LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013

Transkript

1 LATHUND FÖR VENTILERING OCH RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 LATHUND FÖR VENTILERING AV EXAMENSARBETEN VT 2013 Ventileringen av examensarbetena sker i seminarieform och tar oftast en hel dag i anspråk. Vanligtvis ventileras sex examensarbeten under en dag. Vid seminariet ges möjlighet till ett vetenskapligt meningsutbyte mellan respondenten (den som försvarar sitt arbete) och opponenten (den som kritiskt granskar arbetet) under ledning av en examinator (betygssättande lärare). Studenter som skriver sitt examensarbete tillsammans har ett gemensamt ansvar för både försvar och opposition. Syftet med diskussionen är att kritiskt granska examensarbetet och lyfta fram såväl starka som svaga sidor. Agerandet vid ventileringen vägs även in i betyget på kursen (se vidare nedan under betygskriterier). Inför seminariet ska alla deltagare ha läst samtliga examensarbeten som kommer att ventileras under dagen för att kunna delta i granskningsprocessen. Vidare ska varje författare ha förberett en opposition (se vidare nedan) på en annan uppsats och ett antal frågor till de övriga uppsatsförfattarna. Vilka arbeten som ska tas upp vid seminariet framgår av ventileringsschemat. Du hämtar själv dina kurskamraters examensarbeten på Studentportalen genom att söka på efternamn och ladda ned respektive arbete. Om arbetet har två författare ligger arbetet under den författare vars namn kommer först i bokstavsordning. Vid ventileringen ska alla ha med sig en papperskopia av det egna arbetet och det arbete man ska opponera på. Övriga arbeten tar man med sig på papper alternativt digitalt. Observera att du/ni är skyldiga att läsa ALLA arbeten som behandlas inom din/er ventileringsgrupp. Lathund vid opponeringen I det följande beskrivs kortfattat vad en uppsatsventilering innebär. Utgångspunkten är att oppositionen ska ta ungefär 40 till 45 minuter. En opponent kan inte hinna med att ta upp alla aspekter utan bör hålla sig till väsentligheter. Formella aspekter bör visserligen beröras, men inte ägnas mycket tid. Den faktiska tågordningen vid seminariet kan komma att variera beroende på examinatorns önskemål. 1. Examinator, som är ordförande vid ventileringen, öppnar seminariet och ger därefter ordet till författaren/författarna. Författaren/författarna ska mycket kortfattat peka på felaktigheter eller tekniska brister i arbetet som av olika anledningar inte hunnit åtgärdas när arbetet skickades ut som dokument till opponenter och examinator (ex. vis språkliga fel som leder till missförstånd, bortfallna hänvisningar, titlar i texten som inte finns med bland referenserna eller tvärtom). 2. Examinator ger därefter ordet till opponenten eller opponenterna. 3. Opponenterna börjar med att göra en kort sammanfattning (ca 5 minuter): Vad handlar detta examensarbete om? Vilket är syftet (huvudfrågeställningen, huvudtemat) och vilka är de

2 forskningsfrågor (frågeställningar) som detta syfte preciseras i? Vad sägs om bakgrunden till detta syfte? Vilken tidigare forskning om detta huvudtema tas upp i litteraturöversikten? Vilket eller vilka teoretiska perspektiv förklaras och används i undersökningen? Vilka metoder används i undersökningen? Vilka är huvudresultaten? Opponenternas sammanfattning av arbetet skall ha en rent beskrivande karaktär, dvs. den ska inte innehålla analyserande eller kritiska inslag. Därefter frågar opponenterna författaren/författarna om denna sammanfattning ger rättvisa åt arbetets innehåll. Uppsatsförfattarna får möjlighet att kort svara på denna fråga. 4. Nu börjar opponenternas granskning av arbetet (ca 20 minuter). Hur denna läggs upp måste opponenterna själva avgöra. Viktiga frågor är dock följande: Är syftet och de eventuella forskningsfrågor detta bryts ned till begripliga, stringenta och analytiskt rimliga? Hur behandlas dessa forskningsfrågor i det fortsatta arbetet? Har syftet en övertygande grund i arbetets bakgrundsavsnitt och är denna bakgrund rimligt tecknad? Hur förhåller sig syfte och forskningsfrågor till litteraturöversikten och de två huvudinslag denna normalt innehåller, alltså tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter? Är de förankrade i litteraturöversikten, dvs. finns det ett innehållsligt samband mellan litteraturöversikten och syfte och forskningsfrågor? Saknas viktig litteratur i litteraturöversikten? Ges den litteratur som behandlas där verkligen rättvisa? Är litteraturöversikten skriven på ett rent refererande sätt eller behandlas den litteratur som tas upp på ett tematiskt vis, dvs. så att redovisningen och diskussionen av den är organiserade efter teman som behandlas i ljuset av olika litteratur? Finns det ett teoretiskt perspektiv som bär upp syfte och forskningsfrågor? Är detta teoretiska perspektiv rimligt? Är det teoretiska perspektivet riktigt förstått och väl tillämpat med avseende på metod och på den analys som görs i arbetet? Är metoderna för undersökningen väl valda och väl tillämpade? Är de data som undersökningen bygger på adekvata med avseende på forskningsfrågorna, dvs. kan de svara på de frågor som ställs? Har data den kvalitet som behövs för att analysen ska kunna stödja sig på dem? Hur står det till med validitet och reliabilitet? Finns det i arbetet en medvetenhet om svårigheter som hänger samman med den eller de metoder som använts och de data som samlats in eller valts ut och vilka ligger till grund för analysen? Är resultatredovisningen rimlig och väl strukturerad? Görs i den en begriplig skillnad mellan referat (beskrivning) och tolkning/analys? Är analysen rimlig? Svarar analysen mot de forskningsfrågor som formulerats och har den grund i de data som analyseras? Görs i analysen en adekvat, rimlig användning av teoretiska perspektiv och begrepp? Undviker författaren/författarna fällan att i analysen blanda in normativa inslag (uttalanden eller textavsnitt) om hur det borde vara i skolan eller någon annanstans, t.ex. uttala sig om att något är önskvärt eller inte önskvärt, att något är bättre än något annat, osv.? I den mån analysen kompletteras med en diskussion på en högre analytisk, syntetisk nivå, är denna diskussion rimlig? Ställs analytiska teman och perspektiv mot (och ses i samband med) varandra på ett begripligt och logiskt övertygande sätt? Förbiser författaren/författarna viktiga aspekter av den huvudfrågeställning de behandlar och av den analys de gjort?

3 Finns det en koherens i arbetet, dvs. hänger bakgrund, litteraturöversikt, teoretiska perspektiv, frågeställningar, metod, analys och diskussion ihop har de ett innehållsligt logiskt samband? Eller är detta samband svagt eller bristfälligt? Är exempelvis forskningsfrågorna inte grundade i litteraturöversikten eller har de svagt samband med bakgrunden? Saknar de teoretisk medvetenhet? Är de oklara? Stämmer de inte med den metod som används eller passar de inte till de insamlade data som ligger till grund för analysen? Överensstämmer inte frågeställningarna med det som faktiskt görs i analysavsnittet? Detta slags inre samband i en uppsats är dess grad av koherens. Om arbetet innehåller en avslutande del (konklusion) där mer normativa aspekter av undersökningens resultat och analys tas upp, är dessa mer normativa perspektiv rimliga? Formalia: Finns det ett rimligt stöd för de påstående som görs i texten med hjälp av referenser och källhänvisningar? Har dessa källor behandlats på ett övertygande, trovärdigt sätt? Är referenserna tekniskt riktigt gjorda med en systematiskt tillämpad användning av något av de i världen accepterade referenssystemen (i praktiken antingen Oxfordsystemet eller Harvardsystemet organiserade i fotnotsystem eller parentessystem)? Är meningar grammatiskt/syntaktiskt riktiga och ord riktigt stavade? Är styckindelningen i texten motiverad och är övergången mellan stycken begripliggjord med hjälp av textövergångar (dvs. stycken radas inte på varandra utan inbördes samband)? Är syftningar av olika slag i texten begripliga? Är texten klart skriven och har en tydlig argumentation? Är enskilda ordval de mest ändamålsenliga? Är rubriksättningen begriplig och logisk? Är referenslistan riktigt gjord? Dessa är frågor som opponenterna i mån av tid förväntas ta upp i sin opposition. (Du/ni kommer troligen inte att hinna beröra alla aspekter utan måste göra en värdering av vilka frågor som är mest aktuella i förhållande till det arbete ni granskar.) Exakt i vilken ordning eller hur detta sker, kan bara opponenterna avgöra. Den enskilt viktigaste aspekten är den som ovan kallats koherens. Det är viktigt att oppositionen håller sig till det som är viktigt och inte ägnar tid åt oväsentliga aspekter. Exempelvis är formella aspekter av det slag som nämns sist i den punktade listan ovan alls inte oviktiga, men de bör inte ta upp särskilt mycket tid i oppositionen. Efter att kortfattat ha pekat på brister i avseende på formalia, kan opponenterna överlämna en lista över dem som bör åtgärdas. Oppositionen bör allmänt sett inte gräva ned sig i enskildheter utan ge ordentlig plats åt frågor som hänger samman med arbetets koherens, dvs. vad examensarbetet handlar om, syfte, forskningsfrågor, metod, data, analys, diskussion. 5. Det är viktigt att oppositionen får karaktär av samtal mellan författaren/författarna och opponenten/opponenterna. Oppositionen får inte gå ut på att klämma åt författaren/författarna. Hållningen ska vara denna: här har intellektuellt möda lagts ned på att studera en fråga, vad har detta arbete skapat för insikter och hur såg vägen fram till dessa insikter ut? Författaren/författaren bör återkommande ges tid att svara och dessa svar kan i sin tur leda till följdfrågor från opponenten/opponenterna. 6. Examinator kan när som helst gå in med följdfrågor till författaren/författarna. Ofta sker detta när examinator anser att en fråga som tagits upp av opponenten/opponenterna inte är tillräckligt väl utredd eller besvarad. Examinator kan också välja att i samband med att en viss aspekt behandlas exempelvis teorikomponenten i arbetet ställa helt egna frågor. Vanligtvis går examinator in i slutet och ställer kompletterande frågor. Examinators roll är att i egenskap av examinator förvissa sig om att författaren/författarna verkligen har en förståelse av innehållet i sin egen studie och viktiga

4 teoretiska och metodiska aspekter av detta. Detta innebär att examinator är skyldig att, om inte opponenterna gör det, ställa frågor om svaga eller dunkla inslag i arbetet. 7. I slutet av ventileringen ger examinator i egenskap av ordförande möjlighet för andra närvarande att ställa frågor i relation till det arbete som ventileras. 8. Ventileringen avslutas med att examinator gör en kort muntlig sammanfattning av starka och svaga sidor i arbetet. Betyg ska inte meddelas offentligt eller enskilt vare sig före eller vid ventileringen. Betyg meddelas antingen precis efter ventileringen eller någon eller några dagar efter denna, tillsammans med information om vilka eventuella kompletteringar examinatorn anser nödvändiga för att arbetet ska kunna godkännas. Om examinatorn överväger att ge betyget väl godkänd kan examinator låta arbetet medbedömas av ytterligare en examinator enligt en på förhand uppgjord ordning. Slutligt betyg meddelas då författaren/författarna gjort nödvändiga ändringar. RIKTLINJER FÖR BETYGSÄTTNING AV EXAMENSARBETE I UTBILDNINGSVETENSKAP INOM ALLMÄNT UTBILDNINGSOMRÅDE, 15 hp Riktlinjerna är reviderade i utbildningsutskottet och gäller fr.o.m Som betyg används i denna kurs något av uttrycken U, G och VG. Bedömningen är en sammanvägning av studentens skriftliga examensarbete, förmågan att försvara arbetet som respondent, samt insatserna som opponent. I de fall då examensarbetet skrivs i par skall varje medförfattare presentera en egen delstudie inom ramen för det gemensamma examensarbetet. VG Väl godkänd* Studenten skall i ett utbildningsvetenskapligt arbete** uppvisa vetenskaplig självständighet, det vill säga goda kunskaper i fråga om problemformulering, teoretiska och metodiska val samt analys. Analysen skall bygga på en i alla delar väl genomförd empirisk studie. Examensarbetet skall genom koppling mellan teoretiska och empiriska studier ge ett bidrag till forskningen inom det aktuella kunskapsområdet. Rapporten skall vara utformad enligt ett vetenskapligt framställningssätt och ha tydlig struktur med en god språklig form. I de fall uppsatsen bygger på forskningsmetoder som involverar människor skall forskningsetiska principer beaktas. Vid ventileringstillfället skall studenten delta i den vetenskapliga diskussionen och uppvisa goda kunskaper, både i rollen som opponent och som respondent. G Godkänd* Studenten skall i ett utbildningsvetenskapligt arbete uppvisa kunskap om relevansen av vetenskaplig självständighet i fråga om problemformulering, teoretiska och metodiska val samt analys. Analysen skall bygga på en empirisk studie. Examensarbetet skall genom koppling mellan teoretiska och empiriska studier vara relevant inom det aktuella kunskapsområdet. Rapporten skall vara utformad enligt ett vetenskapligt framställningssätt och ha tydlig struktur med en god språklig form. I de fall uppsatsen bygger på forskningsmetoder som involverar människor skall forskningsetiska principer beaktas. Vid ventileringstillfället skall studenten delta i den vetenskapliga diskussionen, både i rollen som opponent och som respondent.

5 U Underkänd Arbetet uppfyller inte de krav som ställs för betyget Godkänd, utan kräver omfattande kompletteringar och att arbetet ventileras igen. Detta kan i förekommande fall innebära att hela kursen måste göras om, varvid studenten lägger fram ett helt nytt arbete. * Det är inte möjligt att höja sitt betyg genom ytterligare omarbetningar. I vissa fall kan studenten behöva göra smärre kompletteringar för att erhålla det aktuella betyget. ** Med utbildningsvetenskap avses studier som rör bildning, utbildning, undervisning, fostran, lärande eller barns och ungas villkor och förutsättningar.