Utvärdering Hösten 2014

Utvärdering Hösten 2014 Förskola Lille Skutt, Ucklum Budget Avdelningar 1 Barnens ålder 1-5 år Antal flickor 9 st Antal pojkar 12 st Barn I behov av särskilt stöd (Ja-nej) Ja Andel barn med annat modersmål än svenska 5 Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen 3 Antal lärare/förskollärare 3 Antal barnskötare 1 Antal outbildade barnskötare 1 Lokaler ändamålsenliga (ja-nej) Ja Utemiljö ändamålsenlig (ja-nej) Övrigt: Såsom kontinuiteten i barn och personalgrupp, upptagningsområdets sociala karaktär, barnens närvarotider Ja, nu har vi fått en bebisgunga till de yngsta barnen Yngre barn (1-3år) i gruppen, höga volymtimmar, många vikarier under hösten, byte av personal pga långtidssjukskrivning. Finns inga jobb på nära ort för föräldrarna, långa restider och sjukskrivningar. 1

Inriktnings mål: Demokrati- och värdegrunds-frågorna ska genomsyra alla kommunens verksamheter Varför/Mål Exempel på delmål som förskolan har arbetat mot Trygghet för nya barn men även för de gamla. Att arbeta med demokratiska processer på barnens nivå, att arbeta med hur man är en bra kompis och samarbetsövningar/lekar att arbeta med att barnen hjälper varandra, gruppstärkande aktiviteter. Regler som vi gjort tillsammans. Att arbeta med att alla ska komma till tals. Till exempel på samlingen så ska de som vill få hjälpa att säga vilken dag det är samt våga tala på samlingen och att de andra ska lyssna och att respektera varandra. Hur/metod Exempel på hur förskolan har arbetat i riktning mot målen Pedagogerna ska få en bra anknytning till de nya barnen. Skola in de nya barnen, att få de att känna sig välkomnande och bli trygga i gruppen, även föräldrarna. Att övriga barn ska bli trygga med de nya barnen, att de tar extra bra hand om de nya barnen så att de känner sig välkomna och har en kompis de kan leka med. Vi har lekt lekar ute, inne och i skogen som baserar sig på att de ska arbeta många tillsammans för att klara en viss uppgift och träna turtagning. Pedagogerna uppmuntrar barnen att hjälpa varandra t.ex. vid påklädning osv. Barnen har fått göra egna regler på förskolan förra terminen, hjälpt till att bestämma dessa gemensamt och vi pedagoger har skrivit ner dem på ett papper. Vi arbetar vidare med detta. På samlingen får ett barn varje dag hjälpa till att berätta vilken dag/datum det är och ta en kula ifrån månadsburken och lägga i årsburken. Medan barnet som hjälper till berättar dagen osv ska de andra barnen öva/träna på att vara tysta och lyssna på sina kompisar. Utvärdering Detta har förskolan uppnått så märks det i förskolans verksamhet Vi märker att de nya barnen känner sig trygga, de testar gränser, säger till de vuxna om de slagit sig osv. Vi ser också att de gamla barnen har tagit bra hand om de nya och lekt med dem, hjälpt de om de ramlat osv. Barnen har svårt för turtagning de är mycket jag hela tiden. De tävlar med varandra om olika saker. Pedagogerna dämpar detta tävlande när det blir för mycket och på fel sätt. 2

Det här behöver vi förbättra Vad behöver förskolan förbättra? Våra kommentarer Övrigt Vi behöver arbeta vidare med turtagning och samarbetsövningar, i mindre grupper (dela upp barnen i olik grupper). Det har varit fullt upp med inskolningar under hela hösten, barn som slutar och börjar. Det har tagit mycket tid, engangemang och kraft från pedagogerna med inskolningarna. Pedagogerna har fått använda sina engelska kunskaper en hel del denna hösten för att kommunicera med föräldrar med annat modersmål än svenska. Vi har också sjungit sånger på engelska och andra språk i samlingen. Barnen har lärt sig många engelska ord. 3

Inriktningsmål: Alla barn/elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån utbildningens mål. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå kunskapskraven. Varför/Mål Exempel på delmål som förskolan har arbetat mot Svenska: Arbeta med TAKK/TSS i barngruppen och lära barnen tecken, arbetat med TRAS materialet. Arbetat naturligt med det Engelska språket p.g.a. familjer med annat modersmål än svenska. Samarbete med Vilda Tilda. Strukturera upp vardagen för att få en trygg barngrupp. Matematik: sortering, klassificering, siffror, mönster, antal. Strukturera upp rummen och få mer ordning i rummen. Rörelse: grov och finmotorik. Hur/metod Exempel på hur förskolan har arbetat i riktning mot målen Svenska: Arbeta aktivt med tecken som stöd och bildstöd i barngruppen, för att stödja barn i gruppen som har språkförseningar samt lära alla barn tecken som stöd. Samarbete med Vilda Tilda: Luffen, gymnastik med de äldsta barnen samt sångsamling tillsammans 1 gång i månaden. Vi växlar mellan att vara på vår förskola och deras förskola. Strukturera upp vardagen: Genom sångsamlingar/morgonsamlingar då vi går igenom dagen, veckan, dagschema, regler och sådant som är relevant just den dagen tex. Åka på teater, julpyssel, baka inför Lucia osv. Matematik: Byggrummet är huller om buller igen. Varje dag är ett evigt tjat från pedagogerna om att städa. Varför är det så stökigt överallt? Vet barnen var sakerna ska ligga? Är det tydligt vilket material som ska ligga i de olika lådorna? NEJ! Nu är det dags för förändring. Här måste städas, sorteras och klassificeras. I Lpfö 98 (rev-10) står det bland annat: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring 4

Vidare står det: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Våra mål är: Att minska kaos i form av den oordning som finns idag. Att sätta bilder på olika lådor med lekmaterial. Att göra det lättare för barnen att städa och hålla ordning på leksaker. Att ge alla rummen ett namn. Att begränsa antalet barn i varje rum. Att utveckla barnens förståelse för begreppen sortering och städning. Rörelse: Grovmotorik: ute lek, luffen, gymnastik, rörelselekar och rytmik. Finmotorik: Pärla, klippa skriva och rita. Genom skapande verksamhet stimulera motoriken. Utvärdering Detta har förskolan uppnått så märks det i förskolans verksamhet Svenska: De barn som varit länge på avdelningen vet hur man tecknar. De nya barnen har lärt sig teckna och tecknar när vi har samling. Genom att vi går igenom dagen med barnen har de fått en uppfattning av kalendern och siffror. Barnen har även fått vara med och räkna sina kompisar. Samlingen har hjälpt barnen att öka deras tidsuppfattning och matematiska tänkande. 5

Samarbete med Vilda Tilda: - Luffen: Samarbete har fungerat ibland blir vi sena till mötesplatsen och ibland är de sena. Vi har gått en lång sträcka till vindskyddet där vi ibland bara hinner äta frukt, ibland blir det lek och uppdrag. - Gymnastik: Vi har haft en bra planering som vi utgått ifrån med vissa ändringar beroende på hur barngruppen varit osv. Det som vi behöver strukturera upp är vem som ska hålla i varje pass så att den som leder gruppen blir en tydlig ledare. Ibland förstår inte barnen vem de ska lyssna på. - Sångsamling: Vilda Tilda har varit här och vi har gått till deras förskola. Det har fungerat bra. Men det krockar ibland med våra mattider, då de äter frukost senare än oss och vi äter lunch tidigare. I och med detta hinner vi inte träffas så länge innan det är dags för lunch för oss och vi kan inte ses tidigare för då äter de frukost. Vi behöver utvärdera dessa aktiviteter tillsammans med Vilda Tilda. Strukturera upp vardagen för att få en trygg barngrupp: Vi märker att barnen känner sig trygga då de har testat gränser hos oss vuxna. Att ha dagschema är bra för alla barnen då de vet vad de ska göra under dagen, detta ger en trygghet för barnen. Matematik: Vi anser att det var viktigt att skapa bättre ordning bland leksaker och material på förskolan. Det var också viktigt att minska antalet barn i varje rum och göra verksamheten tydligare och mer strukturerad. Genom att sätta upp bilder på lådorna i de olika rummen har vi hjälpt barnen att se vad som ska vara i varje låda. Att ge varje rum på förskolan ett färgnamn med matchande färglådor har gjort det ännu tydligare för barnen att se vilka material som finns. Det underlättar för städning och tydliggör vad man kan göra i de olika rummen. Tärningsbilden som visar antalet barn i varje rum har hjälpt till med att skapa lugnare leksituationer och minska konflikter. Med hjälp av Tant Greta har barnen fått upp ett intresse och en förförståelse för orden städning och sortering. Genom att använda oss av en utomstående påhittad figur har vi startat en process hos barnen att fundera över ordens innebörd och betydelse i ett vidare perspektiv. Tant Greta kommer från en annan planet och där städar men på ett visst sätt, hon har också fått barnen att 6

reflektera över städning/sortering utanför förskolans värld t.ex. hemma, i affären o.s.v. Under arbetets gång har vi märkt att barnen använder sig av mer matematiska ord och begrepp som vi pedagoger inte uppmärksammat innan. Vi har hört barnen använda sig av olika jämförelseord som t.ex. storlek, läge, ordningstal och antal i större utsträckning än tidigare. Kan det vara så att det är för att vi har tagit på oss de matematiska glasögonen som vi uppmärksammat detta? Vi har valt att fokusera på barnen som grupp istället för enskilda barn och därigenom arbetat med inkludering/integrering i verksamheten - detta handlar om att hela verksamheten anpassas utifrån den mångfald som finns i förskolan - Alla ska kunna vara delaktiga. På ett lustfyllt och glädjefullt sätt har vi arbetat med sortering utifrån att alla barnen skulle få känslan av att lyckas när de gjort färdigt de olika uppdragen. Vi känner att de förväntningar vi hade i projektets början har varit realistiska och genomförbara. Tant Gretas besök har skapat en rolig och lärorik stund för barnen. Hon har genom sitt sätt att vara på lockat fram glädje och skratt hos barnen. Rörelse: Grovmotorik: Barnen har övat upp sin motorik och sin balans genom ute lek, luffen, gymnastik, rörelselekar och rytmik. Finmotorik: Barnen övar på att klippa, skriva och pärla. Det här behöver vi förbättra Vad behöver förskolan förbättra? Samarbete med Vilda Tilda: - Luffen: Vi skulle behöva fundera på vad vi vill uppnå med luffen. Är det viktiga att gå tillsammans? Ska vi dela upp barnen i ännu mindre grupper? Behöver vi gå så långt? Vad vill vi att barnen ska lära sig/ få ut av vandringen I skogen? Vi behöver strukturera upp detta. Ska vi göra ett mini äventyr i skogen till våren? Vi behöver ha skrivit ner en planering för vad vi ska göra vid varje tillfälle som vi går till skogen. - Gymnastik: Ska de pedagoger som är med vara delaktiga så som barnen eller ska de bara stötta barngruppen? Behöver det vara 3 pedagoger med på gymnastiken? Ibland känns det som att det blir för många vuxna och barnen kan bli oroliga. Det är bra med många vuxna då någon kan fotografera och någon kan hjälpa till att visa barnen vad de ska göra. Det behövs en tydlig ledare bland de vuxna om vem som håller i gymnastiken. 7

- Sångsamling: Det har tyvärr inte funnits tid för planera sångsamlingen tillsammans med barnen som vi skulle önska att vi hade gjort. Istället har pedagogerna planerat den. Att använda MIO materialet för att registrera barnens matematiska utveckling har vi inte hunnit med den här terminen. Mycket tid har gått till inskolning av nya barn, utbildning av personalen och sjukskrivning av personal. Våra kommentarer Övrigt Vi har upptäckt att det ibland är svårt att vara en enavdelning när personalen är sjuka eller vi inte kan få in vikarie. Det är väldigt sårbart att vara enavdelning, men personalen är mycket flexibla och löser situationer som uppstår. Inriktningsmål: Minskad negativ miljöpåverkan ska finnas med som ett perspektiv i såväl långsiktig planering, som i det dagliga operativa arbetet. Varför/Mål Exempel på delmål som förskolan har arbetat mot Att släcka lampan när man varit på toaletten och tänka på att spara på vatten konsumtionen. Ta det antal papper man behöver för att torka sig när man torkat händerna och inte slösa på papper. Hur/metod Exempel på hur förskolan har arbetat i riktning mot målen Släcka lampan för att spara på energi. Energisparåtgärder på toaletterna på förskolan. Barnen ska lära sig att spara på vattenkonsumtion genom att inte stå och slösa vatten på toaletten då de tvättat/tvättar händerna. I detta ingår även släcka lampan på toa när man är färdig och inte ta mer papper att torka sig med än vad man behöver. Sätta upp lappar på toaletten för att påminna om att släcka lampan och sätta upp lappar om hu många papper man ska ta, t.ex. 2 st. Sjunga tvätta händerna sången "Blinka lilla stjärna" medans vi tvättar händerna och sätta upp en bils på texten så att vi lär oss den. En personal är satt på att följa med barnen ut i hallen efter frukost, lunch och mellanmål för att hjälp barnen och påminna dem om hur de ska göra. Göra ett tvättschema och sätta upp på väggen som tydligt visar hur man ska göra när man tvättar händerna, i vilken ordning man ska göra olika saker o.s.v. 8

Utvärdering Detta har förskolan uppnått så märks det i förskolans verksamhet Barnen har fått en förståelse för varför de ska släcka lampa när de varit på toaletten. Det här behöver vi förbättra Vad behöver förskolan förbättra? Komma igång med Grön-Flagg arbetet och arbeta med miljö-tänket med barnen. Våra kommentarer Övrigt Till våren ska vi arbeta mer med Grön-Flagg och sopstationen. Vi ska gå till sopsorteringsstationen 2 gånger i månaden för att lära oss om sopor och avfall och närmiljö och ett hållbart ekologiskt tänkande. Inför varje sopsorteringstillfälle ska vi samla ihop skräp från förskolan och vår närmiljö i form av skräpplockarluff. Vi ska titta på film om vad som händer med skräpet och prata med barnen om varför det är viktigt att källsortera och var skräpet tar vägen. Hur har de behov och intressen som barnen själva på olika sätt gett uttryck för legat till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten? Inriktningsmål: Kommuninvånarna ska uppleva god service från Stenungsunds kommun. Varför/Mål Exempel på delmål som förskolan har arbetat mot Hur/metod Exempel på hur förskolan har arbetat i riktning Att med kontinuerligt uppdatera hemsidan med informationen som står där. Att personalens schema läggs efter det schema som föräldrarna lämnar in på barnen. Att arbeta vidare med Bloggen Pluttra och Individuella barnbloggar som visar på utveckling och lärande och hur vi arbetar med de mål vi har i Lpfö- 98 (rev -2010). Att personalen använder mobiltelefonen och smsar och mmsar föräldrarna om det är något som saknas. Se till att viktig information från kommunen kommer ut till föräldrarna via bloggen. För att föräldrarna inte ska missa viktig information sätter vi upp papper på dörren och bloggar ut det på 9

mot målen Utvärdering Detta har förskolan uppnått så märks det i förskolans verksamhet Det här behöver vi förbättra Vad behöver förskolan förbättra? Våra kommentarer Övrigt Hur har föräldrarnas möjlighet varit att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan? pluttra medelande,då får föräldrarna mail om det vi skickar ut. Alla barn erbjuds utvecklingssamtal både höst och vår. Överlämningssamtal till skolan sker på våren för de barn som ska börja skolan. Vi har föräldramöte och Lucia firande för alla föräldrar på höstterminen. Under hösten har vi haft inskolningssamtal och uppföljningssamtal med nya barn/föräldrar. Bloggandet och It användandet i förskolans verksamhet har ökat, all viktig information läggs ut så fort vi hinner på bloggen. Barnen har blivit medvetna om att man tar kort på dem och vill se bra ut. Få tid att sitta ner och prata om vad vi ska blogga ut? Vem som ska blogga när? Hur många inlägg vi ska göra per dag/vecka. Barnen ska vara med mer i själva bloggandet och vara mer delaktiga än vad det är idag. Det är svårt att hinna få med barnen i bloggandet då pedagogerna för det mesta bloggar under planeringstid, ibland bloggar vi i verksamheten och då får barnen skriva i bloggen och välja bilder som läggs ut. Önskemål om mer tid att sitta ner och diskutera vad som ska bloggas, vem som ska blogga/när och en SYK-blogg för oss personal. Föräldrarna har haft önskemål om att vi ska lägga ut olika dokument i olika filformat och de kan kommentera det vi gör, bilder o.s.v. i bloggen. Vi har fått en del positiv respons från föräldrar när vi bloggat eller smsat/mmsat dem. Föräldrarna har en annan möjlighet att kommentera det vi gör då de fått kontinuerlig uppdatering om verksamheten på bloggen. Föräldraråd, där de kan lämna in en lapp om det är något särskilt de vill ska tas upp där. Dokumentation och utvärdering av verksamheten Exempel på områden som har prioriterats för dokumentation TAKK/TSS i barngruppen och lära barnen tecken, arbetat med TRAS materialet. Arbetat naturligt med det Engelska språket p.g.a. familjer med annat modersmål än svenska. Barnens alster, teckningar, saker de gjort för att få syn på sin egen utveckling. Samarbetet med Vilda Tilda genom luffen, gymnastik och sångsamlingar. Matematik: sortering, klassificering, siffror, mönster, antal. Barn med speciella behov har prioriterats i dokumentationen, handlingsplaner har upprättats. Rörelse-gymnastik, luffen, fin och grovmotoriska 10

övningar. Exempel på hur förskolan har dokumenterat Exempel på hur förskolan har utvärderat sin verksamhet Exempel på hur förskolan har använt dokumentationen för att utvärdera och förbättra verksamheten. Det här behöver förskolan förbättra i sitt sätt att dokumentera och utvärdera Så här går vi vidare Ipad, Iphone, Dator, Teckningar, Samtal, Intervjuer, SYK, Bildskapande i olika former, filmande, kartläggningsmaterial. SYK, blogg, diskussioner, barnens utveckling, omprövande av olika sätt att arbeta på, föräldrarådets feedback. Önskemål är att förbättra nätverket och telefon uppkoppling i Ucklum för att vi ska kunna blogga, tala i telefon med föräldrar och få ut viktig information snabbt och smidigt. Våra kommentarer Övrigt Finns det några faktorer i förutsättningarna för förskolans arbete som påverkat arbetet mot målen? Att pedagogerna får ut sin planeringstid och att vikarier finns vid behov. Kompetenshöjande insatser Vilka kompetenshöjande insatser har förskolan genomfört för att öka måluppfyllelsen? Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Hur har arbetet med planen märkts av i verksamheten? Språkplanen Hur har arbetet med planen märkts av i verksamheten? Planen för interkulturellt arbetssätt Hur har arbetet med planen märkts av i verksamheten? Förskolechefens reflektioner/sammanfattning och analys vt 2014: Innehåll: > Budgetutfall ekonomiskt resultat (prognos vid delårsuppföljning) > Koppling till föregående termins utvärdering > Koppling mellan måluppfyllelse och förutsättningar (sammanfattning) > Förbättringsåtgärder inför nästkommande termin (sammanfattning) > Egna tankar och reflektioner över den gångna terminen 11

Nr Kortnamn Definition 1. Barn på förskola där barnen deltar aktivt i utvecklingssamtal, andel (%) Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. 2. Barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel (%) 3. Barn på förskola där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter, andel (%) 4. Barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin, andel (%) Antal barn som går på förskola där barnen efter förutsättning och vilja deltar i (veckans) planering av förskolans aktiviteter, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där den pedagogiska miljön (ute och/eller inne) har förändrats den senaste 12-månadersperioden med anledning av barnens synpunkter, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Kan vara exempelvis ommöblering eller inköp av lekmaterial. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola som varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Kan exempelvis ske vid föräldramöten. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. 5. Barn på förskola där föräldrar erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass, andel (%) 6. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten, andel (%) 7. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (med vårdnadshavares tillstånd), andel (%) 8. Barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, andel (%) 9. Barn på förskola där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen, andel (%) Antal barn som går på förskola där föräldrar erbjuds att delta vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation används på ett systematiskt sätt för att utveckla verksamheten, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (under förutsättning att vårdnadshavare gett sitt tillstånd), dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt inhämtar barnens synpunkter genom någon form av enkät, intervju eller barnråd, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där man årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Synpunkter kan inhämtas exempelvis vid 12

10. Barn på förskola där utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare minst en gång per termin, andel (%) 11. Erbjuder kommunen någon förskola med öppet efter klockan 18.30 (ej nattis), (Ja=1/Nej=0) 12. Erbjuder kommunen någon förskola med öppet före klockan 06.30 (ej nattis), (Ja=1/Nej=0) 13. Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) föräldraråd (ej föräldramöten) eller via enkät. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal barn som går på förskola där vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin, dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen. Avser utvecklingssamtal enligt Skolverkets definition. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kan kommunen erbjuda någon förskola, i egen eller privat regi, som har öppet efter klockan 18.30? Avser inte enstaka tillfällen, utan ett mer systematiskt öppethållande. Avser ej nattis. 1=Ja, 0=Nej. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kan kommunen erbjuda någon förskola, i egen eller privat regi, som har öppet före klockan 06.30? Avser inte enstaka tillfällen, utan ett mer systematiskt öppethållande. Avser ej nattis. 1=Ja, 0=Nej. Källa: Egen undersökning i kommunen. Antal närvarande barn per närvarande personal i förskola. Mätning under tvåveckorsperiod i oktober. Personal räknas om till heltidspersonal. För barnen räknas det faktiska antalet. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Källa: Egen undersökning i kommunen. 13