SAMRÅDSTID UTSTÄLLNINGSTID

Transkript

1 UTSTÄLLNINGSHANDLING 1 (21) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID UTSTÄLLNINGSTID Antagen Laga kraft DETALJPLAN FÖR Heby torg Heby tätort Heby kommun Normalt planförfarande

2 2 (21) INNEHÅLL PLANBESKRIVNING... 3 Handlingar... 3 Planprocessen... 3 PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 4 Översiktsplan... 4 Detaljplan... 5 Miljöbedömning... 5 Riksintresse... 5 PLANDATA... 5 Geografiskt läge... 5 Areal... 5 Markägoförhållanden... 5 Allmän områdes-beskrivning samt landskaps/stadsbild... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 7 Natur och friytor... 7 Bebyggelse Tillgänglighet Gator och trafik Torg Hälsa och säkerhet Teknisk försörjning GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Förfarande Avtal FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 21

3 3 (21) PLANBESKRIVNING Handlingar - Plankarta - Planbeskrivning, inklusive genomförandefrågor - Fastighetsförteckning Planprocessen En detaljplan krävs när områden ska bebyggas och när användningen av en fastighet eller ett område avses att förändras. Kommunens planläggning fastslår användning av mark- och vattenområden samt reglerar bebyggelse, gator, parker och friluftsområden. Initiativet till att upprätta en detaljplan kan komma från markägare och exploatörer men även från politiskt håll när frågor som exempelvis ledningsförsörjning, vägdragningar eller byggnationer av allmännyttiga verksamheter kräver en förändrad markanvändning. I en detaljplan är plankartan den juridiskt bindande handlingen som ligger till grund för bygglovsprövning. Den anger bland annat hur bebyggelse ska regleras, vad som ska vara allmän platsmark eller kvartersmark. Planbeskrivningen syftar till att beskriva de förändringar som planen innebär för en plats, samt områdets förutsättningar. Planbeskrivningen är också ett stöd för att underlätta tolkning av plankartan. Kapitlet genomförandefrågor syftar till att säkerställa ett genomförande av detaljplanen. Den tillämpas som stöd vid fastighetsbildning, avtalsskrivning för fördelning av kostnader mellan berörda parter m.m. efter planens antagande. Planuppdrag för detaljplanen för Heby Torg gavs , planhandlingarna har därför tagits fram enligt ÄPBL. Planen genomförs med normalt planförfarande enligt gamla planprocessen. Processpilen nedan illustrerar vart i planprocessen som den aktuella detaljplanen befinner sig.

4 4 (21) PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE Sedan mitten av 1990-talet har inga lägenheter i flerbostadshus tillkommit i Heby tätort. Idag bedöms att det finns behov av lägenheter för framför allt mindre hushåll, som kanske i många fall lämnar ett boende i eget hus i bygden. Heby centrum som helhet är under viss omvandling bland annat beroende av strukturella förändringar för handeln i kommunens södra delar. Flera av verksamheterna upplever problem med minskade kundunderlag. Detta skapar behov av förbättrade förutsättningar för handeln i form av dels fler boende dels ändamålsenliga och rätt lokaliserade lokaler. Heby centrum med kyrkan i fonden Planområdets läge med närhet till kommunikationer och service skapar goda förutsättningar för bostäder i en attraktiv och central del av Heby. Syftet med den nya planen är att ge planstöd för till- och nybyggnad av bostäder, utökning av befintligt gruppboende och samlingslokal, utökad möjlighet för verksamheter i byggnaders bottenplan samt ny utformning av torgyta och gaturum. För att uppnå syftet behöver gällande strandskydd om 25 meter från Arnebobäcken och strandskydd om 100 meter från Örsundaån upphävas. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I gällande Översiktsplan, Kommunplan 2013, för Heby kommun beskrivs Heby tätort som kommunens administrativa centrum. Här finns en stor del av den offentliga servicen. Heby fungerar genom sitt läge i anslutning till två riksvägar samt järnvägen som ett infrastrukturnav, men är genom sitt serviceutbud också en målpunkt i sig. Översiktsplanens riktlinjer för framtida markanvändning anger att det kan behövas bostäder i Heby för att öka underlag för service och kollektivtrafik. Ny

5 5 (21) bostadsbebyggelse bör förläggas till befintliga planområden inom ortens befintliga struktur. Detaljplanen strider inte mot gällande översiktsplan. Detaljplan För området gäller i huvudsak DP 24 från Planens genomförandetid har gått ut. Planen anger bl.a. markanvändningen allmänt ändamål. Bestämmelsen är föråldrad och efter Plan- och Bygglagens införande krävs att markens användning är närmare angiven i detaljplanen. Planen reglerar även delar av området för bostäder och samlingslokal. För området längst västerut i planområdet gäller DP/ä 24/322 från Planen reglerade prickmark för byggnaden söder i planområdet och ändrade planbestämmelser till bostäder, vård, kontor. Planens genomförandetid har gått ut. För torget och Kyrkvreten 7 väster om torget gäller DP 88 från Genomförandetiden har gått ut. Torget regleras som område för handelsändamål och Kyrkvreten 7 som område för bostads och handelsändamål. Miljöbedömning En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts enligt ÄPBL 5 kap. 18 och 6 kap. MB. Planen bedöms inte medföra sådana förändringar och påverkan att den fordrar en miljökonsekvensbeskrivning. Planen bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna enligt 3 kap. MB, planområdet ingår inte i något av de områden som omnämns i 4 kap. MB. Förslagets genomförande bedöms inte heller medföra att de gällande miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. MB överskrids. Riksintresse Planområdet innehåller inga riksintressen. PLANDATA Geografiskt läge Areal Markägoförhållanden Planområdet ligger i centrala Heby och omfattar Heby torg med anslutande gaturum och busshållplatser. Planområdets norra gräns löper i Kyrkogatan. I öster angränsar ett område med friliggande bostäder med visst inslag av verksamheter. Miljön kring Arnebobäcken och Örsundaån utgör gräns i söder och väster. Väster om torget omfattas befintligt gruppboende och en mindre fastighet med bostäder och handel. Planområdet omfattar knappt 2,2 ha. Planområdet omfattar tomterna 1, 2, 4, 7, 14 inom kvarteret Kyrkvreten samt fastigheterna Heby 1:28, 1:39 (del), 1:69 och 24:1 (del). Kyrkvreten 2, Heby 1:39, 1:69, 24:1 är kommunens mark. Kommunen äger även Kyrkvreten 1 och 14 genom sitt fastighetsbolag. Kyrkvreten 4 och 7 samt Heby 1:28 ägs av enskilda.

6 6 (21) Markägoförhållanden inom planområdet. Allmän områdesbeskrivning samt landskaps/stadsbild Heby Torg är traditionellt en central punkt i Heby samhälle. Dagens huvudstråk för centrumfunktionerna kan sägas gå utmed Kyrkogatan från bron över Arnebobäcken i väster förbi norra sidan av torget till mötet med Brogatan i öster. På torgytan ligger idag två sammanbyggda byggnader med bl.a. servering och väntsal för kollektivtrafiken. Torget har parkeringsytor på tre sidor och gaturum på alla fyra sidor. Söder om torget finns en obebyggd fastighet ägd av Heby kommun och en äldre kyrko-/samlingslokal, Centrumkyrkan. I och med nya lokaler norr om planområdet används kyrko-/samlingslokalen enbart ibland. I anslutning till torget ligger äldreboendet Torggården. Väster om torget ligger två kombinerade butiks- och bostadsfastigheter, en äldre och en relativt nybyggd. Öster om torget ligger en företags- och bostadsfastighet och ytterligare söder om denna ligger några bostadshus som kan sägas ha en relativt nära kontakt med torget. I planområdets sydöstra del, på fastigheten Kyrkvreten 14 bedrivs förskoleverksamhet. Stads- och landskapsbilden domineras av siloanläggningen inom fastigheten Lantmannen 1 strax söder om planområdet. Silon är också områdets mest framträdande landmärke. Heby torg kantas av äldre träbebyggelse i 2 till 3 våningar. Kyrko-/samlingslokalen på torgets södra sida är ett karaktäristiskt inslag. Skalan är låg och intim även om det förekommer större släpp mellan bebyggelsen. Landskapet är i övrigt förhållandevis flackt men bryts i väster upp av Arnebobäcken.

7 7 (21) FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur och friytor Mark och vegetation Heby torg är gestaltat med olika typer av marksten och med inslag av planteringar och träd. Flera möjligheter till sittplatser erbjuds. Mer utmärkande inslag är en fontän och en grupp skulpturer som avbildar lekande hundar. Buskar och häckplanteringar återfinns på delar av torget och hörnen kantas av björkar. Planen ger torgytan fri möjlighet att bevaras eller utvecklas efter behov. Torgets form utökas något och möjligheten att bebygga torget görs mer flexibel än i gällande plan. Torgytan föreslås innehålla fler gröna ytor och trädplanteringar. Sammantaget kan det bl.a. bidra till att andelen grönyta ökar, att lokalklimatet utjämnas och att dagvatten ges ökad möjlighet till lokal fördröjning. Områdets villatomter varierar i storlek men har ofta relativt väl tilltagna gräsytor med uppväxta träd och buskar. Planen skapar möjlighet till ianspråktagande av obebyggd mark inom fastigheterna Kyrkvreten 1,4, 7, 14, och Heby 1:28. Inom Kyrkvreten 7 fördubblas byggrätten. Byggrätten inom Kyrkvreten 4 blir till följd av strandskyddet något mindre medan den inom övriga fastigheter blir marginellt större. Miljön kring Arnebobäcken i områdets södra kant sluttar ner mot bäcken och har en något tätare vegetation. Planen reglerar det som öppet vattenområde med smala remsor park. Området kan utvecklas och röjas så att ett rekreationsstråk bildas. I jämförelse med gällande plan är statusen oförändrad. Planområdet omfattas inte av något generellt biotopskydd. Förorenad mark Vatten och strandskydd Ytan söder om kioskverksamheten på torget är markerat som potentiellt förorenat. Ytan benämns som ej riskklassad enligt MIFO. Den potentiella föroreningsrisken syftar på den taxiverksamhet som tidigare fanns på platsen. Verksamheten har enligt utredning dock enbart inneburit uppställningsplats för fordon och ingen service- eller verkstadsverksamhet. Denna verksamhet antas inte ha orsakat någon förorening på platsen. Ytan söder om dagens kioskverksamhet får ingen byggrätt i detaljplanen. Vid grävning på området ska det tas i beaktande att det finns en misstänkt förorening. Om misstänkt förorening påträffas vid schaktverksamhet ska miljöenheten kontaktas omgående. Hela planområdet omfattas av ett förbud mot markavvattning. Längst planområdets västra kant rinner Arnebobäcken och inom planområdets sydöstra del rinner Örsundaån. Planen reglerar därför ett område med vatten. Vid Arnebobäcken är det enligt Länsstyrelsens beslut 25 meter strandskydd på land. Örsundaån omfattas av strandskydd inom 100 meter från strandlinjen. Strandskyddet syftar till att på lång sikt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten. För att möjliggöra ett genomförande av planen behöver strandskydden upphävas, vilket kan göras om det finns särskilda skäl och intresset av detaljplanen är större än strandskyddets syften. Motiv för upphävande av strandskyddet

8 8 (21) Upphävande av strandskyddet bedöms kunna göras eftersom delar den berörda marken sedan tidigare tagits i anspråk (exploaterad för bostadsändamål, förskoleverksamhet, äldreboende m.m), på sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften med hänvisning till MB 7 kap 18c, punkt 1. Strandskyddet upphävs inte för berörda delar av planområdet som ligger i direkt anslutning till Arnebobäcken och Örsundaån som idag är obebyggda och som inte anses behövas för att tillgodose utbyggnad av befintlig verksamhet enligt den nya detaljplanen. Då området närmast vattendragen fortsättningsvis skyddas av strandskyddet kommer allmänheten även i fortsättningen ha tillgång till naturområdet. Genom bevarandet av strandskyddet inom den del av planområdet som idag är obebyggd kan det antas att livsvillkoren för djur- och växtlivet på land och i vatten består. Den nya planen reglerar området kring Arnebobäcken och Örsundaån som öppet vattenområde med intilliggande parkmark. En eventuell anläggning och skötsel av parkmarken bör anpassas till den befintliga naturmiljön för att upprätthålla områdets ekologiska funktioner. Området som berörs av strandskydd är delvis bebyggt. För att möjliggöra viss utökning av byggrätter upphävs strandskydd inom de rastrerade områdena. Lek och rekreation Platser iordningställda för lek är begränsade eller obefintliga inom området. Torgytan med parkbänkar och fontän, liksom de lägre skulpturerna, kan inbjuda

9 9 (21) till spontanlek. Området kring Arnebobäcken erbjuder också vissa möjligheter till spontanlek i naturmiljö. Vid en nygestaltning av torget kan delar avsättas för lekredskap. Jämfört med gällande plan är konsekvenserna lika. Områdets rekreativa värden ligger bl.a. i möjligheten att utnyttja torget för att sitta vid soliga sittplatser nära planteringar och rabatter eller vandra bland områdets äldre trähusbebyggelse. Även Arnebobäcken erbjuder med sin grönska och öppna vattenspegel en rekreativ miljö. Jämfört med gällande plan är konsekvenserna lika. Kulturmiljö Den låga byggelsen runt torget och längs Kyrkogatan skapar karaktär av en äldre småstad. Flera av husen ligger nära gatan och har bottenvåningar med öppna fasader för publika verksamheter. Fasadmaterialen är ofta trä men även stenhus förkommer. Hus som utmärker sig runt torget är den gula träkyrkobyggnaden och ett mindre enbostadshus med verksamhetslokal i bottenvåningen inom Kyrkvreten 7. Träkyrkobyggnaden uppfördes runt sekelskiftet tal som samlingslokal för Frälsningsarmén. Byggnaden anges vara en av få kvarvarande i landet enligt inventering i Fornsök. Byggnaden ges inte rivningsförbud i planen men det generella varsamhetskravet, PBL (2010:900) 8 kap 17 (se nedan), innebär att byggnaden inte får förvanskas så länge den finns kvar. Den äldre bebyggelsen med dess nära relation till, och rumskapande funktion kring gata och torg utgör ett värde för kulturmiljön i Heby centrum. I området kring Arnebobäcken ligger också ett kulturhistoriskt värde då bebyggelsen har formats och anpassats till denna. Det är därför önskvärt att ny bebyggelse tar hänsyn till och influeras av de beskrivna kulturvärden som finns för att ytterligare förstärka de värden som upplevs unika i centrummiljön. Exempel på befintliga byggnader med träfasad inom och i anslutning till planområdet. Det generella varsamhetskravet gäller för samtliga byggnader enligt PBL (2010:900) 8 kap 17 : ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara på byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag och berör färg, form, material, takutformning och samspelet mellan byggnaden och dess omgivning. Varsamhetskravet gäller alla byggnader och oavsett ändring. Det gäller såväl invändigt som utvändigt och är oberoende av om ändringen eller åtgärden är

10 10 (21) bygglovs- eller anmälningspliktig. Planen skapar möjlighet för nya byggrätter i närheten av den äldre bebyggelsen. De byggrätter för nya hus som ordnas nära Centrumkyrkan och det mindre enbostadshuset utformas för att ansluta till strukturen, skalan och funktionen i den äldre miljön. Jämfört med gällande planer skulle byggrätterna kunna bidra till att komplettera och stärka kulturmiljöns värden runt torget. Kompletterande bebyggelse på Kyrkvreten 2 anpassas till kyrkobyggnadens skala genom att trappa upp från tre till fyra våningar. Den fjärde våningen är primärt indragen från norr. Planen reglerar detta med bestämmelsen III+I i kartan. Vy från norr, befintlig kyrkobyggnad på två och en halv våning (vit) möter nytt bostadshus (grå). Våning fyra är indragen från underliggande plan. Liknande princip som vid Kyrkvreten 2 gäller för kompletterande bebyggelse på Kyrkvreten 7, söder om det mindre enbostadshuset. Ny byggrätt anpassas till skalan genom att trappa upp från två till tre våningar. Den tredje våningen är indragen från öster och norr. Planen reglerar detta med bestämmelsen II+I i kartan. Vy från väster, befintligt enbostadshus på två och en halv våning (vit) möter nytt bostadshus (grå). Våning tre är indragen från underliggande plan. Bebyggelse Befintlig bebyggelse Planområdet har en variation av byggnadstyper och byggnadsanvändningar. Skalan är förhållandevis låg och bygger som högst två och ett halvt plan. Bostadsbebyggelse dominerar och kombineras ibland med verksamheter i bottenplan. Äldreboendet Torggården, i områdets södra del, utgörs dels av ett saxat stenhus från 1900-talets mitt samt dels av en nyare vinklad tvåvåningsbyggnad. I nära anslutning till torget ligger förutom ett bostadshus också en äldre samlingslokal/kyrka i trä. Befintlig bebyggelse ges fortsatt planstöd och delvis utökade bygg- och användningsmöjligheter. Användningsbestämmelsen inom Kyrkveten 1 förändras från Allmänt ändamål till bostäder, vård och kontor. Områden med beteckningen Allmänt ändamål i äldre planer är avsedda för verksamheter med stat, kommun eller landsting som huvudman. Pågående verksamhet kan med planen bestå eller utvecklas t.ex.

11 11 (21) genom möjlighet att överföras till enskild huvudman. I jämförelse med gällande plan behöver konsekvenserna därför inte bli märkbara. Planens flexibilitet erbjuder dock möjligheter för en utveckling mot en blandning av bostäder, vård och kontor eller en renodling av något av ändamålen. Inom Heby 1:28, vid Centrumkyrkan, regleras marken för användning som samlingslokal, bostäder, handel och kontor. Andelen byggbar mark för dessa ändamål utökas. Befintlig verksamhet kan därmed bestå eller utvecklas i större omfattning än tidigare. Planens genomförande kan leda till flera alternativa konsekvenser där byggnaden förändras för att fungera som bostad eller som en kombination av bostad och handel. För bostadsfastigheterna Kyrkvreten 4 och 14 förändras byggrätten marginellt. Befintliga byggnader kan bestå och utvecklas men ges i förhållande till gällande plan och till följd av strandskyddet utrymmesmässiga begränsningar. Kyrkvreten 14 innehåller förskolan Framtiden. Skolverksamhet, bostäder samt kontor ges planstöd. Våningsantalet höjs till tre våningar på Kyrkvreten 14. Bostadsfastigheten Kyrkvreten 7 ges utökade möjligheter till ny och tillbyggnad. Se även beskrivning under Ny bebyggelse. Ny bebyggelse På fastigheten Kyrkvreten 2 och Heby 24:1 samt Heby 1:28 skapar planen förutsättningar för ett bostadshus med inslag av verksamheter i bottenplan. Planen ger stöd för en byggnad på tre våningar med ytterligare en indragen våning. Våningen ska primärt vara indragen i förhållande till fasader som vetter mot norr plus ytterligare en sida. Genom indraget skapas möjlighet för en högre exploatering samtidigt som viss anpassning ges till intilliggande bebyggelse av lägre skala. För att ge en mer direkt koppling till torget styr planen byggrätten så att byggnaden på Kyrkvreten 2 ska placeras med långsida i egenskapsgräns mot gårdsgatan. Eventuell byggnad på Heby 1:28 ska placeras med norrsida i egenskapsgräns mot gårdsgatan. Planbestämmelserna reglerar inte material eller färgsättning på byggnadernas fasad. Det är dock önskvärt att utformningen influeras av de byggnader som finns i området runt torget för att passa in i omgivningen samtidigt som byggnaden ska utgöra ett tillskott i miljön. Vid en nybebyggelse på både Kyrkvreten 2 och Heby 24:1 är det önskvärt att byggnaderna utformas på ett sätt som ger ett förenat intryck mot torget, detta kan exempelvis göras genom en sammanhållen byggnad eller att två separata byggnader byggs ihop. En variation i utformning på byggnaden/byggnaderna gällande färg, material och våningsantal kan göra att de upplevs ha en mindre volym och därmed passar bättre in i miljön.

12 12 (21) Vy från nordöst, torgytan med trädplanteringar i förgrunden och föreslagen byggnadsvolym (grå) i tre + en våning på Kyrkvreten 2. Inom fastigheten Kyrkvreten 7 ges möjlighet till en liknande byggrätt som i Kyrkvreten 2. Även här skapar planen förutsättningar för ett bostadshus med inslag av verksamheter i bottenplan. Byggnaden tillåts bygga två våningar med ytterligare en indragen våning. Våningen ska som en anpassning till närliggande bebyggelse av lägre skala ha indrag från norr och öster. För att ge en mer direkt koppling till torget styr planen byggrätten så att byggnadens långsida ska placeras i fastighetsgräns mot gårdsgatan. För ytterligare beskrivning och bilder över föreslagen bebyggelse se även rubrikerna Kulturmiljö och Torg samt Befintlig bebyggelse. Offentlig och kommersiell service Utbudet av verksamheter är skiftande. De mest basala verksamheterna som mataffärer, bank och restauranger finns i centrum.

13 13 (21) Verksamheter i Heby centrum, punkt och siffra, status Planområdets ungefärliga läge markerat med stor gul punkt. 1. Bensinstation - OKQ8, 2. Bensinstation Statoil, 3. Restaurang Wärdshuset, 4. IT-firma - Mitek Mälardalens it, 5. Pizzeria - Heby pizzeria, 6. Museum och konst turistinfo, 7. Matvaruaffär - ICA supermarket, 8. Färghandel- Wåhlsteds, 9. Fotvård - Christinas fotvård 10. Begravningsbyrå - E. Bergqvist, 11. Florist - Floristen i Heby, 12. Optiker - Klarsynt 13. Frisör - Maddes hårvård, 14. Konst, 15. Loppis, 16. Taxi, 17. Kiosk - Busskiosken 18. Frisör, 19. Mäklare - Svensk fast., 20. Konst Canvas, 21. Kyrkoverksamhet Centrumkyrkan, 22. Post, 23. Massage etc - Må bra studion, 24. IT-firma - PC tjänst 25. Redovisnings byrå, 26. Media - Mediehuset UNT, 27. Säljrådgivning - Moleaur 28. Matvaruaffär COOP, 29. Pizzeria - Pizzeria Picasso, 30. Bank - Sparbanken i Sala 31. Bank Handelsbanken, 32. Kiosk - Spel och tobak, 33. Florist & begravningsbyrå 34. Restaurang Träffpunkten, 35. Frisör, 36. Kyrkoverksamhet Centrumkyrkan, 37. Apotek - Apoteket i Heby, 38. Bageri Åbagarn, 39. Bio etc. - Folkets hus 40. Bibliotek - Folkets hus, 41. Kyrka - Västerlövsta kyrka Planen skapar möjlighet för utökad service i området. Entréplan på ny bostadsbebyggelse runt torget tillåts ha inslag av handel/kontor. Även ny- eller ombyggnadsmöjligheter för kiosk, väntsal och kontor skapas på torget. Tillgänglighet Tillgänglig- och nåbarheten till området kan betecknas som god. Området är flackt och torgytan nås förhållandevis enkelt från gatan. Vid omgestaltning av torget ska tillgänglighet beaktas. Tillgängligheten till byggnader och ytor utomhus förväntas öka med planens genomförande. Tillgängligheten förväntas öka till planområdet som helhet. Användbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska behandlas vidare i samband med detaljprojektering och bygglovsskede.

14 14 (21) Gator och trafik Gatunät, gång och cykelvägar Tre viktiga nationella/regionala stråk passerar Heby tätort. I nord-sydlig riktning, från Gävle ner till Norrköping, löper riksväg 56. I östvästlig riktning går riksväg 72 samt Dalabanan. Riksväg 72 utgör anslutning till Uppsala och Sala. Länsväg 254 utgör anslutning till Enköping. Väg 72 som passerar Heby är, i riktning mot Sala, trafikerad av nära 5000 fordon per årsmedeldygn. Huvudinfarten mot Heby (väg 841) är inledningsvis trafikerad av nära 3000 fordon. Väg 67, 72 samt 841 har klassificerats som genomfarter. Norr om planområdet löper Kyrkogatan. Denna är enda tillfart till befintlig och nytillkommande bebyggelse. Inom planområdet finns mindre gator av kvarterskaraktär samt Vallavägen som löper i områdets östra kant. Busshållplatsen norr om torget är en viktig målpunkt. Det finns gångbanor som ansluter men det kan göras förbättringar när det gäller handikappanpassning av övergångsställen. Det finns ett väl utbyggt system av GC-vägar i centrala Heby. Längs med Kyrkogatans norra del finns en bred gång- och cykelbana. Längs med den södra delen saknas gång- och cykelbana. Endast en smalare trottoar finns som även på ena sidan slutar tvärt. Cykelställ saknas nästan helt i centrum. Trottoaren bör om möjligt breddas. Gatumark behålls företrädesvis som gata. För att skapa tydligare stadsrum och närmare kontakt mellan bebyggelse och torg omvandlas gatumark runt torget delvis till torgyta. Planen reglerar gatumark inom området som gårdsgata vilket innebär att hastighet anpassas till gående och cyklandes villkor. Cykelställ kan ordnas på torget. Biltrafiken föreslås få ett enkelriktat flöde på torgets västra och södra del i motsols riktning runt torget. Möjligheten till in- och utfart till Vallavägen bibehålls. Gång- och cykeltrafik prioriteras framför biltrafik varför planen bedöms ha en positiv effekt för dessa trafikslag. Biltrafiken prioriteras ned men kommer att förväntas kunna fortsätta i samma omfattning som tidigare. Konsekvenserna bedöms därför var marginella för biltrafiken. Om biltrafiken ges ett enkelriktat flöde kan det skapa något mindre gena vägar till bostäder i närområdet. Kollektivtrafik Busstrafiken har sin replipunkt vid torget medan tågtrafiken stannar utanför centrumområdet vid det gamla stationsläget väster om centrum. Inom kommunen går busslinjerna 865 via Runhällen och Tärnsjö till Östervåla, 866 via Huddunge och Harbo till Östervåla och 867 via Huddunge och Tärnsjö till Östervåla. Ut ur kommunen går linjerna 848 till Uppsala respektive Sala samt 225 till Enköping. Tågtrafik finns på sträckan Uppsala - Sala. Idag fungerar torget som huvudbusshållplats, men med en utökad tågtrafik kan tågstationen på sikt utvecklas till en funktion som resecentrum och även utgöra huvudhållplats för busstrafiken. På torget och vid busshållplatserna finns flera väderskydd för bussresenärer och en väntkur integrerad med en mindre servering. Befintlig byggnad jämte en ny ges planstöd i kartan. Konsekvenser för busstrafik förväntas inte var annorlunda än för gällande plan. För resenärer och personal knuten till kollektivtrafik förväntas planen ge

15 15 (21) positiva konsekvenser då möjlighet till förnyade lokaler, väderskyddade hållplatslägen mm erbjuds. Parkering Torget har parkeringsytor på tre sidor och gaturum på alla fyra sidor. Tillgången till parkeringsplatser i centrum bedöms som god. Inom 150 meters radie från torget finns drygt 200 platser, se parkeringskarta nedan. Bara på torget finns drygt 30 stycken. Med föreslagen gestaltning minskar antalet torgparkeringsplatserna till 13. Parkering kan istället ske i torgets närområde. Parkeringskarta över centrum, status Inom 150 meters radie från Heby torg återfinns drygt 200 parkeringsplatser. För ny- eller tillbyggnad av bostadsbebyggelse ska parkering primärt ske på den egna fastigheten. Enligt 8 kap. 9 första stycket PBL gäller att en tomt som ska bebyggas ska ordnas så att det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. I 9 anges även att om det inte finns tillräckliga utrymmen för både parkering och friyta för lek och utevistelse så ska man i första hand ordna friyta. Är fastighetsytan för liten för att rymma de parkeringsplatser som behövs enligt parkeringsnormen kan fastighetsägaren lösa parkeringsbehoven på andra fastigheter eller på kommunala parkeringsområden i närheten genom avtal. I trafikplan för Heby kommun anges det uppskattade bilplatsbehovet utifrån läge (zon 1) och lägenhetsstorlek. Parkeringstalen inkluderar besöksparkering. Bilplatsbehov per lägenhet Lägenhetsstorlek Zon 1 1 Rok 0,4 2 Rok 0,5 3 Rok 0,8 4 Rok 1 Äldreboende/Serviceboend e 0,4 Bilplatsbehov per lägenhet, Trafikplan Heby kommun (2008).

16 16 (21) Torg Vy över torget från nordväst, torg med ny kioskbyggnad. Centrumkyrkan och nya bostadshus med verksamheter i bottenplan kantar torget. Föreslagen bebyggelse är gråfärgad. Heby Torg är traditionellt en central punkt i Heby samhälle, även om merparten av handel och annan service inte ligger i direkt anslutning till torget. På torgytan ligger idag två sammanbyggda byggnader, dels en kiosk med servering jämte väntsalsfunktion för kollektivtrafiken, dels en kontorsbyggnad för taxitrafiken. Centrumkyrkan på torgets södra sida används för olika typer av verksamhet. Torgets regleras i planen genom bestämmelsen Busstorg. Bestämmelsen medger lokaltrafik (biltrafik, gång- och cykeltrafik), hållplatsskydd, parkeringsplatser och torgfunktioner. Torget har samma användningsbestämmelse över hela ytan men är tänkt att fungera som två separata delar. En norra del där rörelse busstrafik, hållplatser och lokaltrafik finns och en södra del där vistelse sittplatser och planteringar ligger. En del av torget avgränsas som kvartersmark. Genom bestämmelsen C 2 ges möjlighet att uppföra ny samlande byggnad för kiosk och servering, personaloch passagerarutrymmen samt mindre kontor. Se illustration och gestaltningsprinciper nedan. Planen kan bidra till att befintliga flöden av gång- och cykeltrafik förstärks genom tydlig riktning mot norr, samtidigt som torget öppnas upp och skapar ny kontakt mot söder, mot Centrumkyrkan och ny bebyggelse. Intrycket av parkeringsplatser kan tonas ned. Säkrare och mer fokuserade rörelser för oskyddade trafikslag kan ordnas. Befintlig VA-ledning går längs torgets västra sida, ca en meter in från gatan. Vid en ombyggnation av torget kan ledningen behöva flyttas.

17 17 (21) Gestaltningsprinciper, torg och ny bebyggelse på torg Utgångspunkter för omgestaltning av Heby torg är tanken om småstadstorget och den mänskliga skalan. Kring torget föreslås gatorna omvandlas till enkelriktade gårdsgator med kanstensparkering och en mindre parkeringsyta i öst. Torget och gårdsgatan gestaltas förslagsvis med samma material för att närmare binda ihop ytorna. Genom omgivande nybebyggelse och trädplantering skapas ett definierat stadsrum och ett avgränsat torgområde. Illustrationsplan över torget med förslag till ny byggnad i bildens mitt (vit och markerad med I). Storlek och läge på byggnad är ett av flera tänkbara inom byggrätten. För ny kiosk och servering, personal- och passagerarutrymmen samt mindre kontor inom användningen C 2 gäller följande gestaltningsprinciper. Illustrationsplan är vägledande för byggnads placering, se bild ovan. Byggrättens storlek är tilltagen för att skapa flexibilitet. Avsikten är inte att fylla hela byggrätten eller stycka upp olika funktioner i flera byggnader. Samtliga funktioner samlas primärt i en byggnad, se illustrationsplan. Bebyggelsens utbredning på mark kan öka eller minska efter behov och placeringen kan med fördel glida längs den norra sidan. Gena och funktionella kopplingar till hållplatser, övergångställen och

18 18 (21) omgivande bebyggelse ska ges företräde. Utrymme för grönska ska ges i byggnadens närhet. Byggrätten är placerad på norra sidan av torget och bebyggelse ska vända långsidan mot norr för att utgöra skydd mot buller från bussar, ge rumslig avgränsning till torget och vända en sida mot soliga uppehållsytor i söderläge. Bestämmelsen Bebyggelse ska gestaltas sammanhållet och vända långsida mot norr. Öppna passager genom byggnad är tillåtna. tillförs planen för att säkra en gestaltning i linje med uppställda principer. Hälsa och säkerhet Buller Kyrkogatan som löper längs norra delen av området är den enda bullerkällan i planområdets omedelbara närhet. I nuläget är hastighetsbegränsningen på Kyrkogatan 30 km/h. Vissa störningar förekommer från järnvägen i norr och riksvägen söder om området. En exploatering av området bedöms inte öka bullerproblematiken. Kraven på bostäderna ska följa Boverkets regler och normer. Luft Området är omgivet av större vägar. Utvädringen av luftföroreningar är dock god då bebyggelsen sällan bildar trånga eller slutna gaturum. Den nya huskroppen bedöms inte påverka dagens halter av partiklar och kvävedioxid. Det finns två åstråk som rinner genom centrum och bidrar till luftkvaliteten. Förslaget innebär inte att några gaturum blir instängda eller att utvädringen försämras. En exploatering av området bedöms inte försämra luften. Radon Översvämningsrisk Ingen radonundersökning är utförd men området bedöms inte vara drabbat. Riskerna för översvämning i området bedöms som mycket små. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Anslutning kan göras till det kommunala ledningsnätet för dricksvatten, avlopp och dagvatten. Ledningar genomkorsar området runt torget och löper längs Vallavägen. Norr om eller i direkt anslutning till fastigheterna Heby 1:28 och Kyrkvreten 2 finns allmänna ledningar för avlopp och dricksvatten. Dessa skyddas med u- område i planen. Ytterligare en vattenledning sträcker sig från sydväst in på fastigheten Kyrkvreten 1 vidare till Kyrkvreten 14. Denna ledning är inte i bruk och skyddas inte med u-område. Dagvatten Idag rinner dagvattnet från planområdet ut i recipienterna Arnebobäcken och Örsundaån. För Arnebobäcken finns ingen miljöklassning, däremot rinner Arnebobäcken ihop med Örsundaån strax sydöst om planområdet. Örsundaån är klassad som måttlig ekologisk status med miljöproblem som övergödning från jordbruk, enskilda avlopp och punktkällor. Den kemiska statusen klassas som ej god på grund av föroreningar av miljögifter som ligger över gränsvärdet så som kvicksilver och fosfor. Busstorget i planområdets norra del består till största del av hårdgjord yta med parkering och trafik. Detta genererar avrinning från området och kan tänkas

19 19 (21) vara den största källan till nedsmutsning av dagvattnet inom planområdet. Dagvattnet i området kring torget förorenas genom till exempel föroreningar från slitage av vägar och däck, avgaser och fordonsbränsle. Främsta föroreningar från den typen av markanvändning är fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kvicksilver och olja. Även atmosfäriskt avfall förorenar dagvattnet med fosfor, kväve och tungmetaller. Föroreningarna kan tänkas påverka recipientens kemiska status negativt om avledning av dagvattnet sker utan rening. Vid en ombyggnation av torget ska dagvattenaspekten beaktas. Vid en ombyggnation finns möjlighet att skapa hållbara dagvattenlösningar och minska avrinningen från torgytan och utsläppet av föroreningar genom infiltration, fördröjning och rening inom torgytan. Detta kan exempelvis ske genom minskad andel hårdgjord yta, ökad växtlighet, öppna dagvattenlösningar och infiltrationsytor. Med en minskad andel parkeringsplatser på torget finns det möjlighet att frigöra yta till alternativ lösningar för t.ex. dagvattenhantering. Planområdet lutar svagt åt sydväst, ner mot Arnebobäcken. Vid ett genomförande av detaljplanen kommer bebyggelsen på Heby 1:28 och Kyrkvreten 2 att placeras mot torget i direkt anslutning till trottoar/hårdgjord yta. Delar av det dagvatten som fångas upp av takytan kommer således att rinna i riktning mot torget. I utformningen av trottoarsytorna längs med husfasaden ska hänsyn tas till dagvattnets möjlighet att infiltreras i marken genom exempelvis infiltrationsdiken. Dagvattnet från vägytorna kopplas efter infiltrering på dagvattennätet. Inom fastighetsgräns för Kyrkvreten 2 och Heby 1:28 finns begränsat med yta för dagvattenhantering. I och med det centrala läget i Heby medger planen en högre exploateringsgrad och ytterligare hårdgjorda ytor kan tillkomma i form av parkering m.m. Vid ett genomförande av detaljplanen ska lokalt omhändertagande av dagvattnet ske i den utsträckning som detta är möjligt. Utformningen av parkeringsplatser, innegård eller liknande ska utformas för att möjliggöra infiltration av dagvatten genom exempelvis genomsläppliga material och nedsänkta planteringar. Enligt SGU:s jordartskarta består marken av postglacial lera. Leran har dålig genomsläpplighet och vid anläggning av dagvattenlösningar bör marken grävas ur och fyllas upp med mer genomsläppliga material för att kunna infiltrera dagvattnet. Avfall Värme El Bredband, TV, Tele Avfallshanteringen i det aktuella planområdet ska utformas i enlighet med bestämmelserna i gällande föreskrifter för avfallshantering för Heby kommun med tillhörande råd och anvisningar angående utrymmen och transportvägar för avfall. Fjärrvärmeleding finns nordväst om området. Då Heby kommun ligger i framkant när det gäller solfångare och solceller ses sådana som ett positivt inslag i området om en sådan lösning skulle föreslås. Elledningar finns inom planområdet. En större elledning passerar från norr över Heby torg och sträcker sig över Kyrkvreten 1. Denna skyddas i plankartan som allmänt underjordiskt ledningsstråk som inte får bebyggas. Fibernät för bredband, TV och telefoni finns inom området. Jordkabel ligger inom fastighetsgräns för norra delen av Kyrkvreten 2. Kabeln kan behöva flyttas till följd av planens genomförande.

20 20 (21) GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Preliminär tidplan för detaljplanen är: Samrådsfas september-oktober 2015 Utställningsfas juli-augusti 2016 Antagande 4 kvartalet 2016 Genomförandetid Huvudmannaskap Förfarande Avtal Genomförandetid för planen är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän plats. Planen handläggs med normalt förfarande enligt plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10). Planen bekostas av Heby kommun. Plankostnad kommer att tas ut och regleras genom avtal mellan Heby kommun och framtida exploatör/byggherre. Avtal som reglerar försäljning av mark, fastighetsbildning mm kan även tas i samband med detta. Del av kommunens mark kan genom planen säljas för bostads- och handelsändamål. Det kan i jämförelse med gällande plan ge kommunen ökat ekonomiskt tillskott. Vid ombyggnad av allmän plats uppstår också utgifter för byggnation och underhåll. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning För att bygglov ska kunna beviljas krävs att fastigheterna överensstämmer med detaljplanen. Respektive fastighetsägare och Heby kommun ansvarar för att erforderlig fastighetsbildning sker för att genomföra detaljplanen. Fastigheten Heby 1:39 omfattar torget, busshållplatser, parkeringar och körbanor. För av den del som benämns C 2 i kartan kan fastigheten komma att delas för att möjliggöra enskilt ägande eller effektivare förvaltning. Kyrkvreten 7 kan delas i en nordlig och sydlig del för att möjliggöra att ny byggnad ligger på egen fastighet. Del av Heby 24:1 (område 7) kan överföras genom fastighetsreglering till Kyrkvreten 2. Ledningsrätt kan komma att bildas inom u-området längs gårdsgatan och lokalgatan. Ledningsrätten bekostas av ledningshavaren. Övriga fastigheter inom området förväntas inte kräva ombildning till följd av planens genomförande.

21 21 (21) MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har upprättats av Ettelva arkitekter AB. Ettelva arkitekter AB står även för illustrationer och skissunderlag. Medverkande tjänstemän från Heby kommun är Hanna Svensson Samhällsplanerare, Maria Raustorp Samhällsplanerare samt Anders Larsson Landskapsarkitekt, mark- och planeringsenheten. För mark- och planeringsenheten Hanna Svensson Samhällsplanerare