Likabehandlingsplan Magelungen Västerås reviderad 2014

Likabehandlingsplan Magelungen Västerås reviderad 2014 Michael Kastell, enhetschef Anneli Kristensen, rektor

INNEHÅLL Inledning... 3 Skollagen 6 kap.... 3 Mål att sträva mot... 3 Riktlinjer... 3 Kartläggning /metod... 4 definitioner... 4 Kränkande behandling är:... 4 Förbudet mot kränkande behandling innebär att:... 5 Vad kan/ska personalen göra:... 5 Vad kan/ska eleverna göra:... 5 Tecken för tidig upptäckt:... 5 Magelungens Rutiner för tidig upptäckt... 6 Magelungen Västerås arbetar aktivt för :... 6 Förebyggande åtgärder... 7 Vi-Möten... 7 Morgonsamling... 7 Veckoavslutningssamling... 7 SEFT... 7 ART (aggressive replacement training)... 8 exempel på Skolteman... 8 skolans utvecklingsmål... 9 Uppföljning och utvärdering... 9 Rutiner för incidenter... 9 Omedelbara åtgärder vid incident... 9 Uppföljning... 10 Ansvar... 10 Sammanfattning av förra året... 10 Analys... 11 2

INLEDNING SKOLLAGEN 6 KAP. ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ATT HUVUDMANNEN ÄR SKYLDIG ATT SET TILL ATT VARJE SKOLA: Har ett målinriktat arbete Förebygger och förhindrar kränkande behandling Har en aktiv plan mot kränkande behandling MÅL ATT STRÄVA MOT Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. RIKTLINJER Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 3

KARTLÄGGNING /METOD Magelungens skolor vänder sig framförallt till elever med behov av en individuellt anpassad skola vilket kan ske i kombination med ett kvalificerat behandlingsarbete. För att kunna erbjuda bästa möjliga skolstöd för dessa ungdomar arbetar vi i utvecklingsteam runt varje ungdom, bestående av en mentor, en samordnare(ungdomsbehandlare) samt ev. familjebehandlare. Utifrån det upplägget finns det flera olika kompetenser som arbetar med eleven runt likabehandlingsfrågor. Vår skola tar kraftigt avstånd från alla former av diskriminering, våld, hot om våld eller annan kränkande behandling. Som kartläggningsmetod har vi först använt oss av enkäter där elever och vårdnadshavare svarat på hur väl de känner till vår likabehandlingsplan, hur väl vi lever upp till den och hur trygga elever och vårdnadshavare är med skolan. Det visade sig att de kände till att planen fanns, ungefärligt innehåll och de kände sig trygga. För att ytterligare förankra planen hos eleverna har de inom ramen för SEFT jobbat med begreppen inom lagen och omvandlat dessa ord till konkreta förslag på åtgärder och handlingar som vi har valt att redovisa som vår reviderade plan. Vad är diskriminering? DEFINITIONER Det finns 7 diskrimineringspunkter. Diskriminering innebär att jag blivit kränkt utifrån någon av följande punkter: Sexuell läggning Etnisk tillhörighet Religion Funktionshinder/nedsättning Ålder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck KRÄNKANDE BEHANDLING ÄR: Att säga kränkande saker, någon blir illa behandlad, en eller flera saker någon säger eller gör, upprepade tillfällen, kränka någon genom: Ord Fysiskt våld, puttar och slag Blickar Bilder, sms, facebook eller andra sociala medier Utfrysning 4

FÖRBUDET MOT KRÄNKANDE BEHANDLING INNEBÄR ATT: Ansvariga inom verksamheten (lärare och övrig personal) skall uppträda mot eleverna så de inte upplever sig kränkta. Elever ska uppträda mot varandra så ingen känner sig illa behandlad. Det är eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. VAD KAN/SKA PERSONALEN GÖRA: Personalen kan förebygga genom att prata om kränkande behandling och mobbing och hur vi ska vara mot varandra på Magelungen på SEFT, Vi-möten, skolsamtal. Personalen ska vara nyfikna och föregå med gott exempel mot varandra. Om det ändå händer: Prata med de som är inblandade. Lyssna på alla Vara tydlig med att det inte är ok Prata med andra runt omkring, som kanske sett eller vet något. Hålla koll på situationen och följa upp, fråga igen vid senare tillfälle. Om det behövs, kalla till ett större möte med de som är inblandade och kanske föräldrar. VAD KAN/SKA ELEVERNA GÖRA: Jag kan föregå med gott exempel genom att lyssna på andra och respektera att vi är olika. Jag kan säga schyssta saker till andra, vara snäll mot andra och bjuda in. Bjuda in kan betyda olika saker: hälsa på varandra, att fråga om någon vill vara med mm. Om det ändå händer: Jag kan prata med personen och se om man kan hjälpa till, vara en BRA kompis. Jag kan prata med en vuxen, ta hjälp. Jag kan försöka säga ifrån på ett schysst sätt om jag tycker att någon beter sig illa mot någon annan. Hur märker man att någon mår bra? TECKEN FÖR TIDIG UPPTÄCKT: Det är olika från person till person. Personen vill delta, till exempel vara med på lektioner, delta i olika aktiviteter. Bättre ork. Personen skrattar och ler. 5

Andra uppfattar dem som mer positiva. Andra kan se det på blicken, mer vaken, glad. Personen blir mer produktiv, får saker gjort. Mer social. Jag uppfylls av positiva tankar som gör att jag blir mer fokuserad. Hur märker man att någon inte mår bra? Det är olika från person till person. Personen får mindre gjort. Någon blir lättare arg eller ledsen. Personen är annorlunda mot hur den brukar vara. Personen är känsligare för motgångar och stress. Någon är tyst mycket, kan dra sig undan. Personen är låtsasglad. MAGELUNGENS RUTINER FÖR TIDIG UPPTÄCKT Att vår arbetsmiljö och pedagogik är utformad så att ett arbete för demokratiska värderingar och mot kränkningar och diskriminering kontinuerligt sker i alla aktiviteter samt alltid stå för respektfulla värderingar och en värdegrund som är salutogen och systemisk med lösningsfokus. Att skolans alla elever alltid bemöts på ett respektfullt sätt av såväl personal som andra elever och känna sig sedda, bekräftade och trygga. Att vi har ett sådant tillitsfullt klimat att eleverna vågar lyfta eventuella bekymmer även i de fall vi inte känner till dem. Att ungdomarna ska förstå sitt eget ansvar gentemot varandra och den miljö de vistas i. Att alla skall vara delaktiga i och välbekanta med likabehandlingsplanens innehåll och innebörd. Att personalen alltid skall finnas tillhands där ungdomarna är. Alla ungdomar har ett individuellt samtal med sin skolstödjare varannan vecka. Vid misstanke om att någon är utsatt undersöker vi genom att fråga eleverna hur det är och höra båda sidor samt dokumenterar händelsen. MAGELUNGEN VÄSTERÅS ARBETAR AKTIVT FÖR : Att vår arbetsmiljö och pedagogik skall vara utformad så att ett arbete för demokratiska värderingar och mot kränkningar och diskriminering kontinuerligt sker i alla aktiviteter. Att inga kränkningar i någon form skall förekomma på vår skola. Att skolans alla elever alltid skall bemötas på ett respektfullt sätt av såväl personal som andra elever. Att alla skall känna sig respekterade för den de är. 6

Att vi har ett sådant tillitsfullt klimat att eleverna vågar lyfta eventuella bekymmer även i de fall vi inte känner till dem. Att ungdomarna ska förstå sitt eget ansvar gentemot varandra och den miljö de vistas i. Att alla skall vara delaktiga i och välbekanta med likabehandlingsplanens innehåll och innebörd. Att personalen alltid skall finnas tillhands där ungdomarna är. Att alla elever varje dag skall känna sig trygga, sedda och personligt bekräftade som individer i vår skola. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER VI-MÖTEN Var fjortonde dag har vi ett möte som syftar till att skapa en Vi-känsla.. Vid behov av ordningsregler så hjälper ungdomarna till att formulera dem. Vi-mötena är också ett forum för ungdomarna att framföra önskemål gällande förändringar eller aktiviteter i verksamheten. Samtidigt är dessa Vi-möten en träning i demokratiskt förhållningssätt och mötesteknik. Dessa möten protokollförs. MORGONSAMLING Varje morgon samlas elever och pedagogerna för att gå igenom dagen och se över såväl gruppens planering som individuell. Dessutom äter personal och ungdomar frukost tillsammans vilket ger möjlighet att bjuda varje elev ett personligt möte. VECKOAVSLUTNINGSSAMLING Varje fredag samlas ungdomar och personal och reflekterar över veckan som gått med fokus på att lyfta det som varit bra, både individuellt och på gruppnivå, och på viket sätt alla bidragit till detta. Det är också en möjlighet att ta upp saker man är mindre nöjd med och sätta mål inför nästa vecka samt ge information om kommande vecka. SEFT Ett pedagogiskt program för social och emotionellt färdighetsträning samt ökad förmåga till självkännedom. SEFT skall genomsyra alla delar av verksamhetens strukturer. En gång i veckan erbjuds eleverna SEFT-lektioner där man jobbar utifrån olika teman direkt kopplade till den tematiska undervisningen. Tanken är att eleverna ska träna på att: öka sin förmåga till självreflektion. öka sin förståelse för andra. kunna fatta personliga beslut. 7

kunna hantera/identifiera egna känslor. kunna hantera/identifiera andras känslor (empati). kunna hantera stress. kommunicera med ord och handling. öka/minska förmågan till självhävdande. ta ansvar. fungera i grupp. hantera konfliktlösning. ART (AGGRESSIVE REPLACEMENT TRAINING) ART är ett pedagogiskt program som ger möjlighet att träna på ilskekontroll, sociala färdigheter, etik och moral. Vi har utbildade ART-instruktörer och grupp startas vid behov. EXEMPEL PÅ SKOLTEMAN Inför valet Genom undervisning, studiebesök, filmer och diskussioner informera om och göra eleverna delaktiga i hur ett val går till, hur vårt politiska system ser ut, vilka partier som finns och deras ideologier samt våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter. (SO, svenska, engelska) Vem är jag? Vem är du? Identitet både nationell, kulturell, religiös, familj, grupp och individuell belyses genom undervisning m.m. kring historiska händelser, samhällsförändringar, levnadsvillkor, uppfinningar, konflikter m.m. (SO, engelska, svenska, NO, bild, musik) Gott och ont Genom undervisning, filmer och diskussioner kring historiska händelser, samhällsförändringar, levnadsvillkor, uppfinningar, konflikter m.m. där människans handlingar, religion, krig m.m. kopplas samman med etiska dilemman. (SO, svenska, engelska, bild, musik) Sex och samlevnad Genom undervisning, studiebesök, filmer och diskussioner informera och resonera kring sex, sexuell läggning, kön, identitet och de lagar och regler som gäller både i vårt land och i andra delar av världen. (SO, NO, svenska, engelska) 8

SKOLANS UTVECKLINGSMÅL Att fortsätta öka elevernas och vårdnadshavarnas kunskap om likabehandlingsplanen mening och innehåll då gruppens sammansättning ändras och växer. Att fortsätta involvera eleverna i utformandet av nästa likabehandlingsplan så att även alla nya elever blir delaktiga. Att vidareutveckla inkludering av likabehandling i teman genom att tydliggöra för elever och vårdnadshavare hur detta görs och motiven bakom. Att öka elevernas kunskap om olika diagnoser och beteenden så att förståelse och tolerans kvarstår i gruppen när den växer. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Arbetet med likabehandling kommer att följas upp kontinuerligt tillsammans med eleverna på våra Vi-möten. (ansvarig skolstöd) Hur man uppfattar förekomsten kränkningar och diskriminering på Magelungen kommer att följas upp tillsammans med elev som en del av skolsamtal. (ansvarig skolstöd) Likabehandling har en egen punkt vid föräldrarmöten samt utvecklingssamtal. (ansvarig rektor och lärare) Vid grövre förseelse skrivs en incidentrapport. Dessa rapporter blir en del av underlaget till utvärdering och utveckling både för vår verksamhet och för Magelungen som helhet. (ansvarig är rektor) Utvärdering kommer att ske till sommaren via de enkäter vi genomför under vårterminen. (ansvarig är rektor) RUTINER FÖR INCIDENTER All personal som ser eller misstänker att någon utsatts för diskriminering eller kränkande behandling är skyldig att ingripa och stoppa den akuta situationen. Detta gäller handlingar mellan ungdomar såväl som mellan personal och ungdom. Såvida det inte är en mindre incident som kan lösas på plats skall den personen som upptäckt handlingen omedelbart underrätta rektor. Rektor ansvarar sedan för att lämpliga åtgärder sätts in. OMEDELBARA ÅTGÄRDER VID INCIDENT Stoppa den akuta situationen. I de fall ingen personal är närvarande och man får reda på händelsen i efterskott ska personal ta tag i detta med båda parter och höra deras versioner. Personalen som var närvarande vid incidenten går undan och talar med de inblandade om vad som hänt, tar reda på om det finns fler inblandade och försöker reda ut på vilket sätt alla bidrog till den uppkomna situationen. Antingen 9

kan man lösa situationen redan här eller så bestämmer man att man behöver ha ett speciellt möte för att lösa dessa frågor. Beroende på problemets allvar, vilka som är inblandade och var incidenten skett gör enhetschef i samråd med övrig personal en bedömning av vilken personal som ska delta i mötet och om det krävs att föräldrarna ska tillkallas eller endast underrättas. Bedömning görs av rektor. Utifrån mötet bestäms om och i så fall hur man ska gå vidare. Kanske behövs det fler träffar eller så arbetar samordnarna vidare med problemet i individuella samtal. Kanske behövs det ett arbete där familjen bör vara delaktig och familjeterapeuten skall kopplas in. Grövre incidenter (t.ex. misshandel, olaga hot) kan föranleda en polisanmälan från rektor och att en kontakt med socialtjänsten tas. Incidentrapport skrivs alltid vid grövre incidenter som en del i vårt förebyggande arbete. Gäller situationen personal som kränkt en elev deltar alltid rektor och/eller enhetschef. Bedömning görs om arbetsrättsliga åtgärder bör vidtas. UPPFÖLJNING Händelsen följs upp enskilt med ungdomarna av deras samordnare och/eller mentor för att se om problemet upphört eller fortfarande pågår. Upplever vi att det finns ett allmänintresse av att ta upp problematiken med ungdomsgruppen kommer det att lyftas på ett VI-möte. Föranleder händelsen att vi behöver se över våra rutiner kommer detta ske så snart som möjligt på en personalkonferens. ANSVAR Samtal med ungdomarna och uppföljning av händelsen ansvaras i första hand av samordnare och mentor. I de fall familjen behöver vara delaktig för att nå en lösning på problemet är familjebehandlaren ansvarig. Rektor beslutar om ev. disciplinära åtgärder som skall vidtas. SAMMANFATTNING AV FÖRRA ÅRET Förra årets plan gicks igenom vid APT och VI-möte. Eleverna fick även titta igenom ordningsreglerna och se om de ville lägga till eller ta bort något. Detta fick sedan förankras hos vårdnadshavare. Det som lades till var att man inte skulle få ta med kaffekoppar in i skolan. Personalen har vid flera APT fått ge sin syn på hur vi lever upp till våra tankar och avsikter att skapa en gynnsam och trivsam miljö. Fokus på grupprocesser ligger i SEFT och på individ i samtal där eleverna fått ge sin syn på planen. Även på medarbetarsamtalen har frågor tagits upp. Eleverna har fyllt i enkät om trygghet, kränkande behandling samt trivsel i skolan. 10

Eleverna har jobbat aktivt och jobbar fortsatt med begrepp och åtgärder inom likabehandlingsplanen som redovisas i planen. Utvärderingen av årets plan ska sammanställas senast 2015-06-19 och utföras genom att alla ska få svara på en enkät anonymt om trivsel och kränkande behandling och att prata om detta på VI-möten, SEFT och i skolsamtal. Arbetet som de gjort i SEFT ska också ses över om något behöver revideras. Vi har inte haft några rapporterade incidenter under året som varit av kränkande karaktär. ANALYS Utifrån enkätsvar, skolsamtal, SEFT och Vi-möten framkommer att eleverna känner sig trygga i skolan. Vårdnadshavare upplever också stor trygghet och lättnad över att deras barn kan gå till skolan utan oro. Det som framkommit är dock att vissa begrepp behövdes belysas vilket har gjorts både på VI-möten, i skolsamtal och framförallt i SEFT. Att genom förankring hos eleverna och verkligen göra planen till deras eget levande dokument (ingen klyscha) tänker vi lägger grund för en skola som också lever upp till planen. En tolerans för olikheter men också likheter behövs i ett sammanhang med många unga som har tidigare negativa skolerfarenheter ofta orsakade av egna svårigheter och beteenden. Eleverna har visat att de har förmågor att diskutera värdegrund och värderingar öppet inom deras grupp vilket visar på ett klimat som är tillåtande. Vårt lilla sammanhang med god personaltäthet skapar också en tillitsfull stämning och minskar vi och dem -tankar. Vi kan bli ännu bättre på att fördela oss mellan de olika rummen på rasterna så att alla har tillgång till en vuxen samtidigt måste vi respektera de som vill sitta i lugn och ro för att kanske höra sin egen musik eller läsa bok. Vi jobbar aktivt med gruppens växande och hur sammansättningen ändras från år till år både i undervisningen, matsituationer, raster och andra tider. Det sker både genom enskilda samtal, involverande av föräldrar och i generella diskussioner. Det kan bli svårare ju fler elever och personal vi blir att behålla den lilla gruppens kärnkänsla vilket vi är medvetna om och får vara vaksamma kring. När gruppen växer tillkommer också nya diagnoser och beteenden som väckt nyfikenhet och frågor hos en del elever. Under året som gått valde eleverna att inte ändra alltför många trivselregler, så förutom hur vi är mot varandra samt de datorregler vi har så las bara ett förbud mot kaffekoppar i skolan till. Detta enligt önskemål av eleverna som inte gillade doften. Detta respekterades vilket också bekräftades och uppskattades av eleverna. Det förbud vi hade mot sociala medier respekterades av eleverna vilket gjorde att vi inför detta läsår provar att ha dessa oblockerade i nätverket så länge det fungerar. Så länge vi kan ha dialoger kring hur vi ska ha det för att trivas så hoppas vi slippa införa en mängd olika regler. Att vi inte haft några rapporterade incidenter av kränkande karaktär är glädjande och vi har ofta under året som gått glatt oss över den fina grupp vi haft. Föräldrarna har också 11

uttryckt lättnad över att deras barn känner sig trygga och trivs vilket visar sig tydligt i deras deltagande vid jul- och sommaravslut. Vi fortsätter att jobba aktivt med att planen ska vara ngåot mer än riktlinjer på ett papper och genom att föregå med gott exempel, vara nära eleverna och skapa goda relationer kan vi inom Magelungen Västerås fortsätta ha fina, harmoniska grupper. 12