Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Relevanta dokument
Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Vad ska vi gå igenom idag?

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Fakta om cannabis - belöningssystemet

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

KBT behandling vid spelberoende

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Cannabis och belöningssystemet

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Beroendeutveckling och Cannabisvad händer i hjärnan? Sara Lindholm, Apotekare, Medicine Doktor

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Centralstimulantiapåverkan

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

SMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri

Äldre och alkoholberoende Uppsala

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Missbruk och beroende

Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

Beroendesjukdom. Samsjuklighet

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Droganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Hjärnans belöningssystem

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Avgiftning från opiater med Subutex

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Sammanfattning av informationskväll om droger

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Emotioner: aversion, belöning

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area!

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam

Medberoende, en djävulsdans..? I lost my darling

Ungdomar och riskbruk

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Alkohol och missbruk

TEMA: Droger Mitt namn:

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå Symtom vid bensodiazepinutsättning

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt Stefan Brené

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Catalina Soler Torres Öl-BUP Västerås

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Fysisk aktivitet i behandling av

Beroende, belöning, socker

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Screening och utredning av drogproblem

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri

Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv

Transkript:

Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Drogfrihet Återfall Långvarig drogfrihet Tillfrisknande?

Beroende (DSM IV) Minst 3 av 7 kriterier ska vara uppfyllda under det senaste året Tolerans, definierat som endera av följande a) ett behov att påtagligt ökad mängd av substansen för att uppnå rus eller annan önskad effekt b) påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av samma mängd av substansen Abstinens, vilket visar sig i något av följande: a) abstinenssymptom som är karaktäriska för substansen b) samma substans (eller liknande substans) intas i syfte att linda eller undvika abstinenssymptom Substansen används ofta i större mängd eller under längre period än vad som avsågs Det finns en varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket Beroende (DSM IV) Minst 3 av 7 kriterier ska vara uppfyllda under det senaste året Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen (t ex att besöka fler olika läkare för att få recept), nyttja substansen (t ex kedjeröka) eller hämta sig från substansbrukets effekter Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsmässiga aktiviteter överges eller minskas på grund av substansbruket Bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt orsakats eller förvärrats av substansen (t ex fortsatt bruk av kokain trots vetskap om kokainbetingad depression, fortsatt drickande trots vetskap om magsår som förvärrats av alkoholen) Beroende (ICD 10) Minst 3 av 6 kriterier ska vara uppfyllda under det senaste året Ett starkt behov ("sug") eller tvång att ta substansen Svårigheter att kontrollera konsumtionen av substansen Förekomsten av abstinenssymtom Toleransökning Tilltagande ointresse av andra saker pga. substansen Fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador

Jenny Häggkvist Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser Beroende Drogsug ( craving craving ) Triggers/stimuli pga. betingning Stress Primingdos Min älskare var kall och grym och knappast trogen. Men jag upphörde aldrig att älska honom. Varje gång g jag ser en film där d r folk tar kokain vill jag ha det. Det är r nästan n så s jag känner k smaken i strupen. Patti Davis, Times 2001

Amygdala aktiverad Naturfilm Maximal skattning av drogsug Svettningar, hjärtklappning Kokainfilm Adapted from Childress et al 1999 Orbitofrontalcortex Droginducerad Craving Craving Adapted from Volkow, N. D. et al. Cereb. Cortex 2000 Alkoholsug fmri Alkoholister (>24 ( h sen senaste intaget) samt personer med sporadiskt bruk En klunk alkohol (öl/vin/sprit) ( + presentation av alkoholkopplade bilder, bilder på p andra drycker samt som inte förest f reställde något n alls Skattning av alkoholsug + fmri Korrelation hjärnaktivitet skattning av alkoholsug H. Myrick et al Neuropsychopharm 2004;29:393-402 402

Alkoholsug fmri Nucleus accumbens välbefinnande Orbitala frontala cortex impulskontroll (överaktiverad vid tvångssyndrom) Anterior cingulate värdering av stimuli och ihopkoppling till positiv känsla k Korrelation hjärnaktivitet skattning av alkoholsug H. Myrick et al Neuropsychopharm 2004;29:393-402 402 Beroende Drogsug ( craving craving ) Aktivering av specifika områden i hjärnan som t.ex. amygdala och anterior cingulate vid drogrelaterade stimuli Aktivering av orbitofrontalcortex (OFC) vid drogrelaterade stimuli samt vid droginducerad craving liknar aktiveringen som ses i OFC hos patienter med tvångssyndrom (OCD) Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser

Beroende Prefrontala cortex Beslutsfattande Riskvärdering Personlighet Kontroll, motivation Iowa gambling test Små vinster & Små förluster Vinst på långsikt Stora vinster & Stora förluster Förlust på långsikt Kontrollperson Kokainmissbrukare

Alkohol och Frontal loberna Alkoholist Kontrollperson Iowa gambling test Små vinster & Små förluster Vinst på långsikt Stora vinster & Stora förluster Förlust på långsikt Prefrontala cortex Minskad aktivitet i PFC leder till en minskad kontroll Svårigheter med långsiktig planering Fortsatt drogintag även om patienten utrycker att den vill sluta Personligheten påverkas

2010-05-03 Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser Jenny Häggkvist Beroende Abstinens Symtomen är ofta de motsatta från de effekter som själva substansen ger Varierar mellan de olika beroendeframkallande preparaten och kan yttra sig både i fysiska och psykiska symtom I vissa fall kan abstinens reaktionerna vara direkt livshotande och kräver då sjukhusvård Beroende Abstinens Alkohol Autonom hyperaktivitet (svettning, hjärtklappning) Handtremor Sömnstörningar Illamående Motorisk aktivering hallucinationer Krampanfall Delirium tremens (svår ångest/oro, förvirring, svåra hallucinationer, aggressiv, kardiovaskulär kollaps) Centralstimulerande: Oftast psykiska abstinenssymptom Trötthet Depression Motorisk hämning Opiater Kraftig fysisk abstinens Influensaliknande symptom, muskelvärk, svettningar, feber, rinnande näsa Diarré Kräkningar, illamående Nedstämdhet

Normal GABA Glutamat ALKOHOL - MISSBRUK Alkohol Abstinent GABA Glutamat Glutamat GABA Normal Endorfin Dynorfin HEROIN - MISSBRUK Akut Heroin Abstinent Heroin My agoinist Dynorfin Dynorfin Endorfin Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser

Jenny Häggkvist Dopaminfrisättning vid belöningar Beroendeframkallande droger ex amfetamin 200% 150% 100% Sex Mat Tid Kontroller Missbrukare Kokain Amfetamin Dopamin- 1000% frisättning (% av basal nivå) Dopamin- receptorer Heroin Alkohol Adapted from Volkow et al 2004

Dopamin receptor nivåer Morgan et al 2002 Nature Neuroscience Dopamin- receptor nivå Czoty et al. Psychopharmacology (2004) Tolerans samt naturliga belöningar - Akut: Frisättning av Dopamin - Kroniskt Frisättning av Dopamin samt antal Dopaminreceptorer Tolerans samt minskad känslighet k för f r naturliga belöningar

Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Abstinens Kontrollförlust Tolerans Fortsätter trots konsekvenser Strukturella förändringar f i hjärnan och alkohol Region Frontala cortex (nervceller) Icke komplicerade alkoholister (ingen leversjukdom eller Wernike-Korsakoff) 77% Wernicke (tiaminbrist) 80% Korsakoff (kronisk irreversibel Wernicke) 84% Thalamus 100% 52% 36% Cerebellum - lillhjärnan 95% 57% - Axoner 98% 79% 83% Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Drogfri Återfall Långvarig drogfrihet Tillfrisknande?

Hur påverkas p hjärnan vid långtidsbruk av droger? Hjärnan efter droger Frisk kontrollperson Kokainmissbrukare (10 dagar) Kokainmissbrukare (100 dagar) Adapted from Volkow et al 1993 Synapse 14:169-177 Innan amfetaminbehandling Efter 10dagars amfetaminbehandling 4veckor 6 månader Droger har långtids ngtids- konsekvenser i hjärnan 1år Flera år Adapted from Melega et al 1997 Brain Research 766(1-2);113-120 Jenny Häggkvist 2010-05-03

2010-05-03 Jenny Häggkvist Alkohol Alkoholist Frisk försöksperson Alkohol 10 dagar senare 60 dagar senare Adapted from Nicolas et al 1993 Journal of Nuclear medicin

Sammanfattning Grundforskning 1. Belöning ning: Dopamin i N.Acc 2. Motivation: Aktivitet i belöningssystemet minskat intresse för naturliga belöningar 3. Kontroll: Aktivitet i PFC 4. Inlärning/ rning/drogsug drogsug: Aktiveras av cues Intervention 1. Reducera de belönande effekterna: Farmakologiskt 2. Öka värdet på icke drogrelaterade belöningar: Farmakolgiskt och beteende terapi 3. Öka den inhibitoriska kontrollen: Kognitiv beteende terapi 4. Försvaga inlärda drogresponser Kognitiv beteende terapi Sammanfattning - Alla beroendeframkallande ämnen aktiverar hjärnans belöningssystem och kidnappar hjärnan rnan - Hjärnan förändras f med långvarigt l drogmissbruk förändringar kan kopplas till kriterier för f r beroende - Hjärnan kan återh terhämta sig men det tar tid!