Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Relevanta dokument
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Matprat i primärvården

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Mat på vetenskaplig grund

Vad räknas till frukt och grönt?

Ämnesutbildning: Mat

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Ämnesutbildning: Mat

Riksmaten ungdom

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Nationella matvaneundersökningar

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Bakom våra råd om bra matvanor

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Vad påverkar vår hälsa?

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Tio steg till goda matvanor

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Diabetesutbildning del 2 Maten

Aktuella kostrekommendationer för barn

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Ämnesutbildning: Mat. Carina Svärd, Folkhälsostrateg, leg.dietist. Avd. för kunskapsstöd

Råd för en god hälsa

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Kostrekommendationer & evidens

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Inspirationsfilm HFS matvanor

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Fyller kosttillskott någon funktion?

WHO = World Health Organization

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Dina levnadsvanor din hälsa

Till vårdnadshavare 1

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2005:9) om användning med viss symbol (Nyckelhålet) Dnr 3198/2013

Matvanor hos elever i årskurs 5

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Satsa grönt! Erik Hellmén. Mat har blivit ett debattämne

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll INDIVIDUELLA KOSTRÅD

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

"Healthy eating and diabetes,

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Prestationstriangeln

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Förskolan vecka 1-2. V. 1 31/1-4/1 Nyårsafton V 2 7/1-11/1. **Kycklingköttbullar med varm currysås och pasta. Nyårsdagen

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

MOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Transkript:

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården

Livsmedelsverket arbetar för Säker mat Redlig livsmedelshantering Bra matvanor

Livsmedelsverkets vision Alla känner matglädje och mår bra av maten.

Matvanor spelar roll Övervikt och fetma är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och död i västvärlden 30-50 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna skulle kunna förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna förebyggas med bra mat, fysisk aktivitet och normal vikt

Vad gör Livsmedelsverket för att förbättra matvanorna? Råd om bra matvanor Nationellt kompetenscentrum för offentliga måltider Stödja vården i samtal om mat Minska saltinnehållet i maten Arbetar inom EU för bra märkning Nyckelhålsmärkning

Vad säger vetenskapen? NNR 2012 WHO/FAO 2010 Efsa, 2010 Revidering av amerikanska kostråd, 2010 Revidering av norska kostråd, 2011 Resultaten är i princip samstämmiga

Nya Nordiska Näringsrekommendationer Unikt nordiskt samarbete Sedan 1981 Uppdateras vart 8:e år Finansierat av Nordiska ministerrådet

Det viktigaste i NNR 2012 Starkare vetenskapligt stöd för de kostråd vi har idag. Fokus på helheten i kosten dvs hälsosamma matvanor Viktigare med typ av fett och kolhydrater inte mängd. Utrymmet för enkelomättat fett ökas något. exempel olivolja, rapsolja och nötter Rekommenderat intag av vitamin D och selen ökas. 2013-11-14 9

Fettsyror Mättat fett < 10 E% Enkelomättat fett 10-20 E% Fleromättat fett 5-10 E%, åtminstone 1 E% som omega-3 fettsyror Transfett syror så lågt som möjligt 2013-11-14 10

Mer enkel- och fleromättat och mindre mättat fett Mindre - kött - mejeri - ost - bakverk Mer - magert kött - magra mejeriprodukter - mer olja eller matfetter gjorda på olja - mer fisk

Fettkvalité övertygande evidensstyrka: När mättat fett ersätts med fleromättat och enkelomättat fett minskar nivåerna av LDL-kolesterol och LDL/HDLkvoten När mättat och transfett ersätts av fleromättat och enkelomättat fett minskar risken för hjärt-kärlsjukdom 2013-11-14 12

Fett rekommenderat intervall Totalt fett 25-40 E% Vid menyplanering 32-33 E% 2013-11-14 13

Fettintag under 20 E% Svårt att få tillräckligt av fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror Fettintag under 25 E% Ökad risk för låg halt av HDL-kolesterol och hög halt av triglycerider i serum, och försämrad glukostolerans slutsats - inte bra med alltför lite fett 2013-11-14 14

Draft Proposal Nordic Nutrition Recommendations presented at 10 th Nordic Nutrition Conference Reykjavik 2012

Vad äter svenskarna?

Riksmaten vuxna 2010-11 Cirka 1800 kvinnor och män 18-80 år Kostregistrering 4 dagar Enkät Provtagning (blod- och urinprover)

Näringsintag i Riksmaten Medelintaget av de flesta vitaminer och mineraler är högre än rekommendationerna Många unga äter dåligt, vilket innebär att många kvinnor inte får tillräckligt av vitamin D, folat och järn Mättat fett och salt ligger för högt

Åtta av tio äter mer mättat fett än rekommenderat Energi % 15 13,1 13,3 13,2 12,8 13,2 13,2 13 12,8 10 5 Rekommendationen är högst 10 procent av energin från mättat fett 0 Kvinnor Män 18-30 år 31-44 år 45-64 år 65-80 år

Rekommendationer om fettkvalitet jämfört med intag från ( i procent av energin) NNR 2012 RIKSMATEN 2010-11 Mättat max 10 13 Enkelomättade 10-20 13 Fleromättade 5-10 6 - Omega-3 minst 1 1

Vilka livsmedel bidrar med fett i Riksmaten? Totala fettintaget Matfett på smörgås (9 %) Kött och kötträtter (9 %) Mejeriprodukter (8 %) Ost (8 %) Bakverk (7 %) Pizza, paj och piroger (6 %) Mättat fett Mejeriprodukter (13 %), Ost (12 %) Kött och kötträtter (10 %) Matfett på smörgås (10 %)

Vilka livsmedel bidrar med omättat fett? Enkelomättat fett Matfett på smörgås (9 %) Bakverk (8 %) Kött och kötträtter (11 %) Korv och korvrätter (8 %) Fleromättat fett Fisk och fiskprodukter (10 %) Matfett på smörgås (9 %) Sås, dressing och majonnäs (8 %)

Var finns fleromättat fett? Fisk Olja Matfetter med olja Nötter Avokado

Hur har fettintaget ändrats? Fettkvalitén har förbättrats, men intaget av mättat fett är fortfarande högt Fiskkonsumtionen ökar, men kan öka ytterligare

Nationella kostråd Syftar till hälsosamma matvanor under hela livet Generella råd som passar för de allra flesta Riktar sig till friska personer, sjukdom kan kräva kostbehandling och individuellt anpassade råd 25

Process för utveckling av nya råd Nordiska näringsrekommendationer Näringsberäkningar Toxikologiska aspekter Miljöaspekter Andra faktorer Konsument-perspektiv Nationell matvaneundersökning Nya kostråd Förankring Referensgrupp Hearing Remiss

Hållbart för hälsan och miljön Äta grönare Ät lagom mycket Rörelse i vardagen Även små förändringar är bra för hälsan

Nya Råd om bra matvanor Energibalans och fysisk aktivitet Grönsaker och frukt Fullkorn Fisk och skaldjur Rött kött och chark Mejeriprodukter Matfett Salt Socker

Råden på en minut

Nyckelhålet enkelt att välja nyttigt mindre socker mindre salt mer fibrer/fullkorn nyttigare och/eller mindre fett - jämfört med andra livsmedel av samma typ

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. - Uppdrag att stödja arbetet för bra matvanor inom hälso- och sjukvården - Målgrupper är personal inom hälso- och sjukvård - Målet är att innehållet i samtalen i vården om bra matvanor ska vara evidensbaserat.

Nya skrifter Fördjupning om Fett Protein Kolhydrater

Kostråd

Nyckelhålet på 11 språk

Faktablad om fett, grönsaker och frukt, fullkorn, fisk, salt, hålla vikten, kosttillskott

Webbutbildning om rådgivning och samtal för hälsosamma matvanor

Om webbutbildningen Syfte Att stödja hälso- och sjukvården så att personalen ska kunna tillämpa rekommendationerna för hälsosamma matvanor i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Målgrupper Sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, barnmorskor, arbetsterapeuter, psykologer, dietister 38

Mässor och konferenser- Framtidens specialistläkare 2014

Tack för uppmärksamheten! 2013-11-14 40