Uppsala 20100330 MINNESANTECKNINGAR från möte i ARBETSGRUPPEN för den SOCIALA STANDARDEN, Tisdagen den 30 mars 2010, kl 09.30 15.00 Närvarande: Alf Bergkvist Nrrskg, Daniel Frsberg StraEns Skg AB, Bernt Hermanssn Skgsentreprenörerna (SMF), Anders Karlssn GS facket, Bengt Palmqvist PEFC, Svenska kyrkan, Bernt Söderberg Entreprenörscertifiering (ECS), Bdel Nrrby Svenska PEFC (sekr), Niklas Arvidssn Svenska PEFC Frånvarande: Håkan Önnehlm Jägarnas Riksförbund. :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: 1) Bernt hälsade arbetsgruppen välkmmen till sjätte arbetsmötet, inledde med talspråket När skaren bär en vuxen man till midsmmar, då blir det en sen vår. 2) Kntrllerades att utskickat material, från Bernt S i fredags ch från Bdel i måndags, kmmit alla till handa. Dagrdningen att gå igenm samtliga färdiga punkter i den sciala standarden, inkl. synpunkter från Frumet den 3/3, därefter ge ss i kast med entreprenörsstandarden gdkändes. 3) Genmgång punktvis: 3.1 Lagar ch arbetsmarknadsvillkr. Diskuterades en inkmmen synpunkt från Olle Sundin (2009 11 06) angående utländska skgsvårdsföretags verksamheter i Sverige. Tanken att få med i standardskrivningen att certifieraren ska be att få se bkslut för det utländska företaget prövades. Diskussinen landade i att arbetsgruppen anser att nu gällande standardtext täcker in möjligheten för det anlitande företaget att begära in årsredvisning från underentreprenör i samband med avtalsskrivande. Någt hjälpmedel, i frm av brschyr/guideline, kan i förlängningen av certifieringen däremt kmma att behövas. Överenskms att en sådan brschyr, sm säger typ: 15 punkter sm ska vara uppfyllda för att ditt företag inte ska råka illa ut/bli skattskyldigt, bör tas fram när revisinsarbetet är klart. 3.2 Avtalsförhållanden. Anders föreslg en ny skrivning sm samtliga närvarande i arbetsgruppen kunde acceptera. Se ändringstabell. En principfråga där det frtfarande råder enighet är huruvida de fackliga rganisatinerna har rätt att kntrllera innehållet i enskilda anställningsavtal där den anställde valt att stå utanför facket. Skrivningen m drägliga levnadsförhållanden får stå kvar, förslag till förtydligande från Bernt S läggs till rdlistan. 3.3 Arbetsmiljö. (Bernt S ch Anders) Anders ch Bernt S återkmmer med förslag. Tillägg från sekreteraren efter mötet: Vid det senaste arbetsgruppsmötet för prduktins ch miljöstandarden, ch även vid frum mötet, överenskms att samtliga arbetsmiljöfrågr bör flyttas till den sciala standarden. Vid deras förra möte berördes kemikalieanvändning, den här gången rastvagnar. Uppmanar A ch B att klla upp i prduktins ch miljögruppens redigeringstabell vad de tar brt, så att vi fångar upp det vi anser ska vara med!
Uppsala 20100330 3.4 Arbetsrganisatin. Några mfrmuleringar prövades under mötet. Se ändringstabellen. 3.5 Grundkmpetens. Tillägg enligt förslag från Bernt S. Se ändringstabell. 3.6 Kmpetensutveckling. Arbetsgruppens förslag gdkända av Frumet ch läggs därmed åt sidan. 3.7 Urkppling av kriterierna 3.1 3.6 Inget nytt under mötet. Alf ch Bernt S återkmmer. Kmmentar från frum mötet: Arbetsgruppen frtsätter, stämmer av med de två andra arbetsgrupperna vad sm bör ligga kvar. 3.8 Skgsbruk ch rennäring. Arbetsgruppens förslag gdkända av Frumet ch läggs därmed åt sidan. 3.9 Rekreatin ch allemansrätt. Arbetsgruppens förslag gdkända av Frumet ch läggs därmed åt sidan. 3.10 Landsbygdsutveckling. Ordet skgsbrukaren byts ut mt uppdragsgivaren, Se ändringstabell. Sammanfattningsvis har vi nu lagt åt sidan (arbetat klart med): 3.1, 3.6, 3.8, 3.9. Nya förslag inlagda i ändringstabellen för arbetsgruppens granskning: 3.2, 3.4, 3.5, 3.10. En del kvar att göra har vi i 3.3 Arbetsmiljö ch i 3.7 Urkppling av kriterier. 4) Entreprenörsstandarden diskuterades översiktligt utifrån Niklas deltagande i det första arbetsmötet inm SeFC prjektet (http://www.cefcprject.rg/), sm syftar till att ta fram en gemensam entreprenörscertifiering i Sverige. I diskussin efter mötet, mellan Niklas, arbetsgruppens rdförande (Bernt S) ch VD för Svenska PEFC (Magnus) drgs slutsatsen att arbetsgruppen för den Sciala standarden tills vidare inte jbbar med en kmmande entreprenörsstandard. Svenska PEFC avvaktar resultat från arbetsgruppen inm CeFC prjektet. 5) Nästa möte bestämdes till tisdagen den 11 maj. Efter mötet har förhinder dykt upp för arbetsgruppens sekreterare, Bdel, sm därför snarast, i samråd med rdförande kmmer att föreslå ett nytt datum.
3 Scial standard Förslag ny skrivning Kmmentar Ljusgrått utgår/ersätts med/skrivs m Innehavare av svenskt PEFC certifikat/bevis ansvarar för att följande kriterier uppfylls i innehavarens verksamhet. 3.1 Lagar ch arbetsmarknadsvillkr Den verksamhet sm har betydelse för svensk PEFC certifiering bedrivs så att gällande lagar, kllektivavtal ch praxis på arbetsmarknaden efterlevs. Diskuterades i Frumet: Att lagen gäller ch ska följas kan slås fast en gång för alla i en inledande del av den nya standarden, i stället för att sm nu återkmma på många lika ställen? Behöver ng finnas med både inledande ch en del hänvisningar i övrig text. Frågeställning från både sciala gruppen ch prduktin ch miljögruppen, till frumet (091124) Till arbetsgruppen för spårbarhetsstandarden, att fga in i de inledande delarna i den nya dkumentstrukturen. (Frumet 100303) Se bifgat från Bernt S 100326 (Olle Sundin 091126) 3.2 Avtalsförhållanden I planerings skgsvårds ch drivningsarbeten används sådana entreprenörer/företag sm erlagt lagstadgade avgifter ch skatter. För såväl egna anställda sm anställda i entreprenadföretag skall anställnings ch arbetsförhållanden följa gällande lagstiftning. Därutöver skall kllektivavtalets bestämmelser utgöra grund för överenskmmelser mellan arbetsgivare ch arbetstagare. I de fall 3.2 Avtalsförhållanden I planerings skgsvårds ch drivningsarbeten används sådana entreprenörer/företag sm erlagt lagstadgade avgifter ch skatter. För såväl egna anställda sm anställda i entreprenadföretag skall anställnings ch arbetsförhållanden följa gällande lagstiftning. Därutöver skall det svenska kllektivavtalets bestämmelser utgöra grund för överenskmmelser mellan arbetsgivare ch
arbetstagarparten så kräver förutsätts att kllektivavtal tecknas. arbetstagare. I de fall arbetstagarparten så kräver förutsätts att kllektivavtal tecknas. ska finnas Ingångna avtal dkumenteras ch upprättats i likalydande exemplar, varav parterna tar var sitt. Rutiner för tecknande ch uppföljning av ingångna avtals efterlevnad Affärsavtal skall tecknas skriftligt mellan uppdragsgivare ch uppdragstagare. Det är nrmalt uppdragsgivaren, det större företaget, sm ansvarar för att så sker. Avtalets innehåll skall överenskmmas mellan parterna ch följa praxis i branschen, exempel på detta är ABSE 09. Avtal, säkerhets ch arbetsinstruktiner, samt redvisning sm därav följer skall upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att alla berörda förstår dem. Avtalsparterna ansvarar för uppföljning av att ingångna avtal efterlevs.(parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare, arbetsgivare samt, i de delar det avser kllektivavtalet, de kllektivavtalsbärande parterna. Parter i ett affärsavtal är de sm anges i avtalet) Då uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt utspridd verksamhet utan fast Anställningsavtal sm infrmerar arbetstagaren m de villkr sm gäller för anställningen skall tecknas skriftligt. Det är arbetsgivarens ansvar att så sker. Avtalets innehåll skall vara i enlighet med Lagen m anställningsskydd ch gällande svenskt kllektivavtal. Parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare, arbetsgivare samt, i de delar det avser kllektivavtalet, de kllektivavtalsbärande parterna. Ingångna avtal dkumenteras ch upprättats i likalydande exemplar, varav parterna tar var sitt. Rutiner för tecknande ch uppföljning av ingångna avtals efterlevnad skall finnas. Avtal, ch arbetsinstruktiner, samt Förtydligande av frmuleringen drägliga levnadsvillkr.. till rdlistan (100330): Då uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt utspridd verksamhet utan fast driftställe, eller med fast driftställe utanför Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren ch/eller dennes anställda har för årstiden gda levnadsvillkr under uppdragstiden. Regler för inställelse, hemresa ch resr vid ledigheter skall framgå av avtalet. Om den anställde betalar för bende ch resr via löneavdrag skall detta redvisas i anställningsavtal ch lönebesked. (Bernt S 100326)
driftsställe, eller med fast driftsställe utanför Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren ch/eller dennes anställda ges drägliga levnadsvillkr* under uppdragstiden. Anställningsavtal sm infrmerar arbetstagaren m de villkr sm gäller för anställningen skall tecknas. Av överenskmmelsen skall framgå: redvisning sm därav följer skall upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att alla berörda förstår dem. Parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare ch arbetsgivare. Kllektivavtalsparterna ansvarar för uppföljning av att ingångna avtal efterlevs. Nytt förslag (Anders 100330) Omfattning av uppdraget. Vem sm har arbets ch miljöansvar Hur ansvaret för samrdning av arbetsmiljö ch säkerhet skall tillämpas m det är flera aktörer inblandade. Senaste årsredvisning skall finnas tillgänglig för det anlitande företaget. Svensk F Skatt ch mmsregistrering skall redvisas för uppdragsgivaren. I förekmmande fall skall e101 intyg redvisas. Detta kan sedan, vid tveksamheter, ligga till grund för entreprenadförhandling mellan anlitande företag ch fack. Tillägg, efter diskussin Inlägg Olle Sundin (Anders 100330). Ska det ligga sist eller någn annanstans?..
3.3 Arbetsmiljö Svenska PEFC certifierade företag skall verka för gd ch säker arbetsmiljö inm ramen för lagstiftning ch gd branschpraxis. Rimlig övergångstid tillämpas för åtgärder sm kräver större eknmiska insatser, exempelvis maskinmbyggnader ch maskinbyte. Arbetsgivare ch arbetstagare samverkar ch bedriver arbetsmiljöarbetet, så att alla anställda ch eventuella underentreprenörers anställda, mfattas. Ändras enligt nedan: Arbetsgivare ch arbetstagare samverkar ch bedriver systematiskt arbetsmiljöarbetet, så att alla anställda mfattas.. (Anders 100330) Ansvar för ch utförande av företagets arbetsmiljöarbete dkumenteras. Av avtalet ska framgå: affärsavtalet (OK Frum 091124) Omfattning av uppdraget Vem sm har arbetslednings ch miljöansvar Hur ansvaret för samrdning av arbetsmiljö ch säkerhet skall tillämpas m flera aktörer är inblandade. Nödlägesrutiner ska upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att arbetstagare ch
uppdragstagare förstår dem. På stra företag rganiseras skyddskmmitté Skyddsmbud ska finnas på företag med fler än fem anställda. I mindre företag är exempelvis reginala skyddsmbud ch lkala företagshälsvården lämpliga partners i skyddsarbetet. Arbetsgivaren svarar för att den företagshälsvård sm arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. (Med företagshälsvård avses en berende expertresurs inm mrådena arbetsmiljö ch rehabilitering. Företagshälsvården skall särskilt arbeta för att förebygga ch undanröja hälsrisker på arbetsplatser samt ha kmpetens att identifiera ch beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, rganisatin, prduktivitet ch hälsa) När uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt utspridd verksamhet, ch/eller med fast driftsställe utanför Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren har ett dkumenterat, fungerande arbetsmiljöarbete, i enlighet med Svensk PEFC standard.
3.4 Arbetsrganisatin Svenska PEFC certifierade företag skall verka för en arbetsrganisatin sm ger persnalen utvecklingsmöjligheter. 3.5 Grundkmpetens Svenska PEFC certifierade företag skall rekrytera 3.4 Arbetsrganisatin Svenska PEFC certifierade Företag skall sträva efter ständiga förbättringar sm gör att de anställda kan utveckla sig själva ch verksamheten. De resurser sm avsätts skall anpassas till varje enskilt företags strlek ch situatin. En tydlig delegering av ansvar ch skyldigheter sm tydliggör individens rll i företagets rganisatin skall upprättas. Persnalen skall vara förtrgen med företagets långsiktiga mål. Arbetssituatinen ska anpassas efter individuella medicinska ch ergnmiska förutsättningar. Jämställdhet skall genmsyra framtidens arbetsplats. För att klarlägga utbildningsbehv utifrån företagets ch individens behv skall utvecklingssamtal ch arbetsplatsträffar, sm dkumenteras, genmföras regelbundet. Förslag Bengt: Företag skall sträva efter ständiga förbättringar sm gör att de anställda ch verksamheten kan utvecklas. Arbetsgruppen inte helt enig. En päng i att frmuleringen är aktiv ch därmed understryker de anställdas ansvar för utveckling. Diskuteras igen? (100330) Anders (100330)
medarbetare med gd grundkmpetens sm bas för frtsatt lärande i skgliga arbeten. För visstidsanställda gäller att eventuella luckr i utbildningsnivå skall kmpenseras genm särskild utbildning, ledning ch tillsyn. anställda OK från frumet (091124) All persnal sm utför skgliga arbeten skall ha kmpetensbevis för natur ch kulturvårdsutbildning, mtsvarande SYN katalgens kurser 9.1 ch 9.2. All persnal sm utför skgliga arbeten skall ha kmpetensbevis för natur ch kulturvårdsutbildning, mtsvarande SYN kurserna Natur ch Kulturmiljövård. Redigering Bernt S (100114) Red BS (100209) Lämplig grundutbildning är genmgången 3 årig naturbrukslinje med skglig inriktning. Denna kunskapsnivå kan ckså ha inhämtas genm erfarenhet ch annan utbildning inm näringen. Kmpetensbeviset för natur ch kulturvårdsutbildning, mtsvarande SYN katalgens kurser 9.1 ch 9.2 ska förnyas efter fem år. I företag sm säljer kunskapsbaserade tjänster, upprättas befattningsbeskrivningar ch utbildningsplaner anpassade efter verksamhetens affärsplan. Synkursen Frtbildning i Natur ch Kulturmiljövård, genmförs minst vart femte år. Försök att få med behv av mera kunskap hs ex. planläggare. (BS 100209) Red BS (100114+ 100209) Kmmentar från Frum 100303: Förtydliga: genmförs minst vart femte år. För visstidsanställd persnal ch/eller för persnal utan skglig yrkesutbildning, vidtas åtgärder för att säkerställa utförande i enlighet med denna standard. Utbildning, ledning ch tillsyn utfrmas grundat på den visstidsanställda persnalens kmpetens ch erfarenhet ch redvisas årligen i uppdragsgivarens utbildningsplan. grundutbildning arbetsgivarens Persnal sm utför skglig planering skall ha kmpetens att utföra skglig naturvärdesbedömning. I företag sm utför skgsbruksplanläggning eller andra Bernt S (100326)
kunskapsbaserade tjänster, upprättas befattningsbeskrivningar ch utbildningsplaner anpassade efter verksamheten. 3.6 Kmpetensutveckling Systematisk kmpetensutveckling av tillsvidareanställda skall ingå sm en viktig del i det certifierade företagets persnalplitik. Detta utfrmas sm individuella/gruppvisa prgram. Utbildningsplan upprättas, med redvisning av genmförda ch planerade utbildningar. Genmförda utbildningars kursplaner dkumenteras. Utbildningsbehv identifieras. Genmförda ch planerade utbildningar nedtecknas i utbildningsliggare. Föreslagen skrivning gdkändes! (Frum 100303) Förslag Daniel (100114) Red BS (100209) All återkmmande persnal skall mfattas av prgram för kmpetensutveckling. All regelbundet återkmmande persnal skall uppfylla kraven på Grundkmpetens ch mfattas av prgram för kmpetensutveckling. Förslag Daniel (100114) Red BS (100209) 3.7 Urkppling av kriterierna 3.1 3.6 Alf Bernt S återkmmer I familjeföretag utan anställda eller i samverkan mellan enskilda markägare, på någn av markägarnas fastigheter, behöver PEFC kriterierna 6.3.1 6.3.6 inte tillämpas.
3.8 Samebeflkningen ch rennäringen Relatinerna mellan rennäringen ch skgsbruket bygger på ömsesidig respekt för ch avvägningar mellan lika behv av markanvändning i nrra Sverige. Lkal samverkan ch behvsanpassade avvägningar eftersträvas för att lkalt finna de mest lämpliga lösningarna, t.ex. för sknsam markbehandling av lavrika marker, för hänsyn vid avverkning i hänglavbärande skg eller för hänsyn vid vägbyggande eller andra särskilt viktiga platser. För familjeskgsbruket tjänar tecknade avtal mellan LRF Skgsägarna ch Samernas Riksförbund ch LRF plicyn "Familjeskgsbruk ch renskötsel i samverkan för Nrrland" sm utgångspunkt, samt Svenska PEFC styrelsens plicy för Skgsbruks ch Rennäringsintressen. Skgsbruk ch rennäring Förslag gdkändes! (Frum 100303) Dvs rubrik ändras ch gråmarkerat flyttas till prduktinsstandarden/tas brt. Hänsyn tas till rennäringen enligt skgsvårdslagens 12, 21 ch 31. Vad beträffar samråd tillämpas föreskrifter ch allmänna råd enligt skgsvårdslagens 20 ch 31, m inte annat överenskmmits utanför renskötselns åretruntmarker. Se vidare Svenska PEFCs Plicy för balans mellan Skgsbruks ch Rennäringsintressen i Svenska PEFC, bilaga E, sid. 58.
3.9 Rekreatin ch allemansrätt Förslag gdkändes! (Frum 100303) Svenska PEFC värnar m allemansrätten vilken ger människr tillgång till skgsmark sm inte är att anse sm tmtmark. Allemansrätten innebär str frihet att vistas i naturen men har ckså sin begränsning. Miljön får inte skadas, inte heller får markägaren åsamkas eknmisk skada eller hindras från att utnyttja sin mark. medför ckså ansvar ch skyldigheter. 3.10 Landsbygdsutveckling Svenska PEFC stödjer principen m bärkraftig landsbygdsutveckling i hela Sverige. Eknmiskt såväl småskaligt sm strskaligt skgsbruk inklusive turism baserad på natur ch kulturmiljö är en viktig plattfrm för landsbygdsutveckling. Skgsägaren samt virkesinköps ch servicerganisatiner skall sträva efter de skgsskötsel ch skgsbruksmetder samt den försäljning eller förädling av skgens prdukter sm är mest ändamålsenlig för att behålla ch utveckla arbetstillfällen, knkurrenskraft ch lönsamhet. Skgsägarna ch rganisatinerna skall dessutm i görligaste mån tillämpa åtgärder för att säkerställa virkesförsäljning, virkesleveranser ch servicesystem i hela landet, inklusive glesbygdsmråden med långa transprtavstånd. Lkala intressenter skall beaktas under Uppdragsgivaren ger lkala entreprenörer möjligheter att lämna in fferter, ch överväger under i övrigt marknadsmässiga villkr anpassningar av uppdragets strlek till mindre lkala entreprenörsföretag. Uppdragsgivaren har en rutin sm beskriver hur Åter till arbetsgruppen med kmmentaren: Välj ett annat rd än skgsbrukaren! (Frum 100303) Daniel (100330)
marknadsmässiga villkr. Skgsmiljöns rekreatinsvärden för lkalbeflkningen skall uppmärksammas. övervägandet görs.