EEG -standard -special -akut -ambulatoriskt.

Transkript

1 EEG -standard -special -akut -ambulatoriskt. Metodansvar: Roland Flink / Berit Lindgren Utrustning: Nervus rutin Nervus akut mobil Nervus ambulatoriskt Indikation: misstanke epilepsi, lesion, demens m.m. Före registreringen: Kontrollera ID - vid körkortsärenden måste patienten kunna legitimera sig. Är patienten sömndepriverad? Har patienten haft anfall? När? Finns det operationsärr? Registrering av EEG-standard Förberedelser: Starta upp datorn och skriv in patienten.välj lämpligt protokoll och starta impedansmätningen för att direkt se om elektrodmotståndet blir bra. Sätt optimalt antal elektroder med avseende ålder och omständigheter. Referensen placeras mellan Fz och Cz, jordelektroden placeras mellan Cz och Pz. Sätt EKG-elektroder (och eventuellt rörelsegivare och/eller ögonelektroder). Gör impedansmätning samt justera så att motstånden visar grönt dvs är lägre än 5 kohm. Registreringsgång: Börja med vilokurva i några minuter, gör ögonöppningar (under ca 3-5 s) under denna tid. Kör HV (hyperventilering) i början av registreringen. Se avsnitt hyperventilering Kör en vilokurva i minuter. Patienten ska blunda. Försök att hålla ner ögonlocken en stund om patienten ej blundar självmant. Vid epilepsifrågeställning - försök att få patienten att dåsa eller sova, men vid demensutredning bör patienten hållas vaken. Barn som somnar vid elektrodpåtagning ska väckas mot slutet av registreringen. Växla till referensiellt montage några gånger under registreringen för att se att alla elektroder finns med. (Alternativt kör på 1B bipol. med 21 elektr.) Kör FS (fotostimulering) i slutet av registreringen. Fortsätt registreringen i minst 30 sekunder efter FS, gärna längre. Se avsnitt fotostimulering Gör inte HV eller FS förrän 7 dygn efter ev.epilepsianfall. Avsluta med motståndsmätning. Försök upptäcka artefakter och åtgärda dessa. Anteckna i kurvan allt som kan vara av betydelse för tolkningen. Vid körkortsärenden kom ihåg att kontrollera ID och att patienten ska göra tryckknappstest under registreringen. Registrering av EEG-sömn Förberedelser: som vid EEG-standard Kör en vilokurva i ca 5 minuter med ögonöppningar. Kör HV (hyperventilering) i början av registreringen se sep. dok. hyperventilering Gör inte HV eller FS förrän 7 dygn efter ev. epilepsianfall. Låt patienten försöka sova. Somnar patienten, låt sova i ca 15 min. Väck och försök alltid få vakenperiod. Kör FS (fotostimulering) i slutet av registreringen. Fortsätt registreringen i minst 30 sekunder efter FS. se avsnitt fotostimulering Avsluta med motståndsmätning.

2 Registrering av EEG- akut Förberedelser: som vid EEG-standard Kör en vilokurva med ögonöppningar, om möjligt Sätt rörelsegivare om patienten har kramper eller ryckningar. Vid medvetslös patient görs väckningsförsök t.ex. rop och nyp samt anteckna allt som händer. Undersökningtid: VakenEEG utan aktiveringar 20 min VakenEEG med aktiveringar 30 min Vaken + sömn + aktiveringar 45 min Registrering av Ambulatoriskt-EEG Kontrollera att batterierna är full-laddade, det tar 2-3-timmar. Montera minneskort och batteri i förstärkaren skruva sedan ihop den. Sätt optimalt antal diskelektroder, dessa klistras med collodion eller EC2. se avsnitt elektroder Sätt 2 EKG-elektroder. Sätt en nätmössa på patienten och trä in sladdarna i tubgas. Koppla sladdarna i förstärkarens ingångar. Starta upp datorn och skriv in patienten i Study Room (EEG 3). se sep. Manual Sätt på förstärkaren och koppla den till datorn. Följ instruktionerna för att starta igång registreringen. Impedansmätning, justera tills motstånden visar grönt, lägre än 5 kohm. När allt är klart kopplas förstärkaren bort från datorn och stoppas i lämplig väska. Be patienten sitta avslappnat och blunda en kort stund. Passa då på att fylla i Test Notes angående aktuella mediciner, anfallssituation och antal elektroder. Patienten får gå hem 1-2 dygn (batterierna räcker max 44 tim), med instruktioner att noga anteckna vad som händer på medskickat anteckningsblad och att trycka på markeringsknappen vid ev. anfall. Lägg remiss och anteckningsblad i nedersta facket på analysrummet. Avslutande av Ambulatoriskt EEG När patienten återkommer tas diskelektroderna bort och pat. skickas hem. I vissa fall kan patienten själv få ta bort elektroderna hemma. Var då noga med att informera att förstärkaren inte får bli blöt. Minneskortet stoppas i kortläsaren och Study Room startas. Tools - Register - Anonymous, som markeras Öppna. Alla data kommer nu att föras in på rätt patient. Batteriet sätts på laddning. Notera hur länge det gick på batterilistan. - Fråga efter ev. anfall eller känningar pat. haft under reg. - Informera patienten om hur han/hon får reda på resultatet. - Lägg anteckningsblad tillsammans med remissen i nedersta facket på analysrummet för tolkning.

3 Elektroder Elektrodplacering enligt systemet. Anatomical landmarks used are: 1. Skull diameter 2. Nasion to inion 3. Preauricular point left to right F7 F3 Fp1 A1 T3 C3 Cz C4 T4 Fz Fp2 F4 F8 A2 NASION Cz Fz F3 C3 P3 Fp1 F7 T3 T5 Pz O1 INION T5 P3 Pz P4 T6 PREAURICULAR POINT = 20% of distance =10% of distance O1 O2 g:\methods\eeg\metod\10-20.drw Elektrodplacering enligt systemet Mät mellan nasion och inion (näsa till nacke) denna mätning ligger till grund för Fp, Fz, Cz, Pz, och O lokalisation.

4 Mät från preauricular point till preauricular point (öron) och härmed får du den exakta positionen av Cz (i sidled) nu markeras också T3, C3, C4, och T4. Mät patientens huvudomkrets genom Fp, T3, T4 och O. Sätt elektroderna med 10% av avståndet mellan sig på nedre raden. Mät sträckan Fp1 till O1 genom C3 (kolla att den sitter mitt emellan) och sätt ut F3 och P3. Gör lika på höger sida. Mät från F7 till F8 genom Fz för att få rätt position på Fz, F3 och F4. Mät från T5 och T6 genom Pz för att få rätt position på Pz, P3 och P4. A1 ska bilda en liksidig triangel med T3 och T5. A2 sätts på motsvarande sätt på hö sida.

5 Riktlinjer EEG undersökning Antalet elektroder bör vara optimalt vid varje tillfälle, patientens ålder o tillstånd får avgöra. Vilken typ av elektroder man använder spelar ingen roll. Ta det som känns bekvämast i undersökningssituationen. Blanda inte olika typer av elektoder. Prematur-EEG: upp till ca 2 mån 9 EEG-elektroder, jämnt fördelade på huvudet Fp1, Fp2, C3, Cz, C4, T3, T4, O1 och O2 EKG ögonelektroder andning rörelsegivare se metod Småbarns-EEG 12 EEG-elektroder, jämnt fördelade på huvudet 2 mån. 11/2 år Fp1, Fp2, F3, F4, P3, P4, F7, F8, T5, T6, O1 och O2 EKG Barn-EEG 17 EEG-elektroder, jämnt fördelade på huvudet 11/2 år 3 år Fp1, Fp2, F3, F4, C3, C4, P3, P4, F7, F8, T3, T4, T5, T6, O1 O2 och Cz EKG EEG rutin 21 EEG-elektroder från ca 3 år Fp1, Fp2, F3, F4, C3, C4, P3, P4, F7, F8, T3, T4, T5, T6, O1, O2, Fz, Cz, Pz, A1 och A2. EKG EEG-sömn 23 st EEG-elektroder Fp1, Fp2, F3, F4, C3, C4, P3, P4, F7, F8, T3, T4, T5, T6, O1, O2, Fz, Cz, Pz, A1, A2, Zyg1 och Zyg2 EKG Sphenoidalelektroderna är nu utbytta mot Zyg1 och Zyg2

6

7 Hyperventilation Hyperventilation i 3 minuter dvs 3 minuters kraftig flåsning. Kontrollera att flåsningen inte enbart är ytlig. Andas djupt snarare än snabbt (ca 20 andetag/min). 3 minuters vila. Gör 2 ögonöppningar under dessa 3 minuter den första efter 1 1/2 min. Vid abcenseepilepsifrågeställning kan man utöka HV med ytterligare en 3-minuters period med ca 2 min. vila mellan provokationerna. Om patienten under HV känner stickningar, domningar eller att kurvan börjar domineras av ihållande, stora thetavågor, vilket är ganska vanligt hos barn, innebär detta att patienten hyperventilerar väldigt bra. Man kan då lugna ner patienten något så man inte utlöser en hyperventilationskramp. Detta är i och för sig ofarligt men ganska obehagligt. Krampen avhjälps genom att man håller en plastpåse framför munnen på patienten och ökar koldioxidintaget - minskar syreintaget. Vid andra och kraftiga obehag avbrytes HV och vila registreras i stället. Undersökningsrutiner vid hyperventilationsprovokation. Kör HV i början av registreringen. Det ökar chansen att den som undersöks somnar, särskilt barn. Det är extra viktigt med fullgod HV vid: TC-frågeställning Abceanseepilepsifrågeställning Panikattacker HV utföres ej på patienter med: Skallopereration inom ett år före undersökning. Misstänkt eller konstaterad cerebral blödning som är yngre än 1 år. Inom en vecka efter epilepsianfall. TIA - attacker Aneurysm Svåra hjärtfel Förhöjt intrakraniellt tryck. Sickle cell anemi Moyamoya Graviditet (under sista trimestern, dvs >6 mån) Vid osäkerhet konsultera läkare.

8 Fotostimulering Var vaksam på om det efter ögonöppning - framför allt baktill - blir mer rytmisk aktivitet eller stegrad epileptiform aktivitet - i så fall avbryt. Om epileptiform aktivitet uppkommer, kontrollera om den är starkt kopplad till FS genom att slå av lampan i en epileptiform skur. Det är viktigt att patienten tittar in i lampan. Om du är osäker, be en kollega närvara vid FS. Det är extra viktigt med fullgod FS vid: Körkortsärenden Epilepsifrågeställning TC-frågeställning Neurometabola sjukdomar hos barn FS utföres ej på patienter med: Förhöjt intrakraniellt tryck. Skallopereration inom ett år före undersökning. Konsultera läkare. Inom en vecka efter epilepsianfall. Ögonsjukdomar Misstänkta eller konstaterade cerebrala blödningar som är yngre än 1 år Aneurysm Graviditet (under sista trimestern, dvs >6 mån) Då remissen anger att FS inte skall göras. Annars skall FS alltid utföras, om inte annat alltid provas. Fotostimuleringen ska utföras enligt internationell standard; se nedan. Börja alltså med öppna ögon Starta fotostimulering Efter 5 sekunder; blunda! fortsätt blunda i 10 sekunder Öppna ögon under 10 sekunder Blunda i 10 sekunder Öppna ögon 10 sekunder Blunda 10 sekunder osv.

9

10 Tryckknappstest Tryckknappar finns på alla rum. Syftet är att försöka kartlägga om patienterna påverkas kognitivt vid epileptiforma episoder på EEG:t. Om EEG:t visar förändringar kan man bara koppla in tryckknapparna. Kör under så stor del av kurvan som möjligt. För att inte missa någon information. Ska användas vid: Körkortsfrågeställning Abcenseepilepsier Rörelsegivare Sätts på patienter som har ofrivilliga ryckningar eller rörelser som man vill se om det finns en korrelat med EEG. Artefakter Muskelstörningar Är patienten avslappnad? Käkmusklerna är oftast boven. Be patienten öppna munnen en aning. Avvakta, det blir ofta bättre med tiden. Ögonrörelser Använd ögonstöd eller håll fingrarna, du eller patienten, på ögonlocken en stund. Växelström Kontrollera elektroder, speciellt jordelektroden. Finns annan elektrisk utrustning i rummet? Om patienten tex ligger i elsäng dras kontakten ur. Elektrodartefakter Skrapa under elektroden, lägg på mer salva. Värmeartefakter Kraftigt, långsamt svängande baslinje. Svalka patienten eller barnet som det oftast är. Avvakta, det blir bättre. Man kan ändra till Tk 0,1. Sned kurva Skall alltid kontrolleras, även om man misstror artefakt genom att skrapa under inblandade elektroder. Om asymetrin är äkta, avsluta kurvan med ett par uppslag på halvfart. EKG och Pacemaker EKG-störningar kan se ut som regelbundna deltavågor eller spikar. Koppla EKG för identifiering. Notera på framsidan om patienten har pacemaker.

11 Montage till analog utrustning som inte används längre. För att kunna tolka gamla EEG har man olika montage att titta på registreringen. Det beror på elektrodantalet vilket eller vilka montage som är lämpliga. 21 elektroder tillgängliga montage elektroder tillgängliga montage elektroder tillgängligt montage 6 9 elektroder lämpligt montage Prematur PROGRAM KOPPLINGAR Avd. för klinisk Neurofysiologi, Neurocentrum, UAS Rutin-EEG, 21 kanaler g:\method\eeg\koppling\koppla1.drw