Spralla 2! Dokumentation Spelar jag, spelar du, spelar alla! Vad gör 2-åringar på nätet? Dokumentation från en studiedag om de riktigt små barnens tv-och datorspelande för biblioteks- och förskolepersonal, Parken Zoo i Eskilstuna 17/5 2011 Välkomna! Medverkande från vänster Alex från Statens Medieråd, Sara från Bolibompawebben, Christina och Berit från Härryda och Linus från Barnvärlden Syftet med dagen är att öka kunskapen om pekskärmsgenerationen, headsetgenerationens småsyskon och deras medievardag berättar arrangörerna Ann Catrine Eriksson från Länsbibliotek Sörmland, Sylvia Blomberg och Ulf Hölke från Regionbibliotek Västmanland/Örebro. 60 personer från folkbibliotek, förskola, skolförvaltning, IT-pedagoger, läns- och regionbibliotek deltar i denna den tredje studiedagen i en serie fortbildningsdagar som länsbiblioteken arrangerar kring tv- och datorspel.
Nästa Spralla studiedag, Spralla3! kommer att handla om äldre och spel och ske under våren 2012. Fakta om småungar och medier Alex Amnéus från Statens medieråd presenterar rapporten Småungar och medier en omfattande undersökning av medieanvändningen hos barn mellan 2-9 år. Det unga Internet är en informationskampanj med europeiska samarbetspartners för digitala medier med syfte att bidra till en säkrare Internetanvändning bland barn och unga. Nu har man genomfört en stor undersökning med enkät till föräldrar och barn. På webbplatsen www.mediebarn.se hittar man ett urval av fakta, bl a att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar hur mycket man kan om internet när man börjar skolan. Det vanligaste fritidsintresset bland barn är fortfarande leken. Den vanligaste medieaktiviteten är fortfarande tv. Det 2-5-åringarna gör mest i fråga om medier är i turordning: 1 spelar spel, 2 målar, 3 spelar musik, 4 besöker sajter. 42% av 2-åringarna har någon gång använt dator. Därav är 53% flickor och 32% pojkar. De populäraste sajterna för 2-5 åringar är på första plats Bolibompa och som nummer två YouTube. 30% av de barnen är på nätet en eller flera gånger i veckan. Populäraste filmer och tv-program där är Bolibompa absolut populärast. Populäraste dataspelet för 2-5-åringarna där 55% spelar är Kalle kunskap bland flickor och Bollibompa bland pojkar. 96% av 5-9-åringarna brukar använda dator. 92% brukar spela spel på dator. I åldern 5-9 år blir det större skillnader mellan pojkars och flickor. Könsskillnaderna saknas nästan helt bland de yngsta barnen men börjar bli synliga när barnen börjar komma i skolåldern. Barn till föräldrar under 30 år använder medier mer än barn till äldre föräldrar. Av föräldrarna använder 95% internet på fritiden. Föräldrarna svarar att de i ganska stor utsträckning lär sig bra saker och att det stimulerar barns fantasi. Föräldrar anser att det är de själva som bär det övervägande ansvaret för att skydda sina barn vid medieanvänding. Fråga från publiken: Var kan förskolor hitta medel till bättre utrustning? Svar från publiken: Man kan starta projekt med sin bibliotekskonsulent vid läns- eller regionbiblioteket är ett svar. Börja diskutera frågan och se om det finns samsyn i frågorna. Sen är det en prioriteringsfråga mellan böcker och spel. Alex från Statens Medieråd menar att även om teknikutvecklingen går snabbt och det är svårt för vuxna att hänga med så kan man inte börja för tidigt med källkritiskt tänkande. En tidig förståelse för internets mångfald skapar trygga användare på sikt. På www.mediebarn.se finns t ex ett 6-års-paket med material för distribution om källkritiskt tänkande redan i unga år, tips på övningar som uppmuntrar till dialog, lärarhandledning, en
sagobok Supersökarna m m. Mer pedagogiskt material finns att tanka ner från Medierådets webbplats: Småungar och medier, Mediekompassen m m. 7 februari 2012 i Stockholm planerar Statens medieråd en dag om små barns medieanvändning i samband med Safer Internet Day. Kan tv-spel bidra till förskolebarnens utveckling? Christina Ahlström, IKT-pedagog och Berit Carlsson, förskolepedagog berättar om Härryda kommuns satsning på IKT-förskola. Härryda kommun har 35 000 innevånare, 30 förskolor, 55 dagbarnvårdare och flera familjecentraler.barnen på förskolan där Berit arbetar hade sedan en tid egna portfolios i papper. Men förskolan kände att det håller ju inte i längden utan de började arbeta med digitala portfolios, startade projekt och fick bli kommunens IT-förskola. Som IKT-förskola fick de möjlighet att köpa in en massa ny utrustning för projektpengar (från kommunens överskott) som de började använda. IKT-förskolan fick testa och tipsa om vilken av utrustningarna om vilka de skulle satsa på och hur den kan användas som ett bra komplement i den pedagogiska verksamheten. I början hade de en dator per avdelning idag har de 4 Mac-datorer per avdelning och 32- tumsbildskärmar på alla avdelningar, där de skapar bildspel som visar barnens dagar för barnen och föräldrarna. Alla har också dokumentdigitalkamera, med den fotograferar de teckningar och för in i barnens egna mappar. Kameran är också jättebra när man vill zooma in något litet så att man kan titta noggrant på det. Wii- konsoler för spel finns på alla förskoleavdelningar och man har ritplattor, gps och IPad till utlån (totalt 80 stycken). Man satsar på att skräddarsy dem med appar särskilt lämpliga för olika typer av funktionshinder som t ex autism för barn som är i extra stort behov av stöd. Man har också projektor eller bildskärm i alla gemensamma lokaler och trådlöst nätverk. Hur tänker wii? Pedagogiska tankar och reflektioner: Vi synliggörs barns lärande och dokumenterar det. Pedagogerna vill synliggöra barnens lärande för barnen själva och för föräldrarna. I läroplanen för förskolan betonas det att man ska jobba med bild, ljud, film, och dokumentera sin egen dag på förskolan. Pedagogerna såg hur barnen använde Wii-spelet, hur glada de blev och hur mycket samarbete det ledde till mellan barnen. Ledord för vad wii hjälper till att utveckla hos barnen; balans - koordination - motorik. Samarbete, vi lär tillsammans, glädje, språk, dialog och diskussioner, barn och rörelse, genus. Även de barn som har lite svårt med sin motorik kan få vara med på lika villkor. Man har inte slutat att vara ute i skog och mark utan ser spelet som ett fint komplement. Alla kan vara med på sin nivå! Spel som testats i Härryda:
Olympic Games som blivit populärt, bra motoriskt. Udraw är en ritkonsoll som man kopplar upp det är ganska trixigt och verkar lite svårare att ta till sig. Wii fitness svårt! Där kan man höja graden av prestationen allteftersom man blir duktigare. Spelmattan med Adventure som är det populäraste just nu. Det går att vara 4 stycken. Sports Resorts var det första spel de fick och det innehåller massa olika fritidssysselsättningar som wakeboard t ex. Man har gjort en handledning för de vuxna och försöker utbilda och stötta pedagogerna för att de ska känna stöd i att använda utrustningen. Förskolepedagogen känner inte att de har fått dra ner på andra aktiviteter. Frågor från föräldrar och andra vuxna brukar handla om risken för att barn fastnar med spelen. De barn som från början var mest intresserade av datorerna och fastnade vid dem har nu gått över till att alltid vilja använda Wii-spelet. Därför har man en lista som styr användningen och ett tidur som de ställer på 20 minuter per barn/spel (men är lite flexibla så att de får göra färdigt sitt spel). Pedagogerna försöker identifiera vilka barn är det som fastnar, är det samma som tidigare höll på frenetiskt med andra sysselsättningar? De försöker se orsakerna bakom och säger ifrån om barnet har spelat för mycket. IPads finns både i förskola, familjehem och familjecentraler och är något som personalen verkligen känner att de kan använda. Just nu är de utrustade med massvis av appar för de olika stadierna. Men framförallt jobbar man nu med att se till att barn med särskilda behov av stöd ska få tillgång till IPads. Ett tips är att göra sådana här teknik- och pedagogiksatsningar på central nivå, bl a för att förenkla nedtankningen av appar. I Härryda använder man ett konto som de synkar till alla sina 80 IPads. Det finns en app som heter Puppet Pads som är väldigt rolig och användbar för att göra små filmer och bildkollage med urklipp. Fråga från publiken: Varför använder ni mest Apple-produkter? Vi upplever just nu att de gör de mest användarvänliga produkterna för våra syften. Fråga från publiken: Har ni något råd vad man bör satsa på först om man har begränsad budget? Har man inte råd att satsa på Macdatorer, satsa på bildskärm där ni kör bildspel av barnens dag. Det glädjer och synliggör barnens lärande och dag för föräldrarna när de kommer och hämtar. Titta på småfilmer innan barnen ska gå ut och titta på t ex grodor. Vi rekommenderar dock absolut att man satsar på Macdatorer. Lobba - var entusiastisk och berätta för politikerna om era planer. Bearbeta från många håll.
Kontaktuppgifter: IKT-pedagog Christina Ahlström 031 724 62 10 Förskollärare Berit Carlsson 031 724 68 72 Kalle Kunskaps Ordköping en ny lek- och lärmiljö för barn baserad på ett pc-spel Camilla Delac, försäljning och kundservicechef, Parken Zoo berättar om Parken Zoo, deras bevarandeprogram, hur de jobbar med lärande och forskning om djuren och om utvecklingen av Ordköping.. 2008 hade Fantomenland funnits i 20 år. De stod i ett vägskäl om vad de skulle hitta på. Då tog man initiativet till Kalle kunskap-landet. Kalle Kunskap är en amerikansk figur från början. Enkelt och lekfullt är parkens ledord så det stämde väl överens med Ordköpings devis. Bolibompa! Deltagarna får en visning av Kalle Kunskaps Ordköping av Camilla från Parken Zoo Sara Ohlsson från SVTi berättar om vad de små kan göra på Bolibompa-webben. Sara är en mediaproducent och journalist som kommer från innehållsperspektivet. Trots ständiga krockar med teknikerna på SVT där de pratar kod och hon pratar känslor har de lyckats med att utveckla en framgångsrik sajt för barn. Den som finns idag lanserades 2009. Bolibompa utgår alltid från sin publik. Man pratar med föräldrar, pedagoger och experter men har kommit fram till att det blir allra bäst när de pratar med barnen själva. Nu när de håller på och bygger om sajten har de som gmål att det inte ska vara en plats man blir frustrerad över att det inte funkar eller att man inte förstår eller blir rädd.
De har en expertpanel bestående av Petter 2 år som de träffas varannan vecka och tittar på vinternet med honom. Han kollar helst på Elias äventyr och lyssnar på en sång. Sigge är 3 år och spelar gärna spel. Han har sökt efter Määnboj på Spotify helt själv. Målgruppen för svt.se/barn är 3-11 år och har 350 000 unika besök per vecka (inklusive Bolibompawebben). Bolibompas målgrupp är ungefär 3-8 år och de har 200 000 unika besök per vecka. Bolibompawebbredaktionen tittade framförallt på 6 åringar när de skulle utveckla sajten. En vecka före lanseringen fick de veta att 50% av alla 5-åringar surfar på internet. Nu har de nästan lika många 2 åringar som surfar på Bolibompawebben! Sedan en vecka kan man surfa med IPad på Bolibompawebben. Det är dyrt att utveckla spel men de försöker ta fram ca 3 spel per år. Ibland köper de också in spel utifrån för att få fram tillräckligt många. Hotell Kantarell och Tant Lycra är exempel på spel för de allra minsta som finns på Bollibompawebben. Det allra populäraste är att spela och näst populärast är att titta på tv. På tredje plats kommer att träffa sina hjältar programledarna. De har teorin att det är viktigt att barnen känner sig sedda av sina hjältar. Användarfokus genom navigation, bild och ljud, säkerhet och trygghet är viktiga ledord. Vid en närmare titt på Bolibompawebben är en sak de har upptäckt och tagit fasta på att barn inte läser på webben. Därför har de tagit bort nästan alla texter och bytt ut mot bilder och ikoner på startsidan. Inte ens de barn (och vuxna) som kan läsa, läser på webben. Förut jobbade Bolibompawebben med traditionella pufftexter, bilder och rubriker men de konstaterade att besökarna bara vill läsa om de har gjort ett aktivt val att läsa något de är intresserade av. Vuxna läser inte heller pufftexter. Kontentan är att vi alla borde jobba mer med bilder på webben och lägga mindre tid på pufftexter. Var man än var på Bolibompawebben tidigare var man bara ett klick bort från nyheter, debattprogram, uppdrag granskning och så ville man inte ha det. Bolibompa är Bolibompa! De länkar aldrig ut från Bolibompa alla spel öppnar sig i nya fönster och adressfältet försvinner allt för att göra det så säkert som möjligt för barnen att surfa på sajten. De har tagit fasta på att barn tidigt lär sig känna igen bokstäver så att man bara genom att skriva in en bokstav får upp förslag på vad man söker för att hjälpa dem att hitta bättre vad de söker. Alla i Bolibompas arbetsgrupp fick ett barn i expertgruppen som de fick följa. Det har gjort att de utvecklat en intuition för vad som funkar och en annan insikt i vilka problem som kan uppstå t ex Petter kan inte klicka (han är så liten) hur ska han göra här? Diskussionsfråga till publiken: Hur pratar eller kommunicerar man med barn som är så pass små (som inte själva har lärt sig att prata)? Hur ställer man frågor och får svar på ett bra sätt? Vilka metoder ska vi använda t ex när vi arbetar med bibliotekswebbarna? Bolibompawebbredaktionen försökte fråga barnen lätta frågor först men det gick ju inte. De kom fram till att det är observation som gäller som metod. Att filma barnen framför
bildskärmen och identifiera när de blir som mest passionerade och när de blir som mest teknikfrustrerade. Man hade läst en hel del pedagogisk forskning kring hur man ställer frågor till barn och hittat pedagogiska formulär som t ex smileometer. Men när de testade detta fick de tillbaka formulären/enkäten från barnen helt fullkryssade. Så detta gjorde ingen nytta. Det enda med papper de har haft nytta av är när de gav barnen ett blankt papper och bad dem rita vad de gjort idag, vad de fastnat för, t ex att någon hjälpte dem att stava sitt namn. Diskussionsfråga till publiken: Hur kan vi på biblioteken/i förskolan applicera och dra nytta av Bolibompawebbens framgångsrika arbetssätt? Tips från Sara: Hitta det som är det magiska och fascinerande i böckerna och biblioteksbesöket. Hitta vari passionen ligger och använd just det på bibliotekswebbarna! Kontaktuppgifter: sara.ohlsson@svt.se Att utveckla applikationer för barn och projektet Barnvärlden Linus Feldt från företaget Barnvärlden (fd Bajoum) som utvecklar barndataspel som Pettson och Findus, Lasse Majas detektivbyrå m fl spel inleder med att citera Lennart Hellsing: All pedagogisk konst är dålig och all bra konst är pedagogisk. Linus menar att spel från USA ofta är för pedagogiska och att USA har rasat i utbildningsnivå möjligen på grund av att de just har försökt vara för pedagogiska. Vi på Barnvärlden tror att de flesta föräldrar tycker om datorspel. Många känner sig osäkra, några få hörs väldigt väl i diskussionerna. Klart är att vi alla behöver lära oss mer. Spel för barn är något bra, menar Linus. Spel kan bidra till barns utveckling. Bästa sättet att lära sig har alltid varit och är fortfarande genom leken; empowering, bekräftelse, genus. Ett barn som sätter sig framför ett spel och lär sig reglerna och sedan klarar spelet känner en enorm stolthet. Spel är bra på att ge barnet fortlöpande bekräftelse. Som spelutvecklare har Linus han hela tiden försökt utveckla spel som är genusfria. Huset på Alvägen är exempel på spel som kan ge empowerment och hjälpa barnen i deras lästräning. Spelet bygger på en historia som skrivits av Martin Widmark. Historien bygger på att man ska leta efter en bortsprungen hund i huset på Alvägen. Det skapades ett antal miljöer där man hälsar på olika grannar i huset och med sig på resan har man en maskin. Det är en robot som skickar iväg barnen på en massa uppdrag hela tiden. Alla saker som finns i miljön går att ta loss och lägga i robotens trattar för att få förklarat för sig nya ledtrådar. Maskinen vill lära sig att läsa. När barnen förstått hur det fungerar och att de hela tiden måste svara på frågor om vilken bokstav grejerna börjar på och hur bokstaven låter. Active recall.
För några år sedan försvann de svenska dataspelen från marknaden. Det hade troligen att göra med starka internationella influenser. Linus började tänka på att skapa en onlinevärld där barnen kan spela tillsammans, hälsa på sina favoritfigurer, en plattform för att få tag på bra material och ett sätt att engagera barnens närstående. Företaget gjorde en skiss på hur en sådan värld skulle kunna se ut. Den största utmaningen är att hitta rätt grafisk stil och hur får man barnen att tycka om den här världen? De gjorde en prototyp för att visa hur det kunde se ut och fick stöd från EU för att kunna bygga upp den - Barnvärlden är under utveckling just nu och beräknas komma ut på marknaden julen 2011. Sveriges mest kända sagofigurer är med i projektet, Saltkråkan AB (Astrid Lindgren) är med så även Sven Nordkvist (Nordstedts). Linus ville skapa något som barn kan orientera sig i - inte bar på ett 2D-mässigt sätt utan även på ett 3D-mässigt sätt som kan utveckla barns spatiala förmåga. Barnen väljer en figur och ger sig sedan in i världen, som är mycket inspirerad av Sven Nordkvists sätt att jobba i olika skalor. Det som gör systemet/barnvärlden unik är att det finns en feedbackmodul, en bakdörr till systemet där föräldrarna kan se allt barnet gör i spelet, låsa upp delar, köpa appar osv. Föräldern får meddelanden som Visste du att ditt barn har klarat nivå 4 i det här spelet och lärt sig de här bokstäverna? Barnvärlden är extremt säker, bland annat genom att det finns en symbolchat. Den är internationell och blir därmed tillgänglig för en större marknad. Den finansieras via abonnemang och alla som bidrar med innehåll får del av abonnemangsavgiften. Den funkar på olika plattformar. Just nu tar man fram en e-postfunktion för småbarn genom en modell av kylskåpspoesi. Man hjälper barnet att sätta in sina vänners bilder istället för e-postadresser. Barn med olika språk kan kommunicera med varandra via kylskåpspoesi-e-posten. Även föräldrar, far och morföräldrar kan registrera sig för att kunna få och ta emot mejl från sina barn och barnbarn. Barnens föräldrar blir kompisar med varandra och då blir barnen vänner. Så man träffar bara på människor man har en relation till i världen. Vad innebär pekskärmsrevolutionen för förskolan? Peket har förändrat allt. Användandet kryper neråt i åldrarna då tröskeln för att komma igång blir lägre. Det finns redan idag ett stort behov av appar för små barn föräldrar och förskolor efterfrågar bra appar med stort pedagogiskt värde till sina barn. Fråga från publiken: Vad är en app? App eller applikation, som det är en förkortning av, myntades av företaget Apple som öppnade en App Store. En app är ett program eller ett verktyg. Det kan vara en sång, en enklare bok, det går att titta på filmer med, kan användas för att skapa innehåll av barnen själva, t ex Paper Pal. Appar är en öppen utvecklingsmiljö, enkelt och tillgängligt, det går att köpa appar och skapa själv och det är billigt!
Mycket kunskap finns i förskolan om våra barn. Vi har mycket att lära av varandra och att dela med oss till varandra av tips och tänk kring vad som är bra appar för små barn. Linus vill uppmuntra till att skapa appar tillsammans med Barnvärlden och gå gärna med i Barnvärldens föräldranätverk. Diskussionsfrågor: Vad finns det för fördelar med att göra appar för barn och att använda det i förskoleundervisningen? Vad finns det för risker med att använda risker med att använda it i förskolan? Okunskapen skapar ett stort motstånd mot appar i skolmiljön. Vi behöver skapa så mycket kunskap vi kan i dessa frågor. Gå ihop med era idéer! Kontaktuppgifter: Linus.feldt@barnvarlden.se Tack och på återseende hälsar arrangörerna Ulf, Sylvia, Ann Catrine, Kalle Kunskap och Maria