Projekt Ekologiska kvitton Diarienummer 26-4660/05. Rapport Ekologiska kvitton

Projekt Ekologiska kvitton Diarienummer 26-4660/05 Rapport Ekologiska kvitton Februari 2006

FÖRORD Projekt Ekologiska kvitton drivs av Framtida Handels arbetsgrupp för Synliggörande av miljöpåverkan samt Svensk Dagligvaruhandel, Ekologiska lantbrukarna och KRAV. Huvudfinansiärer av projektet har Jordbruksverket och Konsumentverket varit. Deltagande parter i projektet har även bidragit med en egeninsats. U&W [you&we] har haft uppdraget av Projekt Ekologiska kvitton att svara för att databeräkningarna. U&W [you&we] svarar för att analyser och beräkningar har utförts på ett korrekt sätt. Underlaget för beräkningarna har faktagranskats av Christel Cederberg, Svensk Mjölk och Johanna Björklund, SLU. Förslag till korrigeringar har beaktats. 2

Innehållsförteckning BAKGRUND 5 ORGANISATION 5 Framtida Handel synliggörande av miljöpåverkan 5 SYFTE OCH MÅLUPPFYLLELSE 6 Syfte 6 Måluppfyllelse 6 MÅLGRUPP OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE 6 METODIK 7 Modellutveckling 7 Ägande respektive drift 7 KVITTOKALKYL 8 Beräknade produkter och effekter 9 ANVÄNDNING OCH BEGRÄNSNING 10 BERÄKNINGSUNDERLAG 10 Urvalsunderlag 10 Extern granskning 11 Underlag 11 Antal gårdar 11 Produktionsdata, avkastning m.m. 11 Foder och Markanvändning 12 Bekämpningsmedel 12 Handelsgödsel 13 Energianvändning 13 Biologisk mångfald 14 Kadmium 14 Kväveöverskott 14 Djuromsorg 14 KALKYLER 14 INFORMATIONSSATSNINGAR 15 UPPFÖLJNING 15 UTVECKLING 16 3

BILAGOR Bilaga 1 Referenser 17 Bilaga 2 Ekologiska kvitton - exempel 20 Bilaga 3 Ekologiska kvitton på KOVs webb 24 Bilaga 4 Granskning 27 4

BAKGRUND Det finns ett stort behov av att tydligare beskriva de positiva miljöeffekterna av ekologisk produktion och konsumtion. Det gäller alla konsumenter, men också t ex offentliga upphandlare, leverantörer av ekologiska produkter och opinionsbildare. Utvärderingar har gjorts där konsumenter har blivit tillfrågade hur de skulle vilja att miljöeffekterna av deras handlande redovisades (se t ex KOV rapport 2001:11 och 2003:2 och Temo, 2004 om miljöinformation på uppdrag av KOV). I dessa utvärderingar har feedback betonats och konkreta exempel och miljökvitton har lyfts fram som exempel på information man vill ha mer av. Konsumenter efterfrågar konkreta exempel på hur deras handlande påverkar miljön. I dialogprojektet Framtida handel har regeringen slutit en överenskommelse med ett antal företag inom dagligvarukedjan dagligvaruhandelsföretag, livsmedelsindustrier och transportföretag med målet att uppnå en hållbar handel med dagligvaror. Ett åtagandeområde handlar om synliggörande av miljöpåverkan och en arbetsgrupp med företrädare för ICA, Coop, Arla, Skånemejerier, Jordbruksdepartementet, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Konsumentverket arbetar sedan nov 2004 med dessa frågor. ORGANISATION Svensk Dagligvaruhandel har varit sökande för projektet Ekologiska kvitton. Styrgruppen för projektet har utgjorts av Svensk Dagligvaruhandel, Coop, ICA och Konsumentverket. Referensgruppen har utgjorts av Framtida Handels arbetsgrupp för Synliggörande av miljöpåverkan samt Ekologiska lantbrukarna och KRAV. Framtida Handels arbetsgrupp för Synliggörande av miljöpåverkan utgörs av Arla Foods AB, Coop Norden AB, ICA Sverige AB, Skånemejerier Ek förening, Jordbruksdepartementet, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, och Naturvårdsverket. Huvudfinansiärer av projektet har Jordbruksverket och Konsumentverket varit. Deltagande parter i projektet har även bidragit med en egeninsats. Under projektets gång har fyra stora möten med referensgruppen genomförts och styrgruppen för projektet har genomfört sex möten. Framtida Handel synliggörande av miljöpåverkan I dialogprojektet Framtida handel har regeringen slutit en överenskommelse med ett antal företag inom dagligvarukedjan dagligvaruhandelsföretag, livsmedelsindustrier och transportföretag med målet att uppnå en hållbar handel med dagligvaror. Ett åtagandeområde handlar om synliggörande av miljöpåverkan och en arbetsgrupp med företrädare för ICA, Coop, Arla, Skånemejerier, Jordbruksdepartementet, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Konsumentverket arbetar sedan november 2004 med dessa frågor. 5

SYFTE OCH MÅLUPPFYLLELSE Syfte Syftet med projektet är att underlätta för olika aktörer att på ett konkret sätt kommunicera den ekologiska produktionens miljöfördelar till konsument. Det sker genom att säkerställa och på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt tillgängliggöra kvantitativa data för ekologisk produktions och konsumtions miljöeffekter. Dessa data kan sedan utnyttjas av en rad aktörer och användas som en del i resp organisations marknadskommunikation. Aktörerna som står bakom ansökan har via sitt engagemang i dialogprojektet Framtida Handel och i arbetsgruppen för ökat synliggörande förbundit sig att på olika sätt arbeta för en hållbar livsmedelskedja. Måluppfyllelse Målet att uppdatera, utveckla, förbättra och kvalitetsäkra de ursprungliga bakomliggande kalkylerna till de ekologiska kvittona. Målet anses här, utifrån de ekonomiska och tidsmässiga ramarna, vara uppfyllt. Det vetenskapliga underlaget har kunnat uppdaterats och utökats. Precisionsgraden och detaljeringsgraden har ökat i kalkylberäkningarna. Antalet produkter som kan beräknas har utökats och antalet miljöeffekter per produktområde har kunnat utökas. Fortfarande återstår ett stort antal produkter och miljöeffekter att belysa, vilket är intressant för ett fortsatt framtida utvecklingsarbete. Ett framtida mål som vore intressant att uppnå är att kunna belysa en familjs totala livsmedelskonsumtion och potentialen att minska dess negativa miljöeffekter. Eller som Livsmedelverkets önskan att belysa effekterna av övergången till SNÖ kost (hälsosam kost) där denna kost också blir ekologiskt producerad. För en fortsatt utveckling krävs dock inte bara tid och resurser, utan för bedömning av en del miljöeffekter krävs också mer forskning. Målet att tillgängliggöra kvantitativa data så att de kan utnyttjas av en rad aktörer ser ut att kunna uppfyllas. Härvid lag är arbetet inte färdigt utan det ska fortsätta kontinuerligt. Men en bra grund har lagts med deltagandet från aktörerna i Framtida Handel, såsom handel, livsmedelsindustri och myndigheter, samt från intresseorganisationer och certifieringsorgan. I projektet ingår 35 kalkyler som kommer att användas inom respektive organisation. Framtida Handel och arbetsgruppen för synliggörande av miljöeffekter har ambitionen att verka för en fortsatt spridning av de ekologiska kvittona. MÅLGRUPP OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE Målgruppen, med avseende på slutanvändare av ekologiska kvitton, är dagligvarukonsumenter (från sällanköparna, nyfikna på ekologiska livsmedel till och de som regelbundet köper ekolivsmedel), offentliga upphandlare av mat och livsmedel, politiker, leverantörer av ekologiska produkter, konsumentorganisationer, opinionsbildare m fl. När det gäller dagligvarukonsumenter tror vi att det främst är konsumenter som någon gång har funderat på effekter av livsmedel till de som köper regelbundet som ser informationen och är intresserad av den. De som inte funderar i banor av vilka effekter maten kan generera behöver ofta andra incitament eller insikter innan information av ekologiska kvitton kan väcka intresse. 6

Konsumenterna är också målgrupp i avseendet att de som aktivt har valt ekologiskt med kvittona ska få feedback på sitt val av livsmedel. Målgruppen för kommunikation av ekologiska kvitton är utöver deltagarna i projektet, aktörer inom handel, livsmedelsindustri, jordbruksproduktion, intresseorganisationer, utbildningsinstitutioner, konsumentföreträdare, myndigheter med flera. Utformningen av kvittona kan i förlängningen ske på många olika sätt. Kommunikationen kan bestå i: olika former av info i butik, t ex de utkast till "kvitton" som några redan har idag. Dessa kan vara mer eller mindre omfattande och placeras vid in/utgång, i form av skyltar vid olika varugrupper, på hyllkantsflärpar, finnas i broschyrer, i receptfoldrar etc. resultaten från kvittoberäkningarna kan också användas på förpackningar. data i några deltagares årsredovisningar och på webb. Med ett gemensamt beräkningssätt blir data mer jämförbar, trovärdig och användbar för fler aktörer. även offentliga aktörer, som t ex skolkök, kan använda sig av uppgifterna uppgifterna kan användas för att visa på hur en större konsumtion av ekologiska livsmedel kan underlätta måluppfyllelsen av samhällets miljökvalitetsmål. uppgifterna kan även användas inom ramen för offentlig upphandling och t ex användas som beslutsunderlag inför politiska beslut. myndigheterna, KRAV, Ekologiska lantbrukarna m. fl. aktörer kan använda dessa uppgifter som underlag för artiklar i sina tidningar, informationsfoldrar och annat tryckt och webbaserat material. METODIK Modellutveckling U&W [you&we] har utvecklat en modell för att kvantifiera miljöeffekter av ekologiska livsmedel. I en del fall har resultatet kallats miljökvitton. Syftet har varit att visa konsumenter vad de åstadkommit i form av minskad miljöbelastning genom att välja miljömärkta produkter. Kvitton har ursprungligen tagits fram i projekt för Gröna Konsum, KF, Coop Forum och KRAV. Gruppen Synliggörande av miljöpåverkan samt samarbetsparterna KRAV och Ekologiska lantbrukarna har studerat U&W:s modell och funnit att denna kan efter uppdatering och kvalitetssäkring fungera som en god, konkurrensneutral bas för kommunikation av minskad miljöpåverkan vid val av ekologiska produkter. En genomgång av hur materialet kan presenteras och vilka slutsatser som kan dras beträffande den ekologiska konsumtionens miljöeffekter bör också ingå. Databasen bygger på vedertagen forskning och officiell statistik. Genom att tillgängliggöra denna bank för alla intresserade aktörer kan kvantifierade data över miljökonsekvenser av ett ekologiskt val på ett kostnadseffektivt sätt komma till stor användning. Ägande respektive drift Referensgruppen för projektet har tittat på olika former för framtida ägande och drift av kalkylmodellerna. Gruppen finner att bästa alternativ tills vidare är att U&W fortsatt står 7

för ägande och drift och på så sätt säkrar driftsäkerhet och kvalitet och att intresserade aktörer köper data när intresse finns. KVITTOKALKYL Kvittona som har tagits fram i projektet har fått följande utformning. En antal exempel finns presenterade i bilaga 2. I bilaga tre finns också exempel på hur Konsumentverket tänker sig att en presentation av ekologiska kvitton skulle kunna se ut på deras hemsida. Ekologiskt kvitto till alla som handlar ekologisk mjölk Under året bidrog ni till detta: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, ca: Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. 42 100 kg Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka: Det kan bidra till minskad övergödning av hav och vattendrag. Kor som äter ekologiskt och som kontrolleras för att de ska få utlopp för sina naturliga beteenden, ca: Antal gårdar som ställs om till eko, ca: Omställd mark till ekoproduktion: Det ger, bland annat, mer öppna landskap genom svenskt grovfoder och större odlad areal. 3 610 000 kg 27 400 st 1 100 st 43 800 ha GMO: Energianvändning: (ingen handelsgödselframställning) cirka ingen minskad 115 000 000 MJ Biologisk mångfald: Det kan leda till 8 ökad upp till 125% fler växtarter upp till 60% fler fågelarter upp till 20% fler arter av nyttoinsekter och spindlar upp till dubbelt så många fler individer

av arterna Ovanstående kvitto är framtaget: den dd mmm åååå Beräkningsunderlag och källor redovisas på www.framtidahandel.se Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. Beräknade produkter och effekter Följande produkter har analyserats och beräknats i Projekt Ekologiska kvitton: - Mjölk, fil, yoghurt - Ost, smör - Nötkött - Ägg - Potatis - Morötter - Bröd - Mjöl - Gryner, flingor - Pasta - Apelsiner, apelsinjuice - Bananer - Öl Följande följder av en övergång från konventionell till ekologisk produktion har studerats och kvantifierats: - Handelsgödsel - Bekämpningsmedel - Antal djur som får utlopp för naturliga behov - Areal jordbruksmark som blir ekologisk - Antal gårdar som blir ekologiska - Energianvändning - Kadmium - Kväveöverskott - Biologisk mångfald Kväveöverskottet kommer inte att redovisas i de ekologiska kvittona eftersom det är inte helt klarlagt i vilken omfattning dessa obalanser i ekosystemen bidrar till exempelvis övergödningen av hav. 9

Alla effekter har inte beräknas på alla produktområden. Det beror dels resurs- och tidsramar, dels på otillräckligt vetenskapligt underlag. Ingen användning av GMO beskrivs i kvittot, men kvantifieras inte på något sätt. ANVÄNDNING OCH BEGRÄNSNING De ekologiska kvittona beräknas och används i olika former av kommunikation. Dock är det viktigt att i kommunikationen alltid relatera dessa till beräkningsförutsättningarna och de vetenskapliga underlagen. Resultaten bör på ett eller annat sätt sättas i sitt sammanhang och de som tar del av informationen bör få möjlighet att gå tillbaka till källorna. Kvitton är i per definition förenklingar och det är i snabb kommunikation mycket svårt att lyfta fram förutsättningarna för beräkningarna. Information, förutsättningar och referenser avser bli publicerade på Konsumentverkets hemsida www.konsumentverket.se samt på Framtida Handels hemsida www.framtidahandel.se. Där kan alla användare hämta den information och det underlag de söker. Vidare kan de vid tillfällen där det är svårt att kommunicera underlag och förutsättningar, hänvisa till underlagen på dessa hemsidor. Dessa två hemsidor ska tjäna som baskälla för de ekologiska kvittona och vi uppmanar att alla aktörer som använder resultat från de ekologiska kvittona att alltid bifoga en hänvisning till dessa hemsidor så att alla kan ta del av beräkningsförutsättningar och källor. Beräkningarna och resultaten har någon form av Bäst före datum. Det är dock inte möjligt att avgöra hur länge de står sig. Området är föränderligt och det kan komma nya forskningsrön om ett år, fem år eller tio år. Vissa resultat kommer att stå sig väldigt länge, andra en kortare tid. De ekologiska kvittona förses därför med ett framtagningsdatum vilket möjliggör en framtida bedömning av relevansen av olika resultat. Projektet har bestämt att beräkningar och resultat ska benämnas som Ekokvitto 2005, namnet och en hänvisning till mer information på hemsida ska inkluderas i alla aktörers kommunikation. Följande information ska medfölja vid kommunikation av resultat från beräkningar av ekologiska kvitton: Ekokvitto 2005 är framtaget den x mars 200X. Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. För underlag och källor, se: www.konsumentverket.se eller www.framtidahandel.se. BERÄKNINGSUNDERLAG Urvalsunderlag Vid jämförelse mellan ekologisk och konventionell produktion finns en rad komplikationer som begränsar antalet relevanta forskningsstudier. Några av de viktigare frågeställningarna är: - Systemen är så pass olika (gödsling, djurarter, växtföljd, sortval, bekämpning, intensitet mm) att jämförelse på fält-/gårdsnivå försvåras. 10

- Svårighet att finna jämförbara gårdar avseende jordmån, klimat, geografi, hydrologi etc. - Helhetssyn, LCA, systemsyn i studier outvecklat. - Värderingar styr. - Få studier med tillräckligt lång och korrekt observations-period. Ekoodling bör studeras under en hel växtföljd, ca sex år. Ny ekoodling har ca sju års uppbyggnad. Skillnaden ökar med tiden, efter två decennier betydligt större. Kring dessa kan man ha principiella diskussioner tillräckligt långa att fylla flera rapport, men i denna rapport stannar vi vid att konstatera att dessa komplikationer har lett att urvalet av studier har begränsats. Extern granskning För granskning av vetenskapligt underlag, statistik och metodik har främst Christel Cederberg och Johanna Björklund engagerats. Christel Cederberg är Agr.Fil Dr, forskare i livsmedelsproduktionens miljöpåverkan, Svensk Mjölk. Johanna Björklund är forskare på Institutionen för stad och land, avdelningen för landsbygdsutveckling och agroekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Granskningen har främst avsett området biologisk mångfald. Till projektet har även Johan Ahnström, avdelningen för landskapsekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, bidragit. Granskningsrapporter återfinns i bilaga 4. Underlag Nedan följer generella förutsättningar för kalkylerna beskrivs nedan. Mer specifika förutsättningar och nyckeltal för respektive kalkyl redovisas på Framtida Handels respektive Konsumentverkets hemsida. Generellt används SCB:s jordbruksstatistiska årsbok 2004 och SCB När mat kommer på tal, 2000. Antal gårdar Beräkning av antal gårdar baseras på genomsnitt för samtliga typer av gårdar i landet. De ekologiska gårdarnas storlek är hämtade från KRAV-statistiken 2004 samt Jordbruksstatistisk årsbok 2004 SCB och Jordbruksverket. Gårdsstorlek för gårdar med djurproduktion har hämtats från SFS Svenska Ägg och Livsmedelssverige. När det gäller potatis och rotsaker har källan för gårdsstorlek varit Jordbruk Statistiskt Meddelande 2005 JO 16 SM 0502, Jordbruksverket. Antalet gårdar syftar till att ge en viss uppfattning om hur många gårdar som har gått över till att producera ekologiskt för att tillfredsställa en viss volym försålda ekologiska varor. Produktionsdata, avkastning m.m. Mjölkavkastning per ko och år varierar i olika studier. Skillnaderna mellan konventionell och ekologisk produktion är större för levererad mängd mjölk än för producerad mängd mjölk. Avvikelsen beror på att ekologisk mjölk lämnar minst 500 kg mjölk till kalvuppföd- 11

ning, emedan den konventionella istället köper in pulvermjölk till kalven och säljer den producerade mjölken. Det blir dock vanligare att konventionell produktion också använder egen producerad mjölk istället för pulvermjölk, och fortsätter den trenden kommer denna differens mellan ekologiskt och konventionellt att på sikt försvinna. I beräkningen utgår kalkylen ifrån levererad mjölk. Baserat på uppgifter från Svensk Mjölk, uppgår produktionen av till mejeriet levererad mjölk till 7.000 kg ECM per år för ekologisk ko och 8.000 kg/år. Relationen dem emellan när det gäller volym levererad mjölk blir då 87% lägre för ekologisk ko. Den relationen för levererad mjölk återkommer i flera studier. Uppgifterna för äggproduktionen har inhämtats från Livsmedelssverige 2004, SFS Svenska Ägg 2005, Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion 2005, KRAV 2004, Djurskyddsmyndigheten 2004 och PM 2004:05 Ekologiska och konventionella ägg, Konsumentverket. Några grunduppgifter är att antal kilo ägg per år uppgår till för konventionella höns 20, för sprätthöns 18 och för ekologiska höns 16. För nötkött är Sonesson SIK 735 Environmental systems analysis of meals en källa. Produktionsdata för potatis, morötter och rotsaker har inhämtats från Jordbruk Statistiskt Meddelande 2005. JO 16 SM 0502, Jordbruksverket. Foder och Markanvändning För mjölkproduktion antas att markanvändningen för all mjölkproduktion i Sverige ligger på 2,2 m2/kg mjölk (kött inkluderat). Om allokeringen är 90 % till mjölk blir det således 2 m 2 /kg konventionell ECM-mjölk. Antar att den ekologiska mjölken har 50 % större markanvändning, dvs 3 m 2 /kg ekomjölk (ECM), 90 % allokering innebär 2,7 m 2 /kg ekomjölk. Fördelning på den konventionella mjölkens markanvändning kan sättas till 85 % i Sverige, 5 % i Europa och 10 % andra kontinenter. Samma fördelning för den ekologiska mjölkens markanvändning skulle då bli ca 3 % andra kontinenter, 7 % i Europa och 90 % i Sverige. Uppgifterna är hämtade från Cederberg, SIK-rapport 728 och dess bakgrundsunderalag samt statistik från Svensk Mjölk. För äggproduktionens foder och markanvändning har uppgifter inhämtats från Jordbruksstatistisk årsbok SCB och Jordbruksverket 2004, Kronägg, SFS Svenska Ägg 2005 och Livsmedelssverige 2005. Data för markanvändning vid produktion av potatis, morötter och rotsaker har inhämtats från Jordbruk Statistiskt Meddelande 2005. JO 16 SM 0502, Jordbruksverket. Bekämpningsmedel Data för bekämpningsmedel baseras på Cederberg, SIK-rapport 728. För mjölkproduktionen innebär det 75 mg aktiv substans/kg ECM mjölk (köttet bortallokerat ) för konventionell mjölk och 8 mg aktiv substans/kg ECM mjölk (köttet bortallokerat ) för ekologisk mjölk. I kalkylen förutsätts att den ekologiska produktionen fullt ut använder möjligheten att ha fem procent konventionellt foder. Därigenom får även ekologisk produktion en viss användning av bekämpningsmedel. I kvittot redovisas sedan differensen mellan ekologiskt och konventionellt. 12

Bekämpningsmedelsanvändningen beräknas på foderproduktionen i Sverige. Uppgifter här har inhämtats från Cederberg, SIK-rapport 728 och Jordbruksstatistisk årsbok SCB och Jordbruksverket 2004. Vidare är M. Wivstad, Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa, CUL, SLU 2005, SCB Bekämpningsmedel i jordbruket 1997/98 Mi 31 SM 9902 samt AFR rapport 291 Annika Carlsson-Kanyama, Stockholm University and Mireille Faist, Swiss Federal Institute of Technology utgångspunkter för uppgifter kring bekämpningsmedel avseende spannmålsbaserade produkter, foder och olika grönsaksprodukter. Avseende frukt som apelsin och bananer är T. Lustig, Jakten på den fullkomliga bananen, SNF. 2004 och PAN Pesticid action network centrala 2005 källor. Handelsgödsel Medelgödsling för gårdarna räknas fram vad den innebär per kg ECM mjölk. Förbrukad handelsgödsel per ton kraftfoder räknas fram (SIK rapport 728). Snittförbrukning av inköpt kraftfoder per ko beräknas vad detta gör i förbrukad handelsgödsel/ko och omräknat till per kg mjölk. Handelsgödselanvändning/kg mjölk på gården är sedan sammanlagd med handelsgödselanvändning/kg mjölk i det inköpta kraftfodret. Därigenom erhålls den totala handelsgödsel användningen i konventionell respektive ekologisk mjölk. I kalkylen förutsätter vi att den ekologiska produktionen använder möjligheten att ha fem procent konventionellt foder. Därigenom får även ekologisk produktion en viss användning av handelsgödsel. I kvittot redovisas sedan differensen mellan ekologiskt och konventionellt. Användningen av handelsgödsel beräknas på foderproduktionen i Sverige. Uppgifter här har inhämtats från Cederberg, SIK-rapport 728 och Jordbruksstatistisk årsbok SCB och Jordbruksverket 2004. För användningen av handelsgödsel inom potatis, morötter och rotsaker har uppgifter hämtats från Jordbruksstatistisk årsbok SCB och Jordbruksverket 2004 och Mariannes morötter. Avseende bananer är källorna T. Lustig, Jakten på den fullkomliga bananen, SNF 2004, FAO statistik och AFR rapport 291 Annika Carlsson-Kanyama, Stockholm University and Mireille Faist, Swiss Federal Institute of Technology. Handelsgödsel tas upp i de ekologiska kvittona för att visa på vilken mängd handelsgödsel som ej tillförs på grund av en övergång till ekologisk produktion. I och med detta blir energianvändningen i kan i flera fall bli lägre i ekologisk produktion. Vidare finns möjlighet att bidraget till övergödning kan bli lägre om en mindre total mängd näringsämnen tillförs till produktionen. Energianvändning Skillnader mellan konventionell och ekologisk produktion härrör framför allt ifrån produktionen av handelsgödsel. Energiuppgifterna beräknas främst för mjölk, ost, yoghurt och nötköttsprodukter. En utgångspunkt är att konventionell mjölk kräver en 13

insats av 2,7 MJ/kg ECM-mjölk och ekologisk mjölk 2,1 MJ/kg ECM-mjölk. En allokering mellan mjölkproduktion och köttproduktion har gjorts. Centrala källor är Cederberg, SIK-rapport 728, statistik från Svensk Mjölk och Sonesson SIK 735 Environmental systems analysis of meals 2005. Biologisk mångfald Den biologiska mångfalden har bedömts utifrån en metaanalys av ett större antal studier, Bengtsson et al. 2005. Bedömning och beräkning för detta projekt har genomförts av Johanna Björklund och Johan Ahnström, CUL, SLU. De kvantifierade uppgifterna avser främst svenska spannmåls- och foderförhållandena. Kadmium Jordbrukets bidrag av kadmium är inte betydande jämfört med det atmosfäriska bidraget, men det är en kontinuerlig tillförsel av kadmium till ekosystemen. Bidragets omfattning har reducerats sedan ett par decennier. Omfattningen är beroende av den fosfor som används i handelsgödslet. Kalkylerna baserar sig på uppgifter från SCB avseende jordbrukets miljöpåverkan år 2003, vilken då uppgår till 10 mg kadmium per kg fosfor som tillförs åkermarken. Utgångspunkten för beräkningen är mängden fosfor som tas i anspråk i produktionen. I kalkylen förutsätter vi att den ekologiska produktionen använder möjligheten att ha fem procent konventionellt foder. Därigenom får även ekologisk produktion en viss användning av fosfor. I kvittot redovisas sedan differensen mellan ekologiskt och konventionellt. Kväveöverskott I kalkylerna har beräkningar för skillnader i kväveöverskottet genomförts. En del av detta överskott leder till ett läckage med betydande miljöeffekter. Men då problem finns att kvantifiera sambanden däremellan och sedan i relation till omfattningen av miljöeffekt, väljer vi att inte medtaga kväveöverskottet i kvittona. Under år 2005 har också vissa forskningsresultat gett vid handa att när det gäller Östersjön så kan fosforn vara viktigare än kvävet för övergödningen. För västkusten är kvävet förmodligen viktigast i detta avseende. Djuromsorg Främsta källorna inom detta område har varit Statens Jordbruksverks föreskrifter om djurhållning inom lantbruket mm, SJVFS 2003:6 och Regler för KRAV-godkänd produktion 2003. KALKYLER Totalt 35 kalkyler av livsmedels miljöpåverkan ingår i projektet. Dessa kalkyler fördelas enligt följande fördelningsnyckel. Förslaget är baserat på svar från den intresseansökan som gick ut inför (och under) mötet i synliggörandegruppen 24 nov. 14

Aktör Antal kalkyler ICA 5 Coop 5 Arla 5 Skånemejerier 5 Svensk Dagligvaruhandel - Jordbruksdepartementet - Konsumentverket 3 Livsmedelsverket 3 Kemikalieinspektionen - Naturvårdsverket 3 Jordbruksverket - KRAV 3 Ekologiska Lantbrukarna 3 Summa 35 En aktör kan ha önskemål om mer komplexa kalkyler varför, ett kalkylönskemål kan motsvara flera kalkyler. Som synes har detaljhandel och industrier tilldelats något fler kalkyler än övriga intresserade aktörer. INFORMATIONSSATSNINGAR För att nå framgång med ekologiska kvitton krävs en genomtänkt informationsstrategi och kompletterande informationsunderlag som placerar de ekologiska kvittona i ett sammanhang där de får stor effekt. Den närmare utformningen av en sådan informationsstrategi måste ske inom resp företag och organisation. Ekologiska kvitton bör kunna fungera som en bas att användas av alla ekointresserade aktörer. Inom ramen för EUs aktionsplan för ekologisk produktion och konsumtion ska en informationsstrategi med en verktygslåda arbetas fram. Ekologiska kvitton skulle kunna utgöra en del av en sådan verktygslåda. Diskussioner kring samordningsmöjligheter pågår också med företrädare för ett Formasfinansierat projekt, vars syfte är att ta fram ett interaktivt verktyg för miljöanpassad måltidsplanering. UPPFÖLJNING När de olika aktörerna har använt och kommunicerat resultat från deras ekologiska kvitton är det möjligt att följa upp: 15

- hur många kalkyler som aktörerna har beställt och ungefär vad de omfattat. - via enkät till de som står bakom ansökan med frågor om hur de använt informationen och be dem uppskatta betydelsen av att ha denna form av information att tillgå. - genom en riktad uppföljning till någon viktig aktör (t. ex. offentliga kök) och noggrannare undersöka om/hur de använt informationen. - hur media har rapporterat kring "miljökvitton". - om konsumentens uppfattning om miljöbetydelsen av livsmedelskonsumtionen har slagit igenom. I den genomförda delen av Projekt Ekologiska kvitton ingår inte ovanstående uppföljningar. De i projektet ingående 35 kalkylerna kommer att användas på olika sätt. En del aktörer kommer att införa resultat i sina årsredovisningar. En del kommer att använda dem i information till konsument respektive i marknadsföring. Andra ska använda dem i illustrationer av olika produkters livscykel på sina hemsidor. De ska användas både som fristående kommunikation och som input i större pågående projekt. UTVECKLING Tänkbar vidareutveckling är lägga på beräkningar avseende klimateffekter, att öka graden av beräkningar av importerade varor, mm. Kalkylen kan också utvecklas för att göras interaktiv och tillgängliggöras på lämplig webbplats. Forskning pågår inom ett stort antal områden där ekologisk och konventionell produktion uppvisar skillnader eller kan uppvisa skillnader. Mycket är okänt eller ännu ej tillräckligt vetenskapligt belagt. Nya rön förväntas således att komma. Kalkyler baserade på databasen kan gälla under några år framöver, men därefter kan en uppdatering av datamaterialet krävas. 16

Bilaga 1 Referenser 1 2005 Chensheng Lu, Kathryn Toepel, Rene Irish, Richard A. Fenske, Dana B. Barr, and Roberto Bravo 2 2005 GEUS Pesticider i vand Organic Diets Significantly Lower Children s Dietary Exposure to Organophosphorus Pesticides 3 2002 Brian P. Baker, Charles M. Benbrook, Pesticide residues in conventional, IPM-grown and Edward Groth III, and Karen Lutz Benbrook organic foods 4 Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen, VAV Bekämpningsmedel hotar dricksvattnet 5 2001 Krook, Johan, Bengtsson, Birgitta Bekämpningsmedel i fem skånska bäckar 6 2005 Stig Purup, Jens Hansen-Møller, Kristen Sejrsen, Dept. of Animal Health, Welfare and Nutrition, and Lars Porskjær Christensen, Dept. of Food Science, Danish Inst. of Agricultural Sciences, and Anne E. Lykkesfeldt, Dept. of Tumor Endocrinology, Inst. of Cancer Biology, Henrik Leffers and Niels E. Skakkebæk, Dept. of Growth and Reproduction, Rigshospitalet Increased phytoestrogen content in organic milk and the biological importance 7 2005 Knud Tybirk Do organic farmers produce good nature quality 8 2005 David Pimentel et al Organic and Conventional Farming Systems: Environmental and Economic Issues 9 2005 R. J. Fuller1,*, L. R. Norton2, R. E. Feber3, P. J. Johnson3, D. E. Chamberlain1, A. C. Joys1, F. Mathews3, R. C. Stuart2, M. C. Townsend3, W. J. Manley4, M. S. Wolfe5, D. W. Macdonald3 and L. G. Firbank2 10 2004 L. E. Drinkwater, P. Wagoner & M. Sarrantonio Benefits of organic farming to biodiversity vary among taxa Legume-based cropsystem store carbon & nitrogen 11 2005 Helena Bengtsson Nutrient and Trace Element Flows and Balances at the Öjebyn Dairy Farm 12 2005 Maria Wivstad Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa 13 2005 Christel Cederberg, Maria Wivstad, Peter Bergkvist, Berit Mattsson, Kjell Ivarsson Hållbart växtskydd, Analys av olika strategier för att minska riskerna med kemiska växtskyddsmedel 14 2005 Ulf Sonesson, Jennifer Davis Environmental systems analysis of meals- model description and data used for two different meals 15 2003 Lars Drake, Johanna Björklund Effekter av olika sätt att producera livsmedel en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion 16 2004 C Cederberg, A Flysjö Environmental Assessment of future pig farming systems- Quantifications of three scenarios from the Food 21 synthesis work 17

17 2004 C Cederberg, B Nilsson Miljösystemanalys av ekologiskt griskött 18 2004 C Cederberg, A Flysjö Life cycle inventory of 23 dairy farms in southwestern Sweden 19 2004 C Cederberg, B Nilsson Livscykelanalys av ekologisk nötköttsproduktion i ranchdrift 20 2004 S Ahlgren Environmental impact of chemical and mechanical weed control in agriculture - a comparing study using LCA 21 2002 Research Institute of Organic Agriculture (FiBL) in Frick and the Swiss Federal Research Station for Agroecology and Agriculture (FAL) in Zürich-Reckenholz Organic farming enhances soil fertility and biodiversity 22 2001 Annika Arnesson Utfodring och mjölkavkastning på ekologiska mjölkkogårdar i Västsverige 23 2004 Lisbeth Larsson Grovfoder gör köttet nyttigare och djuren mer välmående 24 2003 Liat P. Wickramasinghe, Stephen Harris, Gareth Jones And Nancy Vaughan Bat activity and species richness on organic and conventional farms: impact of agricultural intensification 25 2004 Mark Shepherd, Dr Bruce Pearce, Bill The environmental benefits of organic farming Cormack, Lois Philipps, Steve Cuttle, Anne Bhogal, Peter Costigan & Roger Unwin 26 2001 Drake, Björklund Eko bygger mullkapital 27 2002 Lukas Bertschinger1, Patrik Mouron1, Ewa Dolega1, Heinrich Höhn1, Eduard Holliger1, Alfred Husistein1, Andi Schmid2, Werner Siegfried1, Albert Widmer1, Matthias Zürcher1, Franco Weibel Ecological Apple Production: a Comparison of Organic and Integrated Apple-growing 28 2002 John P. Reganold*, Jerry D. Glover*, Sustainability of three apple production systems, a Preston K. Andrews2 & Herbert R. Hinman comparative study of organic, integrated and conventional apple production systems 29 2002 Nadia El-Hage Scialabba, Caroline Hattam Organic agriculture, environment and food security 30 2004 Thomas Lustig Jakten på den fullkomliga bananen 31 2004 Wesseling et al., 2004 (sammanfattning) Thomas Lustig 32 2004 C Cederberg mfl Mjölkens miljöpåverkan Efectos de clorpirifos sobre la salud de trabajadores bananeros de San Pedro Sula, Honduras. C. Programa Salud y Trabajo en America Central, 2004. SALTRA, Costa Rica/Nicaragua (Klorpyrifos och hälsoeffekter på bananarbetarna i San Pedro Sula, Honduras) 33 1990 Els Wynen Sustainable and conventional agriculture in southeastern australia: A comparison 34 2003 Maria Wivstad Ekologiska och konventionella grönsaker, Odling och miljöpåverkan, KOV PM 2003:06 35 2004 Jackis Bengtson Ekologiska och konventionella ägg, Djurmiljö, djurhälsa och miljöpåverkan, KOV PM 2004:05 18

36 2004 Liat P. Wickramasinghe, Stephen Harris, Abundance and Species Richness of Nocturnal Insects Gareth Jones And Nancy Vaughan Jennings on Organic and Conventional Farms: Effects of Agricultural Intensification on Bat Foraging 36 2003 Liat P. Wickramasinghe, Stephen Harris, Bat activity and species richness on organic and Gareth Jones And Nancy Vaughan Jennings conventional farms: impact of agricultural intensification 37 2005 British Trust for Ornithology (BTO) and other wildlife research organisations Biodiversity on british farms 38 1995 Specialarbejderforbundet Danmark Rapport om Økologisk jordbruksreform 37 1999 Annika Carlsson-Kanyama, Environmental Energy use in the Food sector, AFR rapport 291 Strategies Research Group Department of Systems Ecology Stockholm University and Mireille Faist, Department of Civil and Environmental Engineering Swiss Federal Institute of Technology (ETH Zürich) Zürich, Switzerland 19

Bilaga 2 Ekologiska kvitton - exempel Ekologiskt kvitto för ekologisk potatis och morötter Under året bidrog ni till detta: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, ca Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka Det kan bidra till minskad övergödning av hav och vattendrag. Omställd mark till ekoproduktion Omställd gårdar till ekoproduktion 120 kg 4 000 kg 45 ha 2 st GMO Energianvändning (ingen handelsgödselframställning) Hälsa för människor och djur ingen minskad lägre exponering pga mindre mängd bekämpningsmedel i vatten och mark Minskad tillförsel av kadmium till naturen genom handelsgödsel, ca: 10 g Biologisk mångfald ökad 20

Ovanstående kvitto är framtaget: den dd mmm åååå Beräkningsunderlag och källor redovisas på www.framtidahandel.se Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. 21

Ekologiskt kvitto för ekologisk pasta Under året bidrog ni till detta: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, ca: Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka: Det kan bidra till minskad övergödning av hav och vattendrag. Omställda gårdar till ekoproduktion Omställd mark till ekoproduktion Det ger, bland annat, mer öppna landskap genom större odlad areal. 1 010 kg 144 000 kg 21 st 1 190 ha GMO Energianvändning (ingen handelsgödselframställning) ingen minskad Minskad tillförsel av kadmium, ca: Det kan leda till upp till 200 g upp till 125% fler växtarter upp till 60% fler fågelarter upp till 20% fler arter av nyttoinsekter och spindlar upp till dubbelt så många fler individer av arterna Ovanstående kvitto är framtaget: den ddmmmåååå Beräkningsunderlag och källor redovisas på www.framtidahandel.se och www.konsumentverket.se Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. 22

Ekologiskt kvitto till alla som handlar ekologiska ägg Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, ca Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. 400 kg Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka: Det kan bidra till minskad övergödning av hav och vattendrag. Hönor som äter ekologiskt och får utlopp för sina naturliga beteenden, ca: Antal gårdar och värpbesättningar som ställs om till eko, ca: Omställd mark till ekoproduktion, ca: Det ger, bland annat, mer öppna landskap genom större odlad areal. 30 000 kg 41 000 st 50 st 300 ha GMO Energianvändning: (ingen handelsgödselframställning) ingen minskad Minskad tillförsel av kadmium, ca: Biologisk mångfald Det kan leda till upp till 40 g ökad upp till 125% fler växtarter upp till 60% fler fågelarter upp till 20% fler arter av nyttoinsekter och spindlar upp till dubbelt så många fler individer av arterna Ovanstående kvitto är framtaget: den ddmmmåååå Beräkningsunderlag och källor redovisas på www.framtidahandel.se och www.konsumentverket.se Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. 23

Ekologiskt kvitto för ekologiskt öl Under året bidrog ni till detta: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, ca 2 700 kg Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka Det kan bidra till minskad övergödning av hav och vattendrag. 550 000 kg Energianvändning: (ingen handelsgödselframställning) minskad Omställda gårdar till ekoproduktion,ca: Omställd mark till ekoproduktion, ca: Det ger, bland annat, mer öppna landskap genom större odlad areal. 30 st 4 500 ha GMO ingen Minskad tillförsel av kadmium, ca: Biologisk mångfald Det kan leda till upp till 800 g ökad upp till 125% fler växtarter upp till 60% fler fågelarter upp till 20% fler arter av nyttoinsekter och spindlar upp till dubbelt så många fler individer av arterna Ovanstående kvitto är framtaget: den ddmmmåååå Beräkningsunderlag och källor redovisas på www.framtidahandel.se och www.konsumentverket.se Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. 24

Ekologiskt kvitto för ekologisk bröd Under året bidrog ni till detta: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, ca: Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka: Det kan bidra till minskad övergödning av hav och vattendrag. Omställda gårdar till ekoproduktion Omställd mark till ekoproduktion Det ger, bland annat, mer öppna landskap genom större odlad areal. 470 kg 67 000 kg 10 st 550 ha GMO Energianvändning (ingen handelsgödselframställning) ingen minskad Minskad tillförsel av kadmium, ca: Biologisk mångfald Det kan leda till upp till 90 g ökad upp till 125% fler växtarter upp till 60% fler fågelarter upp till 20% fler arter av nyttoinsekter och spindlar upp till dubbelt så många fler individer av arterna Ovanstående kvitto är framtaget: den ddmmmåååå Beräkningsunderlag och källor redovisas på www.framtidahandel.se och www.konsumentverket.se Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. 25

Bilaga 3 Ekologiska kvitton på KOVs webb Diskussionsunderlag Rubrik: Varför handla ekologiskt? Kort intro om t ex ekomål, konsumenters uppfattningar om eko och eko:s plats på marknaden idag. Underrubrik (alt): Varför eko? Eko-vinster. Eko gör miljönytta..och är bra för djuren Genom att välja ekologiska livsmedel bidrar du till att: - flera av miljökvalitetsmålen lättare nås, t ex. - minska spridningen av kemiska bek.medel i mark och vatten - bevara artrika mijöer och till att förbättra livsvillkoren för insekter, fåglar och vattenlevande organismer - skapa en mer kretsloppsanpassad produktion - vi minskar vår miljöpåverkan i andra världsdelar - djuren får utöva sina naturliga beteenden; att alla djur får gå ute på sommaren, även grisar och hönor, att djuren får ett ekologiskt odlat foder producerat utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och till ett landskap med öppna hagar. I dag går ca 3 procent av svenskarnas matpengar till konsumtion av ekologiska livsmedel. Vår konsumtion av ekologisk mjölk, kött, grönsaker, bröd och spannmål, ägg och vissa förädlade livsmedel betyder att: X kg bek.medel sparas Y ton handelsgödsel inte sprids på våra åkrar X mjölkkor, y grisar och z hönor får leva bättre djurliv Göra koppling till ekomålen???? Faktaruta med uppgifter om att det på ett år förbrukas X kg bek.medel och y ton handelsgödsel i det svenska jordbruket samt att det i Sverige finns ca x mjölkkor och z hönor. Familjen Larsson mamma, pappa och två barn 7 o 12 år - köper en hel del ekologiskt. De köper oftast följande varor ekologiska: - mjölk och fil ( ca 33 + 12 kg/månad) - hamburgare (0,4 kg/månad) - müsli, knäckebröd, havregryn och vetemjöl (1,3 + 1,3 + 0,9 + 0,4 kg/månad) - morot och potatis (2,8 + 18 kg/månad) - ägg (1,5 kg/månad) - kaffe och banan (1,3 + 11 kg/månad) (mängder hämtade från KOVs matkorg och priser från ekokalkylen, med prisuppgifter från ekoprisindikatorn) Ska vi relatera konsumtionen till ekomålen??? Familjen Larssons ekokonsumtion under ett år betyder att X kg mindre bek.medel och y kg mindre handelsgödsel kommer ut på åkrarna X fler hönor som får gå fritt inne och ute Y fler mjölkkor kontrolleras att deras behov blir tillgodosedda Å fler ha åkrar med spannmål befriad från kem bek.medel och handelsgödsel Ä ha med bananer och kaffe utan bek.medel Detta byte betyder att de betalar ca 325 kr mer i månaden än om de köpt motsvarande livsmedel som konventionella varianter, och denna merkostnad medför ca y procent högre matkostnader totalt för familjen. 26

Bilaga 4 Granskning GRANSKNING OCH BIDRAG, CHRISTEL CEDERBERG, SVENSK MJÖLK Christel Cederberg är Agr.Fil Dr, forskare i livsmedelsproduktionens miljöpåverkan, Svensk Mjölk. Flik gårdar Statistiken gäller arealen på alla typer av gårdar. Jag är tveksam till att mjölkgårdar som har ekologisk mjölkproduktion i medeltal är större än konventionella mjölkgårdar. T ex i inventering gjord 2003 1 hade de ekologiska mjölkgårdar mindre areal än de konventionella. Å andra sidan köps ju foder in av ekologiska mjölkgårdar från andra ekologiska gårdar som odlar avsalugrödor, så som en allmän information kan det naturligtvis vara intressant att ange medelarealen på gårdar. Jag tror inte att den skall användas för mjölkgårdar specifikt. Peter, U&W: Nej, det är riktigt. Det gäller gårdar generellt. De foderproducerande gårdarna är dock en stor andel av rikets alla gårdar, varför det kan vara befogat att ange uppgiften för samtliga gårdar, eller hur? Nedan så beräknar du att den ekologiska mjölken har 50 % större markanvändning än den konventionella. Men uppgiften bör inte användas för mjölkgårdar specifikt utan det bör anges att det är ett medeltal för alla typer av gårdar. CC: OK Flik mjölkavkastning Det första viktiga att tänka på här är att skilja på mjölkavkastning enligt kokontroll (uppmätt på gård) och levererad (försåld) mjölk från mjölkgården. För alla typer av gårdar gäller att det skiljer mellan avkastning enligt kontroll och försåld mjölk pga medicinering, karenstider, mjölk till kalvar etc. Se t ex min inventering av mjölkgårdar i Halland och Västra Götaland 1, i tabell 3.2 framgår att det skiljer 8-900 kg mjölk/ko för de konventionella gårdarna, detta är helt normalt. För ekologiska gårdar är skillnaden större pga dessa gårdar inte får använda pulvermjölk för att föda upp kalvarna utan alltid ger kalven riktig sötmjölk under två månader. Här försvinner minst 500 kg mjölk/ko för kalvuppfödning (ibland mera). Att använda riktig mjölk för att föda upp kalvarna blir också allt vanligare hos konventionella mjölkgårdar Som framgår av tab 3.2 (sid 8) var det i medeltal 1700 kg mjölk/ko differens mellan kontrollerad mjölk och försåld mjölk. Jag kan inte riktigt förklara denna stora skillnad helt ut med mjölk till kalvarna men jag vet i alla fall att siffran levererad (försåld) mjölk är korrekt eftersom vi kontrollerade detta noga när vi var ute och inventerade gårdarna i denna undersökning. När vi räknar LCA, räknar vi alltid på den mjölk som lämnar gården eftersom det endast är denna mjölk som kommer ut till konsumenterna. Detta tycker jag att ni måste göra i arbetet med ekologiska kvitton också. 1 Cederberg & Flysjö. 2004. Life Cycle Inventory of 23 Dairy Farms in South Western Sweden 27

Peter, U&W: Men här undrar jag över den pulvermjölk som de konventionella gårdarna köper in. Pulvermjölken har ju genererat motsvarande användning av bekämpningsmedel, handelsgödsel etc som den gårdsmjölk som kalvarna hade kunnat få men som istället levereras till mejeriet. I det avseendet är det väl mer korrekt att beräkna producerad mängd mjölk än levererad mängd, eller hur? Eller är beräkningen redan korrigerat för till systemet importerad pulvermjölk? CC kommentar: i den konventionella mjölken ingår LCA-data för pulvermjölk. Denna produkt görs på framförallt vassle som biprodukt från mejerierna samt lite ister och sojamjöl. Men detta är beaktat i jämförelsen. Dessutom är det inte ovanligt att konventionella gårdar använder riktig mjölk till sina kalvar också. Jag har för mig att vår studie av 23 gårdar var det hälften av de konventionella gårdarna som köpte pulvermjölk, resten hade egen. Jag vidhåller att man måste räkna med levererad mjölk per ko och inte producerad. Enligt Svensk Mjölks statistik var invägningen 3 229 300 ton mjölk år 2004 och det fanns i medeltal 404 000 kor (i juni) vilket gör knappt 8 000 kg levererad mjölk/ko (här ingår ju även ekokorna). Avkastning i kontrollen (där 86 % av kopopulationen ingår) var ca 9000 kg mjölk, dvs 1000 kg mjölk/ko högre än vad som levererats. Om man tar medeltalet från SIK-rapport 728 1 av levererad mjölk/ko från konventionella och ekologiska (tab 3.2) blir det 8 817 kg mjölk/ko (viktat medel) för konventionella och 7 690 kg mjölk för ekologiska, dvs i medeltal levererade de ekologiska 87 % av de konventionella. Detta tycker jag rent intuitivt låter rimligt. I denna undersökning (SIK 728) inventerade vi relativt högavkastande gårdar, både för konventionella och ekologiska (levererad mjölk/ko ca 800 kg högre än medeltal för landet). Omvandlar man dessa siffror till hela riket där alltså den levererade mängden mjölk var 8000 kg/ko år 2004 skulle man kunna göra följa antagande (har bortsett från att alla ekokor är med i medelsiffran 8000 kg): Antagande: I medeltal för Sverige levereras 8000 kg mjölk/ko för konventionella och 7 000 kg mjölk/ko för ekologiska (ca 87 % av konventionella). Observera att detta gäller ECM mjölk. Min slutsats blir därmed att jag tycker att Dina siffror för kalkylen (8000 kg mjölk för eko och 8 107 för konv) är alltför högt för ekologiska kor och lite för höga för konventionella. Flik foder och markanvändning När det gäller foder och markanvändning föreslår jag att Du använder data i rapporten 728 samt de andra nya referenser Du har pratat med (t ex G Sigurd). Data från min rapport från 1998 börjar bli gamla (data från 96-97), mjölkavkastningen har ökat, vissa råvaror i kraftfoderproduktion (t ex majsglutenmjöl som är svår att räkna mark för pga allokeringstrixande) har försvunnit. I en vidareutveckling av rapport 723 har jag gjort några grunder för miljönyckeltal i mjölkproduktion 2, jag hämtar tabell 17 och 19 från den rapporten: (Tabell 17) Areal fodergrödor (medeltal) per ko inkl rekr. (på gården) Medeltal för de tre gårdsgrupperna Konv Hög Konv Medel Eko 2 Cederberg. 2004. Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgården. Rapport 7043-P, Svensk Mjölk Forskning. 28

Ha per ko+rekr Ha per ko+rekr Ha per ko+rekr Vall (slåtter och 0,6 0,81 0,92 bete) Majs 0,034 0,017 0 Övrigt grönfoder 0,011 0,016 0,06 Spannmål 0,29 0,46 0,41 Ärter/åkerbönor 0 0 0,11 Summa åker 0,94 1,30 1,5 Betesmark 0,18 0,17 0,46 Arealen vall per ko (+rekr) varierar kraftigt i landet. I område Götalands norra slättbygder (Väst Götaland) är den ca 0,85 ha/ko+rekr medan den är 1,3 ha/ko + rekr i norra Svealand södra Norrland (detta är uppgifter som Svensk Mjölk tagit fram genom beställda körningar från Jordbruksverket). Vi har också gjort en beräkning av vallförbrukningen för alla mjölkkor i Sverige och den beräkningen säger ca 0,81 ha vall/ko+rekrytering. Säg att 0,85 vall/ko + rekrytering är ett rimligt antagande för konventionella gårdar (men obs att variationen är stor mellan norra och södra Sverige.) Med utgångspunkt för data från de 23 gårdar i SIK-rapport 728 (se tabell ovan) tror jag att det är rimligt att göra ett antagande att man har åtminstone 30 % mer vallareal per ko+rekr i ekologisk produktion jämfört med konventionell. Dels avkastar ekovallarna lite mindre, dels innehåller foderstaterna på ekomjölksgårdar mer grovfoder. Enligt statistik från IndividRam (ett datorbaserat managementprogram för mjölkproducenter) var andelen grovfoder i foderstaten 67 % för ekomjölkgårdar och 52 % för konventionella gårdar 3. Den totala årliga markanvändningen för att producera 1 kg ECM mjölk enligt SIK-rapport 728 var för konventionella gårdar 1,71 m 2 /kg mjölk (viktat medel se tabell nedan). För de ekologiska gårdarna var detta medel 2,62 m 2 /kg, dvs 53 % högre. Observera att detta är brutto och kött är inte bortallokerat. (Tabell 19) Total årlig markanvändning för att producera mjölk i de tre grupperna (medeltal). Markanvändning Konv Hög m 2 /ton ECM Konv Medel m 2 /ton ECM 29 Eko m 2 /ton ECM På gården 1 014 1 490 1 956 Inköpt foder, norra 325 265 589 Europa Inköpt foder, 175 184 73 Sydamerika Total åkerareal 1 514 1 939 2 620 Betesmark 200 196 638 Svensk Mjölk jobbar med att titta på foderodlingen till mjölkkor och vi har försökt att räkna fram hur stor areal hela den svenska mjölkproduktionen tar i anspråk. Dessa beräkningar (och jag tror att det är det säkraste som finns) visar på en siffra om 2,2 m 2 /kg ECM mjölk. Av denna markanvändning finns 85 % i Sverige (vall, spannmål, betfiber, raps, bipodukter från kvarnindustrin), 5 % i Europa (raps och betfiber) och 10 % från andra kontinenter (soja, palmkärnexpell och fetter). Detta är något högre än för beräknat medeltal från tabellen ovan vilket förklaras av två saker: gårdarna i inventeringen i 3 Ekstorm & Hjellström. Stora skillnader i lönsamhet resultat från IndividRam Statistik 2002. Svensk Mjölks Djurhälso och Utfodringskonferens 2003.