Projektmaterial. Västanviks folkhögskola



Relevanta dokument
Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Digitala Minnen. Luleå kommun

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Konstverket Air av Curt Asker

Batterijakten 2017 Delmoment: Kreativitet - lärarhandledning

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola

Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga

Arbetsområdet KOMMUNERNA

Utveckla din IT- kompetens

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

SLUTRAPPORT Delprojekt Ungdomsprojekt 2.0 Leader Ystad-Österlenregionen SJV

Projektmaterial. Ljungskile folkhögskola

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Kommunikation 100p Hälsopedagogik 100p Skapande verksamhet 100p

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

Projektmaterial. LIKA OLIKA Mullsjö folkhögskola

BARN I STADEN MÖTER DJUR

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Kvalitetsenkät ht 2017

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret

Projektmaterial. Sunderby folkhögskola

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Framtidens klassrum: Det resande klassrummet

Kursutvärdering Samhällskunskap A Lärare: Esa Seppälä Läsåret Klass: HR2C

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

ABF Skellefteå Anders Svedjevik

Våldsbejakande extremism. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning

Lärarmaterial MAFFIANS Ö. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Benni Bödker

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Kvalitet Resultat: Ängelholm total

Årsberättelse

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Workshop PIM 2 - PowerPoint

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

döden i datorn SPN-uppdrag

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Motionera med mera. Sammanfattning. Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial. Malungs folkhögskola

Transkript:

Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Västanviks historia Av Margareth Mejersten, Gunnar Hårdén, Ellert Kolm och Karin Vestin

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...4 2. Syfte... 4 3. Arbetssätt... 4 Reflektioner och sammanfattning... 6 Källförteckning... 6

1. INLEDNING Vi kände på skolan att vi inte hade något riktigt bra material som dokumenterade skolans historia från starten och fram till idag. Vid skolstarter och studiebesök på skolan så är det bra att ha ett sådant material för att kunna introducera skolan på ett bra sätt. Det är även viktigt för oss på Västanvik som är så speciellt riktad på en målgrupp att kunna förklara vilken viktig roll skolan har haft och fortfarande har inom döv rörelsen. Så när Itis projektet dök upp så tyckte vi att det kunde vara en bra möjlighet producera ett sådant material. I gruppen så ingick det 5 st. lärare och 11 st. elever som alla går på någon av våra allmänlinjer. Som det så många gånger är så varierade datakunskaperna inom vår lärargrupp och några av eleverna hade större kunskaper om datorerna än oss lärare. 2. SYFTE - Vi ville göra ett multimedia material som i första hand är teckenspråkbaserat och text baserat i andra hand. - Vi ville även försöka att lägga in så många olika tekniker som möjligt, t.ex. videoklipp, fotografier och bildspel i materialet. Allt för att presentationen ska bli så visuell som möjligt. - Vi ville visa för både eleverna och för oss själva att tekniken egentligen är ganska enkel att använda och att det inte är så svårt att producera egna utbildningsmaterial. - Vi ville även utveckla elevernas förmåga att jobba självständigt och initiativförmåga genom att dom själva fick planera och genomföra olika delmoment inom projektet. 3. ARBETSSÄTT Vi samlade eleverna för att informera om arbetet och försöka få med några stycken, det visade sig det var inte så svårt och vi blev istället tvungna att begränsa gruppen. Vårt första hinder på vägen blev istället att hitta tider i schemat som stämde för alla grupper, då vi hade elever från tre klasser. Men efter en del pusslande så fick vi ihop det och vi bestämde att vi skulle jobba måndag och onsdagseftermiddagar. Vi valde att jobba med PowerPoint för det är ett program som innehåller många möjligheter och är relativt lätt att lära sig att använda. Utifrån ett ämnesövergripande perspektiv så jobbade vi med svenska, samhällskunskap, historia, data och i viss mån även lite forskningsarbete. För att vi skulle kunna begränsa oss så var vi tvungna att välja ut vissa områden som kändes intressanta. Arbetet delades in i följande områden

- Tiden före 1969. - Det första skolåret - Skolans byggnader - Fotografier - Intervjuer - Teknik och presentation Eleverna fick välja vilket område dom ville arbeta med och sen sätta sig ner och skriva ner vad dom tyckte som skulle ingå. Utifrån det så började dom sen att arbeta i sina grupper och fick arbeta under stor frihet och eget ansvar. I början så tyckte eleverna att det var bra men ju längre arbetet fortlöpte så tyckte dom att det skulle var mer lärarstyrt. Sen när vi lärare även var borta några eftermiddagar då vi hade våra Itis seminarium, så kände eleverna att vi övergav dom för mycket och vi fick reda ut situationen och sen så var alla nöjda. Gruppen som jobbade med tiden före 1969 hade ett större och besvärligare arbete än väntat. Det fanns inte så mycket skrivet material om gården och tiden före 1969, så vi fick lov att intervjua olika personer som visste mer om den tiden. Och som det många gånger gör när historien är baserad på minnen så visade sig att det fanns en hel del olika uppgifter och fakta om den tiden. Så eleverna fick lov att kolla upp alla fakta ordentligt innan dom kom fram till det som var rätt. Men det blev bra, då fick dom se vikten av att var noggrann med källkritiken. Till slut så fick dom fram det som var rätt och med en del intressanta fakta som annars kanske hade fallit i lömska. Arbetet med första skolåret, 1969, var dock mycket lättare, eftersom det fanns mycket material dokumenterat och vi kunde intervjua elever från den första klassen och andra personer från det året. I skolans arkiv så hittade eleverna mycket material som var användbart och skolans huvudman hade även dom en del material som var användbart. 3 Fotogruppen var en grupp som hade ett stort arbete. Det finns ganska så mycket fotografier och diabilder från tidigare år på skolan, men det är inte så väl dokumenterat och katalogiserat. Så återigen fick dom ägna sig åt detektivarbete och försöka lista ut från vilket år fotografierna var tagna och vilka som var med på bilderna. Eftersom många av dom som jobbar på skolan själva har varit elever här så blev det många skratt när vi kände igen personerna i yngre upplagor. Den här gruppen var mycket viktig för dom andra grupperna eftersom dom letade efter bilder till alla. Sen vid slutarbetet med PowerPoint programmet så var alla med och valde vilka bilder som skulle vara med i presentationen. Intervjugruppen valde att intervjua en av eleverna från 1969 och skolans första ordförande. Dom använde digitalkamera så att vi sen kunde klippa in filmsnuttar i Power Point programmet. Dom fick själva fundera ut vilka frågor dom skulle ställa så dom fick fram fakta som stämde in med våra områden. Dom planerade även filmningen så att de skulle passa teckenspråket så det blev lättavläst. Det visade sig sen att det ändå blev lite svårt att avläsa men det var en mer teknisk detalj.

Vi trodde när vi började att det området som skulle vara lättast att jobba med var skolans byggnader, eftersom mycket finns dokumenterat material som ritningar, fotografier, skolstyrelseprotokoll osv. Och eleverna lyckades bra med att ta reda på vilket år de olika husen byggdes och hur dom har använts genom åren. Det område som lockade en del och som andra var lite oroliga inför var tekniken. Vi hade bestämt oss för att göra en Power Point presentation eftersom det är ett relativt lätt program att lära sig och det innehåller många tekniska möjligheter. Här kom det verkligen fram att en del elever var långt före oss lärare vad det gäller datakunskaperna så vi fick tillfälle att vända på rollerna lite vad det gäller lärare/elev. REFLEKTIONER OCH SAMMANFATTNING När man ser tillbaka på vårt Itisarbete så tycker vi att vi har lyckats med våra uppsatta mål. Vi har producerat ett bra informationsmaterial om skolans historia som enkelt kan användas av alla på skolan. Det finns även möjligheter att lägga till och utveckla det i framtiden. Tekniskt sett så har vi lärt oss att använda Power Point programmet så vi kan göra egna presentationer och utbildningsmaterial i framtiden. Eleverna har fått träna på att jobba själständigt genom att : I grupp planera och genomföra arbetet, lösa eventuella problem som dyker upp, ta ansvar för sin egen skolgång och även ställa krav på oss lärare, Vi känner även att eleverna har fått en ökad kunskap för sin skola och dess historia, vilken viktig del den har varit och fortfarande är inom dövrörelsen. Arbetssättet inom Itis är i och för sig inget nytt för folkhögskolorna men det har ändå varit roligt att vi har fått vara med, även om det blev på slutklämmen i hela projektet. Det har varit lärorikt för eleverna att göra ett så stort arbete med en så stor grupp, det är många viljor som kommer till tals och alla åsikter är viktiga. En annan sak som varit positiv är våra seminarier med dom andra folkhögskolorna runt Siljan, det har blivit ett bra forum som förhoppningsvis kan fortsätta även efter Itis projektets slut. KÄLLFÖRTECKNING Vi har i vårat arbete främst använt den kunskap som finns hos olika människor som finns eller har funnits på skolan. Dessutom så har vi nyttjat skolans arkiv och SDRs arkiv där vi främst har använt tidningen SDR kontakt årgång 1969-1999.