KRAVSPECIFIKATIONER KLINISK NEUROFYSIOLOGI EEG

Relevanta dokument
KRAVSPECIFIKATIONER KLINISK NEUROFYSIOLOGI -PERIFERA NERVSYSTEMETS TESTER

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Referensen ska placeras mellan Fz och Cz observera att det är viktigt att referensen sitter i mittlinjen.

Remiss inom hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Genomläst RF Eva

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Barium-id Giltigt t.o.m Version 3

Patientsäkerhetsberättelse

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

Roller och Ansvar - Medicinsk Teknik

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon:

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Personlyft. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

PRÖVARENS ROLL & ANSVAR VID EN KLINISK LÄKEMEDELSPRÖVING

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne.

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem

EEG -standard -special -akut -ambulatoriskt.

Manuellt införda justeringar Stamcellskörd Infrysning av stamceller Infusion av stamceller Metodansvarig Medicinskt ansvarig Justeringstabell

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.

Vårdriktlinjer vid egenbehandling mot smärta med TENS.

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

12 Riktlinjer om ansvarsförhållande medicintekniska produkter HSS140107

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Körkort arbetsfysiologi

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Svarsjournal 4 enheter har svarat. Namn Datum

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Indikation, beställning och underhåll av nutritionspump

Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen

Riktlinjer Egenvård i Halland

Riktlinje Fotsjukvård

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.

Instruktion. Användning av personlyftar och lyftselar i Norrköpings kommun. Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet

Patientsäkerhetsberättelse för. Scandinavian Venous Centre Sverige AB

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende. Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende

Rapport. Enhet Gillbogården

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Rutiner för remisshantering

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Riktlinje för god inkontinensvård

Specialiseringstjänstgöring i Barn- och ungdomsmedicin, version kust

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Riktlinjer för användning av medicintekniska hjälpmedel

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Kvalitetsbokslut 2012

Riktlinje medicinsktekniska produkter (MTP)

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre

Kungälvs kommun Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Användningsprocessen medicintekniska produkter

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Transkript:

Kravspec_EEG_071128 Godkänt vid Årsmöte för SFKNF 071129 KRAVSPECIFIKATIONER KLINISK NEUROFYSIOLOGI EEG Inledning Avsikten med detta dokument är att skapa riktlinjer och regler för EEG att användas vid kvalitetsgranskning och certifiering av enheter, som utför EEG-undersökningar. Riktlinjerna bör vara föremål för kontinuerlig omvärdering. Kravspecifikationerna är uppställda under punkterna struktur, process, resultat och understödsprocesser i enlighet med de riktlinjer som fastlades inom Svensk Förening för Klinisk neurofysiologi 1995 efter förslag från Uppsala och delvis hämtades från Alberta-modellen (Guidelines, College of Physicians and Surgeons of Alberta, 2004). Under vissa punkter anges när de skall vara mer utförligt förtecknade i bilaga. Riktlinjer och regler omfattar krav på 3 nivåer: Skall-krav är obligatoriska. Bör-krav anger rekommendationer. Kan-krav anger möjligheter. Generellt gäller att undantag från dessa krav kan göras i enstaka fall, t.ex. när viss äldre apparatur fortfarande är i bruk. Definitioner Enhet en klinik, alternativt en sektion på en klinik 1.1 Personalstab 1 STRUKTUR Organisationsschema skall finnas tillgängligt på enheten. Metodansvarig läkare Kvalifikationer Läkare skall vara legitimerad med specialistkompetens i klinisk neurofysiologi Uppgifter Ansvarar tillsammans med verksamhetschefen för den medicinska kvaliteten och säkerheten inom verksamhetsgrenen genom att utarbeta rutiner som garanterar god kvalitet och säkerhet i enlighet med lagar och författningar, ansvara för metodutveckling och upphandling av nyanskaffad apparatur, ansvara för introduktion, utbildning och vidareutbildning av läkare för EEG, verka för en god arbetsmiljö inom verksamhetsgrenen, ansvara för att rutiner finns dokumenterade och uppdaterade 1

Tolkande läkare Kvalifikationer Läkare skall vara legitimerad med specialistkompetens i klinisk neurofysiologi. alternativt annan läkare under handledning av läkare enligt ovan. Uppgifter Har det medicinska ansvaret för undersökningarna som hon/han tolkar. Övrig personal Metodansvarig legitimerad BMA skall utses och dokumenteras. Personal som genomför registrering av EEG skall vara Legitimerad BMA med inriktning mot fysiologi eller klinisk neurofysiologi, alternativt sjuksköterska, BMA eller annan medicinskt utbildad person med tillräckliga, dokumenterade kunskaper i EEG. Medicinskteknisk expertis skall finnas tillgänglig (organisatorisk hemvist skall anges). 1.2 Kompetens Personal skall delta i kontinuerlig vidareutbildning (dokumenteras). Nytillkommen personal skall beredas en anpassad introduktion. Arbetsbeskrivningar skall finnas för alla anställda. 1.3 Lokaler Utrymmen skall vara ändamålsenliga för verksamheten och uppfylla kraven i aktuella lagar och författningar avseende arbetsmiljö. 1.4 Utrustning Allmänt Registrering av EEG-aktivitet på vuxna bör utföras med minst 20 elektroder. All utrustning/apparatur skall finnas förtecknad, liksom använd mjukvara för insamling och bearbetning. Byte och uppgraderingar skall vara identifierbar och dokumenterad. All utrustning, inkl tillbehör, skall uppfylla nationellt gällande säkerhetskrav. All utrustning, inkl tillbehör, skall årligen kontrolleras avseende funktion och säkerhet. Kontrollerna skall göras enligt dokumenterade rutiner av egen medicinteknisk personal eller via serviceavtal med extern part. Kontrollerna skall utföras enligt nationella riktlinjer och enligt leverantörens instruktioner. Resultatet skall dokumenteras och arkiveras. Elektroder Ytelektroder bör användas. Alla elektroder för registrering av EEG på en patient skall vara utförda av samma material. Fotostimulator Fotostimulator skall kunna användas enligt dokumenterade rutiner. Tekniskt krav på digitala utrustningar Samplingsfrekvensen skall vara >200/sekund. 2

2 PROCESS 2.1 Patientsäkerhet Allmänt Enheten skall ha dokument med samlad information med rutiner för brandskydd, elektrisk säkerhet, hygien och akuta medicinska händelser. Informationen skall finnas tillgänglig för all personal och all personal skall känna till innehållet. Rutiner skall finnas för avvikelsehantering. Brandskydd Brandskydd skall vara anpassat till lokala förhållanden och följa gällande lag Lagen om skydd mot olyckor. Elektrisk säkerhet All utrustning skall kontrolleras avseende jordning och läckströmmar minst en gång om året. Dessa kontroller skall uppfylla nationellt gällande säkerhetskrav. Resultatet skall dokumenteras och arkiveras. Hygienrutiner Dokumenterade hygienrutiner skall finnas enligt nationella och lokala riktlinjer. (www.smittskyddsenheten.nu resp.//inuti.karolinskauniversitetssjukhuset.se) Akuta medicinska händelser Dokumenterade rutiner skall finnas för Omhändertagande av patienter i akuta situationer. Larmfunktion. Akutväska enligt lokala riktlinjer. Utrustning som skall finnas i direkt anslutning till eller i en akutväska för akuta, medicinska händelser enl. de beslut som gäller på respektive sjukhus/enhet. Läkare/BMA/sjuksköterska skall ha kunskap i att upprätthålla fria luftvägar och genomgå regelbunden utbildning/fortbildning i HLR (dokumenteras). 2.2 Patientförberedelser Patientinstruktioner Patienter som kallas polikliniskt skall i samband med kallelsen få skriftlig eller muntlig information om undersökningen Som komplettering till kallelsen skall BMA/sjuksköterska eller läkare i samband med undersökningen förklara för patienten hur den går till och vad den går ut på Elektrodplaceringar mm Elektrodplacering skall utföras enligt instruktioner och utgå från 10-20-systemet. Vid registrering med ytelektroder skall impedansmätning utföras före och i slutet av registreringen. Impedansen bör inte överstiga 10 kohm. Vid behov skall impedansmätning genomföras under registrering. 3

2.3 Registreringsprocedur Dokumentation Dokumentationen skall innehålla: Patientens namn och personnummer, alternativt tillfälligt personnummer eller reservnummer. Patientens identitet skall kontrolleras före undersökningens början. Datum och tid för registrering. Namn eller initialer på den BMA/sjuksköterska som skall utföra undersökningen. Registreringen bör innehålla information om: Medicinering. Andra upplysningar som exempelvis skallbensdefekt, asymmetri, sömndeprivering, senaste anfall. Följande bör noteras vid förändringar under registreringen: Position av ögonlock och huvud. Medvetandenivå. Spontan sömn Tillfälliga artefakter t.ex. andningsrörelser, hicka. Ögonöppning och ögonslutning I rutineeg skall det finnas några perioder av ögonöppning följd av ögonslutning. Medvetandenivå Patientens medvetandenivå (vaken, dåsig, sömn eller koma) skall dokumenteras. Varje uppmärksammad förändring skall noteras när den uppträder. Varje uppmaning eller meddelande till patienten, användning av aktiveringar eller stimuleringar, rörelser, närvaro eller frånvaro av kliniska tecken bör dokumenteras så att tidpunkten framgår. Om registreringen domineras av sömn bör, om möjligt, också perioder av vakenhet registreras. Montage De elektrodmontage som används vid rutinundersökningar på enheten skall finnas dokumenterade. Extra-cerebrala avledningar Enkanaligt EKG bör ingå EOG bör registreras Andningsregistrering bör ingå vid registrering av neonatala EEG. Inställningar Vid registreringen skall det säkerställas att en så god signal som möjligt med minimal brusnivå registreras. Registreringens längd Vaken-EEG bör registreras under minst 15 minuter. Sömn-EEG bör registrera minst 20 minuter sömn och någon period av full vakenhet. 4

Stimuleringar Om patienten är medvetandesänkt eller komatös bör han/hon stimuleras enligt tydliga rutiner, med: Tilltal. Ljud. Smärta. Passiv ögonöppning. Vid generaliserade epileptiforma urladdningar eller elektrografiska anfall i avsaknad av yttre beteendeförändringar bör följande tester genomföras: Motoriskt respektive verbalt svar på tilltal. Observationer av patologiska fynd av betydelse för det omedelbara kliniska omhändertagandet, skall snarast rapporteras till tolkande läkare. 2.4 Aktiveringar Allmänt Dokumenterade riktlinjer skall finnas beträffande indikationer och kontraindikationer för hyperventilation och fotostimulering. Hyperventilation Vid hyperventilation bör denna genomföras under minst 3 minuter. En kvalitativ bedömning av patientmedverkan bör dokumenteras. EEG bör följas minst 1 minut före och 2 minuter efter hyperventilation. Fotostimulering Fotostimulering bör genomföras med frekvenserna 1-60 Hz, med ögonen såväl öppna som slutna enligt internationella riktlinjer (D.G.A.Kasteleijn-Nolst Trenité et.al. 1999). Sömndeprivering Dokumenterade riktlinjer skall finnas för sömndeprivering hos barn och vuxna. Körkort Dokumenterade rutiner skall finnas för registrering inför tillstånd för körkort. 2.5 Akuta undersökningar Kraven får modifieras beroende på lokala förhållanden. Prioritering skall snarast göras vid begäran om akut undersökning och/eller snabbsvar. Om sådan begäran inte kan uppfyllas skall kontakt tas med remitterande läkare. Enheten skall ha skrivna instruktioner för telefonsvar, elektroniska svar direkt i journal, faxsvar eller direkta kontakter med remittenter. Telefonsvar och andra kontakter skall dokumenteras. 5

2.6 Dokumentation Kallelseinstruktion Skall innehålla: Syftet med undersökningen och hur den går till. Förberedelser. Tidsåtgång. Information till remittenter Skall vara tillgänglig på begäran och innehålla: Syftet med undersökningen och hur den går till. Indikationer för undersökningen. Kontraindikationer för undersökningen. Journalarkiv Remissvaret och registreringen, eller adekvata delar därav, skall bevaras enligt. Journallagen. Dokumenterade rutiner skall finnas för utskick av journalkopior. Tidigare undersökningar och remiss-svar bör vara tillgängliga vid tolkningen. Tolkning och Remissvar Tolkande läkare är ansvarig för bedömning av undersökningen och för remissvaret. Tolkningen skall baseras på granskning av hela registreringen. Alla remissvar skall innehålla uppgift om tolkande läkare samt dennes kompetens. Svaret skall så långt möjligt signeras av denne. Dispositionen av remissvaret samt använd nomenklatur bör följa rekommendationerna i EEG-Ordlista utgiven av Svensk Förening för Klinisk neurofysiologi och Svenska Epilepsisällskapet. 3 RESULTAT Diagnostisk säkerhet För att dokumentera den diagnostiska säkerheten skall regelbundet ett antal registrerade EEG-undersökningar från enheten utsättas för s.k. peer-review, enligt av föreningen upprättat protokoll. Detta skall ske genom ett urval av alla registreringar, dock minst 10 st och max 20 st/år och enhet. Svensk förenings för klinisk neurofysiologi styrelse utser granskare. Granskaren ska ha dokumenterad kunskap i EEG tolkning, t ex som metodansvarig läkare för EEG-verksamhet. Granskaren skall ha tillgång till såväl remiss med remissvar som den arkiverade undersökningen, om möjligt bör dessa av avidentifieras beträffande patientidentitet, remittent, undersökande enhet och tolkande läkare. Resultatet av denna granskning skall underställas ansvarig chef, dokumenteras och arkiveras. Fortlöpande internt gransknings-system bör finnas på enheten(dokumenteras). 6

4 UNDERSTÖDSPROCESSER 4.1 Tillgängliga dokument Enheten skall ha uppdaterade metodbeskrivningar lätt tillgängliga. Tidpunkt för beslut och ansvarig skall dokumenteras. Alla metodbeskrivningar skall initialt godkännas och signeras av metodansvarig läkare. Alla metodbeskrivningar bör regelbundet och vid ändringar granskas och signeras av metodansvarig läkare. Tillverkarens manual för användare skall finnas lätt tillgänglig. 4.2 Följande dokumentation skall finnas tillgänglig på enheten: Dokument för teknisk utrustning På enheten skall det för varje apparat finnas dokument med följande information: Lista på kontaktpersoner och telefonnummer. Tillverkarens manual inkluderande felsökningsinstruktioner. Kopia på serviceavtal, om tillämpligt. Tidsplan för förebyggande service med angivna intervall. Protokoll skall finnas för varje apparat avseende Förebyggande service och underhåll. Reparationer. Elektriska kontroller. Kalibrering, om tillämpligt. Övrigt 1. Organisationsschema, personalstab. 2. Rutiner för vidareutbildning av personal. Utbildningsbok för BMA. 3. Patientsäkerhet mm (allmänt, brandskydd, elektrisk säkerhet, hygienrutiner, akuta medicinska händelser, incidentrapportering). 4. Serviceavtal. 5. Exempel på kallelser till EEG undersökning. Dokumentet antogs av Svensk förening för klinisk neurofysiologi vid årsmöte 2007 11 29 att användas på nationell nivå för kvalitetsgranskning och certifiering av EEG-verksamhet på nationell nivå i föreningens namn. 7