Häggvallskolan Fridas Hage Arbetsplan augusti 2012 juni 2013

Häggvallskolan Fridas Hage Arbetsplan augusti 2012 juni 2013 Grundskola årskurs F-5 Fritidshem Grundskola årskurs 6-9 Grundsärskola årskurs 1-9 Ansvariga rektorer Elisabeth Wikberg Maria Bergius Datum 2012-09-01 Tjörn Möjligheternas ö

Enhetens namn Häggvallskolan Fridas Hage Enheten ansvarar för följande områden Fridas Hage grundskola årskurs F-5 samt fritidshem. Häggvallskolan grundskola årskurs 6-9 Grundsärskola årskurs 1-9 Fridas Hages organisation I bostadsområdet Höviksnäs ligger Fridas Hage. På skolan finns förskoleklass, grundskola årskurs 1-5, skolbarnsomsorg samt grundsärskola/träningsskola årskurs 1-6. Grundsärskolan är delvis inkluderad med grundskolan. Skolan ligger nära natur och hav vilket ger unika tillfällen till utomhusaktiviteter. Klasserna är indelade årskursvis och varje klass har en mentor. Skolbarnsomsorgen organiseras och bedrivs på två avdelningar på skolan. Vi ser alla elever som gemensamma elever. Personalen i förskoleklass, grundskola grundsärskola och skolbarnsomsorg samarbetar kring elevens hela skoldag och bedriver därigenom ett professionellt arbete med strävan att ge eleverna en god lärandemiljö. På skolan finns ett aktivt trygghetsteam som arbetar förebyggande och aktivt mot mobbning och kränkande beteenden. Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter. Den ska vara trygg för våra elever och vuxna och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elever årskurser Fridas Hage grundskola: Förskoleklass 29 elever - Fritidshem 117 elever inskrivna. Årskurs 1, 28 elever Årskurs 2, 27 elever Årskurs 3, 20 elever Årskurs 4, 23 elever Årskurs 5, 26 elever Häggvallskolans organisation I Höviksnäs på norra Tjörn, med gångavstånd från busshållplats, ligger Häggvallskolan. Skolan har tre arbetslag AB, CD och EF. På skolan ligger också kommunens grundsärskola för årskurs 7-9 samt en särskild undervisningsgrupp för elever med diagnos inom autism. Både grundsärskola och elever i särskild undervisningsgrupp är integrerade i grundskolans verksamhet. Sida (27) 2

Häggvallskolans upptagningsområde är Myggenäs skola, Kållekärrs skola, Långekärrs skola och Fridas Hage, vilka alla tillhör Tjörns skolområde Norr. På skolan finns ett aktivt trygghetsteam som arbetar förebyggande och aktivt mot mobbning och kränkande beteenden. I anslutning till Häggvallskolans entré finns skolans elevkafé. Detta elevcafé drivs av en servicegrupp från avdelning funktionshinders dagliga verksamhet. Ett samarbete som vi värdesätter högt. Öppettider är skoltid. Häggvallskolans skolvärdar ansvarar för rastaktiviteter såsom pyssel, spel, biljard, pingis med mera. Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter. Den ska vara trygg för våra elever och vuxna och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att få vara den man är tillsammans med andra är utgångspunkten för lusten att lära. Elever integreras oavsett skolform eller särskild undervisningsgrupp. Elever årskurser Häggvall grundskola: Årskurs 6, 87 elever Årskurs 7, 79 elever Årskurs 8, 78 elever Årskurs 9, 81 elever Grundsärskolan, årskurs 1-9 Grundsärskolan omfattas av verksamhet för elever som läser efter grundsärskolans kursplan och träningsskolans kursplan. Läroplanen är densamma som grundskolans, men skiljer sig i kursplanerna. En individuell utvecklingsplan upprättas för varje elev. Elever mottagna i grundsärskola kan ha sin undervisning på enheten eller på sin hemskola. Undervisning sker i integrerad form där det är möjligt. Elever i särskolans årskurs 1-6 har sin skolgång på Fridas Hage och elever i årskurs 7-9 på Häggvallskolan. I grundskolans studiegrupper kan det finnas elever från båda skolformerna. Att arbeta med integrering ger alla lärare en bredare kompetens i att undervisa elever i behov av stöd. Att få vara den man är tillsammans med andra är utgångspunkten för lusten att lära. Elever integreras oavsett skolform eller särskild undervisningsgrupp. Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter. Den ska vara trygg för våra elever och vuxna och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sida (27) 3

Särskolan samarbetar med habiliteringen, LSS samt andra specialfunktioner. I undervisningen används IT som verktyg att både kommunicera med och dokumentera genom. Särskolans elever som är i behov av skolbarnsomsorg har det på sin hemskola, den skola de geografiskt tillhör. Elever årskurser Fridas Hage grundsärskola Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 1 elev 1 elev 1 elev 2 elev 1 elev Häggvall grundsärskola: Årskurs 7 0 elever Årskurs 8 0 elever Årskurs 9 2 elever Klassorganisation Fridas Hage grundskola: En klass i vardera förskoleklass, åk 1, 2, 3, 4 och 5. Fridas Hage grundsärskola: En klass med inriktning träningsskola. Tre elever i grundsärskolan är inkluderade i grundskolan. Häggvallskolan grundskola: Fyra klasser i åk 6. Tre klasser i åk 7, 8 och 9. Häggvallskolan grundsärskola: Tre elever i grundsärskolan är inkluderade i grundskolan. Sida (27) 4

Arbetslagens organisation Fridas Hage grundskola, förskoleklass och fritidshem: ett arbetslag. Fridas Hage grundsärskola: bildar arbetslag med årskurs 6-9 (sär) samt ingår i Fridas Hage grundskolans arbetslag. Häggvallskolan årskurser 6-9: arbetslag AB, CD och EF. Häggvallskolans grundsärskola årskurser 6-9: bildar arbetslag med årskurs 1-5 (sär) samt ingår i grundskolans arbetslag. Antal pedagogisk personal hela enheten Fridas Hage - 23 Häggvallskolan - 33 Antal övrig personal Fridas Hage - 3 Häggvallskolan - 4 Antal årsarbetare Fridas Hage - 19 Häggvallskolan - 30 Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare 100% Enhetens skolledning Maria Bergius Elisabeth Wikberg Övrigt - ansvarsområden Ansvarsområde: Maria Bergius Elisabeth Wikberg Rektor Fridas Hage grundskola förskoleklass och fritidshem Tf. rektor Häggvallskolan Rektor Grundsärskola åk 1-9, gymnasiesärskola och särvux. Sida (27) 5

Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Barn och Utbildningsnämndens prioriterade mål Budgetdokument Mål och inriktning Mål öka elevernas kunskap och måluppfyllelsen Mål från Likabehandlingsplanen Mål för jämställd medborgarservice Mål för arbetet med barnkonventionen Mål för samverkan Kultur och Fritid Mål för att förbättra utemiljön Mål för att minska skador till 2015 Mål för att öka lärarnas kompetens Mål för samverkan kring utsatta barn och ungdomar Mål att genomföra enkäter Rektors prioriterade mål samt åtgärder för utveckling Ledningsdeklaration Vår målsättning är att utbilda eleverna för framtiden. I dag ställs eleverna inför allt fler alternativ och allt tätare förändringar. Då krävs det nya krav på kunskap och utbildning och därför är det viktigt att ge eleverna en bred kunskapsbas. Vi vill undervisa eleverna så att de upplever känsla av sammanhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt lärande. Vi ska sträva efter ett gynnsamt positivt inlärningsklimat. Vår skola ska vara en plats där värdegrundsarbetet ska genomsyra verksamheten, dit våra elever ska kunna gå och känna sig trygga. En demokratisk grundsyn med respekt för människors lika värde utan någon form av kränkande särbehandling är en självklar rätt för våra elever. Värdegrunden Enhetens värdegrund vilar på Gemenskap Respekt Empati Trygghet Ansvar Inslag av detta ska finnas som en tråd i undervisningen under hela läsåret. All personal på enheten är ansvarig att agera som goda förebilder samt att vägleda eleverna så att värdegrunden efterlevs. All personal måste arbeta aktivt för att leva upp till kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Under innevarande läsår ska ett aktivt arbete ske med elevernas språkbruk. Sida (27) 6

Våra skolor skall bedriva verksamhet så att alla elever kan tillgodogöra sig undervisning. De vuxna på skolan skall vara synliga för eleverna och visa att de bryr sig. Alla elever, föräldrar och personal samt övriga utomstående besökare skall alltid känna sig välkomna när de besöker våra skolor där en positiv och trevlig stämning skall råda. Vårt arbete ska genomsyras av barnkonventionens intentioner. Elever i behov av stöd Alla elever på vår enhet ska ges möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Grunden ska ligga i ordinarie undervisning där klassen är en naturlig bas. Stödundervisningen är ett komplement som ska bidra till att alla elever kan tillgogogöra sig den kunskap som krävs för att nå målen för grundskola respektive grundsärskola. Särskolans verksamhet skall i så stor utsträckning som möjligt bedrivas i integrerad form i lämplig grundskoleklass. All personal på skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen/klassen. Vi ska implementera en reviderad elevhälsoplan. Jämställdhet Enheten har en jämställdhetsplan som all personal ska arbeta efter. Under detta läsår kommer vi att delta i ett jämställdhetsprojekt i skolverkets regi. Denna insats har som syfte att utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten genom att medvetet använda jämställdhet, språk och kommunikation för att skapa förutsättningar för alla elevers, både flickor och pojkars, lärande och utveckling. Kunskap och bedömning Vi ska garantera att alla elever får en likvärdig skolgång av god kvalitet oavsett vilken skolform de går i. Alla elever ska få den stimulans de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. En viktig uppgift vi har framför oss är att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och själförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. All personal som arbetar hos oss ska ha behörighet för det ämne/ämnen de undervisar i. Vi ska arbeta för att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Vi ska ha höga förväntningar på våra elever i vår strävan att nå allt högre måluppfyllelse. Sida (27) 7

Mål under läsåret Alla lärare upprättar pedagogiska planeringar i alla ämnen och årskurser, detta tydliggör målen i ämnena för eleverna. Implementering av de nya betygsstegen samt kompetensutveckling kring elevernas dokumentation och en likvärdig bedömning enligt Lgr11. Införa entreprenöriellt lärande i undervisningen i årskurserna 6-9. Kompetensutveckling i ny skollag och nya kursplaner. Utveckla kommunikationen och dokumentationen skola-hem via skolwebben. Skolbibliotek Vi startar samarbetet med kommunens bibliotek. Vi inför lärarbibliotekarier på båda skolorna som tillsammans med elever bildar ett kulturråd. Skolbiblioteket ska vara en del av skolans pedagogiska verksamhet samt stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och skolans styrdokument. Estetiska lärprocesser Den upprättade handlingsplanen för barn och ungdomskultur ska genomföras under en treårsperiod. En handlingsplan är framtagen för att stärka barn- och ungdomskulturen i kommunen och för att ge våra elever ett rikt utbud av kultur. För oss i skolan innebär detta att vi ska utveckla lärandet och skapa arbetsglädje genom de estetiska lärprocesserna. Att integrera kulturen i skolundervisningen stimulerar eleverna till djupare kunskap och större nyfikenhet. En metod kan vara att arbeta med det entreprenöriella lärandet. Utbudet skall ge möjligheter till eget skapande, möjligheter till att få uttrycka sig på olika sätt och möjlighet till att ta del av professionell konst och kultur. Enhetens trios - grupper är länkar i detta arbete. Digitala verktyg i skolan För att förverkliga läroplanens mål och riktlinjer behöver vi utveckla och kompetensutveckla personalen i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Genom att använda alternativa digitala verktyg som hjälpmedel i undervisningen öppnas stora möjligheter till en interaktiv och pedagogisk undervisningsmiljö. En plan för fler digitala verktyg såsom smartboard och I-pad på skolorna ska utarbetas. Elevernas inflytande och ansvar Vi ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön Sida (27) 8

Eleverna skall i allt större omfattning ha inflytande över sin utbildning och vara delaktiga i planeringen av både sitt eget arbete och större temaarbeten som genomförs i klassen eller på enheten. Undervisande lärare gör återkommande utvärderingar med sina klasser och i sina ämnen för att löpande få syn på förbättringsåtgärder. På båda skolorna ska det finnas aktiva elevråd. Kvalitetsredovisning Vi skall arbeta målmedvetet, utvecklingsinriktat med fokus på tydlighet, samverkan, uppmuntran och kunskaper. Den lokala arbetsplanen för 2012-2013 skrivs av arbetslagen och skolledning. Den ska vara vägledande och tala om vart vi ska det innevarande läsåret. Utvärdering av lokal arbetsplan sker regelbundet på arbetslagens möten under läsåret. Delårsutvärdering görs i början på vårterminen-13. Helårsutvärdering sker i maj -13. Kvalitetsredovisning klar 30 juni 2013. Häggvallskolan och Fridas Hage Rektorer Elisabeth Wikberg och Maria Bergius Sida (27) 9

Lokal Arbetsplan Arbetslagsnivå - Verksamhetens prioriterade mål utifrån Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Budgetdokument Mål och inriktning Prioriterade mål från läroplanen för Fridas Hage Grundskolan F-5 & Grundsärskolan åk 1-5 2.1 Normer och Värden Målbeskrivning Enhetens värdegrund GRETA (Gemenskap Respekt Empati Trygghet - Ansvar) är känd för alla elever och vuxna på enheten. Kriterier för måluppfyllelse När eleverna vet vad bokstäverna i GRETA står för och vad orden innebär. När alla grupper har arbetat aktivt med värdegrunden. När både vuxna och elever trivs, känner sig trygga i skolan och antalet kränkande ärenden minskar. När alla visar acceptans mot elever med funktionsnedsättningar. Åtgärder/hur ska vi arbeta Alla tillfällen att arbeta med GRETA tas tillvara, t.ex. vid skolstart, vänskapsvecka m.m. På Fridas Hage arbetar vi för att främja ett förebyggande arbete och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkningar. Förebyggande Kamratstödjarverksamhet Kompismassage och avslappning Gemensamma träffar i basgrupper Trivsel och etikettsregler. Främjande Lekdag vid skolstarten i basgrupperna. Firande av FN-dagen och barnkonventionen Basgruppsverksamhet med tolerans som tema Sida (27) 10

Julkul Lekdag i maj i basgrupperna. Samarbete sker mellan träningsskolans klass och nya förskoleklassens elever varje läsår genom lek och dramastunder. Förhindrande Aktivt rastvaktande där man erbjuder och startar aktiviteter. Ansvarig pedagog gör placering i klassrummet. En strävan efter att eleverna aldrig ska välja grupper. Eleverna och personalen har utarbetade ordningsregler. Uppdrag till klasserna genom kamratstödjarna Utvärdering Elevråd och kamratstödjare diskuterar regelbundet situationen bland skolans elever, minst varannan vecka. Trivselenkäter genomförs i februari varje läsår. Ordningsreglerna diskuteras regelbundet i klasserna, bl.a. vid terminsstart. 2.2 Kunskaper Målbeskrivning 1 Elever och föräldrar är medvetna om läroplanens mål och vad som krävs för att nå dem. Elevernas måluppfyllelse i svenska, engelska och matematik ska förbättras. Kriterier för måluppfyllelse Elever och föräldrar har tagit del av pedagogiska planeringen. Eleverna är medvetna om målen och tar ansvar för sitt lärande. Eleverna visar på olika sätt att de förstår och kan använda sig av svenska, engelska och matematik dels genom prov och diagnoser, dels genom ett aktivt användande av språket på lektioner i tal och skrift samt att på lektioner kunna använda matematiken praktiskt. Åtgärder/hur ska vi arbeta Lärarna skriver pedagogiska planeringar i de olika ämnena. Tydligt synliggöra målen och kunskapskraven för eleverna. Undervisningen i engelska genomförs i mindre grupper Mer riktad undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Under läsåret sker en kartläggning av elevernas kunskaper. Utvärdering Utvärdering av diagnoser och prov sker kontinuerligt Läraren observerar och dokumenterar tillsammans med eleverna deras kunskaper. Sida (27) 11

Målbeskrivning 2 Att genom konst och kultur inhämta kunskaper i andra ämnesområden så att eleverna når en högre måluppfyllelse. Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) Undervisningen sker utifrån så många estetiska uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans. Åtgärder/hur ska vi arbeta Främja lärandet genom att låta eleverna uttrycka sig i olika estetiska lärprocesser genom att synliggöra alla elevers olika förmågor. Teckna är stort. Samarbete med Akvarellmuseet. Eleverna ges möjlighet att arbeta med olika kulturaktörer och kulturskolan med dansmatte för åk.1, akvarellmålning, drama, dans, m.m. Storsamlingar. Utvärdering En kontinuerlig utvärdering sker på arbetslagens planeringar. I samtal med elever och föräldrar. Genom dokumentation. Fritidshemmet 2.1 Normer och Värden Målbeskrivning Elever och föräldrar skall känna att verksamheten ger en meningsfull fritidsverksamhet. En stor del av verksamheten ska bygga på att erbjuda eleverna olika aktiviteter, så att de själva får möjlighet att välja. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Vi ska visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet utgår vi från ett demokratiskt förhållningssätt. Kriterier för måluppfyllelse När elever och föräldrar upplever att fritids är meningsfull, stimulerande och utvecklande Verksamheten genomsyras av lek och upptäckarglädje. Eleverna visar större empati, är hänsynsfulla och goda kamrater, löser konflikter utan våld. Eleverna visar en ökad förståelse och har större insikt i allas olikheter samt behandlar pojkar och flickor lika. Elever och föräldrar ska känna delaktighet och trygghet. Vi ser att eleverna tar självständiga beslut. Sida (27) 12

Åtgärder Vi vill: - komplettera skolan - ge eleverna en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid - ge möjlighet till rekreation och vila - tillgodose varje elevs behov och ge dem god omsorg - stärka elevens självförtroende som individ och i gemenskapen i gruppen - uppmuntra till kreativitet och fantasi - att verksamheten ska genomsyras av lek, samarbete och upptäckarglädje - lära eleverna empati, så att de blir hänsynsfulla och goda kamrater. Att lära sig lösa konflikter utan våld, få ökad förståelse och insikt i att alla är olika, men har lika värde. - arbeta för jämställdhet mellan pojkar och flickor i verksamheten - att elever och föräldrar ska vara delaktiga och känna glädje och trygghet hos oss - uppmuntra eleverna till att ta självständiga beslut - väcka ett intresse för IT i vardagen Utvärdering Vi kommer att fotografera de olika aktiviteterna och visa i bildspel för barn och föräldrar. Genom en föräldrar/elev-enkät från fritidshemmet. Vi gör terminsutvärdering i december. I maj månad svarar barn och föräldrar på enkäten som vi utvärderar innan sommarlovet. Förskoleklass 2.2 Kunskaper Målbeskrivning 1 Elevernas ska utveckla sin språkliga medvetenhet till ett rikt och nyanserat språk Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) När elevernas språkliga medvetenhet har ökat. Åtgärder/hur ska vi arbeta Språksamlingar Arbeta med Bornholmsmodellen. Veckans bokstav Tematiskt arbete Utvärdering Eleverna dokumenterar sina arbeten i en händelsebok och ABC-bok. Tillsammans med talpedagog och speciallärare görs analyser. Dokumentation i Jag kan häftet. Sida (27) 13

Målbeskrivning 2 Eleverna ska utveckla sitt grundläggande matematiskt tänkande och kunna tillämpa det i vardagslivet. Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) När elevernas matematiska och logiska tänkande har ökat. Åtgärder/hur ska vi arbeta Matematikord och begrepp Matematiksamlingar Sifferkännedom och antalsuppfattning Problemlösningar. Utvärdering Eleverna dokumenterar sina arbeten i händelseboken och i 1,2,3-boken. Dokumentation i Jag kan häftet. Tillsammans med talpedagog och speciallärare görs analyser av elevernas kunskaper. Prioriterade mål från likabehandlingsplan Fridas Hage Grundskolan Omklädningsrum Målbeskrivning: Eleverna ska få det lugnare i omklädningsrummet. Åtgärder: Idrottsläraren knackar regelbundet på och är lyhörda för vad som sker. Ytterligare pedagog möter upp vid omklädningsrummet, före och efter idrottslektionen, vid terminsstart. Schemat för idrottslektionerna läggs med mer luft mellan passen för att undvika krockar mellan olika elevgrupper. Ansvar: Idrottsläraren och övrig personal Tidsangivelse: under läsåret Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari. Sida (27) 14

Skolans kapprum Målbeskrivning: Vi vill ha en lugnare start på skoldagen Åtgärder: Vi håller låst i tamburen till kl. 8.00. Dörrarna till klassrummen öppnas kl. 8.05. I klassrummet finns då skolpersonal som möter upp. Ansvarig pedagog fördelar platser i tamburen. Vi går igenom Vett och etikett i tamburen. Ansvar: alla pedagoger Tidsangivelse: under läsåret Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari. Klassrummen Målbeskrivning: Vi vill ha trevligare stämning mellan våra elever i klassrummen Åtgärder: Vi arbetar aktivt med hur man är en klasskamrat. Samarbetsövningar/ Äventyrspedagogik Kompissamtal i klasserna Kompismassage/ avslappning Ansvar: alla pedagoger Tidsangivelse: under läsåret Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari. Fritidshem Skogen Målbeskrivning: Minska antalet kränkningar i skogen. Åtgärd: Utevarande pedagog passerar varje utevistelse skogen ett flertal gånger. Ansvar: Utevarande pedagog Tidsangivelse: under läsåret Sida (27) 15

Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari Maten Målbeskrivning: Minska antalet kränkningar i samband med förflyttning till och från matsalen Åtgärder: Vi inför en matvakt som tar emot i matsalen. Ytterligare pedagog tar emot på fritids efter maten. Ansvar: matvakt samt pedagog i klassrum/på fritids Tidsangivelse: under läsåret Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari Förskoleklass Skolans tamburer Målbeskrivning: Vi vill ha en lugnare start på skoldagen Åtgärder: Vi håller låst i tamburen till kl. 8.00. Pedagogerna möter upp i tamburen kl. 8.05. Ansvarig pedagog fördelar platser i tamburen. Vi går igenom Vett och etikett i tamburen. Ansvar: alla pedagoger Tidsangivelse: under läsåret Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari. Raster Målbeskrivning: Vi vill ha lugnare raster för eleverna på skolan. Åtgärder: Vi inför en aktivitetsansvarig på lunchrasterna måndag och torsdag. Ansvar: alla pedagoger Sida (27) 16

Tidsangivelse: under läsåret Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari. Skogen Målbeskrivning: Minska antalet kränkningar i skogen. Åtgärd: Rastvaktande pedagog passerar varje rast skogen ett flertal gånger. Ansvar: rastvaktande pedagog Tidsangivelse: under läsåret Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari Grundsärskola Raster Målbeskrivning: Vi vill ha lugnare raster för eleverna på skolan. Åtgärd: Vi inför en rastvakt som blir aktivitetsansvarig på lunchrasterna måndag och torsdag. Ansvar: alla pedagoger Tidsangivelse: under läsåret Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari. Skogen Målbeskrivning: Minska antalet kränkningar i skogen. Åtgärd: Rastvaktande pedagog passerar varje rast skogen ett flertal gånger. Ansvar: rastvaktande pedagog Tidsangivelse: under läsåret Sida (27) 17

Uppföljning: kontinuerligt under läsåret med kamratstödjarna samt vid enkäten i februari Här ingår mål för jämställd medborgarservice Jämställdhetsplan för Fridas Hage 2012/13 Under läsåret 2012/13 har vi för avsikt att arbeta för en ökad integrering av jämställdhet i förskoleklass, skolbarnsomsorg samt årskurs 1 5. Utifrån vårterminens enkäter Hur trivs du i skolan? har vi lagt fram en plan för läsårets jämställdhetsarbete. Dessa enkäter är skolans kartläggning och ligger till grund för skolans jämställdhetsmål. Målbeskrivning 1. Flickor och pojkar ska ha lika möjligheter till lek och aktiviteter på skolgården. 2. De nya läromedel som köps in skall granskas utifrån ett jämställdhetsperspektiv, detta läsår beaktas särskilt materialet i engelska. Kriterier för måluppfyllelse 1. När vi ser att pojkar och flickor väljer aktivitet utifrån intressen. 2. När inga läromedel köps in utan att vara granskade utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Strategier Hur nås målet? 1. Rastvaktande personal observerar barn och elever och startar upp aktiviteter med både pojkar och flickor. 2. Trygghetsteamet och Elevrådet beaktar inköp av lekmaterial ur ett genusperspektiv. 3. En del av kategorimötena används till att observera och diskutera olika läromedel. Åtgärder och metoder Mål 1 Våra rastvakter ska aktivt starta upp lekar/aktiviteter på rasterna. På första APT varje termin skriver vi en plan för terminens rastvaktande. En bank med lekmaterial byggs upp. Att flugmodellen görs med alla elever en gång per termin. Se bilaga Fritidspedagogerna diskuterar utevistelsen regelbundet på sina kategorimöten. Mål 2 Trygghetsteamet tillhandahåller en Lathund för läromedelsanalys. Se bilaga Allt nytt läromedel som köps in beaktas utifrån ett genusperspektiv. Sida (27) 18

Arbetsfördelning 1. Trygghetsteamet ansvarar för upprättandet av Lekbanken. Trygghetsteamet tar fram en flugmodell och ansvarar för att sammanställa alla resultat. Klasslärarna ansvarar för att flugmodellen görs i klasserna. Samordnarna ansvar för att diskussionerna sker regelbundet samt dokumenterar. 2. Ämnesansvarig lärare tillhandahåller cirkulationsexemplar av läromedel för analys. Utvärdering av mål ett och två I februari genomförs enkäten Hur trivs du i skolan? av samtliga elever på skolan. Elevrådet och Kamratstödjarna intervjuas regelbundet av ansvariga pedagoger i Trygghetsteamet om nuläget på rasterna. En halvårsutvärdering av mål ett sker i december och i maj månad. Utvärderingen av mål två sker regelbundet på kategorimötena och särskilt inför läromedelsbeställningen i april månad. Jämtälldhetsprojekt 2012-13 Fridas Hage Syfte: Att motivera alla våra elever till att lyssna, läsa, samtala och skriva. Att väcka tankar kring läs- och skrivinlärning, genus och uppmuntra till samarbete kollegor emellan. Att bygga en pedagogisk idébank på skolan. Grundfrågor: Varför lyssnar, läser, samtalar och skriver vi i skolan? Vilka mottagare finns det för elevernas läsande och skrivande? Antagande: Vi tror att många av våra elever inte har klart för sig varför man lyssnar, läser, samtalar och skriver i skolan. Man förstår inte riktigt syftet med dessa aktiviteter. Man har inte heller en självklar mottagare för sitt skrivande och läsande. Detta tror vi påverkar våra elevers motivation och lust till att läsa och skriva. Kartläggning: Vi vill ta reda på hur våra kollegor tänker kring, och arbetar med dessa frågor. Vi vill även veta hur våra elever tänker. Vi undrar också om detta är lika för pojkar och flickor. Hur ser det ut på vår skola i nuläget? Därför tänker vi dels göra en enkät med våra kollegor för att fånga in deras tankar och idéer, dels göra intervjuer med elever i alla årskurser för att Sida (27) 19

fånga deras åsikter och tankar. Starten för detta arbete blir på APT 2:a oktober då vi delar ut vår enkät till all pedagogisk personal på skolan. Elevintervjuer kommer att genomföras under v 41. Frågor: Med pedagogisk personal: Vilka mottagare finns till dina elevers text/ samtal? Ge gärna exempel! Arbetar du med någon annan årskurs/ skola för att få mottagare? Ser du någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och läsande? Är pojkar eller flickor mer/ mindre motiverade? Högpresterande/ lågpresterande? Finns det, generellt, kvalitativa skillnader mellan pojkars och flickors texter? Varför, tror du? Egna tankar och funderingar kring ämnet? Med eleverna: Vi tänker träffa dem årskursvis, tre och tre i pojkrespektive flickgrupp och tillsammans göra en Mind-map runt Att lyssna, läsa, skriva och samtala i skolan. Varför vi väljer att intervjua i rena pojk- och flickgrupper är för att vi är intresserade av att se om svaren skiljer sig åt. Grundsärskolan årskurs 1-5 (Fridas Hage) 2.2 Kunskaper Målbeskrivning Elever mottagna i grundsärskolan, inriktning träningsskola, ska ges möjlighet att genomföra aktiviteter som har betydelse för praktiska situationer i hemmet. Kriterier för måluppfyllelse När eleverna deltar aktivt i de olika momenten i ett kök. När eleverna visar igenkännande och kan i högre eller mindre grad arbeta självständigt i några moment. Åtgärder/hur ska vi arbeta Eleverna ska varje vecka handla, förbereda, tillaga spagetti och köttfärssås, skära/strimla och lägga upp grönsaker, duka, äta tillsammans och sedan diska. Eleverna har ett tydligt personligt utformat stöd med bilder, tecken och pedagogisk hjälp. Sida (27) 20

Utvärdering Vi dokumenterar genom foto och film. Vi gör händelseböcker där eleverna får strukturera momenten i tidsordning, välja och klistra in adekvata bilder, skriva i Symwriter med symboler eller i skrivmiljön. På utvecklingssamtalen och i elevernas loggböcker. HÄGGVALLSKOLAN grundskola och grundsärskola åk 6-9 2.1 Normer och värden Målbeskrivning Skolans värdegrund är känd för alla elever och vuxna på skolan och vi har en ökad inkludering fri från kränkande behandling. Elever och personal skall veta ärendegången i arbetet med diskriminering och annan kränkande behandling Kriterier för måluppfyllelse När eleverna upplever att det finns studiero. När eleverna upplever större trygghet. När eleverna direkt vet vem de skall vända sig till om en kränkning inträffar. När personal direkt vet rutinerna kring arbetet i likabehandlingsplanen. När eleverna känner att vuxna på skolan arbetat på ett bra sätt med ett ärende de varit inblandade i. Att allt fler visar acceptans mot elever med funktionsnedsättningar. Åtgärder/hur ska vi arbeta Må bra på schemat i årskurs 6, 7, 8 och 9. Skolans ordningsregler tas upp med eleverna regelbundet under läsåret. De är kopplade till likabehandlingsplanens analys. Trygghetsteamet arbetar med planeringen med förebyggande åtgärder mot kränkningar och trakasserier genom olika projekt som t.ex. filmprojekt. Disa för flickor och pojkar åk 8. På IUP- blanketten ska det finnas en ruta som kryssas om man som vårdnadshavare fått information om skolans likabehandlingsplan. Tema utifrån skolans värdegrund, Lika-olika, genomförs varje vårtermin Servicegruppen från särskilda omsorgen tar hand om skolans elevcafé. Skolvärd kopplas än mer till rastaktiviteter. Likabehandlingsplanen gås igenom med all personal varje läsårsstart. Bättre studiemiljö för eleverna så som färg och dekorationer mm. Sida (27) 21

Utvärdering Elevenkät utifrån likabehandlingsplanen. Elever och personal utvärderar Må bra genom klassutvärdering. Diskussion och reflektion av jämställdhetsarbetet sker kontinuerligt. Tema Lika olika utvärderas både av elever och personal. Nöjd föräldraenkät (våren 2013) Prioriterade mål från läroplanen för Häggvallskolan Grundskolan 6-9 2.2 Kunskaper Målbeskrivning Elever och föräldrar är medvetna om läroplanens mål och vad som krävs för att nå dem. Samtliga Så många elever som möjligt skall vara behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) När eleverna uppnått så högt betygssteg som möjligt, lägst betyget E i alla ämnen i tillräckligt många ämnen. Genomföra fler pedagogiska diskussioner på arbetslagstid. Lärarna lägger ut arbetsplanerna i ämnen på skolwebben och går igenom arbetsplanerna med eleverna tillsammans med lektionsplaneringarna. Arbeta med kunskap och bedömning för att hitta ett gemensamt språk. En fungerande skolwebb för att upprätthålla en god och professionell kontakt mellan skola och hem. Arbeta för att eleverna ska se sambanden mellan skolans olika ämnen och för ökad måluppfyllelse genom att arbeta med entreprenöriellt lärande. Koppla arbetet på 9:ornas ea-pass till IUP:n. Att kontinuerligt se över stödet så det går till de elever som är i behov av det. Mentor har ansvar för att undervisande lärare får information om innehållet i elevens IUP och eventuellt åtgärdsprogram. Fortbildning i nya kursplaner, kunskap och bedömning. Åtgärder/hur ska vi arbeta Marknadsföra skolwebben och dess funktioner som ett verktyg för en kontinuerlig kontakt mellan hem och skola. Protokoll skrivs vid ae-länksmötet och skickas ut till a-laget, tid frigörs för pedagogiska diskussioner. Fler datorer till undervisningen. Den moderna tekniken kan användas som ett verktyg för kunskapssökande, skapande och lärande. Genomföra fler pedagogiska diskussioner på arbetslagstid. Utvärdering Nöjd elev/föräldrar enkät vårterminen 2013 Sida (27) 22

Betygskatalog statistik Analys av betygsprognos efter mitterminskonferenserna Dra ut statistik på hur många föräldrar som ansökt om konto i skolwebben. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Målbeskrivning Eleverna känner sig delaktiga i den pedagogiska planeringen och tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) Eleverna deltar aktivt i planeringen då ett nytt arbetsområde ska påbörjas. Eleverna kan formulera sina mål på ett realistiskt sätt samt vet hur de skall nå dit. Föräldrarna går in och kommenterar omdömena innan utvecklingssamtalet. Åtgärder/hur ska vi arbeta Eleverna ska vara delaktiga i planeringen av de olika ämnesområdena. Arbetsplan i ämnet gås igenom med eleverna Utarbeta en tydlig arbetsgång för lärarna så att de kan utveckla arbetet med arbetsplaner och skriftliga omdömen. Hitta goda exempel på hur man kan arbeta med ökat elevinflytande. Eleverna är involverade i planeringen av lagdagen. Elevrådet har regelbundna möten. Motivera och informera eleverna om vilka möjligheter de har att påverka sin studiesituation. Utarbeta en mall för utvärdering av arbetsområden. Informera föräldrarna om omdömen och hur de ska läsas under föräldramötet. Utvärdering Nöjd elev/föräldraenkät vårtterminen 2013. Undervisande lärare utvärderar varje arbetsområde arbetsplanen löpande tillsammans med eleverna. 2.7 Bedömning och betyg Målbeskrivning Eleverna förstår tanken bakom syfte, centralt innehåll, kunskapskrav och når därmed högre måluppfyllelse. Sida (27) 23

Kriterier för måluppfyllelse Eleverna vet vad som krävs för att nå de olika målen i enlighet med läroplanen. Åtgärder/hur ska vi arbeta Varje termin går läraren igenom arbetsplanen, förhållandet mellan syfte, centralt innehåll och kunskapskrav Fortsatt arbete med Lgr 11. Läraren ansvar för arbetsplanen finns att tillgå på skolwebben. Prioritera pedagogiska diskussioner i arbetslagen. Upprätta arbetsplaner som läggs i skolwebben. Efter avslutad arbetsplan, dock minst en gång per termin, skriver läraren ett skriftligt omdöme enligt framtagen rutin. Rutinen tas fram av rektor. Efter varje avslutat arbetsområde skrivs ett omdöme. Minst ett per termin. Att fortsätta arbeta för att eleverna ska se sambanden mellan skolans olika ämnen genom att arbeta med entreprenöriellt lärande. Koppla arbetet på 9:ornas ea-pass till IUP:n. Mentor har ansvar för att undervisande lärare får information om innehållet i elevens IUP och eventuella åtgärdsprogram I schemaläggning ta hänsyn till lärarnas sammanhängande planeringstid. Kompetensutveckling i skrivandet av den individuella utvecklingsplanen. Utvärdering Nöjd elevenkät vårterminen 2013. Utvärdering på utvecklingssamtalet Sida (27) 24

Grundsärskolan årskurs 6-9 (Häggvallskolan) 2.2 Kunskaper Målbeskrivning 1 Elverna skall kunna lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsamnas med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Kriterier för måluppfyllelse Kunna arbeta kortare stunder utan direkt närvaro och stöttning av personal. Kunna på eget initiativ dela material och konversera med andra elever. Utvärdering Regelbundna observationer. Målbeskrivning 2 Öka elevernas förståelse för sin omvärld och närmiljön. Kritiskt granska den information de möter. Kriterier för måluppfyllelse Eleverna kan aktivt delta i diskussion och samtal kring nutidshändelser de sett på TV eller läst om i tidningarna. Utvärdering Regelbundna samtal med eleverna Genom frågeställningar på utvecklingssamtal, både höst- och vårtermin Sida (27) 25

Träningsskolan årskurs 6-9 (Häggvallskolan) 2.2 Kunskaper Målbeskrivning 1 Eleverna skall kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation och skapande och lärande Kriterier för måluppfyllelse Eleverna ska självständigt kunna arbeta med vissa program vid datorn/ Ipad och andra hjälpmedel. Åtgärder/hur ska vi arbeta Ge eleverna möjligheter att prova på och ha god tillgång till datorer och andra hjälpmedel för daglig träning. Utvärdering Dagliga observationer Prioriterade mål från likabehandlingsplan Häggvallskolan Grundskola-Grundsärskola Här ingår mål för jämställd medborgarservice Målbeskrivning 1 Eleverna ska uppleva att de går på en skolan fri från diskriminering. Kriterier för måluppfyllelse All personal arbetar aktivt för att leva upp till kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. All personal arbetar mer med att tydliggöra sina egna fördomar och verka för en mer jämställd miljö på skolan. Antal kränkande ärenden minskar över läsåret. Eleverna beskriver att trivseln ökat. Åtgärder/hur ska vi arbeta Personalen utbildas i metoder för att arbeta normkritiskt ur ett jämställdhetsperspektiv. De av personalen som vill kan som kompetensutveckling göra klassrumsobservationer på egna/andras lektioner och iakttar kommunikation och förhållningssätt också utifrån ett jämställt perspektiv. All personal ska för elever och föräldrar kunna redovisa skolans arbete med likabehandlingsplan samt jämställdhetsarbetet. Utökad skolvärdsresurs i korridorerna på Häggvallskolan. Genom frågeställning inför och diskussion på medarbetarsamtalet. Sida (27) 26

Utvärdering Genom svar i elevenkät (feb 2013) och genom personliga samtal med elever och föräldrar på utvecklingssamtal Målbeskrivning 2 All skolans verksamhet ska präglas av ett jämställt perspektiv. Kriterier för måluppfyllelse När både tjejer och killar upplever att det finns bra möjligheter till rastaktiviteter. Utvärdering Genom svar i elevenkät (feb 2013) Utvärdering av rastaktiviteter görs av skolans elevråd. Sida (27) 27