Nr 1/2 Januari/Februari 2012 Bitidningen Blommor och bin lyfter landsbygden Kognition hos honungsbin Nordiska forskare med nordiska bin The Body Shop gör en insats Ergonomi för biodlare Bitidningen 1/2 2012 1
VAXINLÄMNING Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober - mars. Februari 2012 Pang pris på Flexikupor Köp 5 delar / kupor, få 6:e delen på köpet * Få den billigaste på köpet Skälderhuskupan Lång livslängd Stabil konstruktion Idealisk för vandringsbiodling Välisolerad Flera bottenalternativ Honungsburkar - Glasburkar Vi säljer glasburkar i plastpaket, precis som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som fi nns? Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den per post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdf Joel Svenssons Vaxfabrik, SE-266 94 Munka-Ljungby Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se, Semesterstängt 22 dec - 8 jan. Flexikupan Lätt Förstärkta sarger Hög densitet Ingjuten rambärarlist Prisvärd Botten med varroabricka Storlek: LN, HLS 2 Bitidningen 1/2 2012
Ledaren Tåget mot framtiden Marita Delvert Styrelseledamot marita.delvert@biodlarna.se Nyårsledigt på SBR:s expedition Till och med 8 januari 2012 Återigen blickar vi fram mot ett nytt år. Tid att se tillbaka och läge att tänka framåt. Snart är mitt första år tillända som ledamot i SBR:s styrelse. Så här vid årsskiftet frågar jag mig själv om jag gjort någon nytta. Tveksamt tänker jag men mycket har jag lärt mig. Jag har insett hur komplext området är och jag har fått nya kontakter och insikter. Samtal och diskussion i styrelsen har ofta präglats av att med begränsade resurser balansera mellan att bevara, förvalta, stödja och att köra tåget med full fart mot framtiden. Servicelöftet till medlemmarna är ett krav och en självklar bas, men samtidigt måste det strategiska arbetet prioriteras och visionen hållas levande. Har vi inom biodlingen en gemensam bild av framtiden? En vision ska ju vara utmanande och utmaningar finns det gott om! Hur möter vi hoten som kan påverka biodlingen? Trender i Europa och i världen pekar på ett ökat intresse för biodlingen med alla dess möjligheter och konsekvenser. Kanske är vi just nu i ett guldläge vem vill inte vara med och rädda världen när det gäller miljöförbättringar, matproduktion och mångfald i naturen? Många frågor aktualiserades efter TV-programmet i november om bidöden och jag har märkt ett ökat intresse för dessa frågor hos mina vänner och kanske även hos allmänheten i stort. Vi är många som redan sitter på tåget mot framtiden. Förhoppningsvis är vi också lokförare där vi kan välja spår och skynda framåt. Detta kan vi göra genom att kommunicera ut vårt budskap genom tidningar, sociala medier, tv och radio. Vi kan också föra samtal med alla som vi möter i vardagen, prata om nyttan av biodling, tala om mera bin och förmedla självklarheten att vi endast ska köpa svensk honung? Framtiden är 10 år läste jag i en annons. Hur hittar vi strategierna för att nå de unga och skapa nästa generations biodlare? Ja, det ser ut att finnas tillräckligt med uppgifter för oss alla även under 2012. De stora frågorna är tunga och intressanta, men själv återvänder jag till vardagen och mitt nyårslöfte får bli en ambition för ökade och fördjupade kontakter med SBR:s medlemmar. Jag ser fram emot ett nytt gott år tillsammans med er alla! Vintern är här! Glöm inte dunderkuren att blanda honung, riven ingefära och pressad citron i kokt vatten för onda halsar och snuviga näsor garanterar att det lindrar! Och det piggar också upp i vintermörkret. Årgång 111 Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: 0735-233126 E-post: erik.osterlund@biodlarna.se Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 30. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 Bitidningen 1/2 2012 Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. Telefon: 0457-30489, 0735-233130. Epost: jonny.ulvtorp@biodlarna.se Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: 0142-828 59 Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. E-post: sbr@biodlarna.se Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. Fre 08.00-14.00 Webbplats: www.biodlarna.se Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer JAN/FEB 2012 Konferens på Skansen 5 Besvärliga talgoxar på Gotland 8 Recept efter julen 10 Kognition hos honungsbin 12 Glimt från Kina och biforskningsinstitut 14 Biodlare i Sverige och Portugal 16 Aktiv ergonomi för biodlare 17 Världens biodlare behöver varandra 25 Body Shop gör insats för världens bin 26 Biodlarkonferens i Skövde 28 Nordiska biet räddar nordiska forskare? 29 Josef Starks stipendiefond 33 Apistan godkänt receptfritt preparat 34 ktiv ergonomi för biodlare Rapport från GMO-gruppen 35 Riksseminarium och riksmöte 36 ratulerar till Marknaden ditt val att ägna dig åt biodling, en 37 v många omtyckt Almanackan sysselsättning som ofta innebär 38 n hälsosam mix av belastning, återhämtning och ariation. Men arbetet i bigården kan ibland också ara både tungt Nästa och nummer enahanda, (3 mars-nr) två kända riskfaktorer utkommer i slutet av februari. ör belastningsskador. MANUSSTOPP: Den här 1 februari. skriften vill inspirera ig till att tänka Numret över därpå hur du (4-12) kan i slutet arbeta av skonsamt mars. ch minska riskerna Manusstopp: för belastningsbesvär. 1 mars. 12 Farligt läge. Att stå med böjd rygg och raka ben ger stor påfrestning på ländryggen. Arbete under knähöjd är en riskfaktor och bör helst undvikas. 17 Bättre. Med böjda ben hålls ryggen rak. örelseapparaten en apparat för rörelse Omslagsbilden: et är inte skadligt att belasta muskler, leder och kelett. Tvärtom är kroppen anpassad till rörelse Produkter på ch belastning. Men alltför tunga, långvariga eller Skansenkonferensen, Försök sorthonung därför nsidiga belastningar skadar kroppen. tt variera arbetsuppgifterna så mycket och som äppelmust. möjligt ch se till att få en bra återhämtning. rgonomiskt självförsvar öka friskfaktorerna! i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes gul i år. Foto: Erik Österlund in hållning har mycket stor betydelse för elastningen på rygg och leder. Med en stolt ller atletisk hållning hålls ryggen i sin normala 29 Bättre variant 2. Ett annat sätt är att sätta ner ett eller båda knäna på marken. 4 Bitidningen 1/2 2012
Blommor och bin lyfter landsbygden konferens på Skansen ERIK ÖSTERLUND De senaste åren har binas betydelse uppmärksammats alltmer. Det tog riktig fart efter det att bidöden uppmärksammats i USA 2006-07 då begreppet CCD myntades. Tidningsartiklar följde, binas värde beräknades i pengar. Man beräknade att bina är inblandade i ungefär var tredje tugga som tas. Bin dör i Europa också. I södra Europa förbjöds några av de nya syntetiska nikotingifterna som används alltmer i lantbruket. I Europa var man på en del håll säker det var de nya gifterna som var boven. I övriga Europa och USA är man mer osäker. Sjukdomsalstrare, patogener, av olika slag finns med i bilden, som virus, bakterier och nosema. Men deras närvaro kan vara verkan och inte orsak, eller kanske både och. Nosema ceranae, som är lite annorlunda än den vanligare nosema apis, har ökat och fått skulden, speciellt i Spanien. Nu vet man att nosema ceranae och nikotingifter i ofarliga doser som blandas kan ge en dödscocktail. Men kan orsaken till att nosema ceranae ökat vara gifternas närvaro? Man vet också att nosema och virus trivs tillsammans. Och varroakvalstret sprider virus. Bekämpningsmedel mot varroa är ibland inte så snälla mot binas immunförsvar. Och de är en stressfaktor precis som alla andra påfrestningar på bisamhället. Äntligen finns det de som jobbar för att få fram bin som behöver mindre bekämpningsmedel eller inga alls mot varroan. Även om detta tar lång tid är det viktigt, kanske just därför att det kan ta lång tid behöver det satsas på. Bidöd i Sverige Sverige fick också känna av bidöden. Härom året låg vinterförlusterna för ekologiskt odlade bin på oacceptabla 50%. Biodlare kan svåra år förlora 90%. Under sådana villkor går det inte att bedriva en näringsverksamhet. Myndigheterna har uppmärksammat hur viktigt det är att bina inte dör i stora mängder. Krisberedskapsmyndigheten bekostade en konferens på Alnarp i Lund 2009. Jordbruksverket och Landsbygdsdepartementet är inblanda i olika aktiviteter. Förra året var det första gången någon från departementet var närvarande vid SBR:s riksförbundsmöte. Ett tecken på att man uppmärksammar binas stora betydelse. Konferens på Skansen Den 15 september 2011 genomfördes en konferens om binas betydelse och hur vi ska stödja deras existens, dvs alla bins, honungsbins och vilda bins bevarande och tillväxt. Konferensen anordnades av Jord- Mats Persson, generaldirektör för Jordbruksverket, öppnade konferensen på Skansen 15 september 2011. bruksverket. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson talade på konferensen. Han klargjorde myndighetens medvetenhet om Bitidningen 1/2 2012 Ulrika Rinman, statsskreterare på landsbygdsdepartementet, och konferensens moderator vetenskapsjournalisten Henrik Ekman i samtal i en paus. 5
Prof Henrik Smith vid Lunds universitet påpekade att vi i Sverige behöver öka mängden naturliga obrukade inslag i landskapet för att säkra ett gott bestånd av vilda och odlade pollinatörer. Det behövs för god ekonomi, stabil och hög matproduktion och inte minst för den biologiska mångfalden. vilda bins och odlade bins stora betydelse för vår existens. Vetenskapsjournalisten Henrik Ekman var moderator. Han ställde välformulerade frågor som bidrog till värdet av föreläsningarna. Och han släppte in lagom med frågor från publiken. Först ut av föreläsarna var Henrik Jan Heed var en imponerande konditor som fängslade lyssnarskaran enbart med sin berättarförmåga och karisma. Han redovisade ett stort kunnande om honungens betydelse i mat och bakverk. En konditor skall snarare använda 2 ton honung än 2 kg om året. Smith, prof vid Lunds universitet. Sammanfattningen av hans föredrag var att lantbrukare och landskapsplanerare behöver öka mängden naturliga obrukade inslag i landskapet för att ge vilda bin boplatser och vilda och odlade bin nektar och pollen under hela säsongen. Det betalar sig i en jämn och hög produktion av grödor under åren. Det kräver att man förstår samspelet mellan bin och grödor i det komplexa samspel som finns i det ekologiska systemet. Speciellt som att mer och mer grödor odlas som behöver pollinering. Världens befolkning växer och det behövs mer mat. Lina Norrsell från Kivik beskrev sitt företag Linas och binas. Hon har gått yrkesbiodlarkursen på Garpenberg, fick ta över ett kommunarrende av 3000 äppelträd. Bisamhällena är 60 till antalet. Hon producerar ekologisk honung, ekologiska äpplen och äppelmust (se omslagsbilden vad hon bjöd på i pauserna). Det fungerar ekonomiskt, men det krävs noggrann Lotta Fabricius Kristiansen i samtal med Joachim de Miranda från SLU. Lotta visade bl a bin och pollen och informerade om biodling och SBR. Också Biodlingsföretagarna var där med ett stort informationsbord. 6 Bitidningen 1/2 2012
planering. Hon betonade att man behöver vara öppen för nya sätt att jobba och att variera varroabekämpningen. Konditor och bagarmästare Jan Hedh höjde upp honungens betydelse. Ett bageri som har upptäckt vad honung betyder för bakverk och degar använder 2 ton honung snarare än 2 kg per år. Honung gör att bakverk håller sig fräscha i flera dagar istället för en. Degar blir smidiga och samverkar med syrliga degar perfekt. Ett exempel: mandelmassa ska ju bestå av drygt 10% vatten, resten av hälften mandlar och hälften sockret. Om man ersätter 25% av sockret med honung får man en mandelmassa som inte sockrar sig efter en tid. Den håller sig smidig och läcker mycket länge. På eftermiddagen lyssnade jag på Riccardo Bommarco på SLU över ämnet Trender och förvaltning av tama och vilda pollinatörer i Europa. Han påpekade att viktiga åtgärder är att Bevara betesmarker och andra blomrika habitat, Se till att det finns blommor på åkermark sådd av blommor, blommor i växtföljden, Använda mindre med bekämpningsmedel sprutfria lantzoner, ekologisk odling, Se till att det finns obrukade element kantzoner, åkerholmar, Planera landskapet. Jochim de Miranda på SLU talade över Dieases, mites and viruses impacts and solutions. Miranda påpekade att det under historiens gång förekommit stora biförluster. Kännecknen har varit lite olika vid olika tillfällen. Han beskrev vad som kännetecknade det som kallas CCD. Synbarligen normalt friskt bisamhällen Snabb minskning av bistyrkan (1-2 veckor) Inga döda/sjuka bin i närheten av kupan Äggläggande drottning och friskt yngel I slutet visade han ett schema som Peter Rosenkrantz i Tyskland m fl sammanställt över olika metoder att komma tillrätta med varroakvalstrets negativa påverkan på bisamhället. En sammanfattning av sammanställningen är att s k syntetiska bekämpningsmedel är omedelbart mest effektiva. Men med tiden medför dessa medel stora problem. Mer naturliga Bitidningen 1/2 2012 Jordbruksminister Eskil Erlandsson är en fridsam person med stor förståelse för binas betydelse för vår existens. Under frågestunden efter hans anförande fick han en fråga varför han tyckte att GMO var bra. Då tände han till. Han poängterande också efteråt i samtal med Lasse Helander från biodynamiska föreningen att hans åsikt inte var sådan, men att han litade på EU:s experter i frågan. Jordbruksverkets förre biansvarige Kerstin Ebbersten lyssnar intresserat. medel som också är godkända i ekologiska odlingar i EU, organiska syror och eteriska oljor kan vara mycket effektiva, men kan också variera mycket i effektivitet, kan ha svårare effekter på bisamhället, men har inte de nackdelar som syntetiska har. Biomekaniska som drönaryngelbortttagning är arbetsintensiva. Avelsarbete angavs ge liten omedelbar effekt. På eftermiddagen hölls också 2 andra parallella sessioner med ledmotivet Insekter lyfter landsbygden (storbiodling som yrke [Carl George Lie] och produktutveckling med honung [Arne Johansson]) respektive Honung och hälsa (Honung och hälsa i historiskt perspektiv [Erik Husberg], Probiotika i honung för människor och bin [Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez]). Det var en välmatad och mycket innehållsrik och bra konferens. Jag ser fram emot fortsättningen på myndigheternas och vårt engagemang för bina. En del av föredragen går att lyssna och titta på från denna internetadress: http://www.youtube.com/user/jordbruksverket#g/ c/66ddee24121bcc55 Riccardo Bommarco från SLU talade om hur vi bättre ska ta hand om våra olika arter av vilda bin och odlade honungsbin i Sverige. 7
Besvärliga talgoxar på Gotland EVA TIVELL Stig Buskas i Gammelgarn på Gotland har varit biodlare sedan han var 12 år gammal. Det har gått bra alla år. De hemmasnickrade bikuporna står på slätten bakom gården upp mot klintberget. Vintern 2009-2010 överlevde samtliga samhällen. Därför blev det chockartat när Stig gick igenom sina 15 kupor efter förra vintern fem samhällen hade klarat sig. Den vinterns stora fiende var talgoxarna. Inför kommande vinter står Stig och hans 16 bisamhällen rustade. Jag har konstruerat en fågelbur, som ska hålla talgoxarna borta från bikuporna, berättar han. Från köksfönstret på gården ser Stig och hans fru Mary-Ann sluttningen upp mot berget och bikuporna. De såg att talgoxarna satt i flockar runt kuporna förra vintern. Alla döda bakkroppar av bin talade också sitt tydliga språk. Talgoxarna slog sig ner på flustret. Där knackade de tills några bin tittade ut. Halva kroppen knipsades av och bakdelen av biet lämnade talgoxarna nedanför kupan. När vi såg detta lade jag fågelnät över kuporna. Jag förankrade näten med tyngder, men stormen kom och slet hål i näten, berättar Stig. Talgoxarna hittade snabbt ingångar under nätet och de orienterade sig väl och hittade ut samma väg. Även om det låg drivor av bakkroppar nedanför kuporna tror Stig att den största skadan som fåglarna gjorde var att stressa bina. Samhällena blev försvagade. Stressen krävde också mer mat. I vissa samhällen hade klotet vandrat till ett hörn och därifrån orkade bina inte ta sig till andra delen av kupan där det ännu fanns vinterfoder. Stig slog ihop några svaga samhällen, men av de invintrade 15 samhällena blev det endast fem kvar. Dessa samhällen utökades med tre nya plus tre svärmar. Av detta gjorde Stig avläggare så att han inför denna vinter har 16 starka samhällen. Under sommaren har jag funderat över hur jag ska kunna hålla talgoxarna borta, säger Stig. Lösningen kom när det var en rulle putsnät kvar från dotterns nybyggda hus. Det är ett nät som sätts på betongstenar för att putsen ska fastna. En halv rulle låg kvar. De 10 mm stora rutorna bådade gott, Stig Buskas visar upp en trasig låda. Det är talgoxarna som hackat sönder frigolitisoleringen på hans hemasnickrade vinterlåda. 8 Bitidningen 1/2 2012
om en fågel hackar. Förhoppningsvis ska talgoxen tröttna och ge sig iväg när inget bi kommer ut. Dessutom har jag ställt ramarna på längden, vridit dem ett kvarts varv vilket lär vara bättre för invintringen. Därmed ser Stig den kommande vintern an med tillförsikt. Han har gjort allt han kan för att skydda sina bin mot alla angrepp. Hans vinterlådor är välisolerade och bina har fått rikligt med vinterfoder. Mer kan han inte göra. Det ser mycket bättre ut än förra vintern. Det är inte alls lika mycket fåglar runt kuporna, säger han. genom dem skulle ingen fågel kunna ta sig. Stig och hans gode vän Tage som också är biodlare slog sina kloka huvuden ihop. Fru Mary- Ann kläckte idén att nätet skulle rullas över ett rör och sedan gjorde Stig och Tage en konstruktion. Sidorna gjordes av plywood och hela buren skruvades fast i bänken så att lådorna är flyttbara. Vad vi har sett hitintills så håller detta fåglarna borta, säger Stig. Förutom fågelburarna har Stig även vidtagit några andra åtgärder. Jag har satt en tom skattlåda med galler i botten under invintringslådan. Jag tänker att det då tar längre tid för bina att komma ner till flustret, Bitidningen 1/2 2012 9
Mycket skinka, korv och köttbullar har det blivit. MARITA DELVERT Nu längtar jag efter sallader, kyckling och fisk tillsammans med grönsaksdiskarnas härliga, svenska rotsaker. Plånboken har också tunnats ut betänkligt och nu gäller det att hushålla med slantarna. Svartrötter kallade min mamma för fattigmanssparris. De som inte hade råd att äta vanlig sparris åt svartrot istället. Många gånger har jag serverat denna goda rotfrukt som tillbehör till olika rätter, en verklig delikatess. Svartrotssoppa Här prövar jag att göra soppa av svartroten med en smak av muskot. Som tillbehör honungsrostade krutonger. Recepten är som vanligt beräknade för 4 personer. 400 500 g svartrötter 1 dm skivad purjolök 1 stor potatis i 3 charlottenlökar 2 msk olivolja 5 dl vitt vin (går lika bra med alkoholfritt sådant) 5 dl grönsaksbuljong 3 dl mellangrädde 1 dl créme fraiche 1 tsk riven muskotnöt 1 krm cayennepeppar 1 krm svartpeppar 1 msk honung Krutonger: Ca 3 skivor ljust fullkornsbröd 2 msk smör 1 msk honung 1 tsk salt Timjan 10 Bitidningen 1/2 2012
Skala svartrötterna under rinnande vatten (så att de inte mörknar). Skär rötterna och potatisen i mindre bitar. Skiva purjolöken och skala och skär löken i klyftor. Fräs allt i olja. Häll på vin och buljong och låt koka så att vätskan reduceras till drygt hälften. Mixa blandningen och häll sedan i grädde och créme fraiche. Ge soppan ett lätt uppkok och smaksätt med muskot, peppar och honung. Passera gärna soppan genom en trådsil om du vill ha den len och krämig. Skär brödet i små kuber och stek i smör och honung tills de fått fin färg. Smula över hackad färsk timjan och strö över lite flingsalt. Servera krutongerna i en skål bredvid soppan. Lax i sås Den frysta laxen i portionsbitar är prisvärd och praktisk att hantera. Ofta har jag några paket i frysen. I detta recept simmar laxen i en härlig sås med smak av honung, apelsin och rosmarin. Lättkokta broccolibuketter och kokt potatis passar bra att servera till. 8 portionsbitar fryst lax 2 msk rapsolja 4 dl visp-grädde 1 dl koncentrerad apelsinjuice 2 msk riven ingefära 2 rivna klyftor vitlök 2 msk hackad (helst färsk) rosmarin 2 msk vitvinsvinäger eller citronsaft 1/2 dl honung 2 krm salt 2 krm svartpeppar 170 grader Smörj en eldfast form med olja. Lägg laxbitarna i formen. Vispa grädden och blanda i övriga ingredienser. Kanske måste du värma honungen något så att den blir mjukare. Låt stå i ugnen i ca 25 minuter (längre om laxen är fryst när den sätts in). Garnera med rosmarinkvistar och citron. Bitidningen 1/2 2012 11
Kognition hos honungsbin MARIO PAHL, BEEgroup, biocentrum, Würzburg Universität Föreläsare vid Riksseminarium 2012 Djur måste hela tiden sammanställa en ström av information som de får genom sina sinnen. De måste använda denna framgångsrikt för att förbättra sina chanser till överlevnad och reproduktion. Summan av de processer i vilka denna sensoriska information förvärvas, bearbetas, lagras och används för att producera ett anpassat beteende som kan betecknas som kognition. Kognitiv neuroetologi är vetenskapen som undersöker dessa fenomen. De djur som av tradition studerats mest är duvor, råttor och apor, men antalet forskare som arbetar med ryggradslösa djur har ökat stadigt under de senaste 25 åren. Betingning Honungsbiets hjärna består av nästan en miljon nervceller. Den är fem storleksordningar mindre än en människas som har uppskattningsvis 100 miljarder nervceller. Men producerar större hjärnor automatiskt mer komplext beteende? Ivan Pavlov (1849-1936) var den första vetenskapsman som utvecklade en tillförlitlig och objektiv metod för att bedöma enkel associativ inlärning hos hundar. På hans tid ansågs insekter regarea reflexmässigt med stereotypa beteenden, oförmögna till avancerad sensorisk bearbetning. Men sedan 1980-talet, används hans sätt att arbeta, den klassiska Pavlovska betingningen regelbundet på honungsbin av neuroetologister. I betingning som kallas PER(Proboscis Extension Response), ges en droppe sockerlösning på biets antenn. Detta obetingade stimulus leder till att biet sträcker ut sin tunga (figur 1). Fig 1 Om en doft (betingat stimulus), t.ex. av citron, ges till biet strax före sockret, lär sig biet att associera denna doft med sockerbelöningen. Nu räcker det med doften för att PER ska framträda. Biet har lärt sig att citrondoft föregår en belöning. PER-paradigmet är ett utmärkt verktyg för forskare att undersöka associativt, icke-associativt och konfiguralt lärande hos bin. Binas luktsinne är så tillförlitlig att PER-utbildade bin även har testats av den amerikanska militären för att upptäcka sprängämnen. Fler test Framväxten av olika sätt att utföra experiment fortsatte och många experimentella uppställningar utformade för ryggradsdjur har nu anpassats för honungsbin. I ett experiment speciellt avsett för duvor kallat DMTS(Delayed Match-to- Sample), har sedan 2001 lett till flera genombrott i forskningen med honungsbin. I detta experiment presenteras ett visuellt stimulus (provstimulus) för djuret, som det måste memorera, och efter en fördröjning som fastställs av försöksledaren, skall det jämföra detta med två eller flera andra stimuli (jämförelsestimuli). Om djuret fattar ett beslut i favör för ett stimulus som är identiskt med provstimuluset får det en belöning. Genom att använda olika fördröjning mellan provstimulus och jämförelsestimulus, kan forskarna undersöka egenskaper hos korttidsminnet (som varar ungefär 8 sekunder hos honungsbin). De stimuli som används och de regler man arbetar efter kan ändras så att man kan undersöka långtidsminnet och mekanismer för inlärningen. DMTS-testet för bin visas i figur 2. Experimentbina är tränade att flyga igenom provstimulus A in i en enkel labyrint, och välja mellan jämförelsestimulus A och B. Om biet väljer rätt stimulus, får det en sockerbelöning bakom rätt jämförelsestimulus. Om det väljer fel stimulus, blir biet inte belönat och kan försöka igen. I DMTS-studien i figur 2, undersökte vi förmågan hos honungsbin att känna igen ett stimulus efter antalet objekt. Bin kan räkna När professor Shaowu Zhang använde DMTS-testet i Canberra 2005 för att studera glömma-funktionen i honungsbinas korttidsminne, blev han förvånad över hur lika resultatet var jämfört med ett test av 12 Bitidningen 1/2 2012
duvors korttidsminne som publicerades 1972. Bina kunde känna igen provstimulus och välja rätt jämförelsestimulus med en fördröjning på upp till 8 sekunder 1. Under 2009 utförde vi ett experiment för att undersöka om honungsbin kunde se skillnad på antal. Vi bestämde oss för en variant av DMTS-testet, med symboler tillagda, SDMTS (Symbolic Delayed Matchto-Sample), figur 2. Här är inte prov- och jämförelsestimulus som hör ihop identiskt lika, utan de delar ett gemensamt kännetecken, i vårt fall antalet objekt som visas på stimuluset. Bina lärde sig att lösa uppgiften, och resultaten visar att bin inte bara kan använda färg, form och symmetri för att kategorisera stimuli. Honungsbin kan använda antalet synliga objekt för att avgöra om prov- och jämförelsestimuli matchar varandra. Vi fann att gränsen för binas räkneförmåga låg på mellan 3 och 4 föremål. Återigen, dessa resultat ligger nära de som man funnit för ryggradsdjur som fåglar och tvättbjörnar som testats i liknande experiment 2. Bin har kognitiva förmågor Den enorma mångfalden av insekter möjliggör jämförande studier av utvecklingen av kognition. Djur som har sin utgångspunkt i en boplats och söker föda för att sedan återvända till boet, t ex bin och myror, är särskilt lämpade för sådana här studier. Då det gäller dessa djur kan mekanismerna för inlärning, minne och navigering undersökas genom att manipulera boet och födokällorna och registrera djurens respons på de förändringar man gör. Honungsbin, på grund av deras sociala levnadssätt och deras högt utvecklade arbetsfördelning, är speciellt lämpliga för sådana här studier. Bin är snabba och eleganta flygare, navigerar upp till 10 km till en näringskälla och tillbaka till kupan. De berättar för sina kupkompisar om var maten finns och kvaliteten på födan med hjälp av ett symboliskt dansspråk. Bin lär sig en ny doft efter bara 2-3 besök vid en födokälla. Att lära sig en färg tar ca 5 besök, och en ny form har de lärt sig efter cirka 20 födobesök vid en givande födokälla. Den mest effektiva rutten till en ny matplats har de hittat efter 3-4 besök. De underliggande navigeringsmekanismerna kräver effektiv lagring av information och bearbetning som gör det möjligt för bina att uppvisa stor och flexibel anpassningsförmåga för hur de beter sig. Bitidningen 1/2 2012 Fig 2 Bin är avancerade Honungsbin är sannerligen inte simpla varelser, som de en gång antogs vara, som reagerar på ett reflexmässigt automatiskt sätt. De uppvisar många kognitiva förmågor som vanligtvis förknippas med djur med större hjärna. Således, den kognitiva förmågan hos ett djur verkar till stor del styras av vad det behöver för att fullfölja sitt att leva, och inte av närvaron eller frånvaron av en ryggrad. Översättning Google translator och Erik Österlund i samarbete. Noter 1. Giurfa M, Zhang SW, Jenett A, Menzel R, Srinivasan MV (2001) The concepts of 'sameness' and 'difference' in an insect. Nature 410: 930-933. 2. Gross HJ, Pahl M, Si A, Zhu H, Tautz J, et al. (2009) Number-Based Visual Generalisation in the Honeybee. PLoS ONE 4: e4263. Dr Mario Phal, t v och prof Jürgen Tautz vid Würzburgs universitet i Tyskland. 13
En glimt från Kina och biforskningsinstitutet i Peking EVA FORSGREN, Institutionen för Ekologi, SLU Kina är ett enormt land både till storlek och folkmängd. På en yta av strax under 9,6 miljarder km 2 bor omkring 1,3 miljarder människor. Enbart Peking har ca 20 miljoner invånare, mer är dubbelt invånarantalet i hela Sverige! Kina är stort även när det gäller biodling. Det uppskattas finnas 8 miljoner odlade bisamhällen i Kina. Biforskningsinstitutet Jag har haft förmånen att se och uppleva Kina genom att arbeta två månader vid Biforskningsinstitutet tillhörande Chinese Academy of Agricultural Sciences (CAAS). Institutet är Kinas enda nationella forskningsinstitut inom biodling. Det grundades 1958, och ligger i den mycket vackra botaniska trädgården i nordvästra Peking, där det finns gott om växter för bina att besöka. Det finns mellan 200-300 samhällen i parken beroende på säsong, samtliga Apis mellifera. Institutet arbetar för att stärka den ekonomiska och sociala nyttan av biodling i landet och lägger stor vikt vid grundläggande vetenskapliga frågor rörande biodling och utveckling av nya biodlingstekniker. Forskningen är organiserad i 8 områden: biodlingsteknik och utrustning, genetik och avel, bevarandet av biodlingen, förebyggande och kontroll av sjukdomar, parasiter och förgiftning, pollinering, kvalitetskontroll och utveckling av biprodukter samt ekonomi. Institutet fungerar också som ett referenslaboratorium för övervakning och kvalitetskontroll av produkter från bin åt jordbruksministeriet. För närvarande har institutet 105 personer anställda varav 12 med doktorsgrad och 47 med magisterexamen. Här finns också ett museum med allt som tänkas kan rörande biodling; biodlingens historia, honungsbiets biologi, Gruppen för genetik och avel vid institutet. Från vänster till höger: Liping LV, Haikun Guo, Zhiguang Liu, Wei Shi, Eva Forsgren, Guiling Ding, Yue Qin. naturläkemedel och behandlingsmetoder baserade på produkter från bin (exempelvis api-akupunktur!). Det är vanligt att traditionella kinesiska läkemedel innehåller pollen, propolis, drottninggelé eller honung från hälsoväxter. Sådana produkter produceras i institutets egen fabrik och säljs i en liten butik på området. Folk vallfärdar hit för att köpa produkterna även om de går att köpa på andra ställen. Gästarbetare vid institutet Jag var inbjuden av Dr. Shi Wei, som tog sin doktorsexamen vid SLU i Uppsala 2001 och nu arbetar som forskare vid institutet, för att hjälpa till med att sätta upp metoder för att diagnosticera virusinfektioner. Jag blev mycket väl mottagen av henne och hennes lilla grupp av medarbetare och installerad i en liten lägenhet i Haidan-distriktet. Avstånden i Peking är enorma, och det är inte alltid så lätt att ta sig fram, så jag var tacksam över den buss som institutet har till förfogande för sina anställda. Trots att lägenhetshotellet ligger i samma område som institutet kunde det ta mer än en timme att ta sig fram beroende på trafiken. Jag kom dock ganska snabbt in i rutinerna och kunde fokusera på arbetet med att lära Guiling Ding och Zhiguang Liu de nya metoderna på labbet. Utforska Peking Mina lediga dagar ägnade jag mig åt att till fots utforska de centrala delarna av Peking, som består av så mycket mer än Himmelska Fridens torg och den förbjudna staden. I dessa inre delar av Peking finns fortfarande den traditionella bebyggelsen med låga hus i fyrkanter runt en innergård och omgärdade av murar kvar. Vissa av dessa områden, s.k. hutonger är ganska förfallna, men några har rustats upp till sitt ursprungliga skick, och det är en upplevelse att vandra omkring i dessa labyrinter av hus och insupa atmosfären. Norra Xinjiang Jag hoppades att få se mer av Kina än enbart Peking, så när det visade sig att Guiling skulle flyga till Xinjiang-provinsen i de nordvästra delarna av Kina för att hjälpa en 14 Bitidningen 1/2 2012
Vacker vy från Pekings botaniska trädgård biodlare där med insemination av drottningar, bad jag att få följa med. Xinjiang är Kinas största provins, omgiven av bergskedjor och det bördiga norra Xinjiang (Dzungariet) omges av majestätiska berg i syd, nordöst och nordväst. Biodlaren vi skulle möta, bodde utanför en liten stad vid namn Na la ti, som ligger cirka 5 timmars flygresa från Peking, med mellanlandning i provinsens huvudstad, Urumqi. Vi blev hämtade på flygplatsen av biodlare Liu Tian Qi som tog oss till ett hotell. Till vår förvåning ville de inte ta emot oss. De lät inte några utlänningar bo på hotellet. Samma sak hände på nästa hotell, och jag fick förklarat för mig att i den här delen av Xinjiangprovinsen var det inte tillåtet för utlänningar att vistas utan speciell tillåtelse (= papper med många stämplar på ). Vi åkte vidare till polisen, och vid det här laget hade biodlare Lius två söner sällat sig till sällskapet. Det var nog tur, för de verkade vara mycket goda vänner med polischefen. Efter mycket dividerande och bläddrande i mitt pass så släppte polisen iväg oss men, jag fick inte gå någonstans utan att biodlare Liu eller någon av hans söner hade mig under uppsikt. Bitidningen 1/2 2012 Biodlare Liu Liu Tian Qi, som varit biodlare i över 40 år, har 900 samhällen (samtliga A. mellifera) som försörjer hans och hans två söners familjer. Under sommaren flyttar de samhällen upp i bergen, för att få tillgång till nektar från växter som används i traditionella, kinesiska läkemedel. Honung från sådana växter (Schisandra, Astragalus, Litchi m.fl.) anses vara särskilt hälsosam och betingar ett högre pris än de 25 yuan (cirka 25 SEK) som biodlaren får för vanlig honung. Biproduktföretag Efter tre dagars arbete med insemination av drottningar skjutsade biodlare Liu oss de 200 km till grannstaden Yi Li, där vi mötte företrädare för Baixin Bee Product Company, ett företag som packar och säljer honung, proplis, drottninggelé och diverse andra produkter. Vi stannade i Yi Li ytterligare ett par dagar, blev gästvänligt mottagna och visades runt i det vackra området, uppe i bergen och till gränsen Biodlare Liu Tian Qi framför sitt hem och några av hans 900 bisamhällen. mot Kazakhstan. Min vistelse i det stora Mittens Rike närmar sig sitt slut, och även om jag är glad att få komma tillbaka till Sverige så har jag med mig en mängd nya erfarenheter, nya kontakter, kollegor och vänner, och jag har fått tillfälle att se en glimt av hur livet i detta stora land på ekonomisk frammarsch kan te sig. 15
Biodlare i Sverige och Portugal LEIF SVENSSON Efter att vi hade slungat första slungningen på 900 kg i somras åkte min fru Katrin och jag på semester genom att lösa interrailkort med obegränsat antal resor under tre veckor ute i Europa. Detta är ett mycket bra sätt att umgås och råka ut för äventyr. Vi ställde in kosan mot en kamrat som annonserade ut insemineringstjänster i Bitidningen för 25 år sedan. Alla som var med på den tiden vet att det var José Furtado, som efter att ha bott, startat och utvecklat sin biodling i Sverige, återvände till sin födelseby ett stenkast från Algarvekusten i Portugal. Tågresan gick via Köln, Geneve, Barcelona, Madrid och Lissabon till Lagos vid Algarvekusten, där Jose hämtade oss. Det var en mustaschfri och lite gråhårigare José som lätt gick att känna igen. Vi hade ju tidigare träffats många gånger på insemineringskurser i Sverige. Vi fick ett jättehus med swimmingpool till förfogande. Katrin umgicks med Josés fru Fatima via en parlör eftersom de inte hade något gemensamt språk. Vi biodlare fann snabbt varandra och fortsatte diskussionerna, där de avslutades för cirka 15 år sedan. Det finns både fördelar och nackdelar med Sverige och Portugal. I Sverige har vi inga bekymmer med fågeln biätare, som kommer i flockar och äter mängder med bin i Portugal. Vaxmotten är aggressiva och förökar sig året runt i Portugal eftersom de inte fryser bort och kupskalbaggens elaka gångar i vaxet ser vi heller inte i Sverige. Det som vi i Sverige har i form av ett bra samarbete inom föreningslivet är vi unika på i världen och den traditionen ska vi vara rädda om och utveckla. Att vi dessutom har enorma skördar jämfört med Portugal pga vår långa vegetationsperiod gör att det känns bra att vara biodlare i Sverige. Däremot har Portugal mycket vilda väldoftande kryddväxter, som ger en god aromrik honung. Portugiserna hetsar inte som vi utan de livsnjuter mycket mer än Katrin och Leif Svensson hos Furtados Fatima och José Furtado framför bibilen. vi. Det borde vi också göra. Jose hade byggt upp mycket ändamålsenliga lokaler för sin biodling och flinkheten, som han inseminerade med, satt fortfarande i hos denne 70-åring. Fatima och José bodde i ett fantastiskt paradis med fikonplantage, underbara bougainvillaeplantor och vindruvor i plommonstorlek. När jag vill smaka på Portugal tar jag ett fikon av Josés torkade fikon. Hoppas bara de räcker över jul så ljuset hinner vända. I Sverige dricker jag aldrig rödvin pga att jag får ont i huvudet dagen efter, men Josés vin ger ingen Snickarbod med problemlösande José och Leif. sådan effekt. Tack för senast Fatima och José! Tyvärr har jag inte kunnat skriva och tacka tidigare eftersom all min tid efter arbete har gått till slungningen, som avslutades i höstas, efter min hittills största skörd på 35 år både kvantitetsmässigt och som medelskörd. Vill någon ha kontakt med José för att kunna hyra in sig kan man maila mig på leif.svensson@vastervik.se, så ska jag ombesörja kontakt. 16 Bitidningen 1/2 2012
Aktiv ergonomi för biodlare Text av Bosse Rosén Bitidningen 1/2 2012 17
Farligt läge. Att stå med böjd rygg och raka ben ger stor påfrestning på ländryggen. Arbete under knähöjd är en riskfaktor och bör helst undvikas. Aktiv ergonomi för biodlare Gratulerar till ditt val att ägna dig åt biodling, en av många omtyckt sysselsättning som ofta innebär en hälsosam mix av belastning, återhämtning och variation. Men arbetet i bigården kan ibland också vara både tungt och enahanda, två kända riskfaktorer för belastningsskador. Den här skriften vill inspirera dig till att tänka över hur du kan arbeta skonsamt och minska riskerna för belastningsbesvär. Rörelseapparaten en apparat för rörelse Det är inte skadligt att belasta muskler, leder och skelett. Tvärtom är kroppen anpassad till rörelse och belastning. Men alltför tunga, långvariga eller ensidiga belastningar skadar kroppen. Försök därför att variera arbetsuppgifterna så mycket som möjligt och se till att få en bra återhämtning. Ergonomiskt självförsvar öka friskfaktorerna! Din hållning har mycket stor betydelse för belastningen på rygg och leder. Med en stolt eller atletisk hållning hålls ryggen i sin normala kurvatur. Dina muskler får också ett bra utgångsläge för att kunna arbeta effektivt. Om du däremot står eller sitter med krummad eller vriden rygg gör hävstångseffekter att belastningen på ryggen blir stor. Bättre. Med böjda ben hålls ryggen rak. Bättre variant 2. Ett annat sätt är att sätta ner ett eller båda knäna på marken. Bättre variant 3. En låda eller låg pall att sitta på ger bra avlastning. 18 Bitidningen 1/2 2012
Tips: Lång och stolt. Sträva efter att bli lång när du står. Tänk på en tangodansör eller någon som utövar karate. Det här handlar om ett ergonomiskt självförsvar. Även i sittande bör du tänka på att bli lång och undvika att krumma ryggen. För att hitta rätt hållning kan du tänka dig att du har på dig en trång simdräkt som någon hjälper dig att dra upp en dragkedja i ryggen på. Dubbel risk! Lyft med bördan långt från kroppen samtidigt som ryggen vrids innebär stor belastning på ländryggen. Variera! Ingen arbetsställning är så bra att du kan stå eller sitta på samma sätt hur länge som helst utan att riskera att skada dig. Sträva efter att byta position minst en gång i halvtimmen, helst oftare. Flytta fötterna! Var aktiv i fotarbetet så att du alltid står vänd åt det håll där arbetet sker. På så vis undviker du skadliga böjda och vridna arbetsställningar. Näsa, tummar och tår åt samma håll är en bra grundregel. Koppla på hållningsmusklerna. De djupa musklerna kring bålen hjälper till att skydda ryggen, särskilt vid lyft eller annan tung ansträngning. I början kan det vara svårt att hitta de här musklerna, men ett par sätt kan vara att suga in naveln lite grann eller tänka dig att du drar åt skärpet. Bättre! Böjda knän, fötterna nära, ryggen rak. Lyft blicken så är det lättare att hålla ryggraden i sin normala kurvatur. Känn efter! Din kropp skickar signaler om att den börjar bli trött eller få ont om du bara lyssnar till den. Avbryt i tid och gör något annat en stund. Särskilt viktigt vid monotona arbetsuppgifter. Pauser och mikropauser. Pauser är viktiga för att muskler, rygg och leder ska få återhämtning och bli starkare. En mikropaus är bara några sekunder lång, men gör att nytt blod strömmar igenom musklerna och minskar risken för skador. Tyngdöverföringar. Håll ryggen rak (i sin normala kurvatur), böj lätt på benen och använd benens kraft för att skjuta eller dra föremål. Undvik att bara använda armarna eller ryggen, utan tänk att kraften ska komma ända från fötterna. Klart! Lyftet avslutas i stabil position. Bitidningen 1/2 2012 19
Minska riskfaktorerna Några viktiga ergonomiska riskfaktorer du bör försöka undvika är: Tunga lyft För låg eller för hög arbetshöjd Dåligt med utrymme Böjda och vridna arbetsställningar Monotont arbete Statisk belastning...och öka friskfaktorerna! Variera arbetet Ta paus ofta Mikropauser Motrörelser Rörlighetsövningar Ta dig tid att jobba rätt En upplevelse av att det tar för lång tid kan vara en faktor som gör att vi kanske inte alltid använder bästa möjliga teknik, eller undviker att använda hjälpmedel. Jag ska ju bara. Bättre variant två. I gångjärnet står du i en högre utgångsposition före lyft. Koppla på hållningsmusklerna och... Men sanningen är att det oftast går lika fort att göra rätt som att göra fel. Och varje gång du väljer bort ett sämre arbetssätt till förmån för ett bättre så programmerar du din hjärna att Det är så här det går till när man. Du förstärker ett bra beteende och din kropp kommer att tacka dig i längden! Lyft mindre och smartare Försök i första hand att undvika manuella lyft genom en bra organisation och genom att använda hjälpmedel. Pallyft, pirra eller rullplattformar är några exempel. När du ändå måste lyfta försök göra det så skonsamt som möjligt: Bra utgångsställning. Viktigast är att hålla ryggen i neutralposition, det vill säga med sin naturliga kurvatur. Koppla på hållningsmusklerna genom att dra åt skärpet en aning. Tips: Titta lite uppåt vid lyftet så undviker du att krumma ryggen....skjut fram höften. Ryggen hålls stabil genom hela lyftet. 20 Bitidningen 1/2 2012