Yttrande över förslag till Länstransportplan för Norrbottens län

Transkript

1 Dnr Länsstyrelsen i Norrbottens län LULEÅ Yttrande över förslag till Länstransportplan för Norrbottens län Länsstyrelsen har efterfrågat kommunens synpunkter på rubricerade länstransportplan. Synpunkterna ska ha inkommit till länsstyrelsen senast den 30 september. Piteå kommuns synpunkter och förslag till yttrande avser i första hand länsplanens inverkan på trafik-, trafiksäkerhets-, miljö- och klimateffekter etc, som berör statliga och kommunala vägar i vår kommun. Våra synpunkter och kommentarer under respektive avsnitt i planen, är koncentrerade till de slutsatser och förslag i länsplanen där vi har en avvikande mening eller som vi anser särskilt viktiga att lyfta fram. I övrigt så delar vi i huvudsak de beskrivningar och bedömningar som gjorts i planen. Vi är högst angelägna att få vara remissinstans för länsplanen eftersom det är en del av den demokratiska processen och ger möjlighet att påverka. Vi hade kunnat komma med ytterligare synpunkter utöver de vi lämnar om remisstiden inte varit så kort. Sammanfattning Piteå kommun kan inte acceptera att så stor del av anslaget används till trafiksäkerhetsåtgärder i området kring riksväg 97 mellan Boden och Luleå, framför allt ifrågasätter vi prioriteringen att åtgärda trafikproblem kring Kyrkbyn i jämförelse med andra viktiga objekt t.ex. den av oss prioriterade väg 506. Problemen kring Kyrkbyn är ett marginellt problem under kort tid av året. Vidare så är vi förvånade över att kommunens egna underlag och prioriteringar inte har större genomslagskraft på de objekt som trots allt är med i planen. Detta trots att vi upplever och t.o.m. har fått erkännande för att vi tagit fram ett genomarbetat underlag till länsplanen, med väl avvägda prioriteringar. Det som vi första hand avser är skillnaderna mellan vår och länsstyrelsens prioritering av investeringsobjekt och gång- och cykelåtgärder. Vi anser att det är viktigt inför kommande års arbete med att ta fram underlag till framtidens länsplaner, att kommunerna känner att de har ett tydligt inflytande över valen av objekt i den egna kommunen. Vi utgår även från att det i planen är tagit hänsyn till bärighet och standard på vägarna inom Piteå kommun, särskilt med tanke på den planerade vindkraftsutbyggnaden i Markbygden.

2 1-2 Bakgrund, syfte, beskrivning och funktionsanlys Vi har inget att invända mot den inriktning och de beskrivningar som presenteras. Det är positivt att Piteås spännande utveckling inom förnyelsebar och miljövänlig energiproduktion lyfts fram. Vi tänker då på vindkraftprojekten och planerad produktion av biodiesel från svartlut och tallolja. Kommunens betydelse som en viktig turistisk målpunkt i länet och den positiva utveckling som sker inom det området, är också med i planen och en viktig fråga för Piteå. 3. Transportinfrastruktur och åtgärdsbehov Vi bedömer att planen väl beskriver nuvarande infrastruktur i länet, de viktigaste behoven och riskerna om inte tillräckliga anslag avsätts till en utveckling av infrastrukturen. Vi vill särskilt betona och stödja följande utpekade områden: Vägverkets plan om att ta fram ett utpekat tungtrafiknät som anpassas speciellt för tunga transporter med bruttovikter på 90 ton. Vikten av att arbetet med mötesseparering längs bl.a. E4 forceras, för att öka trafiksäkerheten och för att bibehålla en hastighetsstandard på 110 km/h. Att pågående hastighetsöversyn på det regionala vägnätet beaktar påverkan på näringslivets och regionens funktion. Vi stödjer kravet på särskild finansiering av de hastighetsoch sidområdesåtgärder som blir nödvändiga, för att bibehålla en rimlig framkomlighet på detta vägnät. Det är inte acceptabelt om en stor del av transportplanens budget tas upp av åtgärder som syftar till att behålla nuvarande transportstandard, istället för till åtgärder som är nödvändiga för att utveckla länets transportsystem. Om dessa åtgärder ska belasta länsplanen medför det en stor risk att hastighetssänkningar kan komma att permanentas och ersätta investerings-, underhålls- och driftåtgärder, på det lägre trafikerade vägnätet. Bristen med att nuvarande bidrag till enskilda vägar inte följer realkostnadsutvecklingen. Detta vägnät är mycket viktigt för bl.a. näringslivet och investeringsbehoven är stora. Behovet och den otillräckliga satsningen på bärighetsåtgärder i länet, samt att anslagen behöver baseras på en faktisk behovsbild där vägarnas verkliga tillstånd är grunden. Länsplanen konstaterar att det saknas kunskap och fakta om tillståndet för en betydande del av det enskilda vägnätet. Anslag till Norrbotniabanan tillhör den nationella planen som ännu inte gått ut på remiss, men den tas ändå upp som en viktig del i länsplanen. Nödvändigheten av att Norrbotniabanan börjar byggas i ett så tidigt skede som möjligt under planperioden, kan inte nog betonas. Vi delar planens bedömning att ett färdigställande måste forceras. Direktiven måste ändras så att en etappindelning av utbyggnaden blir tillåten i nationella planen Enligt gällande direktiv ska alla projekt i planen i sin helhet inrymmas i planperioden. Vi har i ett flertal yttranden över tidigare långtidsplaner, påtalat att Norrbotniabanan är den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen för hela regionen och för Piteå kommun. Det är och blir alltmer en avgörande faktor för regionens och vår kommuns möjlighet till en positiv utveckling. Vi delar planens bedömning att det är helt oacceptabelt att Norrbotniabanan inte är med i trafikverkens förslag till nationell plan Vi kommer att återkomma och utveckla vårt yttrande i denna fråga när det är dags att yttra sig över den Nationella planen.

3 Vikten av att länets kollektivtrafik och dess trafikutbud utvecklas. Vi anser att länstrafiken den senaste tiden, mer har stått för avveckling än utveckling. Åtminstone i vår kommun och när det gäller länstrafikens lokala linjer. Det är inte en utveckling som är förenlig med länsplanens miljö- och klimatmål. Behovet av kollektivtrafiksatsningar i länsplanen är tydligt och det är tveksamt om prioriteringen av detta område är tillräckligt. Samordningen mellan olika transportslag är viktig och måste utvecklas i länet. Dit hör en väl fungerande koppling mellan trafikslagen på länets nuvarande och i framtiden viktigaste infrastruktur, E4 Norrbotniabanan Luleå flygplats. Samordningen mellan kollektiva färdsätt och cykel är också viktig och avgörande för människors möjlighet och vilja att välja ett mer hållbart resande. Vi delar till fullo planens bedömning och analys av nödvändiga åtgärder i det avseendet. 4. Mål i transportsystemplaneringen Vi har inget att invända mot de mål och målbilder som presenteras på nationell- och länsnivå. Vi är däremot mycket tveksamma till att gällande förslag till länsplan har förutsättningar till att uppnå särskilt många av de uppställda målen. Den bedömningen gäller åtminstone för vår kommun och för stora delar av övriga länet. Förutsättningarna för måluppfyllelse är sannolikt störst i området mellan Luleå och Boden och delvis i länets nordöstra del. Vi återkommer till detta under avsnitt 6. Prioritering, finansiering, effekter. 5. Strategiska systembrister och åtgärdsbehov Vi delar i stort utgångspunkterna för länsplanen och de beskrivningar som redovisas under de utvecklingsområden som tas upp. Vi tycker däremot inte att dessa utgångspunkter och beskrivningar av strategiska brister, i tillräcklig omfattning genomsyrar de val av prioriteringar som har gjorts i planen (se vidare under avsnitt 6. Prioritering, finansiering, effekter.) En av planens viktiga utgångspunkter är att planens åtgärder ska bidra till en förbättrad livsmiljö. Det ska nås genom minskad klimatpåverkan, bättre hälsa och genom effektiva, resurssnåla och klimatvänliga transportsystem. Detta mål har inte tillräcklig genomslagskraft i planen, anser vi. Anslagen till t.ex. gång- och cykelåtgärder respektive kollektivtrafikåtgärder, står inte i paritet med de högt uppställda ambitionerna i planen. Utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv Vi delar planens bedömning att det krävs särskild finansiering utanför länsplanens anslag, för att åtgärda de systembrister som är nödvändiga inför de planerade gruvetableringarna i Pajalaområdet. Det är också viktigt att kusthamnarna samverkar och att ett långsiktigt hållbart trafiksystem, förutsätter att väg- och järnvägstrafiken får en bättre koppling till hamnarna. I övrigt så har vi redan i avsnittet 3. Transportinfrastruktur och åtgärdsbehov, lyft fram de områden som vi vill betona inom detta utvecklingsområde. Utveckla en fungerande arbetsmarknad och utvecklad besöksnäring Det som vi vill markera som särskilt betydelsefullt i dessa utvecklingsområden, är med under avsnittet 3. Transportinfrastruktur och åtgärdsbehov.

4 6. Prioritering, finansiering och effekter Vi har inget att invända mot de övergripande prioriteringar och den typ av åtgärder som infrastrukturpropositionen lagt särskilt fokus på. Länsstyrelsens beskrivning och analys av de åtgärder i nationella planen som berör länet, kan vi också ställa oss bakom. När det gäller själva Länsplanen, fördelningen av anslag, de konkreta förslagen till åtgärder och objekt, så har vi en hel del synpunkter och invändningar som vi valt att utveckla i efterföljande text. Övergripande synpunkter Vi anser att den enda rimliga anslagsnivån för länsplanen är 125 %, om planen ska kunna bidra till länets utveckling och de högt uppställda målen. Våra synpunkter utgår i första hand från den anslagsnivån. Åtgärder som bidrar till bättre klimat och hälsa tas gång på gång upp som viktiga utgångspunkter i planen. Vi tycker inte att det får tillräckligt utslag i de anslag som anvisats för gång- och cykelåtgärder längs statliga vägar. Det finns ett stort uppdämt behov av åtgärder efter många år av mycket blygsamma anslag från staten på detta område. Behoven och efterfrågan är tydlig när man får in synpunkter från allmänheten på översiktsplaner m.m. Inför den här periodens infrastrukturplanering gav regeringen och Vägverket tydliga signaler om att anslagen till gång- och cykelvägar skulle öka rejält och att kommunerna borde prioritera dessa i sina underlag. Vi tycker inte att de 8-10 Mkr /år som är avsatta, räcker särskilt långt. Detta i jämförelse med det uppdämda behovet och utifrån de förespeglingar som har gjorts inför arbetet med länsplanen. Piteå och utvecklingen i Piteå lyfts i flera sammanhang fram i planen som viktig och tongivande inom olika områden. Det gäller t.ex.. inom energiutveckling, turism och Piteås roll som en viktig nod i länets största arbetsmarknads- och befolkningsområde - Fyrkanten. När de olika kommunernas objekt har prioriterats så anser vi att Piteå och de södra länsdelarna har fått en anmärkningsvärd låg andel av länskakan. Det gäller inom de flesta anslagskategorierna i planen. Länsplanen har när det gäller investeringsobjekt, en som vi ser det, tydlig slagsida mot området mellan Luleå och Boden. Det är bara att konstatera att länsstyrelsen har kvar samma inriktning som i den nu gällande planen för åren När det gäller potter för namngivna gång- och cykelåtgärder och trafiksäkerhetsåtgärder längs statliga vägar, så bedömer vi att de nordöstra delarna av länet har fått en förhållandevis god tilldelning i förhållande till trafikbelastning och befolkningsunderlag. Vi återkommer till det under avsnittet Potter. Vi inser naturligtvis att de åtgärder som är med i planen, är både angelägna och starkt efterfrågade i de kommuner som de ligger i. Vi tycker trots allt att trafiksituation, riskexponering mm för de objekt vi prioriterat, borde vara tillräckliga för att få ett större genomslag i länsplanen.

5 Investeringsobjekt Det är glädjande att vårt näst högst prioriterade objekt, väg 373, Vitsand Svensbyn, åter är med i länsplanen, med planerat genomförande Objektet har åkt in och ut i länsplanerna de senaste åren. Vi anser att behoven av en separat cykelväg är ytterst angeläget och förordar att den genomförs som en första etapp, helst tidigare än Även förbifart Stockbäcken (väg 373) ingår med byggstart i planens slutskede. Det är naturligtvis bra med tanke på planerade vindkraftssatsningar i markbygden och de behov av framkomlighet och den belastning på Stockbäcken, som det medför. Vi finner det märkligt att kommunens högst prioriterade objekt, är ställt utanför länsplanen. Åtgärder av bristande trafiksäkerhet och framkomlighet längs väg 506 Timmerleden förbi Piteå centrum, är ytterst angeläget. Objektet är med i nuvarande länsplan och vi anser inte att länsstyrelsens skäl för att skjuta projektet på framtiden, är motiverat. Järnvägsutredningen (JU140) för Norrbotniabanans slutliga sträckning genom Piteå, är i sitt slutskede och Banverket förväntas ta ett beslut om vald korridor, innan planperiodens start eller i början av denna. Trots beslutet om Setras nedläggning så pågår reella diskussioner om fortsatt industriell verksamhet som utgör en trafikbelastning på Timmerleden. Även om man förutser en total avveckling av industriell verksamhet så motiverar det inte att skjuta upp viktiga trafiksäkerhetsåtgärder, som gagnar oskyddade trafikanter. Vi anser att behoven av åtgärder de närmaste åren, vida överskuggar de osäkerheter som länsstyrelsen motiverar sitt förslag med. Vi reagerar över den kraftiga dominans som området kring riksväg 97 mellan Boden och Luleå har fått vid prioriteringen av investeringsobjekt. Vi har förståelse för trafiksäkerhetsåtgärderna längs väg 97 men ifrågasätter att de tillsammans med objektet Kyrkbyn upptar % av anslaget på anslagsnivå %. Kyrkbyns trafikproblem torde vara högst under turistsäsongen och kan inte tillmätas den prioriteten med tanke på det begränsade anslagsutrymmet. Vi anser att något av objekten bör ges lägre prioritet, till förmån för vårt objekt väg 506 förbi Piteå centrum. öjliga objekt vid utökad budgetram Länsplanen tar upp prioriterade objekt som inte ryms i planens budgetram, men som kan lyftas in genom medfinansiering eller som så kallade pott-objekt. Piteå kommuns högst rankade investeringsobjekt, väg 506 Timmerleden förbi Piteå centrum, är med i den kategorin. Som vi redan påtalat så anser vi att objektet ska ha en högre prioritet och lyftas in bland länsplanens investeringsobjekt. Objektet bör åtminstone rymmas under 100 % och 125 %-nivån. När det gäller övriga objekt i den här kategorin, så bedömer vi att E4 Kallax etapp 1- Söderleden har positiva effekter för Piteå och dess invånare. Potter Gång- och cykelåtgärder (GC-åtgärder) Piteå kommun har i linje med de rekommendationer som föregick arbetet med kommunalt underlagsmaterial till länsplanen, valt att ha med fyra renodlade gång- och cykelobjekt bland de tio högst prioriterade för länsplanen. De flesta av dessa har varit med i kommunens

6 prioriteringar inför gällande och föregående länsplaner. Vi anser att samtliga dessutom uppfyller de utgångspunkter för trafiksäkerhets- respektive gång- och cykelåtgärder, som framhålls i länsplanen. Trots detta är inget av dessa objekt med bland de namngivna pottobjekten. Länsplanen innehåller ett namngivet GC-objekt inom Piteå kommun, dock lägst rankat av de namngivna. Det objekt länsstyrelsen valt är mindre vägmarkerings- och belysningsåtgärder (0,7 Mkr) på väg 506, mellan Pite Havsbad och Pitsund. Ett objekt som kommunen inte valt att prioritera bland de 25 objekt man listat inför länsplanen. Åtgärden är bra och positiv för de oskyddade trafikanter, som främst sommartid trafikerar denna sträcka. Vi finner det ändå ytterst märkligt att länsplanen har valt att prioritera detta objekt högre än de objekt på plats nr. 4-8 som vi har med i vårt underlag till länsplan. Vi anser att våra två högst prioriterade val, GC-vägar i Svensbyn respektive Blåsmark, har tillräckliga motiv för att finnas med bland de namngivna pott-objekten. Piteå har under en följd av år medvetet satsat på trafiksäkerhetsåtgärder inom det kommunala vägnätet och på att stimulera gång- och cykeltrafiken. Ett kvitto på det är den utmärkelse som årets cykelstad som Piteå tilldelades 2006, som enda kommun norr om Gävle. Vi har stora brister på GC-vägar längs det statliga vägnätet i kommunen, vilket tydligt framgår av vårt underlag till länsplanen. För att få trafikanter att välja cykeln framför bilen så är det viktigt att hela resan perspektivet fungerar. Då kan samordnade insatser längs det kommunala- och statliga vägnätet vara avgörande. Med tanke på kommunens insatser, vår satsning på att bli en uthållig kommun, så hade vi förväntat oss att det skulle ge ett större avtryck i länsstyrelsens prioriteringar. Trafiksäkerhetsåtgärder längs statligt vägnät Det är mycket positivt att vårt 3.e högst rankad objekt även har prioritet nr. 3 i den här kategorin av länsplanen. Två av de korsningsåtgärder som vi värderat högst inom objektet väg 506, sträckan väg 507 väg 505 Haraholmsvägen, är med för utförande under perioden Effektivisering av det kommunala vägnätet Inom detta område ryms åtgärder på kommunens vägar som kan erhålla statliga bidrag via länsplanen, normalt 50 %. Ett av kommunens prioriterade objekt är med för planerat utförande 2010, vilket är glädjande. Det är en cirkulationsplats i korsningen Sundsgatan/Industrigatan. Det är en viktig åtgärd för både trafiksäkerheten och tillgängligheten till det expansiva handelsområdet inom Backen. Sidoområdesåtgärder Väg 374 Öjebyn Älvsbyn är ett viktigt pendlingsstråk, föreslagna åtgärder för att kunna behålla nuvarande hastighet 90 km/h, är betydelsefullt för kommunen och berörda trafikanter.

7 Enskilda vägar Piteå kommun har ett mycket angeläget objekt som är enskild väg, det är en ny bro över Fårösundet. Nyttan och argumenten för en ny bro är många och framgår tydligt av vårt underlag, där objektet har prioritet nr. 8. Vi kan konstatera att vi inte fått gehör för detta i planen. Med tanke på de begränsade anslagen till enskilda vägar i planen (ca 1 Mkr/år), förstår vi att endast mindre åtgärder ryms i planen. Vi vill ändå påpeka det angelägna i att detta projekt blir genomfört under planperioden. Vi anser att Piteå kommun, Vägverket och länsstyrelsen, bör arbeta gemensamt för att hitta en lösning på finansieringen av projektet. Ett projekt till gagn för både oskyddade trafikanters säkerhet, miljön, friluftslivet mm. 7-8 Samlad effekt- och miljöbedömning Vi har inget direkt att invända mot den samlade miljöbedömningen. Vi delar bedömningen att en fullt utbyggd Norrbotniabana är en förutsättning för att länets transportinfrastruktur ska kunna närma sig eller t. o m. uppnå klimatmålen. När det gäller den samlade effektbedömningen så är vi tveksamma till att föreslagen länsplan, kan ge så positiva effekter på de transport-politiska målen som planen antyder. Vi bedömer att det krävs större insatser för att bygga ut gång- och cykelnätet och kollektivtrafiken, för att ge de effekter på tillgänglighet, livsmiljö, hälsa och attraktionskraft, som målas upp i planen. De positiva effekterna på näringslivet, kompetens- och arbetskraftförsörjning som tas upp, tror vi blir svåra att uppfylla i den södra länsdelen. Detta med tanke på de begränsade åtgärder för restidsförkortning mm som är knutna hit. KOMMUNSTYRELSEN Peter Roslund Kommunstyrelsens ordförande

8