Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom



Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Kapitel 2 Fakta om demens

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Kort information om demens

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Olika demenstillstånd

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Vård av en dement person i hemförhållanden

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Kognitiv svikt efter stroke

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar?

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

Symptomanalys vid demensutredning

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Anamnes vid demensutredning. Ragnar Åstrand 8 mars

Stiftelsen Silviahemmet. Palliativ vårdfilosofi inom demensvården - fokus på bemötande. Silviahemmets vårdfilosofi. Program

Medellivslängden i Sverige har

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik

Bilaga Läkemedelsbehandling

Vårdprogram. Demenssjukdom. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson

Utbildning Huntingtons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Demenssjukdomar. Ove Almkvist

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM. Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län LIVVdag

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil)

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

alzheimer Kunskapsakuten/

Sjukdomar som ger glömska

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Demens före 65 år vad är viktigt att veta?

STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Transkript:

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, avdelningen för Psykiatri och Neurokemi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Program Kognitiva symptom - vad är det? Normalt åldrande Mild kognitiv störning (MCI) Alzheimers sjukdom, kärlorsakad sjukdom, blanddemens, pannlobsdemens, Behandling Riskfaktorer och livsstilsfaktorer

Bakgrund, demenssjukdomar i Sverige ca 140 000 personer de flesta mycket gamla ca 24 000 nyinsjuknar varje år Samhällskostnader 50 miljarder / år Kommunerna står för 85 % av kostnaderna Motsvarar 5.000kr / svensk / år

Förekomst av demenssjukdomar Demens av Alzheimertyp 60-70% Kärlorsakad demens 10-20% Pannlobsdemens 5-10% Övriga demenssjukdomar: blanddemens, demens av Lewybodytyp, demens vid Parkinsons sjukdom med flera

Kognitiva funktioner De tankefunktioner med vilkas hjälp sinnesintryck och minnen hanteras

Kognitiva funktioner och symptom Minnesstörning (episodiskt minne) och nedsatt inlärningsförmåga Nedsatt abstraktionsförmåga (orientering, logiskt tänkande, räkneförmåga) Nedsatt förmåga att tolka synintryck (gnosis, spatial förmåga) Nedsatt språklig förmåga Nedsatt förmåga att planera och organisera (exekutiv förmåga) Mental tröghet och uppmärksamhetsstörning

Pannlob (frontallob) Hjässlob (parietallob) Nacklob Tinninglob (temporallob) Lillhjärnan

Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter (närminnet) Koncentrationsförmågan / uppmärksamheten reduceras Ökad distraherbarhet Minskad simultankapacitet Minskad diskriminativ förmåga (urskilja och pendla mellan 2 stimuli bland många andra)

Lindrig kognitiv störning (mild cognitive impairment; MCI) 10-25% har utvecklat demens efter 1 år Frisk - normalt åldrande MCI Demens k o g n i t i v t k o n t i n u u m

Vad är onormalt kognitivt åldrande? Kognitiv nedsättning av en sådan grad att den påverkar yrkesmässig och social kompetens

Förloppet vid Alzheimers sjukdom Kognitiv förmåga Förlopp

Hjärnförändringar vid Hjärnförändringar vid Alzheimer s sjukdom Alzheimers sjukdom Neurofibrillhärvor Neuron- och synapsundergång Senila plack β-amyloid Illustration Blennow

Förändringar i hjärnan vid Alzheimers demens Senila plack mellan hjärncellerna Neurofibrillära nystan inne i nervcellerna Störningar av neurotransmittorer såsom acetylkolin, glutamat, dopamin, serotonin och noradrenalin Hjärncellsdöd / atrofi Tecken på inflammatorisk reaktion Förändringar av blodflöde och sockermetabolism

Utveckling av Alzheimers sjukdom Grad av problem Humör Kognitiva funktioner ADL Beteende Motorik Helt frisk Utveckling över tid Mycket sjuk

Utredning av demenssjukdomar (basal utredning) Information från patient och anhöriga Klinisk undersökning inklusive psykiatriskt och neurologiskt status Basal kognitiv screening, exempelvis MMSE Provtagning samt EKG Skiktröntgen (CT)

Utvidgad utredning Neuropsykologisk utredning Magnetröntgen (MRI) Spinalpunktion (LP) Ibland hjärnblodflödesmätning (SPECT) Ibland EEG Ibland funktionsbedömning av arbetsterapeut Sjukgymnastisk bedömning Bedömning av logoped

Hippocampus

Läkemedel som verkar primärt på signalsubstansnivå vid AD Acety Acetylkolinesterashämmare Rivastigmin (Exelon ) Galantamin (Reminyl ) Donepezil (Aricept ) NMDA-receptorantagonist Memantin (Ebixa

Vaskulär demens Exempel på orsaker: Storkärlsdemens ( infarkter ) Småkärlsdemens ( subkortikal vitsubstansdemens ) Hemorrhagisk demens ( subduralhematom, subarachnoidalblödning och intracerebrala blödningar )

Vaskulär demens - symtom Plötslig debut, ibland smygande Ofta vaskulära riskfaktorer Ofta varierande symtombild över tiden Gångstörning Exekutiva svårigheter Lindrig minnestörning Personlighetsförändringar Förlångsamning

Hjärnans kärlsystem

Alzheimer och kärlsjukdom k ett spektrumtillstånd Ren Alzheimer Blandform Småkärlssjukdom alzheimer förändringar vaskulära förändringar Wallin 2007

Frontotemporal degeneration Frontotemporal demens (FTD) En bilateral och vanligen symmetrisk degeneration av prefrontal och främre temporallobsbarken Semantisk demens Atrofi av båda temporallobsspetsarna Progressiv afasi Degeneration av området kring fissura Sylvi

Pannlobsdemens (frontotemporal demens) Smygande debut Bristande social förmåga Förändrat personligt uppträdande Emotionell avtrubbning Bortfall av sjukdomsinsikt Beteendestörningar Språkstörningar

Pannlobsdemens orsaker? Genetik Kromosom 3 Kromosom 17 Mer?

Behandling frontallobsdemens Omvårdnad Farmakologiskt, endast symtomatisk behandling

Riskfaktorer för Alzheimersdemens Hög ålder, kvinnligt kön Genetiska kromosom 1, 14 och 21 Familjär förekomst ApoE, allel ε4 Låg utbildning Huvudskada Högt och även lågt blodtryck

Riskfaktorer för vaskulär demens Högt blodtryck Sockersjuka Ischemisk hjärtsjukdom Rökning Höga kolesterolvärden Hjärtsvikt Koronar by pass operation Större kirurgiska ingrepp

Friskfaktorer - ett ämne för forskning Fysisk träning förbättrad kognitiv förmåga hos friska äldre Träning av minne och mental hastighet mindre tydlig nedgång av kognitiv förmåga hos friska äldre Delta i intellektuellt och socialt stimulerande aktiviteter kan ge minskad risk för Alzheimers sjukdom