Forskningsmetodik I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm
Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I (2 sp) - Kvalitativa metoder (1,5 sp) - Kvantitativa metoder I (1,5 sp) Kandidatavhandling (10 sp) - ansvarspersoner: Professor Fritjof Sahlström - kandidatkoordinator Gunilla Eklund
Forskningsmetodik-del I: Mål och innehåll Att studerande får insikt i grunderna till vetenskaplig verksamhet samt bekantar sig med olika vetenskapssyner och forskningsstrategier. Att studerande får insikt i pedagogisk forskning och den vetenskapliga forskningsprocessen. Att studerande kan koppla pedagogiskt forskningsarbete till samhällsrelaterade uppgifter (exempelvis det egna lärararbetet). Pedagogisk forskning inom aktuella utbildningsprojekt Forskningsprocesser inom de pedagogiska vetenskaperna
Efter godkänd kurs förväntas studerande: kunna identifiera och beskriva grundvillkor som berör pedagogisk forskning kunna reflektera och diskutera kring frågor gällande den vetenskapliga forskningsprocessen kunna förhålla sig kritisk till och föra en dialog kring pedagogisk forskning i samhället Omfattning: 2 sp, 12 F Prestationskrav: Aktivt deltagande i kursens tillfällen och utförande av kursuppgifter.
Litteratur (valda delar) Bell, J. (2015). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Hirsjärvi, S., Remes, P. & Sajavaara, P. (2015). Tutki ja kirjoita. Helsingfors: Tammi Nyberg, R. & Tidström, A. (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur. Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Publication manual of the American Psychological Association (2010). Washington: American Psychological Association. Stukat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Kursuppgift: Analysera en pro gradu avhandling Välj en avhandling i pedagogik som du tycker att är intressant. Välj gärna en avhandling på Doria: https://www.doria.fi/ Avhandlingen ska gärna omfatta en empirisk del. Läs avhandlingen och reflektera kring huvudetapperna i ett vetenskapligt arbete. Besvara frågorna och skriv en reflekterande analys av den. Utför kursuppgiften individuellt. Inlämna kursuppgiften till deadline I eller II. Vitsord: GK eller ännu inte GK. Deadline 1: Deadline II:
Varför?
Vad?
Vetenskaplig forskning innebär problemlösning genom ett kontrollerat och systematiskt kunskapssökande
Kännetecken ett forskningsarbete Börja utgående från ett problemområde Producera ny kunskap utgående från tidigare teorier och modeller Kunskap som produceras skall tillföra vetenskapssamhället ny kunskap Vetenskaplig forskning genomförs på ett kritiskt och systematiskt sätt.
Hur?
Syfte och forskningsfrågor Datainsamlingsmetod Analysmetod Resultatredovisning Diskussion
Disposition Inledning Teoretisk referensram Undersökningens genomförande Syfte och forskningsfrågor Metod Informanter Undersökningens genomförande Analys av data Tillförlitlighet, trovärdighet, etik Resultatredovisning Diskussion Litteraturförteckning
Problemformulering Utgångspunkt Problemet det jag avser att belysa och/eller lösa Problemet kan vara personliga erfarenheter, debatter, förändringar i samhället, problem Kan och bör förändras under processen Preciserar och begränsar arbetet Styr valet av teoretiska perspektiv, design, metod och resultat I pedagogiska arbeten är det viktigt att få med någon pedagogisk vinkling på problemet.
Problem Bedömning av problemet När man formulerar sitt problem måste man ta ställning till om det faktiskt är värt att arbeta vidare med. I stort sett kan man säga att bedömningen avser tre aspekter: Relevansen för ämnet Det praktiskt genomförbara Det etiskt försvarbara
Problem, Syfte, Forskningsfrågor Problem Varje kandidatarbete skall utgå från ett problem: -Hur uppfattar lärare skolk i konstskolan? Syfte I inledningen omskriver jag detta problem till en mening med ett syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare uppfattar studerandes skolk i konstskolan. Forskningsfrågor För att få svar på mitt problem måste jag ha flera frågor. Jag uppdelar mitt problem i flera forskningsfrågor och i t.ex. mina intervjuer fokuserar jag intervjuerna kring dessa: - Hur upplever lärare studerandes skolk? - Vilka åtgärder vidtar lärarna mot skolk?
Inledning Bakgrund Förankra arbetet i en aktuell pedagogisk/specialpedagogisk debatt eller i den allmänna samhällsutvecklingen. Beskriv gärna ditt personliga intresse för temat. Syfte Skriv klart ut: Syftet med detta arbete är att och beskriv kortfattat hur du tänker gå tillväga för att undersöka ditt syfte. Centrala begrepp Definiera centrala begrepp som du skall behandla i ditt arbete. Arbetets fortsatta uppläggning
Kursuppgift: Problem, syfte och forskningsfrågor Vilken är bakgrunden och vilket är problemområdet för avhandlingen? Hur formuleras avhandlingens syfte? Vilka specifika forskningsfrågor har skribenten uppställt?
Olika typer av undersökningar Litteraturundersökningar https://www.vasa.abo.fi/users/geklund/hemsida%20dokum ent%202016-17/litteraturstudie%205.9%2016.pdf Empiriska undersökningar - Kvantitativa undersökningar / hårddata - Kvalitativa undersökningar / mjukdata
Kvantitativa kvalitativa undersökningar Insamling av data Kvantitativ studie Analys Insamling av data Analys Analys Kvalitativ studie
Den teoretiska bakgrunden Presentation och analys av tidigare forskning inom området. Grunderna för val av använd forskning klarläggs. - Vad? Varför? -- medvetna val av skribenten -- den senaste forskningen på området -- forskning som anknyter till kontexten -- forskning fokuserar det valda temat Bidra till preciseringen av syftet genom att klarlägga vad man redan vet, för att därefter ringa in vad man ännu inte vet. Avhandlingens centrala begrepp definieras.
Den strukturella uppbyggnaden i ett kapitel Ingress / Inledning - Vilka teman/vad behandlas? - Motivering till varför vissa teman behandlas Argumenterande text (s.k. metatext) Konklusion / Sammanfattning - Koherens mellan ingress och konklusion
Kursuppgift: Teori och språk Hur är den teoretiska bakgrunden uppbyggd? Vilka teoretiska områden behandlas och varför har just dessa valts? Hur reflekterar och analyserar skribenten i relation till tidigare forskning? * * * * Hemläxa: Läs om Källhänvisningar och litteraturförteckning https://www.vasa.abo.fi/users/geklund/undervisning.htm
Datainsamlingen Planera datainsamlingen omsorgsfullt Det finns många bra metodböcker En bristfällig datainsamling kan stjälpa hela arbetet, den är svår att i efterhand reparera En pilotstudie är ofta till hjälp för att hitta svagheter Analys och tolkning är viktiga delar av arbetet men det är svårt att få goda resultat om det insamlade materialet är bristfälligt. (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Datainsamlingsmetoden skall inte styra undersökningen Före valet av datainsamlingsmetod: väljer man perspektiv formulerar man problemet, definierar syftet och utarbetar forskningsfrågorna (hur, vad, varför) utreder man vilka datainsamlingsmetoder som bäst svarar på forskningsfrågorna och vilka metoder som är rimliga i förhållande till den tid och de resurser som finns till förfogande utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Val av datainsamlingsmetod Metoden bör anpassas så, att den ger bästa möjliga resultat och uppfyller målen på ett trovärdigt sätt (validitet, reliabilitet, etik) Forskaren behöver få svar på frågorna, ofta finns många olika möjligheter att välja mellan- det gäller alltså att avväga i förhållande till resurser (pengar, arbetsinsats, skicklighet/vana osv) tid, arbetets omfattning, möjlighet att hitta respondenter eller tillgängligt material. (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Exempel på datainsamlingstekniker och användning av material Observationsbaserad forskning Dokumentstudier Studier av bildmaterial (befintligt eller arrangerat) Studier av rummet och av föremål (artefakter) Enkäter Intervjuer (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
spontana iakttagelser lågstrukturerad direkt deltagande intervju test högstrukturerad fri intervju rollspel planerad intervju indirekt enkät med öppna svar enkät med fasta svarsalternativ
Observationsbaserad forskning Klinisk laboratorieforskning Naturalistisk observation -klassrumsobservationer, eventuellt med film eller ljudupptagning oftast naturalistisk Neutral observatör Deltagande observatör (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Dokumentstudier Internetbaserat material Bloggstudier Historiskt material (nutidshistoria, äldre arkivmaterial, historiska översikter, årsböcker etc) Policydokument (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Bildmaterial Teckningar/målningar (t.ex. elevers) Bokillustrationer Fotografier Filmer Nätbaserat material Kartor, ritningar Tidskrävande, kräver en viss vana, tolkningen kan vara svår. (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Rum och föremål (kulturella artefakter) Utemiljöer (daghem, skolgårdar, hem) Arkitektur Redskap Kläder Leksaker Maskiner Inredning Skolhäften, kärl m.fl. tecken på mänsklig verksamhet (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Enkäter Postenkäter Webbformulär Face to face Telefonintervjuer (intervjuaren fyller i blanketten) - Enkätens innehåll, omfång och utseende viktiga - Svarsprocenten varierar - Likertskalor är vanliga - Kan innehålla både slutna och öppna frågor (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Att formulera frågor Använd enkla, tydliga frågor Undvik vaga ord (sällan, ganska, lite osv.) Ställ frågan så att det inte går att svara endast ja eller nej om du vill veta mera än så Ställ en fråga per fråga Ställ hellre jakande frågor än nekande, hellre öppna än slutna (jfr. Hur ser du på ditt yrkesval i.st.f. Skulle du önska att du inte blivit lärare) (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Intervjuer Djupintervjuer Systematiska intervjuer Fokusgrupper och gruppintervjuer Intervjuerna kan äga rum med forskaren och informanterna i samma rum, per telefon, Skype, epost, chatt osv. Hela materialet är sällan användbart, oftast endast en del. Intervjuerna kan kräva utskrift, upprepat lyssnande dvs. arbetet tar tid och borde göras utan tidsintervaller. (utgående från Ann-Sofie Smeds-Nylund (2015) & Lili-Ann Wolff (2013)
Kursuppgift: Datainsamlingsmetod Vilken datainsamlingsmetod har skribenten valt och varför? Skulle det ha funnits alternativa datainsamlingsmetoder? Vilka och varför just dessa?
Val av informanter - kvantitativ undersökning Obundet slumpmässigt urval slumpmässigt urval utgående från en lista Stratifierat urval separat urval utgående från någon viss faktor, t.ex. kön Systematiskt urval t.ex. var tionde person väljs Subjektivt urval
Val av informanter kvalitativ undersökning Största möjliga variationsbredd i urvalet (heterogen grupp) Informanter som på goda grunder har rikligt med kunskap om de företeelser som man undersöker. Intervjupersonernas förmåga att uttrycka sig och villighet att delta i undersökningen.
Den empiriska undersökningen Pilotstudie Anhållan om tillstånd. Exempel- Helsingfors stad: https://www.hel.fi/helsinki/sv/stad-ochforvaltning/forvaltning/tjanster/e-tjanster?id=2711 Miljö, Avslappnad atmosfär vid undersökningstillfället Tack för deltagandet!
Kvantitativ analys I resultatdelen redovisas svaren på de forskningfrågor som du preciserat tidigare i arbetet. Åskådliggör dina resultat i figurer och tabeller. Tabelltext - ovanför tabellen, figurtext - under figuren. Numrera alla figurer och tabeller med skild löpande numrering för vardera. Undvik övertolkningar och var mycket försiktig med att generalisera och övertolka dina resultat. Ofta anses det att man inte skall tolka resultaten i resultatdelen, utan i den avslutande diskussionen. Beroende på hur arbetet är uppbyggt kan detta dock variera.
Kvalitativ analys Analyser med fokus på meningen Meningskodning/Kategorisering Meningskoncentrering Meningstolkning Analyser med fokus på språket Språkanalys Samtalsanalys Narrativ analys Diskursanalys Dekonstruktion Allmänna analyser Bricolage Teoretisk tolkning
Meningskoncentrering Man drar samman informanternas uttalanden till kortare formuleringar. Långa uttalanden pressas samman i kortare, där huvudinnebörden i det som sagts formuleras om i några få ord. Giorgi har utvecklat en form av meningskoncentrering på den fenomenologiska filosofins grund. Fenomenologi kännetecknas därmed ofta av meningskoncentrering. För en fenomenologiskt baserad meningskoncentrering blir det ytterst viktigt att erhålla rika och nyanserade beskrivningar av de undersökta fenomenen. Teorier bör sättas inom parentes under intervjun, helt i linje med en fenomenologisk ansats.
Meningskodning /-kategorisering Kodning innebär att man knyter nyckelord till en textdel för att underlätta senare identifiering av ett uttalande. Kategorisering är en mer systematisk begreppsbildning kring ett uttalande som skapar förutsättningar för kvantifiering. Kodning och kategorisering används omväxlande om varandra. Kodning kan vara begreppsstyrd eller datastyrd. Kategorier reducerar och strukturerar texter till några få tabeller och figurer. De kan vara utvecklade på förhand eller växa fram under analysens gång. Före intervjun ska man göra exakta definitioner av kategorierna, och man bör under insamlingen av data förvissa sig om hur uttalanden kan kategoriseras. När kategorierna inte utvecklas förrän under intervjun och analysen är det viktigt att få informanten att ge rika beskrivningar av de specifika fenomenen. Inom fenomenografi och grundad teori används kodning och kategorisering.
Narrativ analys Fokus finns på de historier som berättas och forskaren utarbetar deras strukturer och intriger. Forskaren kan även konstruera en berättelse från de episoder som finns i en intervju. Forskaren kan också rekonstruera en analys av historier som berättas av olika personer till en mer sammanhängande historia. En berättelse kan analyseras på många olika sätt, enligt struktur, intrig och genre. Intrigen ger berättelsen en ordning. Man gör t.ex. en resa eller söker förverkliga något. Genre anger var den beträttade historien tillhör, t.ex. komedi och tragedi. En narrativ ansats åtföljs vanligen av en narrativ analys
Kursuppgift: Val av informanter, datainsamling och analys av data Hur har informanterna valts för den empiriska undersökningen och hur motiveras urvalet? Hur har den empiriska undersökningen genomförts? Hur har skribenten analyserat sina data och på vilka grunder har analysmetoden valts?
Uppläggning av en resultatredovisning Introduktion av syftet för undersökningen. Forskningsfrågorna framgår i det metodkapitel som föregår resultatredovisningen och behöver därmed inte nödvändigtvis skrivas ut på nytt. I resultatdelen redovisas svaren på forskningsfrågorna. Man skall inte presentera andra resultat är sådana som man efterlyst i forskningsfrågorna. Man kan bra låta beskrivningen av resultaten utgå från frågornas ordningsföljd och följa samma disposition. Resultatdelen bör således inte följa strukturen på enkäten eller intervjufrågorna, utan det är forskningsfrågorna som skall vara dispositionen.
Uppläggning av en resultatredovisning Ibland måste man göra ett urval och inte redovisa alla resultat som man fått i undersökningen. Forskningsfrågorna avgör vad som redovisas och ibland måste man revidera frågorna efter att man fått resultaten Man måste göra sig fri från de metoder och instrument som man använt sig av i själva undersökningen och frågornas nummer eller intervjufrågornas ordning. För varje forskningsfråga samlar man alltså de resultat som ger svar på just den frågan. Man ska redovisa om någon inte svarat på en fråga eller om någon svarat så konstigt att man inte kunde ta med den personens svar. Detta kallas för internt bortfall och redovisas skilt för varje fråga.
Uppläggning av en resultatredovisning Man kan åskådliggöra resultaten i figurer och tabeller. Tabelltext skall finnas ovanför tabellen och figurtext under figuren. Alla figurer och tabeller numreras med skild löpande numrering för vardera. I texten skall finnas varje figurs/tabells nummer (t.ex. I figur 3 framgår att...). Man ska förklara varje figur och tabell i texten så att läsaren förstår resultaten man vill peka på. Man ska gärna ange svarsfrekvenser, men ifall försökspersonerna är få skall man i allmänhet ange frekvenser och inte procenttal. I vissa fall kan det vara bra att ha båda.
Begreppsutredning Tillförlitlighet - Reliabilitet Trovärdighet - Validitet
Tillförlitlighet och trovärdighet Reliabilitet är ett mått på hur tillförlitlig en mätning är. Tillförlitlighetsaspekten berör hur väl instrumentet mäter det som det mäter, oberoende av vad det mäter. Validiteten i kvantitativa studier avser hur väl man lyckats mäta eller observera det man haft för avsikt att mäta och gäller mätningens giltighet. Validitetsfrågan handlar om hur säkert forskaren lyckats karakterisera sitt problem i form av mätinstrumentet och att det inte mäter något närliggande fenomen.
Validitet: sammanhanget mellan de olika delarna, dvs. koherens (sammanhang/sammanhållning), noggrannhet, ärlighet och konsistens (följdriktighet/överensstämmelse). Syfte och problem Teoretiskt urval och presentation Data och analys Presentation av resultat och slutsatser Reliabilitet: Det som händer inom de olika delarna, dvs. öppenhet, noggrannhet, ärlighet och konsistens. (Backström-Widjeskog, 2009)
Kvalitetssäkring viktiga frågor: Är det rimligt att lägga upp forskningen på detta sätt? Hur har jag avgränsat mitt problem? Får jag svar på mina forskningsfrågor? Kommer jag att erhålla trovärdiga resultat? Är jag objektiv? Finns det ovidkommande variabler? Är undersökningen tillräckligt omfattande? Kan jag mäta detta på något annat sätt? Har jag varit tillräckligt noggrann i mätningen? Vad innebär det att jag mäter på detta sätt, har denna forskningsansats och denna analysmetod? Hur kan jag veta att resultaten är att lita på? Har jag varit tillräckligt noggrann i tolkningarna? Har jag redovisat mina resultat på ett, enligt god vetenskaplig praxis, överskådligt och sanningsenligt sätt? (Backström-Widjeskog, 2009)
Kursuppgift: Tillförlitlighet, trovärdighet och etik, resultatredovisning Vad har skribenten gjort för att höja tillförlitligheten och trovärdigheten? Vilka etiska principer har följts i undersökningen? Hur struktureras resultatredovisningen och hur presenteras resultaten?
Etiska regler Forskningskrav - forskning måste bedrivas om väsentliga frågor. Individskyddskravet - inför varje undersökning måste man överväga om kunskapstillskottet är tillräckligt stort för att kompensera de eventuella risker eller negativa konsekvenser forskningen kan få för de medverkande. Individskyddet kan konkretiseras i fyra allmänna krav: - informationskravet - samtyckeskravet - konfidentialitetskravet - nyttjandekravet Undvik PLAGIAT!
Sammanfattande diskussion Summera de viktigaste resultaten Jämför med facklitteratur Beakta och anknyt till den teoretiska bakgrunden Dra egna slutsatser av data Ta fram och diskutera andra möjliga tolkningar Var försiktig med slutsatser om orsak och verkan Avsluta gärna med: En kritisk granskning av använda metoder Förslag till eventuella åtgärder Förslag till fortsatt forskning / Implikationer
Kursuppgift: Sammanfattande diskussion Vilka egna synpunkter för skribenten fram i relation till de huvudsakliga resultaten? På vilket sätt diskuteras metoden? Vilka förslag till fortsatt forskning eller implikationer förs fram? På vilket sätt besvarar skribenten frågan So what? i diskussionen?