Rapport från projektet Genombrott i samverkan



Relevanta dokument
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna SID 1 (10)

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Bättre liv för sjuka äldre

Borgmästarens hemvård

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Hemsjukvård i Hjo kommun

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG

Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen

Sverige Kommuner och Landsting

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

Samverkansrutin Demens

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Område Rehabilitering

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Målgrupp. Primärvården

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Samverkansrutin Demens

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Carema Primärvårds hemsjukvårdsmodell

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare

Uppföljning av Team trygg hemgång

Så här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin

Framtidens primärvård

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Uppföljning av Team trygg hemgång

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

INSTRUKTION ARBETSMATERIAL

Inga onödiga sjukhusvistelser

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Trygg och effektiv utskrivning

Uppföljning av HS-avtalet

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: Upprättad

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

FAQ Samverkan vid utskrivning

15. Högt pris för bristande samverkan. Välkomna!

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från )

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Samordnad va rdplanering - rutin

Transkript:

Rapport från projektet Genombrott i samverkan Ett samverkansprojekt mellan Vårdcentralerna i Sundbyberg Primärvårdsrehab och Äldre- och omsorgsförvaltningen I projektgruppen deltog: Isabel Gustafson Kaija Nopola Anita Wärmé Barbro Seth-Fransson Kristina Helsing-Strömberg Maria Tyberg Cecilia Engelbrecht Strand Solveig Strand AnnaKarin Johansson Verksamhetschef Kronans vårdcentral Distriktssköterska Kronans vårdcentral Verksamhetschef Rissne vårdcentral Vårdcentralsföreståndare Hallonbergens vårdcentral Arbetsterapeut Primärvårdsrehab Enhetschef och arbetsterapeut Jakobsbergsgeriatriken Verksamhetschef område äldre MAS Undersköterska ASIH

Rapport från projektet Genombrott i samverkan Inledning Projektet startade vintern 2005 och är ett av två projekt om samverkan mellan aktörerna runt patient/brukare i den öppna vården och omsorgen i nordvästra delen av Stockholms län. I projektet i Sundbyberg deltog de tre vårdcentralerna, Primärvårdsrehab, ASIH och Jakobsbergsgeriatriken och i. Sammanfattning Samverkansgruppen började med en beskrivning/presentation av våra olika verksamheter, framför allt då i brukar/patientperspektiv. Vi tyckte att det var viktigt att öka kunskapen om varandras vardag på de olika arbetsplatserna. Vad kan vi göra för att förbättra samarbetet mellan de olika instanserna? Hur ska tillgängligheten för den enskilde kunna bli bättre utifrån detta? Målet i projektet var att öka tryggheten för brukarna/patienterna samt att göra kontakten mellan vårdgivarna lättare. Öka kännedom om varandras arbete och öka möjligheterna till direktkontakt mellan varandra, för att inte förlora tid, men även öka den medicinska säkerheten och vår egen trygghet i samarbetet. Vi har gjort olika små kartläggningar bla flödesrapport angående hembesökskontakter hos en grupp brukare/patienter och en enkät till personal inom de olika verksamheterna för att utröna kännedom om varandra och hur samarbetet ser ut. Statistik rörande inläggning på sjukhus har också granskats där vi fann att målen mindre inläggning på sjukhus och färre akutbesök inte kunde ses som relevanta mål för projektet. Vi har startat upp med Hemvårdsplanering hemma hos patienten/brukaren när behov finns för de vårdgivarorganisationer som är aktuella vid varje tillfälle. Vi har även initierat Dialogmöten som är en mötesform där personal från Vårdcentral, hemtjänst, primärvårdsrehab etc kan närvara. Detta dels för att vi ska få större förståelse, inblick och kunnande om varandras olika kompetenser och möjligheter när det gäller våra gemensamma hjälptagare. Hur ser verkligheten ut? En kontaktpärm Personalsamverkan i Sundbyberg har tagits fram för de olika verksamheterna, där finns information om verksamhet och kontaktvägar. Arbetet i gruppen har fortskridit med regelbundna träffar och idéerna har tidvis varit många och kreativa. 2006-06-28 2

Områdesbeskrivning I Sundbyberg finns i befolkningen främst äldre som behöver insatser både från hemsjukvård, ASIH och hemtjänst samt av och till rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. För sjukvårdsinsatser och rehabiliteringsinsatser ansvarar landstingets utförare och för hemtjänsten ansvarar. Hälso- och sjukvård Inom Sundbybergs finns tre vårdcentraler. Kronans vårdcentral för centrala Sundbyberg och Lilla Alby, Rissne vårdcentral för Duvbo och Rissne och Hallonbergens vårdcentral för Ursvik, Hallonbergen och Ör. Rehabiliteringsinsatser i öppen vård inklusive hjälpmedelsutprovning ombesörjes av en sammanhållen organisation, Primärvårdsrehab, som har sin bas i Hallonbergens centrum i anslutning till vårdcentralen. Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH ansvarar för den hemsjukvård som ges till svårt sjuka sundbybergare som väljer att få sin vård i det egna hemmet. ASIH har också ansvar för den basala hemsjukvården på kvällar och nätter och även helgdagar för områdena Rissne och Hallonbergen/Ör/Ursvik. Behovet av geriatrisk sluten vård hos den äldre befolkningen i Sundbyberg tillgodoses huvudsakligen av Jakobsbergsgeriatriken. Hemtjänst Sundbybergs hemtjänst är indelad i 7 arbetslag för biståndsbedömda insatser dagtid 07.00-21.00 och två nattpatruller för insatser 21.00-07.00. En enhetschef ansvarar för fyra arbetslag som försörjer följande geografiska områden; Ör, Ursvik, Hallonbergen, Rissne, Duvbo och en central del kring Fredsgatan. Nattpatrullerna och tre arbetslags insatser i Lilla Alby, centrala Sundbyberg, Storskogen, Tulemarken ansvarar en annan enhetschef för. Problembeskrivning När flera vårdgivare och vårdorganisationer möts i den enskildes hem behövs dels en tydlighet i ansvarsområden men också goda kunskaper om varandras uppdrag. För att åstadkomma kvalitativt goda insatser och en säker vård krävs, goda relationer, dialog och samsyn om vad som ska åstadkommas. I detta ligger att information ges och att samråd sker med den enskilde brukaren/patienten. Projektgruppen beskriver problembilden på följande sätt: Dålig kunskap om varandra Kommunikationsproblem Onödiga besök på akutmottagning Många och olika vårdgivare begränsad samordning Tillgängligheten för den enskilde är bristfällig Personalenkäten om samverkan, kännedomen om varandra och hur kontakterna fungerar, bekräftar att åtgärder utifrån problemområdena behövs. Enkäten visar också att det finns en god grund att bygga på ( 55% upplevde att samverkan fungerade bra och 70% uppgav att de hade bra kännedom om vad andra gör). Av enkätsvaren framgår att behovet av förbättrade kontaktformer och vägar behövs. 2006-06-28 3

Syfte Att samordna och förbättra vård och omsorg för sundbybergsbor i det egna hemmet. Mål Att öka vårdtagarnas känsla av kontinuitet i vård och omsorg. Öka brukarnas/patienternas trygghet Minska antalet akuta inläggningar Förbättra informationsöverföringen mellan vårdgivarna Öka kunskap om varandra Mätningar Antal hembesökskontakter i den enskildes hem Vi har gjort en liten kartläggning angående hembesökskontakter över tid hos en grupp brukare/ patienter. Kommunen valde ut en grupp som hade mycket insatser från dem enligt vårdnivåerna 7,8 och 9 inom hemtjänsten. Syftet var att se hur många olika personer som var hos den enskilde under de två veckor som studien pågick. Patient/brukare fick innan vi började, information angående projektet och fick godkänna om de ville delta. Vad som förvånade oss efter dessa veckor var att denna grupp hade få insatser från vårdcentral och ASIH. Vi kunde även se att en brukare kunde ha uppåt 30 olika personer hos sig på två veckor. Slutsatsen av detta var bla att dessa hjälptagare hade hemtjänst flera ggr per dygn inkl nattpatrull och att man oftast måste vara två personer hos dessa personer vid varje tillfälle. Vi valde att inte fortsätta mäta hembesökskontakter hos någon ny grupp. Behov av sjukhusvård Statistik angående sundbybergares inläggning på sjukhus för en viss period togs fram och studerades. Vid granskningen fann gruppen att de som sökt vid många tillfällen och för icke akuta diagnoser var patienter som antingen hade en svår personlighetsstörning/ psykiatrisk diagnos eller var patienter som ej varit i kontakt med vårdcentralen överhuvudtaget, utan troligen gick hos privatläkare. Vi fann att målen mindre inläggning på sjukhus och färre akutbesök inte kunde ses som relevanta mål. Personalenkät om samverkan Enkät om samverkan gick ut till medarbetare inom de tre vårdcentralerna, hemtjänsten, Primärvårdsrehab, ASIH och Jakobsbergsgeriatriken. 157 personer besvarade enkäten. Frågor och resultat redovisas nedan Hur upplever du att samverkan fungerar med följande grupper?(se ovan) Resultat: 55 % upplevde att samverkan med de andra enheterna fungerade bra eller ganska bra, 37% hade svarat vet ej/0 svar och 8 % tyckte att samverkan inte var bra. Hur väl känner du till vad följande verksamheter kan erbjuda patient/brukaren? Resultat: 70 % hade bra eller ganska bra kännedom om vad andra gör, 16 % vet ej/o svar och 14% att kännedomen inte är bra Har du haft kontakt med någon av följande verksamheter angående en patient/brukare? 2006-06-28 4

Vem/vilka av dessa verksamheter har kontaktat dig angående en patient/brukare Resultat (samtliga kontakter med andra verksamheter): 47 % har svarat att de haft kontakt och 53% att de inte haft någon kontakt eller inte besvarat frågan. Utifrån att mer än hälften tyckte att samverkan fungerade bra finns både en god grund att stå på och en stor utvecklingspotential. Enkäten bekräftar också behovet av att öka kunskapen om varandra och förbättra kontaktformer och vägar. Förändringar Dialogmöten Under september 2005 genomförde projektgruppen fyra dialogmöten på vårdcentralerna. Två möten på Kronans vårdcentral och ett möte vardera på vårdcentralerna i Hallonbergen och Rissne. På mötena träffades personal (undersköterskor, distriktssköterskor och från en enhet även distriktsläkare) samt enhetschefer från hemtjänst, representanter från Primärvårdsrehab och ASIH samt representanter från projektgruppen. Följande lyftes fram vid dialogmötena: Viktigt med förståelse för varandras arbetsområden och arbetssituation Öka kunskapen om varandra Förslag! Att byta arbetsplats en dag för att se hur andras arbetssituation är Önskemål om att kontakten med Primärvårdsrehab kan ske mer planerat Utveckla dokumentationen kring den enskilde kontaktbok Vara tillgängliga för varandra och utveckla samarbetet Viktigt med biståndsbedömarens uppföljning efter genomförd rehabilitering Viktigt hitta former för samarbetsmöten även om det är svårt att hinna med Utarbeta ett informationsmaterial som kan ges till brukarna/patienterna Rehabiliterande arbetssätt viktigt i vårdarbetet Fler gemensamma hembesök planerade möten dit frågor kan kanaliseras Viktigt för tryggheten att det är lätt att få tag på distriktssköterskan vid akuta behov Viktigt med kontakt med slutna vården före utskrivning för att få information om patientens medicinska omvårdnadsbehov Att mötas i vårdplanering hos en person med hemrehabbehov är en god investering Önskemål om bättre samarbete kring läkemedelshanteringen Finns det öppningar för ett givande och tagande mellan hemsjukvård och hemtjänst? Kartlägg brukares/patienters oförmåga att inte klara sin egenvård Kontaktpärm Projektgruppen har kommit fram till att det ibland kan vara svårt att komma i kontakt med varandra snabbt när det gäller någon gemensam brukarepatient. Vi har nu gjort pärmar innehållande telefon/faxlistor med lätt tillgängliga telefonnummer för alla verksamheter som ingår i projektet. Dessa pärmar Personalsamverkan i Sundbyberg ska finnas på alla vårdcentraler, hemtjänstlokaler, personligt stöd (assistentorganisationen inom kommunen), biståndsenheten ASIH, primärvårdrehab och Jakobsbergsgeriatriken. Viktigt att pärmarna uppdateras regelbundet så att byten av telefonnr mm noteras. Kontaktlista med plats för telefonnummer till de olika vårdgivarorganisationerna kommer att erbjudas alla brukare/patienter, att finnas hemma hos dem. Det ger möjlighet att skriva upp 2006-06-28 5

det för varje brukare/patient aktuella telefonnumren. Detta för att det ska vara lätt för den enskilde att komma i kontakt med rätt instans. Kontaktlistan redovisas i bilaga 1. Hemvårdsplanering Under ett av de lärande seminarier som arrangerats under projektet diskuterade projektgruppen arbetsformer för vårdplanering. Idéer kom då fram om att vårdplaneringen bör ske i den enskildes hem. Gruppen etablerade ett för Sundbyberg nytt begrepp hemvårdsplanering. Vi gick därefter vidare och listade, av vilka orsaker/vilka tillfällen hemvårdplanering var en lämplig metod: Problem med läkemedelshanteringen den enskilde klarar inte längre av att hantera sin medicinering Upprepade urinvägsinfektioner Personer med hjärtsvikt Personer med fallrisk MRSA-smittbärare Personer som skrivs ut från geriatrisk klinik Personer där anhöriga behöver stöd Kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom) Personer med problem kring näringsintag ex diabetiker, avmagring mm Kognitiva störningar, oro och aggressivitet Projektgruppen tog fram en checklista att användas i samband med hemvårdplanering. Denna lista utvecklades sedan till ett planeringsverktyg inför hemvårdsplanering. Pilotförsök med hemvårdsplanering På en av vårdcentralerna tog kontaktpersoner för projektgruppen in synpunkter från övriga distriktssköterskor om det nya planeringsverktyget och motiverade dessa till att öppna upp för direktkontakt i förekommande fall med hemtjänstpersonal. Nya möten mellan hemtjänstchefer, DSK, MAS och vårdcentralschef för att ringa in lämpliga ärenden till hemvårdsplanering samt diskutera utförandet av dessa. Formulärets utformning fastställdes. En uppföljningsblankett togs fram och fastställdes efter diskussion med handledare och enhetschef för hemtjänsten. Även distriktsläkarna informerades om hemvårdsplaneringens syfte. Resultat Hemvårdsplanering Hemvårdsplanering har kommit igång. Arbetet fortskrider med att göra detta arbetsverktyg känt så att nya ärenden automatiskt kommer i fråga för hemvårdsplanering. Även om vi redan från början lagt stor vikt vid att förankra Genombrottprojektets syfte och resultat hos övrig personal fortsätter arbetet med detta. Vidare har det beslutats att hemtjänstens kontaktperson ska vara ansvarig för att lämna ut och samla in den anonyma enkäten till brukaren/patienten för uppföljningen. Vi ser fram emot att handläggningen av varje ärende ska kännas lättare och framförallt tryggare för både brukare och personal. Planeringsdokumentet för hemvårdsplanering redovisas i bilaga 2 och utvärderingsblanketten i bilaga 3 2006-06-28 6

Kontaktpärm och kontaktlista Alla vårdcentraler i Sundbyberg, Primärvårdsrehab, ASIH, Jakobsbergsgeriatriken, arbetslagen i hemtjänst, enheten för personligt stöd samt biståndsenheten har fått var sin pärm Personalsamverkan i Sundbyberg. I de två sista flikarna i pärmen finns blanketter för kontaktlista och planeringsverktyget för hemvårdsplanering. Hur går vi vidare? Projektgruppen behålls som samordnande länk och pådrivare i utvecklingen av samverkan inom Sundbyberg Prioriterade områden att arbeta vidare med: Kunskapsbrister om varandras uppdrag och myndighetsutövning Kunskapsinhämtning Fortsätta med Dialogmöten Brist på samsyn kring mötes- och samarbetsformer i individärenden Öka användningen av hemvårdsplanering Utarbeta rutiner kring kontaktbok hos brukaren/patienten Brist på samsyn kring delegeringsförfarande och egen vård Diskutera egenvårdsbegreppet hur gör vi med mellanläget (patienten klarar av att ta läkemedel ibland) Tillsammans utarbeta riktlinje/rutiner för hur delegering av medicinska arbetsuppgifter ska hanteras Reflektion Projektgruppen konstaterar att samverkansarbetet inneburit att knutar löst upp och att gruppen hittat vägar till samverkan. Mycket arbete återstår. Arbetssättet med hemvårdsplanering måste spridas till fler vårdcentraler och arbetslag i hemtjänsten. Informationsarbetet måste fortsätta. Gruppen konstaterar att samverkan inte alla gånger är lätt men att tillfredställelsen är stor när steg i rätt riktning tas! 2006-06-28 7

Bilaga 1 K o n t a k t l i s t a Viktiga telefonnummer för. Vårdcentralen i. Distriktsläkare.. Distriktssköterska: ASIH... Hemtjänsten i kommunen Sjukgymnastik... Arbetsterapeut... Sjukvårdsupplysningen: 08/320 100 Mars 2006 Samverkan Primärvård/ASHI

Primärvård/ASIH/Primärvårdsrehab Bilaga 2 UPPGIFTER INFÖR HEMVÅRDSPLANERING Personnummer... Namn... Adress:... Anhöriga:... Övrigt socialt nätverk:... Insatser från närstående:... Pågående insatser från hemtjänst...... Pågående insatser från hemsjukvård...... Längd:... Vikt... 2006-03-30

Primärvård/ASIH/Primärvårdsrehab Bilaga 2 HEMVÅRDSPLANERING Datum: Behov Hemtjänst Primärvård ASIH Primärvårdsrehab Biståndshandläggare Planerad Åtgärdat Dsk/Dl åtgärd Medicinska problem Kognitiv svikt Demens Alkohol Tobak Födointag Läkemedel Hudvård Sårvård Inkontinens Förstoppning Hygien, påklädning mm Förflyttning Fallrisk Inaktivitet Hjälpmedelsbehov 2006-03-30

Primärvård/ASIH/Primärvårdsrehab Bilaga 3 i Sundbyberg Till Dig som erbjuds hemvårdsplanering För att öka samordningen av hjälpen i hemmet har du erbjudits hemvårdsplanering med hemtjänst, distriktsköterska och ev också sjukgymnast eller arbetsterapeut. För att få en uppfattning om effekten av hemvårdsplaneringen så önskar vi att Du besvarar frågorna nedan. A. Hur skattar du ditt välbefinnade på en skala 1-5 1 = mycket dåligt välbefinnande 5 = mycket gott välbefinnande _ 1 2 3 4 5 Sätt ett kryss på linjen där du tycker att ditt välbefinnande ligger B. Vet du vart du kan vända dig med frågor om ditt hälsotillstånd försämras? Ja Nej C. Upplever du att du är trygg med det stöd du får i hemmet? Helt trygg Delvis Inte alls Övriga synpunkter:......... Ifylld före hemvårdsplanering:... Datum Ifylld efter hemvårdsplanering:... Datum