis är stråk som särskilt bör prioriteras, också i enlighet med de fyra länens samordnade politiska arbete i Europaforum. I beskrivningen av Strategiska tvärstråk bör det framgå att stråket norra Finland Luleå- Narvik är en del av Northern axis. Malmbanan: Det finns ett stort behov av mötesstationer längs Malmbanan vilket bör uppmärksammas. Detta kommer att bli än mer tydligt med ökande gods- och persontrafik. Genom Norrtåg planeras dagtågstrafik med ytterligare 2 dubbelturer/dygn Kiruna-Luleå. Tillgängligt vägnät året runt: Behoven av bärighetssatsningar är särskilt betydelsefullt för inlandet och dess näringsliv vilket bör kompletteras i texten. Regionförstoring: Texten kan förtydligas med att just kompetensförsörjning är en oerhört viktig fråga för näringslivet, samt utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle. Finansiering: Angiven tabell borde göras mer pedagogisk. Kostnaderna är väldigt varierande, någon post 0.01 miljarder kr, någon post 42 miljarder kr. Det är viktigt att visa på de delar som är mest angelägna, annars finns det risk att det tillskjuts medel till det som är billigt, så har vi ju ändå fått en del. Posten järnvägsunderhåll saknas, och Malmbanan saknas som enskild post. Längs Malmbanan behövs i första hand mötesstationer för en ökad kapacitet, vilket är av stor vikt då både godstrafik och persontrafik ökar. Inlandsbanan bör redovisas i en egen post. 2.1 Näringsliv Skogsbaserade näringar: Skrivningen bör kompletteras med något om handeln inom Östersjöområdet, hur priser på råvara förändrar handelsströmmarna avseende timmer och massaved. Näringslivets investeringar: Det bör framgå lite mer konkret att dessa miljarder som satsas kommer att ställa betydligt ökade krav på transportsystemet. Särskilt tydligt är det inom gruvsidan där investeringarna till exempel för LKAB kommer att resultera i en ökning från 25 miljoner ton järnmalmsprodukter per år till 30 miljoner ton, där järnväg och hamnar nyttjas i transportkedjan. Som en jämförelse transporteras idag ca 5 miljoner ton totalt på stambanan genom övre Norrland. Dessutom planeras nyetableringar i till exempel Pajala (13,5 miljoner ton järnmalm/år). 2.2 Arbetsmarknad Arbetspendling: I sista stycket skrivs att man med en väl fungerande kollektivtrafik skapar goda förutsättningar för arbetsmarknadssamspel..längs norrlandskusten och längs huvudstråken i norra Sverige såsom Östersund-Ånge-Sundsvall, Sundsvall-Örnsköldsvik- Luleå och Luleå-Piteå. Val av huvudstråk med Örnsköldsvik Luleå och inget norr om Luleå är otillräckligt. Förslagsvis skulle en skrivning om norrlandskusten och andra huvudstråk räcka. Om huvudstråken ska nämnas är också Kiruna-Luleå ett av dem.
2.6 Specialiserad samhällsservice Infrastrukturens betydelse för sjukvården bör belysas ytterligare. Det bör beskrivas att Umeå utgör regionsjukhus för de fyra nordligaste länen, med särskilt specialiserad vård. 2.8 Energiförsörjning Näringslivets energianvändning: Syftet med att beskriva energianvändningen i den norrländska industrin per capita är oklart. Vi har en energikrävande industri på grund av dess karaktär, oavsett hur många invånare som finns. 2.9 IT-infrastruktur Här bör en mer utförlig beskrivning av IT-infrastrukturen i länen göras. Norrbotten har en av Sveriges bäst utbyggda infrastrukturer med bredband där svartfibernätet Lumiora sammanbinder länets samtliga kommuner med varandra i en redundant struktur. Varje kommun har etablerat bredbandsnät i centralorter och i de flesta byarna med en täckningsgrad på ca 95 % av länets befolkning. Lumiora har även inom samverkansorganet Team Norrland byggts ihop med fibernät från Nordnorge ner till Mälardalen. Team Norrland är ett av Europas största sammanhängande öppna fibernät. Samarbetet erbjuder ett konkurrens- och leverantörsneutralt fiberoptiskt nät till näringsliv och offentlig verksamhet. 3. Transportsystemen/3.1 Godstrafik I inledningen till kapitlet anges att betydelsen av norra Sveriges transportsystem ska analyseras för industrisystemet, såväl i Sverige som i övriga EU. I ett europeiskt perspektiv bör Northern axis tas upp och dess betydelse som en öst-västlig internationell transportkorridor som också utgör en del av det svenska transportsystemet. Godstransporterna på järnväg ökar: Det bör nämnas att prognosen för ökade godsflöden också bör ta hänsyn till ökade transporter i öst-västlig riktning via bland annat Northern axis. Stora kapacitetsproblem behöver förebyggas: Malmbanans behov av mötesplatser bör finnas med bland nödvändiga investeringar då kraftigt ökade godsflöden väntas, liksom en ökad persontrafik. Terminaler och sammodalitet: I resonemanget kring Northern axis är det också viktigt att behovet av väl fungerande terminaler lyfts fram, med tanke på förbindelser i öst-västlig riktning, Järnvägstransporter som integrerade delar i industrins produktionskedjor: De tåg som transporterar fisk från Norge bör nämnas i texten. 3.2 Interregional kollektivtrafik Dagens kollektivtrafik: Det dagtåg som bedrivits mellan Luleå och Umeå under en period har upphört. I samband med att trafiken på Botniabanan kommer igång planeras trafik återupptas med 3 dubbelturer/dygn. 3.3 Järnvägsnätet Malmbanan: Det finns ett stort behov av mötesstationer längs Malmbanan vilket bör uppmärksammas. Detta kommer att bli än mer tydligt med ökande gods- och persontrafik. Genom Norrtåg planeras dagtågstrafik med ytterligare 2 dubbelturer/dygn Kiruna-Luleå.
3.4 Vägnätet Nya hastigheter: Det anges att de nordliga delarna av E4 berörs i mindre grad. Även om så är fallet jämfört med Västernorrland är det ändå långa sträckor som föreslås få sänkt hastighet, bland annat viktiga pendlingssträckor, vilket bör framgå mer tydligt. Det bör också nämnas de stora potentialer som finns genom att arbeta med att få trafikanterna att hålla redan beslutade hastighetsgränser. De nu föreslagna hastighetssänkningarna (omfattande hela statliga vägnätet) förväntas rädda ca 10 liv per år i Sverige, vilket är en bråkdel av de ca 150 liv per år som enligt Vägverket skulle sparas om trafikanterna redan idag följde gällande hastighetsbegränsningar. Trafiksäkerhet: Figur 3.4.4 bör utgå. Det finns en mängd olika sätt att visa statistik. I denna bild framstår två av de norrländska länen generellt som mycket trafikfarliga. Hade man valt att visa de facto antalet olyckor med dödlig utgång som sker i Sverige hade bilden varit helt annorlunda, eller var olyckorna sker som också anges i texten. Eventuell figur bör stödja vårt ställningstagande att höja standarden med hjälp av till exempel mötesseparing av högtrafikerade vägavsnitt. Gång- och cykeltrafik: Stämmer resonemanget om att en utökad GC-trafik ger en ekonomisk vinst i mindre underhållskostnader? Genom att anlägga fler GC-vägar ökar behovet av till exempel snöröjning av dessa, även om vinster i miljö och hälsa uppnås. Mindre slitage på vägen genom överflyttning av trafik från bil till gång- och cykel torde ändå ge marginella effekter ur underhållssynpunkt. Vid beskrivningen av var gång- och cykeltrafik behövs bör också nämnas det stora behov som finns genom byar med randbebyggelse. 3.5 Hamnar Hamnen i Kalix (Karlsborg) bör anges i text i figur 3.5.1 såsom andra industrihamnar. SCA Munksund som har en egen hamnverksamhet saknas i beskrivningen. Northern Sweden seaports bör visas i bilden, t.e.x. genom att ringa in dessa hamnar. Kalix hamn ingår inte i samarbetet, såsom angivits i texten (liksom under rubriken 3.1 Sjöfart). Samverkan i Northern Sweden seaports bör beskrivas mer utförligt, Tillsammans står Skellefteå, Piteå och Luleå hamnar för 8 % av den totala godsvolym som transporteras över Sveriges hamnar. Syftet med samarbetet är bland annat att långsiktigt stärka konkurrenskraften för regionens sjöfart till nytta för varuägare och andra intressenter inom regionen samt att undersöka möjligheten till ett mer fördjupat samarbete i framtiden. Områden inom vilka hamnarna avser att utöka samarbetet är gemensam marknadsföring, isbrytning, farleder, bogserbåtsassistanser, starkare partner vid deltagande i eventuella EU-projekt., gemensamma inköp, benchmarking, nordligt alternativ för etablering av containertrafik eller linjetrafik. 5.2 Funktions- och åtgärdsanalys Skrivningen bör kompletteras med Malmbanan och dess behov av mötesstationer. Matrisen bör samordnas med de funktioner som anges i avsnitt 6 för öka tydligheten. Vissa skrivningar som anges i kolumnen funktion i avsnittet skulle kunna beskrivas under delfunktion. 5.3 Konkurrenskraftigt näringsliv Effektivare och robustare transportsystem: Northern axis måste beskrivas i detta avsnitt, som en del av det norrländska transportsystemet, av strategisk betydelse för landet och EU.
Strategiska tvärstråk: Det bör framgå att stråket norra Finland Luleå-Narvik är en del av Northern axis. Smidiga tjänsteresor: Angående Storumans flygplats, bör skrivningen omformuleras för en neutral beskrivning. Vi anser att flygplatsutredningen gjort en rimlig analys avseende indelning i nationellt strategiska, regionalt strategiska respektive övriga flygplatser. Faktaruta i slutet: Formuleringen att hastighetssänkningar inte ska ersätta planerade åtgärder på vägarna är olycklig. Vi vet inte läget för Vägverkets planerade åtgärder eller hur dessa åtgärder skulle påverka klassificeringen från ett hastighetsperspektiv. Oavsett planerade åtgärder är det inte önskvärt med generella hastighetssänkningar. 5.5 Väl fungerande arbetsmarknadsregioner Figur 5.5.1: Enligt Nuteks indelning i funktionella arbetsmarknadsregioner ingår Kalix i samma region som fyrkantenområdet. Förbättrad vägstandard i inlandet: Formuleringen att hastighetssänkningar inte ska ersätta planerade åtgärder på vägarna är olycklig. Vi vet inte läget för Vägverkets planerade åtgärder eller hur dessa åtgärder skulle påverka klassificeringen från ett hastighetsperspektiv. Oavsett planerade åtgärder är det inte önskvärt med generella hastighetssänkningar. 6. Systemutvecklande åtgärdspaket Robust järnvägssystem med god kapacitet och bärighet: Komplettering med åtgärder längs Malmbanan bör ske. Väl fungerande transportnoder, dvs. kombiterminaler och hamnar: Med tanke på vindkraftens och gruvnäringens expansion bör en ökad kapacitet avseende hamnstrukturen läggas till på medellång sikt. Bra tillgänglighet nationellt och internationellt till fjällområden. Bra väg- och järnvägsförbindelser mellan kust och fjäll inom regionen: De åtgärder som beskrivits här är endast vägåtgärder. Detta bör kompletteras med järnvägsåtgärder, där åtgärder längs Malmbanan passar väl in. 6.2 Finansiering Utökade ekonomiska ramar: Angående ekonomiska ramar bör det framgå tydligt att ökade anslag behövs till infrastrukturen, särskilt avseende järnvägar. Skrivningen tar sin utgångspunkt i länsplanerna, trots att de stora järnvägsinvesteringar som föreslås, bärighetsmedlen och större vägprojekt idag hanteras via de nationella planerna. En kort inledning om varför det är så viktigt med utökade medel bör också ingå, t.ex. industrins expansion och konkurrenskraft, ökade öst-västliga förbindelser, samarbete inom Barentsregionen. Angående angiven tabell har synpunkter lämnats under 0. Sammanfattning.
7.2 Regionala särdrag ur energi- och klimatperspektiv Storregionens energiproduktion: Texten bör omformuleras. Vi har idag ett överskott av el från Norrland, trots elintensiva industrier, som måste överföras. Därför är det viktigt att stamnäten byggs ut för att kunna ta tillvara el från energiproduktionen här uppe från till exempel vindkraft och vattenkraft, som är relativt miljövänliga energikällor. Slutsatsen i sista stycket som väl stämmer överens med vår uppfattning, passar inte ihop med texten som leder fram till det. Resonemanget i de tre föregående styckena är inte relevant för slutsatsen. För kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordf. Norrbottens läns landsting Karl Petersén Ordf. Kommunförbundet Norrbotten Peter Roslund Kommunstyrelsens ordf. i Piteå kommun