Yttrande över Nationell plan för transportsystemet

Transkript

1 YTTRANDE Dnr N2009/6374/IR Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över Nationell plan för transportsystemet Trafikverken (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen)/Näringsdepartementet har berett kommunen tillfälle att senast den 2 november 2009 yttra sig över Nationell plan för transportsystemet Piteå kommuns synpunkter och kommentarer under respektive avsnitt i planen är koncentrerade till de slutsatser och förslag i planen där kommunen har en avvikande mening eller som vi anser särskilt viktiga att lyfta fram. Sammanfattning Kommunen har inget att invända mot de utmaningar och de utgångspunkter som formulerats i planens inledande avsnitt Ett transportsystem för framtidens samhälle och miljö och Utgångspunkter för planeringsarbetet. En bra infrastruktur är avgörande för en positiv utveckling i Norrbotten och för Piteå kommun. Kommunen anser därför att minsta rimliga anslagsnivå för den nationella planen är +15%. Tillförda medel måste också fördelas på ett bättre sätt utifrån målen för regional balans och för att kunna ge en positiv inverkan på klimat, jobb och företagande i Norrbotten. Vidare anser Piteå kommun att de medel som föreslås för bärighetsåtgärder av Vägverket Region Norr är helt otillräckligt. Kommunen har återkommande betonat vikten av att arbetet med mötesseparering längs bland annat E4 bör forceras, dels för att öka trafiksäkerheten och dels för att bibehålla en hastighetsstandard på 110 kilometer i timmen. Vi förutsätter därför att vårt prioriterade objekt (nr 3), mötesseparering på E4 delen Jävre Kinnbäck, ges en hög prioritet när medlen till mittseparering ska fördelas i planen. Det är positivt att vårt viktigaste vägobjekt, E4 Boviken Rosvik, är med i ordinarie ram för planen, dock inte i ramen 15%. Kommunen känner ändå en tydlig besvikelse över att det ligger så långt bak i planen som (et. 1) och (et 2). Piteå kommun har ett flertal långtidsplaner drivit på om vikten av att genomföra denna vägsträcka. Vår kommun och övriga länet är starkt beroende av en säker E4 med god framkomlighet för att möjliggöra effektiv pendling till arbete och studier och för att skapa den regionförstoring som lyfts fram i den nationella planen. Piteå kommun ställer sig till fullo bakom Länsstyrelsens bedömning i länsplanen, att det är helt oacceptabelt att Norrbotniabanan inte är med i Trafikverkens förslag till nationell plan Nödvändigheten av att Norrbotniabanan börjar byggas i ett så tidigt skede som möjligt under planperioden, kan inte nog betonas, ett färdigställande måste forceras. För vidare synpunkter, se remissvar nedan.

2 Nationell plan för transportsystemet Kommunen har inget att invända mot de utmaningar och de utgångspunkter som formulerats i planens inledande avsnitt Ett transportsystem för framtidens samhälle och miljö och Utgångspunkter för planeringsarbetet. Ekonomiska förutsättningar En bra infrastruktur är avgörande för en fortsatt positiv utveckling i Norrbotten och för Piteå kommun. Kommunen anser därför att minsta rimliga anslagsnivå för den nationella planen är +15 %. Tillförda medel måste dessutom fördelas på ett bättre sätt utifrån målen för regional balans och för att ge positiv inverkan på klimat, jobb och företagande i Norrbotten. Föreslagna åtgärder för Drift-, underhåll- och bärighetsåtgärder Länsstyrelsen har i länsplanen bedömt att de medel som föreslås för bärighetsåtgärder av Vägverket Region Norr är helt otillräckligt. Piteå kommun kan bara hålla med om den slutsatsen. Bättre bärighet på det mindre vägnätet är mycket viktigt för bland annat skogsnäringen och därmed även viktigt för vår kommun och hela landet. Åtgärdsområden inklusive sektorsverksamhet Kommunen har återkommande betonat vikten av att arbetet med mötesseparering längs E4 bör forceras, dels för att öka trafiksäkerheten och dels för att bibehålla en hastighetsstandard på 110 kilometer i timmen. Vi förutsätter att våra prioriterade objekt (nr 1-3), mötesseparering på E4 delen Jävre Kinnbäck, samt Boviken Rosvik N ges högsta prioritet när medlen till mittseparering ska fördelas i planen. Större namngivna investeringar Norrbotniabanan Piteå kommun ställer sig till fullo bakom Länsstyrelsens bedömning i länsplanen, att det är helt oacceptabelt att Norrbotniabanan inte är med i Trafikverkens förslag till nationell plan Nödvändigheten av att Norrbotniabanan börjar byggas i ett så tidigt skede som möjligt under planperioden, kan inte nog betonas, ett färdigställande måste forceras. Direktiven bör förändras så att en etappindelning av utbyggnaden blir tillåten i nationella planen Vi har i ett flertal yttranden över tidigare långtidsplaner påtalat att Norrbotniabanan är den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen för hela regionen, för Piteå kommun och även betydelsefull och nödvändig för övriga landet. Norrbotniabanan är en nödvändig länk i den Botniska korridoren och ger Sverige ett järnvägssystem som sitter ihop och som knyter ihop The Northern Axis med Nordiska Triangeln. Norrbotniabanan är och förblir en avgörande faktor för regionens möjlighet till en positiv utveckling och därmed också Sveriges utveckling. Nuvarande stambana genom övre Norrland är byggd med en lägre geometrisk standard än övriga stamstråk i Sverige och har redan idag kapacitetsproblem. Samtidigt storinvesterar industrin i vår del av landet, vilket kommer att generera mer gods. Utan en Norrbotniabana kommer allt mer gods att tvingas ut på vägarna, vilket går stick i stäv med de nationella transportpolitiska målen. Vi anser att Trafikverken gjort en felaktig

3 prioritering när Norrbotniabanan ställs utanför planen. Det är ett hot och hinder mot den här landsändans och vår kommuns möjlighet till en fortsatt framgångsrik utveckling. En väl fungerande järnvägsinfrakstruktur är en förutsättning för att näringslivet i norr ska kunna fortsätta skapa arbetstillfällen, generera exportintäkter och bidra till det gemensamma välståndet. Detta är av central betydelse för regionens exportintensiva basindustri. Med Norrbotniabanan kan transportkostnaderna för godstrafiken minskas med ca 30 procent. I dag transporteras mycket stora varuvärden på ett sårbart enkelspårssystem i övre Norrland och många industriföreträdare i regionen upplever att järnvägens tillförlitlighet är bristfällig. Med ökade godstransporter kommer systemet att bli än mer sårbart i framtiden. Norrbotniabanan ökar leveranssäkerheten i transporterna genom att den tillsammans med Stambanan bildar ett dubbelspår. Genom Norrbotniabanan skapas ökade möjligheter att utveckla näringslivet i en redan industrität och inkomstgenererande region. Förbättrade förutsättningar för godstrafik på järnväg innebär att norrländska industrier i utökad omfattning kommer att kunna fungera som aktörer i gränsöverskridande produktions- och förädlingskedjor. Detta är till stor nytta för hela regionen, Sverige och för övriga EU. Norrbotniabanan är viktig ur en såväl nationell som ur en europeisk godsstrategi. Nordens tyngsta godsflöden på järnväg fraktas via Botniska korridoren, som binder samman det naturresursrika norra Europa med de mest befolkningstäta marknaderna inom EU. Förslaget till Nationell plan lyfter återkommande fram klimatperspektivets avgörande roll för prioriteringar i planen. Att Trafikverken trots detta gör valet att utelämna Norrbotniabanan är för oss obegripligt när miljö och klimat får allt större betydelse i samhället. Ett ekologiskt hållbart samhälle förutsätter ökad andel järnvägstrafik, eftersom järnvägen är ett transportslag med särskilt låg miljöpåverkan. En fullt utbyggd Norrbotniabana är dessutom en förutsättning för att länets transportinfrastruktur ska kunna närma sig eller till och med uppnå klimatmålen. Det höga bilberoendet och den starkt dominerande nord sydriktningen gör Norrlandskusten till ett av landets tyngsta biltrafikstråk. Med Norrbotniabanan skapas helt nya förutsättningar för överflyttning av person- och godstransportarbete från väg till järnväg samt att stora delar av nyskapade flöden kan gå på järnväg. Detta leder i sin tur till färre trafikolyckor på våra vägar. Tunga fordon svarar för en mycket stor del av vägnätets nedbrytning. Vägverkets beräkningar från 2002 visar att ett tungt fordon med släp som väger 60 ton bryter ner belagda vägar lika mycket som personbilar. En överflyttning av gods från landsväg till järnväg ger en ökad säkerhet och ett minskat slitage på våra vägar samt en förbättring för miljön med minskade utsläpp. Besöksnäringen är en viktig näring på frammarsch i norra Sverige. Goda kommunikationer är en nödvändighet för regionens besöksnäring. Norrlandskustens ortssystem har också ovanligt bra förutsättningar för regionförstoring genom modern järnvägstrafik. Restiderna för persontrafik kan mer än halveras. Viktiga högproducerande industrier integreras i gemensamma dagpendlingsregioner med regions- och universitetscentra. Förbättrad järnvägsinfrastruktur möjliggör större och livskraftigare arbetsmarknadsregioner och stärkt kompetensförsörjning, vilket har stor betydelse för näringslivets långsiktiga konkurrenskraft. Universitetens viktiga roll som förmedlare av kunskap, kompetens och forskningsresultat

4 stärks påtagligt genom ökad tillgänglighet. De lokala arbetsmarknaderna växer i många fall från ca till ca invånare och blir dessutom betydligt mera differentierade och dynamiska. Inbördes obalanser omvandlas på så sätt till inbördes komplementaritet och dynamik, vilket bidrar till en att möjliggöra en regionförstoring och en känsla för en annan regional identitet. Modern järnvägstrafik ger den största regionförstoringseffekten, eftersom vägtrafiken vanligen bara marginellt kan korta restiderna och samtidigt klara ställda krav på bland annat trafiksäkerhet och klimatpåverkan. När nysatsningar på järnvägen i norr uteblir, enligt förslag till Nationell plan , kvarstår kapacitetsbristen och hämmar tillväxten, ett hållbart näringsliv, regionförstoringen och en hållbar miljö. Det handlar inte enbart om uteblivna effekter lokalt i norra Sverige utan för hela den svenska ekonomin som är helt beroende av svensk basindustri. Kapaciteten och robustheten i transportsystemet måste säkras för att klara näringslivets ökade godstransportbehov, ökade förädlingsgrader och klimatutmaningens krav. Den sänkning av tillåten svavelhalt i marint bränsle som är på förslag, kommer att innebära kraftigt fördyrade sjötransporter inom Östersjöområdet. Inte minst kommer basindustrin inom vår norra region att vidkännas detta. Behovet av alternativa transportsätt kommer därför att öka ytterligare, ett behov som nuvarande järnvägssystem i norra Sverige inte kan tillfredställa. Med Norrbotniabanan kommer kapaciteten för gods på järnväg att öka markant vilket ger industrin bättre förutsättningar att konkurrera på världsmarknaden. Väg E4 Det är positivt att vårt viktigaste vägobjekt, E4 Boviken Rosvik, är med i ordinarie ram för planen, dock inte i ramen 15%. Kommunen känner ändå en tydlig besvikelse över att det ligger så långt bak i planen som (et. 1) och (et 2). Piteå kommun har ett flertal långtidsplaner drivit på om vikten av att genomföra denna vägsträcka. Byggstarten har i tidigare planer flyttats fram gång på gång. Kommunen påtalade redan 2003 att dåvarande byggstart 2006/2007 var för långt fram, med tanke på de stora behov av bättre trafiksäkerhet och framkomlighet som gäller för sträckan. Vi kan därför inte acceptera att vår viktigaste väginvestering prioriterats så lågt som till ett slutförande efter Kommunen har tidigare erbjudit Vägverket förskottering för att få till ett tidigareläggande. Vi är fortfarande öppen för att diskutera den typen av finansiella lösningar, men då måste utförandet flyttas fram ordentligt, till planperiodens första del ( ). Vi kan också konstatera att övriga objekt som kommunen prioriterat, inte anses rymmas i ordinarie planram. Vår näst högst rankade större investeringsobjekt, E4 trafikplats Hortlax, är förvisso med för utförande Vi anser dock att det borde rymmas i ordinarie ram och med ett utförande tidigare än Vår kommun och övriga länet är starkt beroende av en säker E4 med god framkomlighet för att möjliggöra effektiv pendling till arbete och studier och för att skapa den regionförstoring som lyfts fram i den nationella planen. Slutsats I flera nationella planer i följd har Piteå kommun tvingats konstatera att ambitionsnivån och insikten om kommunikationernas betydelse för den här delen av landet, är fortsatt låg och kanske till och med lägre än någonsin.

5 Det är förvånande att en nationell plan inte lyckas applicera ett helhetsperspektiv på kommande infrastruktursatsningar.i norr kommer det under kommande planperiod enbart bli ett sätt att hålla tillbaka trafik, lappa och laga samt hindra näringslivsutveckling med allt vad det innebär. Om vi på något sätt kan påverka en förändring av planen så blir vår starkaste uppmaning att beslutet om Norrbotniabanan måste omprövas, så att huvuddelen av sträckan tas in i planen och att en första etapp påbörjas under planperiodens första hälft. Piteå kommun Peter Roslund Kommunstyrelsens ordförande

6 Bilagor: 1. Karta över större investeringar i N norrland, ordinarie ram 2-1 Piteå kommuns underlag till nationella vägar i åtgärdsplaneringen av nationell plan