Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten
Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Repetition i Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 10.15 Resultat om mat & tänder från Barnets hälsa i fokus (1½ år) Eva Eurenius, sjukgymnast & med.dr 10.30 Salut-satsningen & goda matvanor Magdalena Sundqvist, kostekonom 11.15 Hur går vi vidare? 11.45 Senaste nytt 12.00 Sammanfattning och avslutning
Salut-satsningen strävar mot att: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten blivande föräldrar känner sig förberedda i sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld & kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger blivande föräldrar rör sig minst 30 minuter blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt
Salut-satsningen strävar mot att: 1½-åringar har normal viktutveckling mammor återgår till sin ursprungsvikt 1 ½ år efter graviditeten föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning & gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld & kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- & drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion barn rör sig fritt/leker minst en tim/dag föräldrar rör sig minst 30 min/dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel barn ammas helt i sex månader & delvis ännu längre barn introduceras att äta frukt & grönsaker vid varje måltid föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat barn & föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (barnet från första tanden) föräldrar har en regelbunden tandvårdskontakt
Vad har hänt sedan sist?
Till denna gång har MHV börjat dela ut Hälsoformulär MHV använt samtalsunderlaget i samtalet MHV frågat alla kvinnor om våld BVC börjat använda Barnens hälsoprogram BVC börjat screena vid 12 månaders ålder BVC frågat alla mammor om våld BVC genomfört mamma/pappasamtal FTV haft hälsosamtal FTV har erbjudit sig att delta vid föräldraträffar
Till denna gång har Öppna förskolan har utomhusverksamhet Öppna förskolan har hälsosamma mellanmål Öppna förskolan främjar anknytning genom att vara modeller i samspelet med barnet Socialtjänsten har utsett en kontaktperson... Socialtjänstens kontaktperson är känd av MHV/BVC... Socialtjänsten utvecklar rutinerna för faderskapsbekräftelse alla har spridit Salut till sina kollegor alla har utsett en teamansvarig alla team bokat en ny träff
Erfarenhetsutbytet Vad har vi på plats?
Grupprum 1. Åsele John-Erik 2. Storuman Lina 3. Fåtöljerna vid Lappland Eva 4. Sofforna vid fönstret - Magdalena 5. Stannar här Monica 6. Stannar här Gun-Eva 7. Stannar här Kristina 8. Caféet - Bosse
Resultat från enkäten i modul II Barnets hälsa i fokus
Föräldrarna Barnets hälsa i fokus har ifyllts av föräldrar i samband med 18-månaderskontroll på BVC Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Datainsamling: maj 2008 - juni 2010 Salut-satsningen i Västerbotten (Skellefteå, Boliden, Robertsfors, Lycksele, Bjurholm, Backen, Vännäs, Hörnefors) 375 mammor och 359 pappor/partners Mammor: 20-48 år, medianålder 32 år Pappor/partners: 20-54 år, medianålder 34 år 54% av föräldrarna var förstagångsföräldrar
Barnen Barnens ålder: ca 18 månader 379 barn varav 180 pojkar och 193 flickor Födda: maj 2006 - december 2008
Barnens matvanor (vid 18 månaders ålder) Hur många åt frukt & grönt dagligen fredag-söndag? ca 86 % Hur många åt utrymmesmat fredag-söndag? ca 85 % Hur många åt samma mat som övriga familjen? ca 94 % Hur många åt söt mat eller dryck nattetid (inkl. bröstmjölk)? ca 34 %
Intag av frukt och grönsaker 70 60 blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=393) 70 60 blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=398) 50 50 40 % 30 40 % 30 20 20 10 10 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag Ej dagligen 1 gång/dag 2 ggr eller mer 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag Ej dagligen 1 gång/ dag 2 ggr eller mer E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Föräldrar till barn som är 18 mån. frukt- och grönsaksintag - Mammorna åt mer frukt- och grönsaker än deras partners. - Barn till föräldrar som åt mycket frukt åt mer frukt. - Mammornas frukt- och grönsaksintag hade större inverkan på barnens intag. Karin Wrangö, C-uppsats
Tandborstning - mamma 100 90 80 70 % 60 50 40 30 20 10 mamma (n=463) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Tandborstning - pappa 100 90 80 70 % 60 50 40 30 20 10 mamma (n=463) pappa (n=405) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Tandborstning - barn 100 90 80 70 % 60 50 40 30 20 10 mamma (n=463) pappa (n=405) barn (n=376) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Tandvårdskontakter Hur stor andel av föräldrarna besöker tandvården regelbundet? (varje el. vartannat år) 81% av mammorna 65% av papporna E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Föräldrarnas BMI 60% 50% 40% 30% 20% Mamma (n=348) Pappa (n=354) 10% 0% Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma
Barnens skärmtid 45% 40% 35% Andel av barnen, % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 timmar 0,5 timmar 1 timmar 2 timmar 4 timmar Skärmtid i timmar Anna Stecksén, D-uppsats
Föräldrarnas fysiska aktivitet 80% Andel mammor och partners, % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Mammor Partners 0% Ej tillräckligt fysiskt aktiv Tillträckligt fysiskt aktiv Uppnår rekommendationen om 30 min. daglig fysisk aktivitet eller ej
Föräldrarnas upplevda stress 200 150 n 100 50 mamma (n=367) pappa (n=357) 0 inte alls i viss mån ganska mycket väldigt mycket
Salut-satsningen & goda matvanor Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare kostekonom FoUU-staben
Medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga fakta. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Källa: LYHS kap 2 1 1198:531 Svenska näringsrekommendationerna
Vad är en näringsrekommendation? Vad kroppen behöver & i vilka mängder: Fett Kolhydrater Proteiner Vitaminer Mineraler Spårämnen
Hur tas näringsrekommendationer fram? Nordisk expertgrupp går igenom vetenskaplig litteratur och rapporter och tar sedan fram förslag till Nordiska näringsrekommendationer (NNR). Förslaget sänds på remiss till andra experter, forskningsinstitut, myndigheter och övriga intresserade. I den kommande revideringen av NNR, som påbörjas 2009 och beräknas vara klar 2012, kommer processen att vara mer systematisk och transparent än tidigare. Vilar på en bred vetenskaplig grund - tusentals studier. Är aktuella och revideras vart åttonde år.
Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) Svenska näringsrekommendationerna (SNR) Svenska näringsrekommendationerna översatt till livsmedel (SNÖ) Svenska kostråd
Vad är kostråd? Hur man äter för att få rätt mängd av olika näringsämnen Generella råd för friska personer som syftar till sunda, hälsosamma matvanor under hela livet. Kostråden ska vara lätta att förstå och använda. Kostråden är inte bantningsråd.
Hur tar man fram kostråd? Baseras på kunskap om: behov av näringsämnen (nä-rekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen
Kunskap om hälsoproblem i befolkningen Cirka 40 000 dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år* varav cirka 80% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** 40 000 får diagnosen cancer varje år* varav cirka 30% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** 70 000 frakturer relaterade till benskörhet varje år* Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna är överviktiga eller har fetma.* Källor: *Folkhälsorapport 2009 och **WHO:s World Health Report 2002
BMI Män fördelning i BMI grupper Källa; Västerbottens hälsoundersökning, Margareta Norberg 2010-03-04 32
BMI Kvinnor fördelning i BMI grupper Källa; Västerbottens hälsoundersökning, Margareta Norberg 2010-03-04 33
Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom halverad senaste 20 åren sänkta kolesterolvärden förklarar nästan 40 % av den minskade dödligheten i hjärt- kärlsjukdom* mindre rökning förklarar cirka 10 % av minskningen* medicinsk behandling, till exempel medicinering, förklarar sammanlagt 36 % av minskningen* risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar skulle kunna minska med 1/3 om vi åt 10 gram mindre mättat fett per dag** * Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002, European Heart Journal ** WHO:s World Health Report 2002
Hur tar man fram kostråd? Baseras på kunskap om: behov av näringsämnen (nä-rekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen matvanor, traditioner och kultur näringsinnehåll i livsmedel fokuserar på de viktigaste förändringarna i matvanorna
godsakerna! godsakerna! godsakerna! godsakerna! Minska på Minska Minska Minska p p p SLV:s kostråd www.slv.se
Saluts fokusområden för goda matvanor Frukt och grönsaker Minska på utrymmesmaten Bra måltidsordning
Varför valde Salut dessa? enkla budskap generella budskap oavsett kroppsvikt viktiga för barn & ungdomar okontroversiella förbättringsområden relevanta för de verksamheter som Salut samarbetar med
www.folkhalsoguiden.se Rapporter: Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet en kunskapsöversikt Måltidsmönster och rekommendationer Godis, läsk, snabbmat och andra energitäta produkter Frukt och grönsaker i hemmet och i skolan Föräldrars förhållningssätt och barns matvanor
Ät mer frukt och grönsaker Vuxna + barn från 11 år; ½ kg frukt & grönt/dag minskad risk hjärt-kärlsjukdom, övervikt & vissa cancerformer Barn 4-10 år; 400 g frukt & grönt/dag mycket f&g = mindre söta & feta produkter Barn 0-1 år; varje dag, gärna varje måltid Näringstät = mkt vitaminer och mineraler i förhållande till energiinnehåll
Juice? Räknas till frukt Rekommendera max 1 dl/dag C-vit fibrer 1 apelsin: 58 mg 2,1 mg 1 dl juice: 35 mg 0,1 mg Frukostkomponent INGEN MÅLTIDSDRYCK
Faktorer som har samband med frukt- och grönsaksintaget Följande faktorer har visat sig ha betydelse: Tillgänglighet Åtkomlighet Föräldrars konsumtion och deras roll som förebilder Att barn tidigt får smaka på frukt och grönsaker Ålder, kön och socioekonomi.
REKOMMENDATIONER Föräldrar bör: Köpa hem frukt och förvara den åtkomlig för barnen så att det är enkelt för dem att ta själva Gärna variera bland frukt- och gröntsorter i olika färger och former Låta grönsaker inga i alla måltider Äta frukt och grönsaker tillsammans med barnen för att vara goda förebilder
Öppna jämförelser 25% sämsta 50% mittimellan 25% bästa Ur Hälsa på lika villkor 2006-08 och Liv & hälsa 2008
Av alla kommuner tillhörde Södra Lappland de 25% sämsta
Hälsoformulär till blivande mammor & pappor Salut-satsningens pilotområden Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten 472 blivande mammor och 415 blivande pappor 29 år och 30 år
Intag av frukt och grönsaker 70 70 60 60 50 40 30 20 10 50 mamma (n=451) 40 Pappa 30 (n=393) 20 10 mamma (n=451) pappa (n=398) 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag 25-35 E% E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Utrymmesmat
25% av all energi barn får i sig kommer från så kallad utrymmesmat
Utrymmesmat: 4-6 år Totalt under en vecka
Utrymmesmat: 2 år Totalt under en vecka
REKOMMENDATIONER Föräldrar bör: Låta vatten vara den huvudsakliga drycken till lunch och middag och som törstsläckare mellan måltiderna Inte låta chips, godis och sötade drycker finnas lättillgängliga i hemmet Begränsa konsumtion av godis, chips etc till en kväll i veckan Begränsa familjens besök på snabbmatsrestauranger (hamburgare, pizza) Minska på portionsstorlekar genom att: Köpa mindre förpackningar Servera chips och snacks i mindre skålar Använd normalstora tallrikar att lägga upp maten på Servera barnet mindre portioner och ta om vid behov
Måltidsordning 20-25% 25-35% 25-35% 1-3 mellanmål 5-15%
De flesta barn behöver inte äta mindre, utan BÄTTRE!!
Hur går vi vidare?
Vad har vi fått för idéer av det vi lyssnat på? - Vad har hänt sedan sist? - Motiverande samtal - Matvanor
Tack för mig!
Nytt upplägga av screening Samtala om: Mat & småbarn Matglädje Familjemåltid Tallriksmodell Mjölk Tröst/belöning Tandhälsa Förslag på frågor: Barnet - Hur mår ditt/ert barn? - Uppföljning av föregående samtal vid behov. - Samtala kring Mat för småbarn från 1års ålder. - Tycker ditt/ert barn om att äta? - Äter alla i familjen frukost/lunch/middag tillsammans? Var äter ni? Äter ni samma mat? - Äter ditt/ert barn enligt tallriksmodellen? - Ger du/ni ditt/ert barn mjölk/mjölkprodukter? - Hur tröstar/belönar du ditt barn? Brukar det vara med mat? - Samtala kring tänder, tandborstning och fluor. - Påminn om vikten av ett lågt sockerintag för barnets hälsa. ------------------ -------------------------------------------------------------------------------------------- Screening för extrabesök hos tandhygienist Om en av dessa fem frågeställningar besvaras med Ja bör barnet erbjudas extrabesök hos tandhygienist. Berätta att du kontaktar folktandvården och att föräldrarna sedan blir kontaktade av en tandhygienist. Sjukdomar 1. Har barnet någon kronisk sjukdom, t. ex astma eller hjärtsjukdom, som kan påverka tandhälsan? Ja Nej Nattätande 2. Ammas eller får barnet nappflaska under natten? Ja Nej Tillsatt socker 3. Får barnet sötad mat och dryck i oroväckande mängd? Ja Nej Tandborstning 4. Borstas barnets tänder oregelbundet? Ja Nej Föräldraträffar 5. Missade föräldrarna föräldraträff med tandhygienist? Ja Nej
Nytt upplägga av screening Screening för extrabesök hos tandhygienist Om en av dessa fem frågeställningar besvaras med Ja bör barnet erbjudas extrabesök hos tandhygienist. Berätta att du kontaktar folktandvården och att föräldrarna sedan blir kontaktade av en tandhygienist. Sjukdomar 1. Har barnet någon kronisk sjukdom, t. ex astma eller hjärtsjukdom, som kan påverka tandhälsan? Ja Nej Nattätande 2. Ammas eller får barnet nappflaska under natten? Ja Nej Tillsatt socker 3. Får barnet sötad mat och dryck i oroväckande mängd? Ja Nej Tandborstning 4. Borstas barnets tänder oregelbundet? Ja Nej Föräldraträffar 5. Missade föräldrarna föräldraträff med tandhygienist? Ja Nej
Hälsoformulär och enkäter - Skicka enkäter till: Lina Tjärnström FoUU-staben Skellefteå Lasarett 931 86 Skellefteå - Beställ material via: Lina.tjarnstrom@vll.se
Det ofödda barnet MODUL I Mödrahälsovårdens hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten
Kontakt socialtjänsten Agneta Norberg; 090-16 19 17 Anders Wallenberg; 090-16 17 96 Mottagningsenheten: 090-16 10 02 Mejl: mottagningsenheten@umea.se
Vad händer framöver? Ytterligare ett seminarium - Kommer att genomföras våren 2011 Utbildning i Motiverande samtal: - Kommer att erbjudas våren 2011