Gymnasiesärskolans kvalitetsredovisning 2013/2014

Gymnasiesärskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(21) Anna-Karin Broström 2014-06-16 Gymnasiesärskolans kvalitetsredovisning 2013/2014 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Antal elever År 1 År 2 År 3 År 4 Nationella program 8 4* 4* 5 Utbildning påbörjad före 1 juli 2013 Specialutformade program Utbildning påbörjad före 1 juli 2013 Individuella program, yrkesträning Utbildning påbörjad före 1 juli 2013 Individuella program, verksamhetsträning Utbildning påbörjad efter 30 juni 2013 Individuella program 2 2 1 3 4 1 2 1 4** 4 *1 elev i åk 2 och 3 spetsar i karaktärsämnen på gymnasieskolans Fordon och transportprogram. **Två elever är inskrivna i Gymnasiesärskolan men är lokalplacerad på Träningsskolan utifrån sina speciella behov. Rektor: 50 %. Arbetslag/arbetsenhet: Gymnasiesärskolans personal är organiserad i ett arbetslag men inom det samverkar personalen i olika konstellationer. Ledningsteamet för Gymnasiesärskolan har förutom rektor bestått av två pedagoger, som även har uppdraget som arbetsledare. Gruppen har möten en gång i veckan och

Datum Sidan 2(21) följer planeringen som fastslagits i början på skolåret. Rektor är oftast med på möten. Sedan den 1 mars 2014 finns det en förstelärare på Gymnasiesärskolan. Antal lärare med specialpedagogisk kompetens: 6 stycken Autismkonsulent: 20 % Talpedagog: 20 % Antal i skolan verksam personal: 19 stycken Andel lärare med utbildning avsedd för den undervisning de huvudsakligen bedriver: 80 % Elevhälsa, stöd Inom gymnasiesärskolan finns tre personer som har specialpedagogisk utbildning med inriktning mot utvecklingsstörning. Tre lärare utöver dessa har specialpedagogisk kompetens. Skolan har tillgång till en av de skolsköterskor som också är verksam på andra program inom Bessemerskolan. Det finns såväl SYV (2 %) som kurator för Gymnasiesärskolans elever. Skolsköterska, SYV (sporadiskt) och kurator deltar i klasskonferenser och träffar enskilda elever utifrån behov. Det ingår i lärarnas arbetsuppgifter att anskaffa APU/APL platser. Gymnasiesärskolan har tillgång till 20 % autismkonsulent. Hon har under året arbetat med bland annat handledning och föreläsning för personal samt energiinventering tillsammans med elever. Utslussningskonferenser har hållits då Försäkringskassan, Omsorgsförvaltningen och Arbetsförmedlingen varit representerade. Samtliga avgångselever har etablerat kontakt med antingen AF eller OF. Utslussningsprocessen finns definierad och är känd bland alla berörda då rektor presenterat den på möte med OF, FK och AF. 2

Datum Sidan 3(21) 2. Systematiskt kvalitetsarbete Se bilaga 1. Kvalitetsprocessen På samma sätta som föregående år avsattes tid för arbetet med kvalitetsredovisningen i arbetslaget, på konferenstid och på studiedagar, och i ledningsgruppen i samband med att kalendariet upprättades. Det märks att formerna för kvalitetsarbetet nu börjar bli etablerade. Personalen uppvisar både förståelse och engagemang. Kontinuerligt har rektor samlat material på en kom-ihåg-lista för att utvecklingsområden som kommit fram under läsåret ska komma med i Kvalitetsredovisningen och den lokala arbetsplanen. Detta för att verkligen göra det systematiska kvalitetsarbetet till ett styrinstrument. Mycket tid har lagts på arbete med att identifiera och definiera processer med hjälp av SIQ:s processtrappa och med stöd av den utbildningen i processarbete. Arbetet med att upprätta redovisningen har genomförts i samarbete med all personal. I anslutning till detta arbete har en ny lokal arbetsplan utarbetats. Formuleringar av mål och målkriterier har varit diskussionsämne vid ett antal möten under slutet av vårterminen. Eleverna har deltagit i kommunens enkät. en återfinns i denna kvalitetsredovisning. Rektor träffade elevrådet och då gicks samtliga områden igenom och eleverna fick komma med synpunkter. Enkätresultatet har också diskuterats på klassråden. Elevrådet har tillsammans med ledningsgruppen reviderat ordningsreglerna. Ny likabehandlingsplan är tillsammans med elevrådet utarbetad med hjälp av Diskrimineringsombudsmannens webbverktyg. Angående rektors arbete med systematiskt kvalitetsarbete i allmänhet och processer i synnerhet kan det konstateras att utbildningar har stort värde. Förutom utbildning är tid för reflektion viktigt. 3

Datum Sidan 4(21) Våren 2014 har kvalitetsarbetet på Gymnasiesärskolan ytterligare stärkts. Mått/målet är nått när Processansvariga är utsedda för samtliga beslutade processer. Uppdragen för de processansvariga är inlagda i samtliga beslutade processer. De processansvariga är medvetna om sina uppdrag och följer dem. Varje medarbetare är medveten om sitt ansvar i processerna. Tid finns avsatt i arbetslaget minst en gång per månad för uppföljning av processerna. Rutiner och blanketter för uppföljning och utvärdering finns. Skriftliga uppföljningar och utvärderingar görs. Det framgår av respektive process att erforderliga beslut är fattade. Det framgår av respektive process om det finns delegationsbeslut kopplade till densamma och om det finns dokument som ska hanteras enligt dokumenthanteringsplanen. Pilarna i processidentifieringen är uppdaterade enligt följande i samtliga processer: o Gör om LPP/IUP till en pil o Lägg till pilar för processerna för: Rektors uppföljning Första hjälpen Klagomålshantering Information Betyg och bedömning Kompetensutveckling Anmälan till socialtjänsten Skolskjutsar SIQ:s grundläggande värderingar varit föremål för diskussion i personalgruppen och en värdering av verksamheten gjorts med hjälp av SIQ:s material. Ställning är tagen till hur verksamheten ska arbeta vidare utifrån SIQ:s grundläggande värderingar. Beslutslista som kontinuerligt uppdateras finns. o Start: Organisation, läsårsdata, skyddsrondsdatum, antagning etc. Gemensam reflektionstid är inlagd för rektor och autismpedagog minst en gång per månad september november och januari - april. 4

Datum Sidan 5(21) Processansvariga är utsedda och det är processuppföljning varje månad, det finns tid avsatt för uppföljning. Processansvariga är i viss grad medveten om sitt ansvar i processerna medarbetarna tar del av aktiviteter i processerna varje månad i processuppföljningen. Rutiner och blanketter för uppföljning och utvärdering, skriftliga uppföljningar och utvärderingar görs och finns för vissa processer. Det framgår inte av respektive process att erforderliga beslut är fattade. Det framgår inte av respektive process om det finns delegationsbeslut kopplade till densamma och om det finns dokument som ska hanteras enligt dokumenthanteringsplanen. SIQ:s grundläggande värderingar har varit föremål för diskussion i personalgruppen under en AE och en värdering av verksamheten gjorts med hjälp av SIQ:s material. Ställning är tagen till hur verksamheten ska arbeta vidare utifrån SIQ:s grundläggande värderingar. Beslutslista som kontinuerligt uppdateras finns. o Start: Organisation, läsårsdata, skyddsrondsdatum, antagning etc. Gemensam reflektionstid är inlagd för rektor och autismpedagog minst en gång per månad september november och januari - april. Processarbetet har varit avstannande i vissa avseenden. Arbetet har inte utvecklats då det har varit mycket andra frågor som har tagit tid från rektors fokus. Arbetslaget har gjort ett bra jobb med att upprätthålla processuppföljningarna, processförfiningar och uppdatering av blanketter och dokument i anslutning till processerna. Våren 2014 har Gymnasiesärskolan förbättrade administrativa rutiner i samband med dödsfall. Mått/målet är nått när Den administrativa processen i samband med dödfall (lärare/elev) definierad t o m steg fyra på SIQ:s processtrappa 5

Datum Sidan 6(21) Gymnasiesärskolan har en uppdaterad rutin i samband med dödsfall, den är en del av Gymnasiesärskolans krisplan. Gymnasiesärskolan har gjort bedömningen att rutiner runt dödsfall inte ska vara en process utan en rutin som uppdateras och förfinas i samband med uppdateringen av verksamhetens krisplan. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: en för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Våren 2014 har personalens insikt och förståelse för sitt eget ansvar i mötet med personer med kognitiva funktionsnedsättningar som ett sätt att förebygga problemskapande situationer ytterligare stärkts för att öka det professionella bemötandet av eleverna och föräldrar/vårdnadshavare. Personalen har så goda kunskaper om energiinventering att de kan genomföra enklare sådana med sina mentorselever. Energiinventering systematiskt genomförs tillsammans med nyinskrivna elever. Pedagogerna har utbyte med andra gymnasiesärskolor typ nätverk. Personalen har gjort ett studiebesök på en annan skola. Det är klarlagt hur föräldrainformation skall hanteras för elever över 18 år. 6

Datum Sidan 7(21) All personal har fått information om energiinventering. Enklare energiinventering har genomförts med vissa elever i årskurs ett. HP, HR och SPN/FAB har besökt andra skolor. VT har besökt ett anpassat elevboende men kunde med kort varsel inte besöka den skola de avtalat med. VT ingår i ett nätverk med skolor i Gävleborg. Kärnämnen har inte besökt en annan skola. Information kring elever över 18 hanteras så att elever får information och väljer själva om vårdnadshavare skall kallas. VT kallar alltid vårdnadshavare pga. elevernas mognadsnivå. Personalen känner sig inte tillräckligt trygga för att genomföra energiinventering. Den personal som inte känner sig trygga att genomföra energiinventering kan få hjälp av verksamhetens autismkonsulent. Kärnämneslärarna har kontaktat flera skolor i närliggande kommuner och intresse finns från Falun och Borlänge att ingå i någon form av nätverk med besök hos varandra. Deras personalsituation har dock lett till att de vill att vi skall starta den processen HT 14. Det finns inget nätverk för lärare på de nationella programmen. Efter föreläsning om energiinventering har detta inte varit uppe till diskussion vilket leder till att det inte blivit förankrat och inte genomfört med eleverna. Vi behöver generellt bli bättre på att diskutera och analysera de föreläsningar och fortbildningar vi deltar i. 3. Normer och värden På gymnasiesärskolan har vi inte haft något fall där vi behövt agera enligt plan mot kränkande behandling. Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i skolan. SG Gysär 12 3,2 3,9 7

Datum Sidan 8(21) 13 3,4 3,7 14 3,2 3,7 Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater. SG Gysär 12 3,4 3,5 13 3,5 3,7 14 3,5 3,7 De vuxna på skolan agerar alltid när någon behandlas illa. SG Gysär 12 2,9 3,7 13 2,8 3,4 14 2,9 3,5 Jag trivs i skolan. SG Gysär 12 3,2 3,8 13 3,5 3,7 14 3,4 3,7 Vårt förbyggande arbete minimerar antalet kränkningar inom elevgruppen. Vi har genom information till programmen nära i byggnaden förbyggt mot kränkningar från andra elever. Webbverktyget Plan för skolan har varit ett stort stöd när det gäller att ta fram Gymnasiesärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verktyget säkrar att alla områden blir belysta, det ger information och förtydligar uppdraget. Detta tillsammans med diskussioner, har gjort att personalens kunskaper ökat högst avsevärt. Även här har processarbetet påverkat resultatet. Processen för likabehandlingsarbetet är definierad och som personal är man 8

Datum Sidan 9(21) medveten om sitt ansvar, detta inte minst tack vare att processmodellen även gör att kraven i styrdokumenten lyfts fram. Att skolan har ett konferensschema som är kopplat till den lokala arbetsplanen gör att likabehandlingsarbetet hålls vid liv. Av elevenkäten liksom av rektors programvisa uppföljningar framgår tydligt att eleverna känner sig trygga och trivs på Gymnasiesärskolan. Från år 2010 syns en uppåtgående trend. En förklaring kan vara att fokus på detta läggs på såväl utvecklingssamtal som klassråd och elevråd. Ovan har också resultat för ett antal områden redovisats, vilka samtliga torde kunna stödja elevernas upplevelse av trivsel och trygghet. När Gymnasiesärskolan tog på sig uppdraget med Mackeriet uttalades det klart att de pengar, som kom in, skulle användas till att sätta guldkant på verksamheten. Dessa pengar gör det möjligt att servera enkel frukost till eleverna på förmiddagsrasten, att göra en del resor, att arrangera studentbal och andra trevliga aktiviteter, som givetvis påverkar trivseln. Eleverna på grannprogrammen på Bessemerskolan har fått information om vilken elevgrupp som går på Gymnasiesärskolan och om synlig problematik som utåtagerande elever, tics mm. Detta bidra till en ökad förståelse, även om det tacksamt kan konstateras att Gymnasiesärskolans elever hittills aldrig utsatts för kränkningar av elever på andra program. Hela personalens positiva, problemlösande och stödjande attityd och engagemang är givetvis också en förklaring, kanske den allra viktigaste. Skolan har inför kommande läsår upprättat en ny plan. Se bilaga 2. Plan mot diskriminerande och kränkande behandling 14/15 Av den framgår vilket fokus skolan kommer att ha och vilka åtgärder som kommer att vidtas främjande och förebyggande. 4. Kunskaper Våren 2014 har rättsäkerheten för elever med annat modersmål stärkts. Processen för tillhandahållande av modersmålsundervisning är framtagen till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. Vi har inte tagit fram någon process för modersmålsundervisningen. 9

Datum Sidan 10(21) Vi använder de rutiner som finns för modersmålsundervisning i grundskolan och de elever som är aktuella för modersmålsundervisning har det i samarbete med IM. Våren 2014 har Gymnasiesärskolan förbättrat kommunikationsstödet för eleverna. All personal som har behov har fått grundläggande information om Boardmaker Personal som har utryckt behov har fått grundläggande information om programmet. Inventeringen av vilka elever som har behov av programmet har varit ofullständig. För att målet helt skall uppfyllas behövs det en licens för hela gymnasiesärskolan alternativt fler skivor med programvara. Våren 2014 ser eleverna ett större sammanhang och meningsfullhet i sina studier. Alla elever i åk 1 har deltagit i minst ett projektarbete. (bistånd) 10

Datum Sidan 11(21) Alla elever på skolan har under året samlat pantburkar där pengarna för panten har gått till vårt biståndsprojekt (SOS barnby i Boaur i Central afrikanska republiken). En elev i IV1 har haft ansvaret för att panta burkar och sedan skriva på anslagstavlan hur mycket pengar som har inkommit. Ett UF- företag har haft försäljning av skänkta saker från Indien, de pengarna går till ett bistånd i Indien. För att biståndsprojekt skall kunna genomföras bör de finnas med i den lokala arbetsplanen så att alla på skolan känner sig delaktiga. Skoljoggen bör upptas igen som ett led i biståndsprojektarbeten. Våren 2014 har Gymnasiesärskolan stärkt sitt arbete med APU för att förbättra elevernas möjlighet till sysselsättning efter avslutad skolgång. APU-processen förfinats så att: o Beslutsfattandet om arbetsplatsförlagda delar av utbildningen finns med i processdokumentet och som ett uppdrag för den processansvarige. o Det framgår att kontakt ska tas m AF inför APU under vårterminen fjärde året om det kan leda till anställning. Det framgår i processen att mentor skall kontakta AF ang. ev. anställning efter APU. Det finns dokumenterat från flertal program vilka kurser som delvis är APU. 11

Datum Sidan 12(21) Alla lärare i karaktärsämnen behöver medvetandegöras att det skall beslutas vilka delar i kurser som skall genomföras på APU. Våren 2014 har Gymnasiesärskolan påbörjat ett UF-arbete Ett företag har varit med på UF-mässan. Vi hade 3 företag med på UF-mässan på Läkerol arena. De elever som inte aktivt jobbat i UF-företag var på besök på mässa. Lena Holm blev på mässan utsedd till bäst UF-lärare inom Gävleborgs län. Eleverna har under året jobbat aktivt för att få igång sina företag med hjälp och stöd av 3UF-ansvariga lärarna på skolan. Eleverna har förutom UF-mässan sålt sina produkter på Högbo julmässa, på restaurangskolan på Bessemerskolan, eleverna har sålt produkter vid Coop, det har producerats och sålts ekoligiskt hundgodis till Jennys hund & katt, vi har producerat och levererat ljus till UNITIS i Ljusdal samt sålt till personal på Bessemerskolan. Våren 2014 har Gymnasiesärskolan utvecklat sitt arbete för att stödja yrkesträningens och verksamhetsträningens elever i vuxenlivet. Avgångseleverna har en receptportfolio som de är förtrogna med. Avgångseleverna har en portfolio som de är förtrogna med. Lärarna på verksamhetsträningen har under elevernas skoltid successivt byggt upp deras portfolie. I hemkunskapen har de recept på både bakverk och maträtter i sin receptportfolie. Övriga saker som kan vara bra att ha med sig i vuxenlivet är t.ex. bädda sängen, dammsuga rummet, tömma 12

Datum Sidan 13(21) papperskorgar etc. Dessa saker har eleverna fått bildscheman på i sin portfolie. I år är det första året som våra elever får med sig sina portfolie hem när de slutar skolan. I de olika ämnena har lärarna lagt ned ett stort jobb på att utforma varje enskild elevs portfolie. Detta är en bra arbetsmetod som skall fortsätta att jobbas med på vår skola. Våren 2014 har verksamhetsträningens elevers möjlighet till självständighet stärkts. Alla lärare på verksamhetsträningen vet vad uppgiftsanalys går ut på och har använt metoden minst två gånger under året. Alla lärare på verksamhetsträningen vet vad uppgiftsanalys går ut på. Under året har analyser av alla lärare utförts vid minst 2 tillfällen under läsåret. Lärarna bör prioritera tid att sitta ned och delge varandra om de gjorda analyserna. Arbetsbeskrivningar bör upprättas vid varje gjord analys. 13

Datum Sidan 14(21) 5. Ansvar och inflytande Våren 2014 har elevinflytandet på Gymnasiesärskolan stärkts ytterligare. Elevinflytande och LPP/IUP-processerna förfinats så att elevinflytandet över planeringen av undervisningen stärkts. Klassråden i samtal kring de båda processerna anser att de har ett inflytande över planeringen av undervisningen. Eleverna kan påverka vissa delar i undervisningen i relation till deras förmåga. Samtal kring processerna är inte inlagt i mallen för klassrådsprotokoll. Det finns givna moment i de olika ämnena som vi ska jobba med. Eleverna har möjlighet att komma med förslag och synpunkter på planeringen. T ex kan eleverna välja litteratur, men inte när på året den skall läsas. De väljer egna områden som de sedan skall redovisa etc. För eleverna på VT kan inflytande se ut som så att eleverna kan få välja vilken av två uppgifter de vill göra före den andra, välja vilken uppgift de vill göra. Samtal kring processerna behöver läggas in i mallen för klassrådsprotokoll. 6. Utbildningsval arbete och samhällsliv Våren 2014 har Gymnasiesärskolan förbättrat sitt mottagande av nya elever. Överlämnandeprocessen förfinats så att den via ett eget spår inkluderar eleverna från Träningskolan. Överlämnandeprocessen förfinats så att den inkluderar även från andra kommuner. Överlämnandeprocessen förfinats så att den inkluderar även elever som flyttar till andra kommuner. 14

Datum Sidan 15(21) Överlämnandeprocessen är förfinad så ett Eget spår som inkluderar elever från träningsskolan är inlagt. Överlämning av elever från och till andra kommuner har inte förfinats i processen. Tid att förfina och förankra processen har varit knapp då rektor har prioriterat andra uppgifter. 7. och betyg Gymnasiesärskolan hade inget mål under rubriken. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Våren 2014 har Gymnasiesärskolan stärkt sitt kompetensutvecklingsarbete för att främja elevernas måluppfyllelse. 15

Datum Sidan 16(21) Kompetensutvecklingsprocessen är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. I det ingår en systematisk uppföljning av den tid som avsätts för kompetensutveckling. Kompetensutvecklingsprocessen är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. Vi har haft en ½ dag med autismkonsulent, Marie-Louise Franke om hur vi kan arbeta med kartläggning/energiinventering av elever. Genom att delta i en dag i Stockholm med betyg & bedömning för den nya Gymnasiesärskolan och har personalen förbättrat sina kunskaper för betygssättning. Det har getts möjlighet att besöka närliggande gymnasiesärskolor auskultation. Våren 2014 är personalen förtrogna med styrdokumenten för Gymnasiesärskolan, i synnerhet de nya som kommer. Nuvarande timplanerna varit föremål för översyn med koppling till nya timplaner. Översyn med koppling till nya timplaner har genomförts. Verksamheten arbetar med de nya kursplanerna parallellt med de gamla. 16

Datum Sidan 17(21) De elever som går på nya gymnasieskolans timplaner (år 1) går till största del under de nya styrdokumenten i egna grupper. Utifrån gruppstorlek samläser elever vissa karaktärsämnen trots olika kursplaner. Våren 2014 är personalen förtrogna med anmälan till Individ och Familjeomsorgen Processen för anmälan till socialtjänsten är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. Processen för anmälan till Individ och familjeomsorg är inte definierad. Verksamheten använder Kunskapsförvaltningens rutiner för anmälan till Individ och Familjeomsorgen Våren 2014 är gymnasiesärskolans personal förtrogna med Sandvikens kommuns nya personalpolitiska program. Det personalpolitiska programmet varit föremål för diskussion på APT vid minst tre tillfällen. 1. Genomgång av programmet, diskussion om konsekvenser i verksamheten 2. Beslut om ev. förändringar i rutiner och/eller processer utifrån programmet. 3. Uppföljning av förändringar. Det personalpolitiska programmet har varit föremål för diskussioner på APT vid minst tre tillfällen. Verksamheten har genomfört en studiecirkel om Den goda arbetsplatsen under läsåret. 17

Datum Sidan 18(21) Utifrån kommunens personalpolitiska program har vi arbetat med den vision som är att vi trivs på arbetsplatsen och känner arbetsglädje. Vi har genomfört en studiecirkel om Den goda arbetsplatsen vid sju tillfällen under läsåret. Utvecklingssamtal och lönesamtal har genomförts med alla medarbetare under året. Vi har arbetat kontinuerligt med förfiningar av våra beslutade processer. Rektor har varit ute på lektionsbesök och gett feedback för fortsatt arbete. Vi arbetar med arbetsmiljön regelbundet och rapporterar de fel som upptäcks omgående till skyddsombud och vidare till vaktmästare och rektor. Likabehandlingsarbete har varit uppe i arbetsgruppen, ½ dag, med stöd av inbjudna föreläsare, Madeleine Järpenstråle och Kajsa Hedström. Våren 2014 är arbetsmiljöprocessen förfinad. Det framgår när och hur eleverna får brandutbildning. Brandlarmsorganisationen är uppdaterad. Krisplanen synkad mot förvaltningens krisplan och ingår i arbetsmiljöprocessen. Elevernas brandutbildning finns i årsplanen. Brandlarmsorganisationen är uppdaterad och finns i verksamhetens krisplan. 18

Datum Sidan 19(21) Krisplanen finns som ett eget dokument och är ett komplement till arbetsmiljöprocessen. Våren 2014 har Gymnasiesärskolan stärkt eller behållit sitt resultat från enkäten om arbetsmiljö Personalen har deltagit i en halv dags föreläsning av Peter Sjöberg. Personalen har deltagit i handled studiecirkel Den Goda arbetsplatsen med skyddsombudet och rektor Personalen en gång i månaden deltar i pedagogiska diskussioner runt ett värdeord. Personalen på korttidsverksamheten har haft fritidsmöte med personliga assistenter två gånger per termin. Vi har haft en föreläsning med Peter Sjöberg i början av terminen. Vi har genomfört en studiecirkel om Den goda arbetsplatsen vid sju tillfällen under läsåret. Vi har haft samtal omkring värdeord. Personalen på korttidsverksamheten har haft samtal med personliga assistenter vid 2 ggr/termin. Tidsplanering för aktiviteter som t ex Den goda arbetsplatsen, pedagogiska värdeord etc. behöver struktureras så inte tiden äts upp av annat. Mötesdisciplinen kan förbättras. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Våren 2014 har Gymnasiesärskolan förbättrat sitt miljöarbete. 19

Datum Sidan 20(21) Miljöarbetsprocessen är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa Målen för Grön Flagg är klargjorda för berörda pedagoger Processen är ej beskriven och kartlagd, Målen för grön flagg är klargjorda för pedagoger. Miljöarbetsprocessen är inte definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa eftersom rektor har prioriterat andra arbetsuppgifter. Grön flagg arbetet pågår och såväl pedagoger som elever är med i arbetet. Kerstin Almén är med i Grön flagg arbetet som politisk representant. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet EKONOMI Gymnasieskolans nyckeltal för personaltäthet ligger i nivå med jämförbara kommuner Andelen studieavbrott och programbyten inom gymnasieskolan och Centrum för vuxnas lärande har minskat med närmast föregående mätning. Våren 2014 har Gymnasiesärskolan förbättrat sin ekonomiska medvetenhet. Varje program har en egen budget. Läromedelskontot har börjat delats upp, men är inte känt för alla undervisande lärare. Egen budget för programmen är gjord men är inte tydlig och implementerad för personalen. 20

Datum Sidan 21(21) Budget måste göras tydlig och diskuteras i personalgruppen för allas delaktighet. Budgeten ska följas upp på varje APT, det har inte skett. God kunskap om ekonomin stärker kvalitén i undervisningen Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Gäller under förutsättning att sökta medel erhålls. I maj 2014 har elevernas kunskaper om den engelska kulturen och språket förbättrats. Eleverna arbetat tematiskt med England. Eleverna deltagit i planering och genomförande av en resa till London. Inget tematiskt arbete har gjorts. Ingen planering och resa genomförd. Ansökan avslogs på Kunskapsförvaltningen och gick därför inte vidare till Göranssonska fonderna. Sandviken den 16 juni 2014 Anna-Karin Broström 21