Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering



Relevanta dokument
Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar

Inlärning Psykologprogrammet, KI

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Antecedent - A i beteendets A-B-C

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla

Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen.

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

SMART Utbildningscentrum

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

SET. Social Emotionell Träning.

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Om autism information för föräldrar

Att implementera RACT

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Motivation till förändring

Checklista - vanliga stressorer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

SMART Utbildningscentrum

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

När föräldern har kognitiva svårigheter

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell

SMART Utbildningscentrum

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Prestationspsykologi en lärandeprocess

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Introduktion till inlärningspsykologi. Mål enligt er kursplan. Syfte. Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT

Vad är psykisk ohälsa?

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

DYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

KBT vid inkontinens. Liv Svirsky. Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare.

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan)

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys

SMART Utbildningscentrum

Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

Transkript:

Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan eller vet mera. Sören Kierkegaard

Uppdrag Att hjälpa människor med särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet Att tillsammans med brukaren försöka bevara, utveckla, förändra och skapa strategier föroch i olika livssituationer för att han/hon ska nå sina mål

Familj Föräldra skap Fritid Utb/utv Medborgare Hinder Hinder Hinder Hinder Vad är gemensamt för hindren? Intima relationer Hinder Intention - hur vill du ha det? Hinder Arbete Riktning - ej mål Vänner Hinder Hinder Hälsa Skillnad mellan hur man vill ha det och hur det ser ut just nu.

Livshändel-ser Mindre tillfredsställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Stannar hemma, grubblar, ensam, mm Avbrutna kontakter, konflikter, försämrad ekonomi, sämre hälsa, mm

Livshändelser Mindre tillfredsställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Glädje och aktivitet

Symtom och funktionshinders betydelse för prognos positiva symtom negativa symtom social funktion stress psykiska funktionshinder kognitiva störningar

Tre dörrar ut Symtomminskning Medicin Ångestbehandling Depressionsbehandling KBT vid psykossymtom Stressminskning Problemlösning Färdighetsträning Konfliktlösning Avslappning Socialt stöd Anhörigstöd Livskvalitetsökning Personligt engagemnag Målformulering Social kontakt Social Skills Training Stimulans och glädje

Att arbeta med det friska salutogena faktorer, individnivå Social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik coping Utveckling av intressen Inre kontroll / impulskontroll Aktivitetsnivå / energi Kommunikativ förmåga Problemlösningsförmåga

Att arbeta med det friska salutogena faktorer, omgivning Hjälpa andra Tillitsfulla och intima relationer Betydelsefulla andra Klara gränser och tydlig miljö

STRESS SÅRBARHETSMODELLEN

Stress-sårbarhet, population (ursprunglig modell) stress sårbarhet STRESS SÅRBARHET

Stress-sårbarhetsteorin Sårbarhet tidigt förvärvade eller medfödda egenskaper (känslighet) Stress riskfaktorer, omgivningsfaktorer påfrestning individen utsätts för i samband med anpassning till förändringar relation mellan individens uppfattade krav från omgivningen och hans uppfattade förmåga att hantera dessa

Stress-sårbarhet, individ stress ps. upplevelse av stress Sårbarhet -genetisk -tidiga erfarenheter stress-faktorer - miljö - interaktion (EE) tid

Stresshantering Ingår i samtliga medicinska, sociala och psykologiska insatser Broms: dagbok över stressande situationer, platser och personer hjälp att upptäcka förändringar i kropp, tankar och känslor Gas: öka aktiviteter som ger glädje och tillfredsställelse. (Hur var det tidigare?) öka antalet personliga kontakter exponering för ångestfyllda stimuli

Uppdrag Att förstå och analysera Beteendeanalys BETEENDEANALYS

Beteende Allt som en levande människa eller annan levande varelse kan göra Motoriska, kognitiva, autonoma Synliga och osynliga

Tillämpad beteendeanalys Betoning av beteendets funktion och inte dess innehåll analytisk Omgivningsberoende uppmärksammas kontextuell Analysen ska kunna upprepas och ge svar på hur en beteendeförändring ska kunna genomföras teknologisk

Tillämpad beteendeanalys Syftet är att påverka beteende öka, lära sig nya, vidmakthålla, generalisera, avgränsa eller minska Viktigt att översätta egenskaper till beteendebeskrivningar för att möjliggöra förändring av beteende Vaga beskrivningar operationaliseras

Över- och underskott av beteende Överskott Underskott Yttre Inre

Analys av över- och underskott i praktiken Brukarens över- respektive underskott av beteenden (inom tanke, känsla, fys. reaktioner och yttre bet.) Analys av varför över resp. underskott (utlösande stimuli, förstärkare, bestraffare, färdigheter m.m.) Vilka beteendeförändringar bör göras Förstärkning av nytt beteende

Över-, underskott och tillgångar Överskott Underskott Tillgångar Yttre Inre

Överskott Underskott Tillgångar Yttre ex: höjer rösten, hit och dit (planlöst), ex: följer planering, ber om hjälp, delegerar ex: städar självständigt, social förmåga Inre ex: oro, ältande, frustration, ångest ex: planera, organisera, förstå andra, egen kroppsuppfattning ex: motivation

Beteendeanalys Specifikt problem som beskrivs i observerbara, icke värderande, termer Beteenden, funktionsnedsättningar och förstärkningar skall uttryckas så konkret som möjligt för att fungera som underlag för förändring Beskriv uppkomst, utveckling och faktorer som vidmakthåller beteendet (konsekvenser)

Stimulus (plural stimuli) S Händelse eller objekt. Kan vara föremål i miljö eller en individs eget beteende eller andras beteende. Ett stimulus kan föregå eller följa efter en respons Obetingat stimulus OS, utlöser icke inlärda reflexer/responser Betingat stimulus BS, inlärt, betingat neutralt stimulus

Respons R Beteende eller reaktion på ett stimulus Obetingade responser OR, sker utan att vi lärt oss dessa Betingade responser BR, etableras genom inlärning; sker i frånvaro av ursprungligt stimulus

Betingning/Inlärning (def.) Respondent (Pavlov) stimulusstyrd framkallas av ett föregående stimulus ångest, aggressivitet Operant (Skinner; Azrin) konsekvensstyrd styrt av dess följder/förstärkningar (stimulus kommer efter responsen)

Biologisk predisposition Obetingade stimuli slag smekningar behagliga stimuli hög temp plötsligt högt ljud god mat dålig mat något i halsen Obetingade responser dra sig bort avslappning leende svettning rycka till (rädsla) salivering Illamående hosta

Respondent (klassisk) betingning Obetingad stimulus OBS Reflex Attackerad av främling OBR Rädsla, ångest Obetingad respons Kopplas till Neutralt stimulus S t ex mörk tunnel Leder till Betingad stimulus BS BR Betingad respons Mörk tunnel Rädsla, ångest

Inlärning A B C startar gör att för att betingat stimulus betingad respons (ångest) respons säkerhet / flykt konsekvens minskat obehag Konsekvens på lång sikt ökat obehag

Kedjeanalys samt A-B-C-analys A antecendent B beteende C konsekvenser Kedjor av beteenden som leder fram till problembeteendet (tankar, känslor och beteenden Problembeteende Kort- och långsiktiga konsekvenser

Förstärkning är motorn för beteendet Positiv förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom belöning Negativ förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom att ta bort något obehagligt

Möjliga positiva förstärkare Inre tankar och känslor Sociala uppmärksamhet, uppskattning Aktiviteter självförstärkande (roliga, intressanta) Påtagliga och konkreta pengar (generaliserad förstärkning), tecken

Bestraffning Minskar sannolikheten att en respons ska inträffa Två typer: positiv bestraffning: en bestraffare tillkommer negativ bestraffning: en positiv förstärkare tas bort Bestraffning kontra förstärkning

A B C

Psykiska funktionsnedsättningar Exekutiva funktioner Störningar i abstrakt tänkande. Minnesstörningar Theory of mind Centrala sammanhang Störd kroppsfeedback. Svårt att vänja sig vid stress. Varseblivningsstörningar

Anpassa kompensera för psykiska funktionsnedsättningar Förändra i miljön lugn miljö med minsta möjliga stimuli Handikapphjälpmedel checklistor kom ihåg lappar filofax schema (whiteboard) märkta lådor, tvättkorgar etc. väckarklocka, äggklocka handdator (Handy)

Kedjeanalys, arbetsordning Identifiera: (sårbarhetsfaktorer) det beteende du vill analysera (B) utlösande faktorer (A) positiv och negativ förstärkning för problembeteendet (C1) positiv och negativ bestraffning för ett mera långsiktigt fungerande beteende (C2)

A-B-C-analys A antecendent B beteende C konsekvens Kedjor av beteenden som leder fram till problembeteendet (tankar, känslor och beteenden ) Problembeteende Kort- och långsiktig förstärkning

A-B-C-analys önskat beteende EO etablerande omständighet A aktiverare B beteende C konsekvens Vad kan starta beteendet Önskat beteende Kort- och långsiktig förstärkning