SAMRÅDSHANDLING 1 (19) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 2015-10-05 Antagen Laga kraft DETALJPLAN FÖR Heby torg Heby tätort Heby kommun Normalt planförfarande
2 (19) INNEHÅLL PLANBESKRIVNING... 3 Handlingar... 3 Planprocessen... 3 PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE... 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 4 Översiktsplan... 4 Detaljplan... 4 Miljöbedömning... 5 Riksintresse... 5 PLANDATA... 5 Geografiskt läge... 5 Areal... 5 Markägoförhållanden... 5 Allmän områdes-beskrivning samt landskaps/stadsbild... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 7 Natur och friytor... 7 Bebyggelse... 9 Tillgänglighet... 12 Gator och trafik... 13 Torg... 15 Hälsa och säkerhet... 17 Teknisk försörjning... 17 GENOMFÖRANDEFRÅGOR... 18 ORGANISATORISKA FRÅGOR... 18 Tidplan... 18 Genomförandetid... 18 Huvudmannaskap... 18 Förfarande... 18 Avtal... 18 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR... 18 Fastighetsbildning... 18 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 19
3 (19) PLANBESKRIVNING Handlingar - Plankarta - Planbeskrivning, inklusive genomförandefrågor - Fastighetsförteckning Planprocessen En detaljplan krävs när områden ska bebyggas och när användningen av en fastighet eller ett område avses att förändras. Kommunens planläggning fastslår användning av mark- och vattenområden samt reglerar bebyggelse, gator, parker och friluftsområden. Initiativet till att upprätta en detaljplan kan komma från markägare och exploatörer men även från politiskt håll när frågor som exempelvis ledningsförsörjning, vägdragningar eller byggnationer av allmännyttiga verksamheter kräver en förändrad markanvändning. I en detaljplan är plankartan den juridiskt bindande handlingen som ligger till grund för bygglovsprövning. Den anger bland annat hur bebyggelse ska regleras, vad som ska vara allmän platsmark eller kvartersmark. Planbeskrivningen syftar till att beskriva de förändringar som planen innebär för en plats, samt områdets förutsättningar. Planbeskrivningen är också ett stöd för att underlätta tolkning av plankartan. Kapitlet genomförandefrågor syftar till att säkerställa ett genomförande av detaljplanen. Den tillämpas som stöd vid fastighetsbildning, avtalsskrivning för fördelning av kostnader mellan berörda parter m.m. efter planens antagande. Planuppdrag för detaljplanen för Heby Torg gavs 2006-10-13, planhandlingarna har därför tagits fram enligt ÄPBL. Planen genomförs med normalt planförfarande enligt gamla planprocessen. Processpilen nedan illustrerar vart i planprocessen som den aktuella detaljplanen befinner sig. PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE Sedan mitten av 1990-talet har inga lägenheter i flerbostadshus tillkommit i Heby tätort. Idag bedöms att det finns behov av lägenheter för framför allt mindre hushåll, som kanske i många fall lämnar ett boende i eget hus i bygden. Heby centrum som helhet är under viss omvandling bland annat beroende av strukturella förändringar för handeln i kommunens södra delar. Flera av verksamheterna upplever problem med minskade kundunderlag. Detta skapar
4 (19) behov av förbättrade förutsättningar för handeln i form av dels fler boende dels ändamålsenliga och rätt lokaliserade lokaler. Heby centrum med kyrkan i fonden Planområdets läge med närhet till kommunikationer och service skapar goda förutsättningar för bostäder i en attraktiv och central del av Heby. Syftet med den nya planen är att ge planstöd för till- och nybyggnad av bostäder, utökning av befintligt gruppboende och samlingslokal, utökad möjlighet för verksamheter i byggnaders bottenplan samt ny utformning av torgyta och gaturum. För att uppnå syftet behöver gällande strandskydd om 25 m från Arnebobäcken delvis upphävas. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I gällande Översiktsplan, Kommunplan 2013, för Heby kommun beskrivs Heby tätort som kommunens administrativa centrum. Här finns en stor del av den offentliga servicen. Heby fungerar genom sitt läge i anslutning till två riksvägar samt järnvägen som ett infrastrukturnav, men är genom sitt serviceutbud också en målpunkt i sig. Översiktsplanens riktlinjer för framtida markanvändning anger att det kan behövas bostäder i Heby för att öka underlag för service och kollektivtrafik. Ny bostadsbebyggelse bör förläggas till befintliga planområden inom ortens befintliga struktur. Detaljplanen strider inte mot gällande översiktsplan. Detaljplan För området gäller i huvudsak DP 24 från 1963; genomförandetiden har gått ut. Planen anger bla markanvändningen allmänt ändamål. Bestämmelsen är föråldrad och efter PBL:s införande krävs att markens användning är närmare angiven i detaljplanen. Planen reglerar även delar av området för bostäder och samlingslokal. För området längst västerut i planområdet gäller DP/ä 24/322 från 2010. Planen
5 (19) reglerade prickmark för byggnaden söder i planområdet och ändrade planbestämmelser till bostäder, vård, kontor. Planens genomförandetid har gått ut. För torget och Kyrkvreten 7 väster om torget gäller DP 88 från 1976; genomförandetiden har gått ut. Torget regleras som område för handelsändamål och Kyrkvreten 7 som område för bostads och handelsändamål. Miljöbedömning En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts enligt ÄPBL 5:18 och 6 kap MB. Planen bedöms inte medföra sådana förändringar och påverkan att den fordrar en miljökonsekvensbeskrivning. Planen bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna enligt kap 3 MB, planområdet ingår inte i något av de områden som omnämns i kap 4 MB. Förslagets genomförande bedöms inte heller medföra att de gällande miljökvalitetsnormerna enligt MB kap 5 överskrids. Riksintresse Planområdet innehåller inga riksintressen. PLANDATA Geografiskt läge Areal Markägoförhållanden Planområdet ligger i centrala Heby och omfattar Heby torg med anslutande gaturum och busshållplatser. Planområdets norra gräns löper i Kyrkogatan. I öster angränsar ett område med friliggande bostäder med visst inslag av verksamheter. Miljön kring Arnebobäcken utgör gräns i söder och väster. Väster om torget omfattas befintligt gruppboende och en mindre fastighet med bostäder och handel. Planområdet omfattar knappt 2,2 ha. Planområdet omfattar tomterna 1, 2, 4, 7, 14 inom kvarteret Kyrkvreten samt fastigheterna Heby 1:28, 1:39 (del), 1:69 och 24:1 (del). Kyrkvreten 2, Heby 1:39, 1:69, 24:1 är kommunens mark. Kommunen äger även Kyrkvreten 1genom sitt fastighetsbolag. Kyrkvreten 4, 7, 14, Heby 1:28 ägs av enskilda.
6 (19) Allmän områdesbeskrivning samt landskaps/stadsbild Heby Torg är traditionellt en central punkt i Heby samhälle. Dagens huvudstråk för centrumfunktionerna kan sägas gå utmed Kyrkogatan från bron över Arnebobäcken i väster förbi norra sidan av torget till mötet med Brogatan i öster. På torgytan ligger idag två sammanbyggda byggnader med bla servering och väntsal för kollektivtrafiken. Torget har parkeringsytor på tre sidor och gaturum på alla fyra sidor. Söder om torget finns en obebyggd fastighet ägd av Heby kommun och en äldre kyrko-/samlingslokal, Centrumkyrkan. I och med nya lokaler används kyrko- /samlingslokalen enbart ibland. I anslutning till torget ligger äldreboendet Torggården. Väster om torget ligger två kombinerade butiks- och bostadsfastigheter, en äldre och en relativt nybyggd. Öster om torget ligger en företags- och bostadsfastighet och ytterligare söder om denna ligger några bostadshus som kan sägas ha en relativt nära kontakt med torget. I planområdets sydöstra del, på fastigheten Kyrkvreten 14 bedrivs förskoleverksamhet. Stads- och landskapsbilden domineras av siloanläggnigen inom fastigheten Lantmannen 1 strax söder om planområdet. Silon är också områdets mest framträdande landmärke. Heby torg kantas av äldre träbebyggelse i 2 till 3 våningar. Kyrko-/samlingslokalen på torgets södra sida är ett karaktäristiskt inslag. Skalan är låg och intim även om det förekommer större släpp mellan bebyggelsen. Landskapet är i övrigt förhållandevis flackt men bryts i väster upp av Arnebobäcken.
7 (19) FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur och friytor Mark och vegetation Heby torg är gestaltat med olika typer av marksten och med inslag av planteringar och träd. Flera möjligheter till sittplatser erbjuds. Mer utmärkande inslag är en fontän och en grupp skulpturer som avbildar lekande hundar. Buskar och häckplanteringar delar av torget och hörnen kantas av björkar. Planen ger torgytan fri möjlighet att bevaras eller utvecklas efter behov. Torgets form utökas något och möjligheten att bebygga torget görs mer flexibel än i gällande plan. Torgytan föreslås innehålla mer gröna ytor och trädplanteringar. Sammantaget kan det till exempel bidra till att andelen grönyta ökar, att lokalklimatet utjämnas och att dagvatten ges ökad möjlighet till lokal fördröjning. Områdets villatomter varierar i storlek men har ofta relativt väl tilltagna gräsytor med uppväxta träd och buskar. Planen skapar möjlighet till ianspråktagande av obebyggd mark inom fastigheterna Kyrkvreten 1,4, 7, 14, och Heby 1:28. Jämfört med gällande planer för dessa fastigheter blir sammantaget konsekvenserna mindre. Inom Kyrkvreten 7 fördubblas byggrätten. Byggrätten inom Kyrkvreten 4 blir till följd av strandskyddet något mindre medan den inom övriga fastigheter blir marginellt större. Miljön kring Arnebobäcken i södra kanten av området sluttar ner mot bäcken och har en något tätare vegetation. Planen reglerar detta område som öppet vattenområde med smala remsor park. Området kan utvecklas och röjas så att ett rekreationsstråk bildas. I jämförelse med gällande plan är statusen oförändrad. Förorenad mark Vatten och strandskydd Inga kända markföroreningar finns inom området. Längst planområdets västra kant rinner Arnebobäcken. Planen reglerar därför ett område med vatten. Vid Arnebobäcken är det enligt Länsstyrelsens beslut 25 m strandskydd på land. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten. För att möjliggöra ett genomförande av planen behöver strandskyddet upphävas, vilket kan göras om det finns särskilda skäl och intresset av detaljplanen är större än strandskyddets syften. Motiv för upphävande av strandskyddet Upphävande av strandskyddet bedöms kunna göras då marken redan är ianspråktagen (exploaterad för bostadsändamål mm) med hänvisning till MB 7 kap 18 c, punkt 1. Strandskyddet upphävs inte för berörda delar av planområdet som är obebyggt och som inte behövs för att tillgodose utbyggnad av befintlig verksamhet.
8 (19) Området som berörs av strandskydd är delvis bebyggt. För att möjliggöra viss utökning av byggrätter upphävs strandskydd inom de rastrerade områdena. Lek och rekreation Platser iordningställda för lek är begränsade eller obefintliga inom området. Torgytan med parkbänkar och plaskdamm, liksom de lägre skulpturerna kan inbjuda till spontanlek. Området kring Arnebobäcken erbjuder också vissa möjligheter till spontanlek i naturmiljö. Vid en nygestaltning av torget kan delar avsättas för lekredskap. Jämfört med gällande plan är konsekvenserna lika. Områdets rekreativa värden ligger bla i möjligheten att utnyttja torget för att sitta vid soliga sittplatser nära planteringar och rabatter eller vandra bland områdets äldre träshusbebyggelse. Även Arnebobäcken erbjuder med sin grönska och öppna vattenspegel en rekreativ miljö. Jämfört med gällande plan är konsekvenserna lika. Kulturmiljö Den låga byggelsen runt torget och längst Kyrkogatan skapar karaktär av en äldre småstad. Flera av husen ligger nära gatan och har bottenvåningar med öppna fasader för publika verksamheter. Fasadmaterialen är ofta trä men även stenhus förkommer. Hus som utmärker sig runt torget är den gula träkyrkobyggnaden och ett mindre enbostadshus med verksamhetslokal i
9 (19) bottenvåningen inom Kyrkvreten 7. Den äldre bebyggelsen med dess nära relation till, och rumskapande funktion kring gata och torg utgör ett värde för kulturmiljön i Heby centrum. I området kring Arnebobäcken ligger också ett kulturhistoriskt värde då bebyggelsen har formats och anpassats till denna. Planen skapar möjlighet för nya byggrätter i närheten av den äldre bebyggelsen. De byggrätter för nya hus som ordnas nära Centrumkyrkan och det mindre enbostadshuset utformas för att ansluta till strukturen, skalan och funktionen i den äldre miljön. Jämfört med gällande planer skulle byggrätterna kunna bidra till att komplettera och stärka kulturmiljöns värden runt torget. Kompletterande bebyggelse på Kyrkvreten 2 anpassas till kyrkobyggnadens skala genom att trappa upp från tre till fyra våningar. Den fjärde våningen är primärt indragen från väster och norr. Planen reglerar detta med bestämmelsen III+I i kartan. Vy från norr, befintlig kyrkobyggnad på två och en halv våning (vit) möter nytt bostadshus (grå). Våning fyra är indragen från underliggande plan. Det indrag som visas från öster är önskvärt men inte ett plankrav. Liknande princip som vid Kyrkvreten 2 gäller för kompletterande bebyggelse på Kyrkvreten 7, söder om det mindre enbostadshuset. Ny byggrätt anpassas till skalan genom att trappa upp från två till tre våningar. Den tredje våningen är indragen från öster och norr. Planen reglerar detta med bestämmelsen II+I i kartan. Vy från väster, befintligt enbostadshus på två och en halv våning (vit) möter nytt bostadshus (grå). Våning tre är indragen från underliggande plan. Bebyggelse Befintlig bebyggelse Planområdet har en variation av byggnadstyper och byggnadsanvändningar. Skalan är förhållandevis låg och bygger som högst två och ett halvt plan. Bostadsbebyggelse dominerar och kombineras ibland med verksamheter i bottenplan. Äldreboendet Torggården, i områdets södra del, utgörs dels av ett saxat stenhus från 1900-talets mitt samt dels av en nyare vinklad tvåvåningsbyggnad. I nära anslutning till torget ligger förutom ett bostadshus också en äldre samlingslokal/kyrka i trä. Befintlig bebyggelse ges fortsatt planstöd och delvis utökade bygg- och användningsmöjligheter.
10 (19) Användningsbestämmelsen inom Kyrkveten 1 förändras från Allmänt ändamål till Bostäder, vård och kontor. Områden med beteckningen Allmänt ändamål i äldre planer är avsedda för verksamheter med stat, kommun eller landsting som huvudman. Pågående verksamhet kan med planen bestå eller utvecklas tex genom möjlighet att överföras till enskild huvudman. I jämförelse med gällande plan behöver konsekvenserna därför inte bli märkbara. Planens flexibilitet erbjuder dock möjligheter för en utveckling mot en blandning av bostäder, vård och kontor eller en renodling av något av ändamålen. Inom Heby 1:28, vid Centrumkyrkan, regleras marken för användning som samlingslokal, bostäder, handel och kontor. Andelen byggbar mark för dessa ändamål utökas. Befintlig verksamhet kan därmed bestå eller utvecklas i större omfattning än tidigare. Planens genomförande kan leda till flera alternativa konsekvenser där byggnaden förändras för att fungera som bostad eller som en kombination av bostad och handel. För bostadsfastigheterna Kyrkvreten 4 och 14 förändras byggrätten marginellt. Befintliga byggnader kan bestå och utvecklas men ges i förhållande till gällande plan och till följd av strandskyddet utrymmesmässiga begränsningar. Kyrkvreten 14 innehåller förskolan Framtiden. Skolverksamheten ges planstöd. Bostadsfastigheten Kyrkvreten 7 ges utökade möjligheter till ny och tillbyggnad. Se även beskrivning under Ny bebyggelse. Ny bebyggelse På fastigheten Kyrkvreten 2 och Heby 24:1 skapar planen förutsättningar för ett bostadshus med inslag av verksamheter i bottenplan. Planen ger stöd för en byggnad på tre våningar med ytterligare en indragen våning. Våningen ska primärt vara indragen i förhållande till fasader som vetter mot väster och norr. Genom indraget skapas möjlighet för en högre exploatering samtidigt som viss anpassning ges till intilliggande bebyggelse av lägre skala. För att ge en mer direkt koppling till torget styr planen byggrätten så att byggnadens långsida ska placeras i egenskapsgräns mot gårdsgatan. Vy från nordöst, torgytan med trädplanteringar i förgrunden och föreslagen byggnadsvolym (grå) i tre + en våning på Kyrkvreten 2. Inom fastigheten Kyrkvreten 7 ges möjlighet till en liknande byggrätt som i Kyrkvreten 2. Även här skapar planen förutsättningar för ett bostadshus med
11 (19) inslag av verksamheter i bottenplan. Byggnaden tillåts bygga två våningar med ytterligare en indragen våning. Våningen ska som en anpassning till närliggande bebyggelse av lägre skala ha indrag från norr och öster. För att ge en mer direkt koppling till torget styr planen byggrätten så att byggnadens långsida ska placeras i fastighetsgräns mot gårdsgatan. För ytterligare beskrivning och bilder över föreslagen bebyggelse se även rubrikerna Kulturmiljö och Torg samt Befintlig bebyggelse. Sammantaget bedöms planen ha positiva konsekvenser för den byggda miljön runt Heby torg. Planen ger möjlighet för ytterligare ca 14 bostäder och knappt 600 m 2 verksamheter. Torgrummet stärks och de nya inslagen förväntas bidra till ökad livlighet.
12 (19) Offentlig och kommersiell service Utbudet av verksamheter är skiftande. De mest basala verksamheterna som mataffärer, bank och restauranger finns i centrum. Verksamheter i Heby centrum, punkt och siffra, status 2013. Planområdets ungefärliga läge markerat med stor gul punkt. 1. Bensinstation - OKQ8, 2. Bensinstation Statoil, 3. Restaurang Wärdshuset, 4. IT-firma - Mitek Mälardalens it, 5. Pizzeria - Heby pizzeria, 6. Museum och konst turistinfo, 7. Matvaruaffär - ICA supermarket, 8. Färghandel- Wåhlsteds, 9. Fotvård - Christinas fotvård 10. Begravningsbyrå - E. Bergqvist, 11. Florist - Floristen i Heby, 12. Optiker - Klarsynt 13. Frisör - Maddes hårvård, 14. Konst, 15. Loppis, 16. Taxi, 17. Kiosk - Busskiosken 18. Frisör, 19. Mäklare - Svensk fast., 20. Konst Canvas, 21. Kyrkoverksamhet Centrumkyrkan, 22. Post, 23. Massage etc - Må bra studion, 24. IT-firma - PC tjänst 25. Redovisnings byrå, 26. Media - Mediehuset UNT, 27. Säljrådgivning - Moleaur 28. Matvaruaffär COOP, 29. Pizzeria - Pizzeria Picasso, 30. Bank - Sparbanken i Sala 31. Bank Handelsbanken, 32. Kiosk - Spel och tobak, 33. Florist & begravningsbyrå 34. Restaurang Träffpunkten, 35. Frisör, 36. Kyrkoverksamhet Centrumkyrkan, 37. Apotek - Apoteket i Heby, 38. Bageri Åbagarn, 39. Bio etc. - Folkets hus 40. Bibliotek - Folkets hus, 41. Kyrka - Västerlövsta kyrka Planen skapar möjlighet för utökad service i området. Entréplan på ny bostadsbebyggelse runt torget tillåts ha inslag av handel. Även ny- eller ombyggnadsmöjligheter för kiosk, väntsal och kontor skapas på torget. Tillgänglighet Tillgänglig- och nåbarheten till området kan betecknas som god. Området är flackt och torgytan nås förhållandevis enkelt från gatan. Vid omgestaltning av torget ska tillgänglighet beaktas. Tillgängligheten till byggnader och ytor utomhus förväntas öka med planens
13 (19) genomförande. Tillgängligheten förväntas öka till planområdet som helhet. Användbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska behandlas vidare i samband med detaljprojektering och bygglovsskede. Gator och trafik Gatunät, gång och cykelvägar Tre viktiga nationella/regionala stråk passerar Heby tätort. I nord-sydlig riktning, från Gävle ner till Norrköping, löper riksväg 56. I östvästlig riktning går riksväg 72 samt Dalabanan. Riksväg 72 utgör anslutning till Uppsala och Sala. Länsväg 254 utgör anslutning till Enköping. Väg 72 som passerar Heby är, i riktning mot Sala, trafikerad av nära 5000 fordon per årsmedeldygn. Huvudinfarten mot Heby (väg 841) är inledningsvis trafikerad av nära 3000 fordon. Väg 67, 72 samt 841 har klassificerats som genomfarter. Norr om planområdet löper Kyrkogatan. Denna är enda tillfart till befintlig och nytillkommande bebyggelse. Inom planområdet finns mindre gator av kvarterskaraktär samt Vallavägen som löper i områdets östra kant. Busshållplatsen norr om torget är en viktig målpunkt. Det finns gångbanor som ansluter men det kan göras förbättringar när det gäller handikappanpassning av övergångsställen. Det finns ett väl utbyggt system av GC-vägar i centrala Heby. Längs med Kyrkogatans norra del finns en bred gång- och cykelbana. Längs med den södra delen saknas gång- och cykelbana. Endast en smalare trottoar finns som även på ena sidan slutar tvärt. Cykelställ saknas nästan helt i centrum. Trottoaren bör om möjligt breddas. Gatumark behålls företrädesvis som gata. För att skapa tydligare stadsrum och närmare kontakt mellan bebyggelse och torg omvandlas gatumark runt torget delvis till torgyta. Planen reglerar gatumark inom området som gårdsgata vilket innebär att hastighet anpassas till gående och cyklandes villkor. Cykelställ kan ordnas på torget. Biltrafiken föreslås få ett enkelriktat flöde i motsols riktning runt torget. Gång- och cykeltrafik prioriteras framför biltrafik varför planen bedöms ha en positiv effekt för dessa trafikslag. Biltrafiken prioriteras ned men kommer att förväntas kunna fortsätta i samma omfattning som tidigare. Konsekvenserna bedöms därför var marginella för biltrafiken. Om biltrafiken ges ett enkelriktat flöde kan det skapa något mindre gena vägar till bostäder i närområdet. Kollektivtrafik Busstrafiken har sin replipunkt vid torget medan tågtrafiken stannar utanför centrumområdet vid det gamla stationsläget väster om centrum. Inom kommunen går busslinjerna 865 via Runhällen och Tärnsjö till Östervåla, 866 via Huddunge och Harbo till Östervåla och 867 via Huddunge och Tärnsjö till Östervåla. Ut ur kommunen går linjerna 848 till Uppsala respektive Sala samt 225 till Enköping. Tågtrafik finns på sträckan Uppsala - Sala. Idag fungerar torget som huvudbusshållplats, men med en utökad tågtrafik kan tågstationen på sikt utvecklas till en funktion som resecentrum och även utgöra huvudhållplats för busstrafiken. På torget och vid busshållplatserna finns flera väderskydd för bussresenärer och en väntkur integrerad med en mindre servering. Befintlig byggnad jämte en ny
14 (19) ges planstöd i kartan. Konsekvenser för busstrafik förväntas inte var annorlunda än för gällande plan. För resenärer och personal knuten till kollektivtrafik förväntas planen ge positiva konsekvenser då möjlighet till förnyade lokaler, väderskyddade hållplatslägen mm erbjuds. Parkering Torget har parkeringsytor på tre sidor och gaturum på alla fyra sidor. Tillgången till parkeringsplatser i centrum bedöms som god. Inom 150 meters radie från torget finns drygt 200 platser. Bara på torget finns drygt 30 stycken. Med föreslagen gestaltning minskar antalet torgparkeringsplatserna till 13. Parkeringskarta över centrum, status 2012-11-19. För ny- eller tillbyggnad av bostadsbebyggelse ska parkering primärt ske på den egna fastigheten. Behovet av antal platser har bedömts utifrån det centrala, kommunikations- och servicenära läget och föreslås var 0,5 p-platser per lägenhet. Antalet kan räknas ned beroende på fördelning av lägenheter och lägenhetsstorlekar.
15 (19) Torg Vy över torget från nordväst, torg med ny kioskbyggnad. Centrumkyrkan och nya bostadshus med verksamheter i bottenplan kantar torget. Föreslagen bebyggelse är gråfärgad. Heby Torg är traditionellt en central punkt i Heby samhälle, även om merparten av handel och annan service inte ligger i direkt anslutning till torget. På torgytan ligger idag två sammanbyggda byggnader, dels en kiosk med servering jämte väntsalsfunktion för kollektivtrafiken, dels en kontorsbyggnad för taxitrafiken. Centrumkyrkan på torgets södra sida används för olika typer av verksamhet. Torgets regleras i planen genom bestämmelsen Busstorg. Bestämmelsen medger lokaltrafik (biltrafik, gång- och cykeltrafik), hållplatsskydd, parkeringsplatser och torgfunktioner. Torget har samma användningsbestämmelse över hela ytan men är tänkt att fungera som två separata delar. En norra del där rörelse busstrafik, hållplatser och lokaltrafik finns och en södra del där vistelse sittplatser och planteringar ligger. En del av torget avgränsas som kvartersmark. Genom bestämmelsen C2 ges möjlighet att uppföra ny samlande byggnad för kiosk och servering, personaloch passagerarutrymmen samt mindre kontor. Se illustration och gestaltningsprinciper nedan. Planen kan bidra till att befintliga flöden av gång- och cykeltrafik förstärks genom tydlig riktning mot norr, samtidigt som torget öppnas upp och skapar ny kontakt mot söder, mot Centrumkyrkan och ny bebyggelse. Intrycket av parkeringsplatser kan tonas ned. Säkrare och mer fokuserade rörelser för oskyddade trafikslag kan ordnas. Gestaltningsprinciper, torg och ny bebyggelse på torg Utgångspunkter för omgestaltning av Heby torg är tanken om småstadstorget och den mänskliga skalan. Kring torget föreslås gatorna omvandlas till enkelriktade gårdsgator med kanstensparkering och en mindre parkeringsyta i öst. Torget och gårdsgatan gestaltas förslagsvis med samma material för att
16 (19) närmare binda ihop ytorna. Genom omgivande nybebyggelse och trädplantering skapas ett definierat stadsrum och ett avgränsat torgområde. Illustrationsplan över torget med förslag till ny byggnad i bildens mitt (vit och markerad med I). Storlek och läge på byggnad är ett av flera tänkbara inom byggrätten. För ny kiosk och servering, personal- och passagerarutrymmen samt mindre kontor inom användningen C2 gäller följande gestaltningsprinciper. Illustrationsplan är vägledande för byggnads placering, se bild ovan. Byggrättens storlek är tilltagen för att skapa flexibilitet. Avsikten är inte att fylla hela byggrätten eller stycka upp olika funktioner i flera byggnader. Samtliga funktioner samlas primärt i en byggnad, se illustrationsplan. Bebyggelsens utbredning på mark kan öka eller minska efter behov och placeringen kan med fördel glida längst den norra sidan. Gena och funktionella kopplingar till hållplatser, övergångställen och omgivande bebyggelse ska ges företräde. Utrymme för grönska ska ges i byggnadens närhet. Byggrätten är placerad på norra sidan av torget och bebyggelse ska vända långsidan mot norr för att utgöra skydd mot buller från bussar, ge rumslig
17 (19) avgränsning till torget och vända en sida mot soliga uppehållsytor i söderläge. Bestämmelsen Bebyggelse ska gestaltas sammanhållet och vända långsida mot norr. Öppna passager genom byggnad är tillåtna. tillförs planen för att säkra en gestaltning i linje med uppställda principer. Hälsa och säkerhet Buller Kyrkogatan som löper längs norra delen av området är den enda bullerkällan i planområdets omedelbara närhet. I nuläget är hastighetsbegränsningen på Åbyvägen 50 km/h. Vissa störningar förekommer från järnvägen i norr och riksvägen söder om området. En exploatering av området bedöms inte öka bullerproblematiken. Kraven på bostäderna ska följa Boverkets regler och normer. Luft Området är omgivet av större vägar. Utvädringen av luftföroreningar är dock god då bebyggelsen sällan bildar trånga eller slutna gaturum. Den nya huskroppen bedöms inte påverka dagens halter av partiklar och kvävedioxid. Det finns två åstråk som rinner genom centrum och bidrar till luftkvaliteten. Förslaget innebär inte att några gaturum blir instängda eller att utvädringen försämras. En exploatering av området bedöms inte försämra luften. Radon Översvämningsrisk Ingen radonundersökning är utförd men området bedöms inte vara drabbat. Riskerna för översvämning i området bedöms som mycket små. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Anslutning kan göras till det kommunala ledningsnätet för dricksvatten, avlopp och dagvatten. Ledningar genomkorsar området runt torget och löper längs Vallavägen. Norr om eller i direkt anslutning till fastigheterna Heby 1:28 och Kyrkvreten 2 finns allmänna ledningar för avlopp och dricksvatten. Dessa skyddas med u- område i planen. Ytterligare en vattenledning sträcker sig från sydväst in på fastigheten Kyrkvreten 1 vidare till Kyrkvreten 14. Denna skyddas inte med u- område men ska beaktas vid genomförande av planen. Dagvatten kan ledas till det allmänna dagvattennätet men lokal hantering på privata fastigheter uppmuntras. Planen kan innebära ett tillskott av hårdgjorda ytor och därmed större avrinnig och ökad belastning på recipienten. Möjligheten till lokala dagvattenlösningar inom kvartersmark är god och fördröjning och/eller rening på tak, grön- och parkeringsytor bör prioriteras. Avfall Värme El Sophantering och renhållning löses på respektive fastighet. Renhållningsfordon ska kunna angöra nödvändiga sopstationer. Fjärrvärmeleding finns nordväst om området. Då Heby kommun ligger i framkant när det gäller solfångare och solceller ses sådana som ett positivt inslag i området om en sådan lösning skulle föreslås. Elledningar finns inom planområdet. En större elledning passerar från norr över Heby torg och sträcker sig över Kyrkvreten 1. Denna skyddas i plankartan som
18 (19) allmänt underjordiskt ledningsstråk som inte får bebyggas. Bredband, TV, Tele Fibernät för bredband, TV och telefoni finns inom området. Jordkabel ligger inom fastighetsgräns för norra delen av Kyrkvreten 2. Kabeln kan behöva flyttas till följd av planens genomförande. GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Preliminär tidplan för detaljplanen är: Samrådsfas september-oktober 2015 Utställningsfas 4 kvartalet 2015 Antagande 1 kvartalet 2016 Genomförandetid Huvudmannaskap Förfarande Avtal Genomförandetid för planen är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän plats. Planen handläggs med normalt förfarande enligt plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10). Planen bekostas av Heby kommun. Plankostnad kommer att tas ut och regleras genom avtal mellan Heby kommun och framtida exploatör/byggherre. Avtal som reglerar försäljning av mark, fastighetsbildning mm kan även tas i samband med detta. Del av kommunens mark kan genom planen säljas för bostads- och handelsändamål. Det kan i jämförelse med gällande plan ge kommunen ökat ekonomiskt tillskott. Vid ombyggnad av allmän plats uppstår också utgifter för byggnation och underhåll. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning För att bygglov ska kunna beviljas krävs att fastigheterna överensstämmer med detaljplanen. Respektive fastighetsägare och Heby kommun ansvarar för att erforderlig fastighetsbildning sker för att genomföra detaljplanen. Fastigheten Heby 1:39 omfattar torget, busshållplatser, parkeringar och körbanor. För av den del som benämns C 2 i kartan kan fastigheten komma att delas för att möjliggöra enskilt ägande eller effektivare förvaltning. Kyrkvreten 7 kan delas i en nordlig och sydlig del för att möjliggöra att ny byggnad ligger på egen fastighet. Kyrkvreten 2 kan läggas samman med Heby 24:1.
19 (19) Övriga fastigheter inom området förväntas inte kräva ombildning till följd av planens genomförande. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har upprättats av Ettelva arkitekter AB. Ettelva arkitekter AB står även för illustrationer och skissunderlag. Medverkande tjänstemän från Heby kommun är Hanna Svensson Samhällsplanerare samt Anders Larsson Landskapsarkitekt, mark- och planeringsenheten. För mark- och planeringsenheten Hanna Svensson Samhällsplanerare